Viktnedgång

Vill du ha enkla praktiska råd?

17 tips för att gå ner i vikt

Mer om viktnedgång

Hur uppnår du enklast långsiktig viktnedgång? Vad visar de säkraste studierna och vad visar beprövad erfarenhet?

Det kan du läsa mer om här. Samt hur vi får den vikt vi är menade att ha, genom att äta den mat människan designats för under evolutionen.

Du får också veta mer om hur vikten påverkas av motion, alkohol, mediciner, frukt och fetmaoperationer.

Innehåll

1. Fettskräcken och fetmaepidemin
2. Vetenskapliga studier på viktnedgång
3. Betyg på bantningsmetoder
4. Om ursprunglig föda
5. Motion och viktnedgång
6. Fetmaoperationer
7. Länkar

Fettskräcken och fetmaepidemin

Tror du fortfarande att fettsnål kost ger långsiktig viktnedgång? Det är en teori som aldrig kunnat bevisas trots mängder av försök.

Allt mer talar för att det snarare är tvärtom. Fettsnåla kostråd tog över helt i USA i mitten av 80-talet, några år senare i Sverige och andra västländer. Efter det har en fetmaepidemi dragit fram över hela västvärlden. Klicka på dessa bilder om vad som hänt i USA och Sverige för förstoring. Eller se denna animering.

Nyckelhålsmärkningen för fettsnåla produkter infördes 1989 i Sverige, ungefär samtidigt som ökningen av antalet personer med fetma tog fart. Det bevisar inget om orsaken men det talar inte för att märkningen hjälpt precis. Har vi varit på helt fel spår? Du kan läsa om hur de numera starkt ifrågasatta fettsnåla kostråden uppkom här:

Vetenskapen bakom kostråden

Vänder Sverige utvecklingen nu?

Slipper Sverige den amerikanska massfetman?

Vetenskapliga studier på viktnedgång

Tror du att ”alla dieter fungerar lika bra”? Det är lika dumt som det låter. Det baseras på en felaktig tolkning av en stor studie som kom i mars 2009. Den korrekta tolkningen är att de dieter som testades fungerade ungefär lika bra. Och de som testades var alla fettsnåla (max 8% mättat fett), kolhydratrika (minst 35%) och kaloribegränsade.

Fettsnål kost

Alla studier om fettsnål kost för viktnedgång har analyserats i en statlig utvärdering 2002. Sammanfattningsvis ger det ofta ett antal kilos initial viktminskning, men i de allra flesta fall återgång till ursprungsvikten “inom något år”. Med andra ord: fettsnål bantning har usel effekt på sikt, och riskerar att istället resultera i ”jo-jo-bantning”. Inte sällan med mer fettvikt och mindre muskelvikt för varje omgång.

Den senaste Cochrane-analysen 2002 av alla relevanta studier på råd om lågfettskost visade liknande resultat – några kilos viktnedgång i genomsnitt, men efter 18 månader vägde man istället i genomsnitt en aning mer än då man började.

2006 kom den största studie som gjorts på området, WHI. 50,000 kvinnor följdes i knappt åtta år. Hälften fick upprepade gruppträffar med råd om fettsnål kost, mer grönsaker, och motionerade mer. Efter studien vägde de i snitt 0,4 kilo mindre än de som levt som vanligt. Vikten minskade alltså 4 gram i månaden!

Finns ingen bättre metod? Det gör det säkert. Problemet med fettsnål kost är troligen att det automatiskt leder till att man äter mer kolhydrater. Dessa blir till socker i blodet. Blodsockerstegringen leder till ökad produktion av hormonet insulin. Insulin är det mest fettinlagrande hormon som finns. Läs mer i Övervikt – Hönan eller ägget?

Lågkolhydratkost

Den tidigare bästa jämförande studien kom 2007 från Stanford University, publicerad i JAMA. Överviktiga kvinnor slumpades till olika dieter och följdes i ett år. Bäst effekt både på vikt, blodfetter och blodtryck sågs med lågkolhydratkost (Atkins). Media: DN: ”Färre kolhydrater bästa bantningen”, SVD: ”Atkins metod ger bästa bantningen”.

En minst lika bra och längre studie (2 år) kom juli 2008, publicerad i NEJM. Lågkolhydratkost jämfördes med medelhavskost och fettsnål kost. Lågkolhydratkosten gav åter mest viktnedgång och bäst blodfetter. Fettsnål mat var sämst för såväl vikt, blodfetter som blodsocker. DN: ”Fet mat gör dig smalare”, SVD ”Atkins och GI bäst för bantare”.

