Vetenskapen, maten och hälsan

Vetenskap

Här hittar du länkar till vetenskapliga studier med fokus på lågkolhydratkost och hälsa.

Lågkolhydratkost är på väg att bli okontroversiellt som behandling av övervikt och diabetes:

Enkelt och smidigt

Den här föreläsningen förklarar den vetenskapliga bakgrunden till LCHF.

Vetenskapliga studier

Nedan studier grupperade efter ämne, med en kort sammanfattning.

Innehåll

  1. Viktnedgång
  2. Hjärtkärlsjukdom
  3. Diabetes typ 2
  4. Diabetes typ 1
  5. Säkert äta lågkolhydratkost i längden?
  6. Epilepsi
  7. Leversjukdom
  8. Halsbränna
  9. Gikt
  10. PCO-S
  11. IBS
  12. Parkinson
  13. Vitamin /mineralbrist ex D-vitamin
  14. Fler intressanta hälsostudier

Utöver ovanstående finns diverse ytterligare här:
Ett hundratal studier som visar att du inte blir fet av fett.

Nu till den tyngre vetenskapen, via JAMA, NEJM, AIM, Cochrane, AJCN, BMJ och så vidare:

Viktnedgång

Det finns minst 18 moderna studier av högsta klass (RCT) som visar statistiskt signifikant bättre viktnedgång med lågkolhydratkost (ingen har visat signifikant sämre effekt): Hela 18-0 listan.

Här är några höjdpunkter:

nejm-mini3

Shai 2008. Numera kanske det enskilt bästa stödet för att lågkolhydratkost är överlägsen fettsnål kost för långsiktig viktminskning. 2-årig uppföljning av 322 överviktiga eller feta israeler där fettsnål kost var signifikant sämre både för viktnedgång och kolesterolvärden. Publicerad i NEJM, en av de högst ansedda medicinska tidskrifterna. Mer om studien här.

A till Z studien (Gardner et al) – viktutveckling

Gardner 2007. Ettårig studie som innan Israel-studien ovan var det starkaste stödet för att lågkolhydratkost är den bästa metoden att gå ner i vikt. Dessutom gav den bättre blodtryck och blodfetter än jämförelsedieter. Stor randomiserad studie enligt alla konstens regler från Stanford University, publicerad i en av de bästa medicinska tidskrifterna JAMA (Journal of the American Medical Association). Här är SvD´s rapport, här är DN´s.

Foster

Foster 2003. NEJM. Den första välgjorda studien (RCT) på Atkins/lågkolhydratkost för viktnedgång. 63 deltagare. Vinnare? Mest viktnedgång på Atkinskost efter såväl 3, 6 som 12 månader (statistiskt signifikant bara vid de två första tillfällena). Dessutom bättre blodfetter (HDL, TG) på lågkolhydratkost.

Brehm

Brehm 2003. JCEM. Liten studie med 53 personer som slumpades till lågkolhydrat eller fettsnålt under sex månader. Få avhopp vilket ökar säkerheten i studien. Bäst viktnedgång med lågkolhydratkost.

Hession 2008. Obesity reviews. Metaanalys av 13 randomiserade studier från januari 2000 till mars 2007 som jämfört fri mängd lågkolhydratkost och kaloribegränsad fettsnål kost. Lågkolhydratgrupperna fick mer viktnedgång, bättre blodfetter och blodtryck, och hade färre avhopp i studierna. Mer om analysen här.

Sacks 2009. NEJM. En stor studie som fick media att rapportera att ”alla dieter fungerar lika bra”. Detta trots att den tidigare ständiga vinnaren lågkolhydratkost inte fått vara med. Alla dieterna här siktade på minst 35 E% kolhydrater – nästan tio gånger mer än i de studier som visat bäst effekt av lågkolhydratkost. Ändå var det aningen mer (icke-signifikant) viktnedgång med något mindre kolhydrater. Mer om studien.