En genomgång av samtliga relevanta studier på området gjordes 2007 av Cochrane. Slutsatsen var att kost med lågt GI och/eller mindre kolhydrater var bättre både för viktnedgång och blodfetter än lågfettskost. SvD: ”GI-metoden förespråkas av forskare”. Här är dessutom en studie som visar hur fettförbränningen ökar vid minskat kolhydratintag, trots oförändrad kalorimängd.

Sammanfattningsvis visar studier: Fettsnål kost ger vanligen bara övergående viktnedgång. Lågkolhydratkost har bevisad bättre effekt (i ett stort antal studier) första halvåret. Efter ett år är effekten i studier minst lika bra, troligen bättre. En jämförande studie av två års längd visar även den bäst resultat av lågkolhydratkost.

Mer om studier på lågkolhydratkost. Berättelser från folk som gått ner i vikt och blivit friskare på lågkolhydratkost. Fler berättelser i stora skrytartråden – fyll på med din egen!

Inlägg om viktnedgångsstudier

Betyg på bantningsmetoder

På grund av ovanstående rekommenderas lågkolhydratkost för de som vill gå ner i vikt. Detta är nu  godkänt av Socialstyrelsen som behandling mot övervikt (samt vid diabetes typ 2). Att fettsnål kost fortfarande ofta föreslås är närmast skandalöst då den är vetenskapligt bevisat ineffektiv. Och kanske en del av orsaken till den fetma- och diabetesepidemi som drabbat världen.

Kostdoktorn rekommenderar

• Lågkolhydratkost / LCHF
• Atkins
• Stenålderskost
• Spansk ketogen medelhavskost – perfekt om du fortfarande är rädd för naturligt mättat fett?
• Eko-Atkins – kan du äta vegetarisk Atkinskost? Javisst.
• (GI-metoden)
• (Montignac)
• (South Beach Diet)

Skillnaden mellan GI och LCHF

Kostdoktorn avråder från

• Viktklubb.se
• Viktväktarna*
• Nutrilett, Cambridge, Herbalife, Shapeworks och alla andra pulverersättningar för måltider. Alla produkter från Naturdiet och Modifast är vanligen också rent skräp. Ät riktig mat istället.
• Isodieten (mindre dålig än övriga på nej-listan)

Mer

Inlägg om viktnedgång
– om personer som gått ner i vikt

Englands fetaste tonåring – hur man inte bör äta.

Potentiell effekt av LCHF-kost:

• -92 kilo på ett år
• -77 kilo på sju månader
• -44 kilo på nio månader

Ursprunglig föda

Vad det verkar handla om: att äta den kost som människan utvecklats för under evolutionen. Människan var under nästan hela vår utveckling jägare och samlare. Detta under de miljoner år som gått sedan vi skildes från våra närmaste släktingar människoapor, samt under de drygt 200,000 år som moderna männskor (Homo sapiens) existerat.

Jordbruk med spannmålsproduktion (exempelvis bröd, ris, potatis) har bara funnits under knappt 10,000 år. I norden inte mer än runt 4000 år. Stora mängder renframställt socker är än nyare. År 1700 åt genomsnitts-svensken 100 gram socker per år. Numera är den siffran 40 kilo. Mycket av det äts (och dricks!) numera i maximalt snabbupptaglig form – läsk eller godis. Lika nytt är finmalt vitt mjöl som tas upp snabbt, och även det blir blodsocker i kroppen.

Denna evolutionärt sett extrema blodsockerbelastning på kroppen har kroppen bara ett försvar mot – produktion av extra mycket insulin. Det mest fettinlagrande hormon kroppen har.

Vad händer då med personer som inte är anpassade till denna föda? Mycket tyder på att det riskerar att leda till övervikt, hjärtsjukdom, diabetes, gallsjukdom, cancer och andra sjukdomar. Här är en studie på kanadensiska indianer (där väldigt många lider av övervikt och diabetes med mera). Efter att ha tagit bort de nyare inslagen i kosten blev de på bara ett halvår både mycket smalare och friskare.