Cochrane 2007. Cochrane är ett fristående internationellt nätverk som kritiskt värderar, sammanfattar och förmedlar information om effekterna av olika behandlingar och förebyggande åtgärder. I juli 2007 kom deras utvärdering om alla studier på lågkolhydratkost (lågt GI och GL) för viktnedgång. Denna visade att lågkolhydratkost gav mer viktnedgång och bättre blodfetter än konventionella viktnedgångsdieter. Detta även när personerna i lågkolhydratsgrupperna fick äta sig mätta, och de andra skulle hålla in på kalorierna! SvD´s rapport om studien.

Dashti 2006. (abstract) Om nu mindre kolhydrater i kosten ger bästa viktnedgången… vad händer då med riktigt lite kolhydrater? Faktiskt har en stor studie på 66 gravt överviktiga personer (snitt 106,9 kg) gjorts på Kuwaits universitetssjukhus (av alla ställen!), där man vågat sig på att under ett år endast låta dem äta 20-40 gram kolhydrater om dagen. I övrigt fick de alltid äta sig mätta. Resultat? De gick ner i genomsnitt 25,9 kg! Dessutom förbättrades deras blodfetter och blodsocker mycket kraftigt. Resultatet var så bra att jag hade tvivlat om jag inte personligen sett många göra samma sak, med liknande resultat.

SBU 2002. ”Fetma – problem och åtgärder” Stor svensk statlig utvärdering av sista decenniernas studier på metoder för viktnedgång. Lågfettskost finnes ofta ge ett antal kilos initial viktminskning, men i de allra flesta fall återgång till ursprungsvikten ”inom något år”. Lågkolhydratkost utvärderas ej.

Volek 2002. Metabolism. En liten studie men intressant. 12 -normalviktiga- män bytte från 48% kolhydrater till 8% under 6 veckor (ej energibegränsat). Jämfört med en kontrollgrupp minskade fettvikten samtidigt som muskelvikten ökade, båda signifikant. Förklaringen kan ha varit att insulinmängden i blodet minskade med en tredjedel. Intresserade kan läsa mer i denna översiktsartikel från -06 om LC-kost, viktnedgång och bevarande av muskulatur.

Perez-Guisado 2008. Nutrition Journal. En trevlig liten studie som visar finfina resultat av ”spansk ketogen medelhavskost”.

”Eko-Atkins”: Jenkins2009. Arch Intern Med. Fet vegetarisk lågkolhydratkost gav bättre resultat än fettsnål vegetarisk mat för viktnedgång. Mindre hunger, bättre blodfetter, bättre blodtryck.

Minskad hunger av lågkolhydratkost:

Nickols-Richardson SM et al. Perceived Hunger Is Lower and Weight Loss Is Greater in Overweight Premenopausal Women Consuming a Low-Carbohydrate/High-Protein vs High-Carbohydrate/Low-Fat Diet. J Am Diet Assoc. 2005 Sep;105(9):1433-7.

Går det lika bra med hallonbåtar? Inte enligt denna randomiserade studien. Överätning med godis gav mer viktuppgång, mer ökat midjemått och sämre blodfetter än överätning av samma mängd jordnötter.

Claesson AL, et al. Two weeks of overfeeding with candy, but not peanuts, increases insulin levels and body weight. Scand J Clin Lab Invest. 2009;69(5):598-605.

Hjärtkärlsjukdom

Hjärtkärlsjukdom

Mozzafarian 2004. AJCN Mättat fett bra och kolhydrater dåligt, för dina kranskärl? Läs mer om studien här.

WHI 2006. JAMA Studien som många anser vara sista spiken i kistan för teorin att fett eller mättat fett skulle ge hjärtsjukdom. Gigantisk studie där nästan 50,000 kvinnor följdes under 8 år. Allt till en nätt kostnad av över en halv miljard dollar. Knappt hälften randomiserades till lågfettskost och drog ner rejält på fettintaget, samt åt mer frukt och grönt. Resultatet blev ingen minskning av risken för hjärtsjukdom. Faktum var att för de redan hjärtsjuka fanns en tendens till ökad risk i lågfettsgruppen, som var statistiskt signifikant. Som grädde på moset sågs ingen minskad cancerrisk, och de som försökt minska fettintaget hade inte heller gått ner ens ett halvt kilo under de 8 åren i snitt, jämfört med de som åt som vanligt. Detta trots att lågfettsgruppen även motionerat mer. Här är DN´s rapport, här en rapport från Harvard.

Berglund 2007. Läkartidningen. Stor artikel i läkartidningen med titeln ”Fettintag och kardiovaskulär hälsa – är vi helt felinformerade?”. Här framförs åsikten att gällande fettsnåla kostråd i ljuset av nuvarande kunskap helt enkelt inte har vetenskaplig grund, utan behöver revideras. Debatten i läkartidningen om fett/mättat fett är farligt eller inte har därefter varit het: Vilseledande om fett – kritisk granskning av kostråd från expertgrupper, Kost med högt intag av fett kan ifrågasättas, Märkligt utspel från kostexperter, Varför förnekar ”kostexperter” vetenskapen?, Hög tid för nytänkande i kostfrågan

Mente 2009. AIM. Stor systematisk genomgång av alla studier om kost och förebyggande av hjärtsjukdom. Mycket socker/snabba kolhydrater finns det bra stöd för att det är farligt. Men stödet för teorierna om fett, mättat fett, fleromättat fett, kött, ägg, mjölkprodukter är mycket svagt. Mer om studien.

Skeaff 2009. Stor WHO-genomgång av alla relevanta observations- och interventionsstudier på mindre fett eller mättat fett och hjärtsjukdom. Man ser ingen signifikant koppling mellan intag av fett eller mättat fett och hjärtsjukdom i observationsstudier. Man ser inte heller någon signifikant effekt på hjärtsjukdom av interventionsstudier med mindre fett eller mindre mättat fett. Mer om studien.

Siri-Tarino 2010. AJCN. Stor meta-analys av alla observationsstudier på intag av naturligt mättat fett och risk för hjärtsjukdom. Man ser inget samband. Personer som äter mycket mättat fett är lika friska som andra. Mer om studien.

Kratz 2012. EJN. Genomgång av alla observationsstudier på intag av mejeriprodukter med hög fetthalt (som smör). Man ser inget samband med sjukdom eller övervikt. Om något verkar personer som äter mycket smör vara smalare och friskare. Mer om studien.

Diabetes typ 2 (alla studier)

Vanlig midja vid typ 2 diabetes

Mann 2004 Nutr Metab Cardiovasc Dis. För de som undrar över stödet för konventionella fettsnåla kostråd vid diabetes typ 2. Evidensbaserade guidelines från EASD. Kostråd om högt intag av kolhydrater och lågt intag av fett har båda evidensgrad C. Detta innebär åsikter från auktoriteter på området, utan stöd i vetenskapliga studier av kvalitet.

Tinker 2008. AIM. Åtta år med fettsnål kost i den gigantiska WHI-studien minskade inte risken för diabetes.

Jämförande studier

Klicka för genomgång och länkar till studierna:

T2dm

Kan man bota diabetes typ 2?

På bara sex månader? Utan medicin eller operationer? Den här studien (Haimoto et al 2009) tyder på det:

Haimoto

Mer studier

Nielsen 2005 (Karlshamnsstudien).UJMS Den omtalade svenska studien på lågkolhydratkost där 16 typ-2 diabetiker åt 20% lågkolhydratkost, och jämfördes med kontrollgrupp som åt 60% (ungefär vad livsmedelsverket rekommenderar). Lågkolhydratsgruppen fick kraftigt sänkt blodsocker, behövde mindre mediciner, och gick ner i snitt 11,4 kg på 6 månader. De som åt högkolhydratskost klarade sig ungefär som tidigare. 22-månadersuppföljningen visar fortsatt betydligt bättre värden för lågkolhydratsgruppen. Här är 22-månadersuppföljningen samt diskussion och länkar till 44-månadersuppföljningen.