Hur är det då med mättat animaliskt fett och annat naturligt fett? Det har människor alltid ätit! Att fetare kost normalt inte ger viktuppgång har diskuterats ovan. Att det inte kunnat bevisas vara på annat sätt farligt (för hjärta, blodfetter med mera) kan du läsa om på sidan för vetenskapliga studier. För lite mer underhållande läsning – se här hur professor Claude Marcus inte kan ge exempel på en enda studie som visar någon hälsofara med naturligt fett. Något han och en del andra fortfarande påstår finns.

Inlägg om modern och ursprunglig kost

Motion och viktnedgång

Det råder ingen tvekan om att motion är bra för hälsan på många sätt. Själv tränar jag tre fyra gånger i veckan och skulle inte vilja vara utan det. Dock har troligen många numera en överdriven tro på att ökad motion i sig skulle vara ett väldigt effektivt sätt att gå ner i vikt på. Det finns två huvudanledningar att det inte är så effektivt som många tror:

1/ Man måste röra sig väldigt mycket för att förbruka någon större mängd kalorier.

2/ Även om man gör det leder det samtidigt lätt till ökad hunger som tar ut mycket av vinsten på vikten.

Här finns en översättning av en lång artikel om motion och vikt av den alltid utmärkte vetenskapsjournalisten Gary Taubes, som specialstuderat ämnet.

Motion har kan göra dig starkare, smidigare och kanske även få dig att må bättre. Dessutom förbrukas kroppens lager av lagrat socker (glykogen) vilket gör att blodsocket inte stiger lika mycket av kolhydrater i kosten en tid efteråt. För diabetiker är detta såklart utmärkt. Det är mycket möjligt att de som inte motionerar bör vara försiktigare med kolhydratintag än motionärer. Detta då de bör ha lättare att få rejäl insulinstegring (och därmed kanske viktuppgång).

På detta vis har motion sannolikt en viss effekt på vikten. Att bara röra sig lite mer utan att ändra på kosten har sannolikt en mycket begränsad effekt. Men i kombination med LCHF-kost kan motion tänkas ge uppsnabbad viktnedgång – se här ett bra exempel: -87 kilo på ett år.

Inlägg om träning

Fetmaoperationer

Det allmäna misslyckandet med långsiktig viktnedgång av fettsnål halvsvältkost har lett till att många nu anser viktoperationer vara lösningen på överviktsproblematiken i västvärlden. Detta även för unga, tonåringar. Det ultimata tecknet på hur konventionella bantningsråd misslyckats enligt mig.

Den vanligaste operationen som görs numera är en sk gastric bypass:

Man kopplar alltså nästan helt bort magsäcken från matens väg genom kroppen. Det enda som blir kvar är en liten ”ficka” på 20 ml eller liknande. Mycket större portioner än så kan man inte äta första tiden. Efter längre tid vidgas dock fickan något varvid man kan äta något mer åter.

I studier har liknande operationer gett viktnedgång på i runda tal 20-30% av kroppsvikten under första året, i snitt. Eftersom de flesta i liknande studier haft BMI på 40+ innan betyder det att de i snitt kommer ner på runt 30 i BMI, eller på gränsen till fetma fortfarande.

Med åren brukar därefter flertalet åter gå upp en del av den tidigare viktnedgången. Se exempelvis resultaten från den svenska SOS-studien:

Som kuriosa notera även kontrollgruppen – den ljusblå linjen. Detta var lika överviktiga personer som istället fick konventionell hjälp och råd, eller ingen assistens alls. Gissningsvis då det hela försigick under 90-talet och början av 00-talet, så försökte majoriteten till och från att gå ner i vikt med hjälp av fettsnål kost. Någon effekt på vikten kan man just inte se…

Viktoperationer enligt ovan är stora operationer. Allvarliga komplikationer såsom kraftiga infektioner, stora blödningar, läckage av mat ut i bukhålan med mera är långt ifrån ovanliga – runt 10% sammanlagt kanske, hos en erfaren kirurg. Jag har träffat på ett flertal riktiga skräckhistorier när det gäller sådant. Dödsfall i samband med operationen inträffar också, i runda tal 1/400 avlider med erfaren kirurg. Riskerna vid ingrepp är alltid betydligt större om kirurgen är mindre erfaren eller inte lika skicklig.

Det är även en tveksam fördel att många efter en viktoperation går ner större delen av viktminskningen under första månaderna/halvåret, innan de ofta stannar eller går upp i vikt igen. Denna mycket hastiga viktnedgång kan hos kraftigt överviktiga leda till stora problem med överflödig hängande hud. Det är möjligt att svält och näringsbrist efter en viktoperation ytterligare försvårar för huden att anpassa sig under viktnedgången. Att istället gå ner med måttlig hastighet (ex 0,5 kg / vecka med en långsiktig kostförändring) ger bättre förutsättningar för att huden skall följa med och hinna dra ihop sig med tiden.