Haimoto 2007 DRACP (abstract) En lite större studie – 76 typ 2 diabetiker som åt en väldig snäll lågkolhydratkost (45% kolhydrater) jämförs med en kontrollgrupp som åt lite mer kolhydrater (57%). Grupperna följdes under två år. Under studiens gång gick personerna i lågkolhydratsgruppen ner signifikant mer i vikt, fick signifikant bättre blodsocker, och kunde även minska sina mediciner mer och fick bättre blodfettsprofil, än de som åt mer kolhydrater. Detta visar intressant nog att även en mindre minskning av kolhydratsmängden i kosten verkar ha positiva effekter för diabetiker.

Daly 2006 Diab Med. (abstract) 102 feta diabetiker med dålig sockerkontroll randomiserades till antingen lågkolhydratkost (max 70g/dag) eller kalorireducerad lågfettskost, under 3 månader. Lågkolhydratsgruppen gick ner i vikt betydligt mer (p=0,001), och fick bättre blodfetter (p=0,01).

Boden 2005 AIM. En kort studie, men med dramatiska resultat. 10 feta typ 2 diabetiker åt sin vanliga mat i 7 dagar, och sedan lågkolhydratkost i 14 dagar (21 gram/d, obegränsat med fett, protein), allt under ständig övervakning på sjukhus. Bland annat blodsockret förbättrades kraftigt – trots att flera fick minska sin medicinering. Värd att titta på mest för blodsocker- och blodinsulinkurvorna före och efter kostförändringen, där man ser en helt spektakulär skillnad.

Halton 2008 AJCN. 20 års uppföljning av 85000 kvinnor i Nurse´s Health Study. Kraftigt ökad risk utveckla diabetes typ 2 för de som ätit mat med högt glykemiskt load (mycket snabba kolhydrater). Läs mer i detta blogginlägg.

Barclay 2008 AJCN. En genomgång av 37 studier på området som visar högre risk att utveckla typ 2 diabetes (bland annat) för personer som äter stor mängd och/eller snabba kolhydrater. Läs mer i detta blogginlägg.

Misslyckanden för fettsnål kost vid diabetes

WHI-studien är den största studie som någonsin genomförts på fettsnål kost. Det är välkänt att den misslyckades med att visa skydd mot vare sig hjärtsjukdom eller cancer (hjärtsjuka blev till och med sjukare av fettsnål mat). Det är mindre känt att fettsnål mat också misslyckades med att förebygga diabetes, samt att de som redan hade diabetes fick försämrad blodsockerkontroll av fettsnål mat!

Typ 1 diabetes

Typ 1 diabetes och lågkolhydratkost

Nielsen 2005 UJMS. 22 personer med svårkontrollerad typ 1 diabetes fick prova lågkolhydratkost (max 70-90g/dag). HbA1c sjönk i genomsnitt från 7,5% till 6,4% (p<0,001). Insulinbehovet minskade signifikant, och antalet blodsockerfall per vecka sjönk i snitt från 2,9 till 0,5 (p=0,004).

Dressler 2010. Epilepsia. Patientfall där en ung flicka med diabetes typ 1 och epilepsi fick utmärkt blodsockerkontroll på ketogen lågkolhydratkost (såväl som frihet från kliniska EP-anfall).

Intressant brev från en brittisk allmänläkare i brittiska allmänläkartidningen om hur hans son med typ-1 fått bra sjukdomskontroll med lågkolhydratkost.

Mig veterligen finns ännu inga tunga studier publicerade på lågkolhydratkost vid typ-1 diabetes – vare sig positiva eller negativa. Det finns inga välgjorda studier alls, trots att det är en så fullständigt logisk och fysiologisk behandling! Den enda orsaken jag kan föreställa mig är vår omoderna rädsla för fett.

Säkert äta lågkolhydratkost i längden?

Lagiou 2007 JIM. En studie som i mars 2007 påstods visa det livsfarliga i att äta Atkins-kost, åtminstone i Expressen, Expressen igen och Aftonbladet. DN tog det dock lugnare. Studien baseras på ett ensamt utskickat frågeformulär om kost 12 år tidigare, som följts upp endast i dödsregistret, utan någon kontakt med ”deltagarna”. I princip förutsätter man alltså att personerna fortsatt äta just som de angivit, även under de kommande 12 åren? Vidare var antalet dödsfall få och sambanden knappt signifikanta. Personligen tycker jag det är tveksamt om man kan dra några slutsatser alls av studien. Det faktum att en större, bättre utförd studie visat motsatt resultat talar också mot det. De konspiratoriskt sinnade kan läsa här.

Halton 2006 NEJM. Allt som Lagiou-studien borde varit, och snarast motsatt resultat. 82000 kvinnor, 20 års uppföljning, nya kostenkäter vart 4:e år. Någon ökad risk av lågkolhydratkost kunde inte ses. Ett högt glykemiskt load (dvs högt GI och/eller mycket kolhydrater) i kosten var tvärtom starkt kopplat till ökad risk för hjärtsjukdom (RR högsta-lägsta decil 1,90 (1,15-3,15) p=0,003 för trend).

Barclay 2008 AJCN. Metaanalys av 37 prospektiva studier (4 till 20 års uppföljning) på GI/GL. Lågt GI/GL kopplat till minskad risk hjärtsjukdom, diabetes typ 2, gallsjukdom, bröstcancer. Läs mer här.

Grieb 2008 Nutr. Res. Långtidsuppföljning av 31 personer på LCHF-kost, varav 22 mer än tre år. Riskfaktorer såsom blodfetter (HDL, TG, Kol/HDL), glukos, insulin (inkl HOMA insulinresistens) och CRP visade generellt positiva värden tydande på låg risk för hjärtsjukdom.

Epilepsi

Kossoff 2008. Epilepsia. Lågkolhydratkost används ofta för svårbehandlad epilepsi hos barn, och denna studie visar att det kan ha god effekt hos vuxna med. Det är inte otänkbart att personer med lättare epilepsi kan få lika stor förbättring, eller kanske än bättre. Läs mer.

Leversjukdom – NAFLD

Tendler 2007 Dig Dis Sci. Det finns en del som tyder på att leverförfettning utan alkoholmissbruk ofta beror på överkonsumption av kolhydrater. Här är en pilotstudie på fem personer under ett halvår där 4/5 fick tydlig förbättring av sin fettlever på lågkolhydratkost. Se även detta inlägg om en svensk studie på området.

Halsbränna

Austin 2006 Dig Dis Sci. Det kan låta långsökt, men många upplever faktiskt förbättring av halsbränne-besvär på lågkolhydratkost. Här en ”pilotstudie” där 8 feta personer testade surheten i matstrupen samt skattade symptom, före och efter 6 dagars lågkolhydratkost. Resultatet? Tydlig förbättring av både och.

Gikt

Hyon 2008 BMJ. Fruktos, som är 50% av innehållet i vanligt socker, verkar öka risken för gikt ordentligt. 46,000 personer följdes under 12 år. Personer med stort fruktosintag, exempelvis från läsk, fruktjuice eller frukt, hade ungefär dubblad risk jämfört med de som fick i sig mindre.

PCO-S

Mavropoulos 2005. Nutr & Metab. En mindre studie på LCHF och PCO under 24 veckor. Sex kvinnor som genomförde den hela vägen blev samtliga dramatiskt bättre, i samtliga rubbningar relaterade till PCO. Två av sex blev även gravida under studien, trots att de inte kunnat bli det tidigare.

Akne

Smith 2007. AJCN. Randomiserad studie med mindre akne av lågglykemisk kost.

IBS

Austin 2009. Clin Gastroent Hep. 17 personer med IBS (med mest diarrébesvär) fick testa strikt lågkolhydratkost under 4 veckor. Majoriteten förbättrades tydligt.

Parkinsons sjukdom

VanItallie 2005. Neurology. En pilotstudie. Fem personer med Parkinsons sjukdom åt ketogen lågkolhydratkost och samtliga förbättrades i sina parkinson-symptom. Placeboeffekt kan såklart inte uteslutas.