Personligen vill jag varmt rekommendera alla att ge lågkolhydratkost ett allvarligt försök innan man ger sig på en viktoperation.

Risk med magkirurgi, i bästa fall (med erfaren och skicklig kirurg), första 30 dagarna:

• 0,3% död
• 4,3% allvarliga komplikationer

Risken för behov att operera bort gallblåsan efter fetmakirurgi kan vara ungefär femdubblad (jämfört med andra av samma kön och ålder).

Inlägg om fetmaoperationer

”Rössner glömmer kosten fullständigt” – Läs om hur ”bantningsprofessorn” Stephan Rössner nyligen skrev en lång artikel om fetmabehandling i Läkartidningen. Han verkar helt ha gett upp tanken på viktnedgång av den fettsnål kost han länge rekommenderat. Inte ett enda ord om kosten kom med. Bara tal om fetmaoperationer och eventuella effektivare mediciner i framtiden!

Mer om viktnedgång

Nyfiken på lågkolhydratskost för viktminskning? Se sidan LCHF för nybörjare

Svårt gå ner i vikt?
15 tips för dig som har svårt att gå ner i vikt.

Stora skrytartråden – Mängder av berättelser från folk som ofta gått ner tiotals kilo med naturlig lågkolhydratkost. Hälsovinsterna utöver viktnedgång blir ofta än mer imponerande.

Sju myter om fetma

Övervikt – Hönan eller ägget?
Blir vi feta för att vi äter för mycket, eller äter vi för mycket för att vi är på väg att gå upp i vikt? Dum fråga? Jag tror faktiskt inte det. Läs mer om du vill veta varför.

Frukt och näring
Enligt vissa kan frukt vara en stor bov, när framförallt kvinnor försöker gå ner i vikt. Läs om varför, och hur lite vitaminer de innehåller, till skillnad från den vanliga uppfattningen.

Alkoholdrycker och vikt
Vilka alkoholdrycker är det största problemet vid viktminskning? Och varför säger vi ofta ölmage, men aldrig vinmage?

Mediciner för viktnedgång
Xenical vs Reductil vs Acomplia. Vilken vinner kostdoktorns genomgång?

.

.

.

.

The Quality of Calories: What makes us fat and why nobody seems to care. Video av föreläsning med den alltid briljante Gary Taubes nov 2007. 1 timma och 48 minuter som kan ändra hur du ser på orsaken till fetma. Här är en kortare föreläsning från februari 2008.

Terapi mot övervikt?
Den typiska bortförklaringen när folk som vanlig misslyckas med att i längden gå ner med hjälp av fettsnål halvsvält – de är lata och/eller glupska, och behöver kanske psykologhjälp att ändra sitt beteende. Kort blogginlägg med några exempel. Intressanta kommentarer.

William Banting och ”Letter on Corpulence”, 1869
Kuriosa – ordet ”banta” kommer från William Banting, en man som i mitten av 1800-talet gick ner kraftigt i vikt med en ny metod, efter att tidigare under livet misslyckats på alla upptänkliga sätt. Hans lilla skrift i ämnet blev snabbt spridd över en stor del av världen. Metoden? Lågkolhydratkost såklart.

Som avslutning, om någon nu fortfarande tvivlar – till och med Blondinbella har provat lågkolhydratkost och har bara positiva saker att säga (nyare inlägg). Och Göran Persson provar också lågkolhydratkost, tydligen med framgång.

Se även blogginlägg om viktnedgång (eller bara om vikthistorier).

Övervikt i form av bukfetma ökar kratigt risken för det som kallas för Metabolt syndrom (”den västerländska sjukan”), diabetes typ 2, högt blodtryck samt rubbade blodfetter. Läs gärna mer via länkarna.

Böcker

Boken som fick mig att starta Kostdoktorn.se och planera en egen bok. Vänder upp och ner på teorierna om hälsosam mat, viktreglering, fett och kolhydrater. Sen hänger allt ihop igen på ett nytt och mycket mer logisk sätt.

Att enbart fokusera på ”kalorier in och ut” fungerar ofta dåligt för viktnedgång. Läs den här boken och förstå varför.

Vill du svälja det röda pillret á la The Matrix? Här är det. Beställ