Diverse riskfaktorer

Flow-mediated dilation: Volek et al 2009

Övrigt

Miller 2007″ Opublicerad. Media verkar älska allt som ger möjlighet till en ”Atkins är livsfarligt”-rubrik. Denna gång november 2007, när en studie som framförts i samband med den stora ”American Heart”-kongressen påstods visa detta. Här Aftonbladets rapport. 26 män åt omväxlande i 4 veckor Atkins, South Beach och Ornish-diet, 18 slutförde den. Atkins sades höja LDL-kolesterol (dock ej signifikant) och höja några tämligen udda inflammationsmarkörer. Detta, menade man, skulle göra den farlig för hjärtat. Bara några små invändningar: För det första handlar det om en studie som inte är publicerad i någon vetenskaplig tidskrift överhuvudtaget – och därmed ej granskad. Slutligen finns det betydligt större, mer välgjorda, mycket längre och ja, publicerade studier som visar motsatt resultat. Se ex Gardner 2007 ovan. Ytterligare diskussion för den intresserade här.

Har du tips på en bra studie som saknas? Lämna gärna en kommentar.

Tack till Zac för tips till upplägg av sidan

Slutligen

GCBC

Boken som fick mig att starta Kostdoktorn.se och planera en egen bok. Vänder upp och ner på teorierna om hälsosam mat, viktreglering, fett och kolhydrater. Sen hänger allt ihop igen på ett nytt och mycket mer logisk sätt.

Att enbart fokusera på ”kalorier in och ut” fungerar ofta dåligt för viktnedgång. Läs den här boken och förstå varför.

Vill du svälja det röda pillret á la The Matrix? Här är det. Beställ

Fler bra böcker om mat och hälsa

Mer

Se även sidan vetenskapen bakom LCHF – mängder av intressanta studier på lågkolhydratkost, något osorterade.

1 2 3 4

165 kommentarer

  1. Chilisalsa
    Egentligen mäter man bara total, HDL och TG och räknar fram ett LDL-värde som stämmer ganska bra om inte LDL-värdet är för lågt.

    TotalKol = LDL + HDL + 0.45 * TG

    Som du ser så får du alltså ett högre totalkolesterol när HDL stiger vilket är jättebra egentligen... under förutsättning att du har en bra fördelning på LDL, vilket Apo-kvoten säger att du har.

    Så ett högre totalkolesterol med bra fördelning på LDL (många stora snälla) är bättre än ett lågt totalkolesterol med dålig LDL-fördelning (många små farliga)

  2. Chilisalsa
    ...om inte TG-värdet är för lågt. menar jag såklart :)
  3. under-hundra,

    Skippa luncherna och ät bara middag, då?

  4. @Chili: OK! det ser ju ok ut nu enligt alla referensvärden etc, det gjorde det inte riktigt 2008 då mitt HDL-värde var lite lågt.
    Om två år är det kanske ännu bättre :)

    @Mikael: ja detär ju en tanke, är inte riktigt där än dock känner jag. Men om jag börjar laga en riktig frukost, typ omelett eller liknande så kan det nog funka

  5. Chilisalsa
    Mer oroande för 2 år sedan var ditt triglyceridvärde då...

    Bli inte förvånad om du har rutor på magen om 2 år ;)

    Ett alternativ kan ju vara att minimera lunchslarvet genom att ta en lättlunch ibland på egen hand. T.ex grädde+proteinpulver+vatten i en shaker rätt och slätt.

  6. Ja, alla tips är bra :)
    Denna vecka ser jag som en slackervecka, börjar om på nytt i mars ;-)

    Måste ta kontakt med LifeGene ikväll och fråga om det går att få fram fler värden.

  7. LifeGene gav tyvärr bara provsvar på det som jag redan fått svar på. Kan med andra ord inte göra en fullständig jämförelse med 2008 års värden.
  8. Chilisalsa
    Fet mat orsakar inte övervikt

    "Forskaren Nita Forouhi vid Institutet för metaboliska vetenskaper i Cambridge har tillsammans med sina medarbetare undersökt om andelen fett i kosten påverkar risken för viktökning på lång sikt. De har analyserat matvanorna hos 90.000 personer i Danmark, Nederländerna, Storbritannien, Tyskland och Italien under tio år.

    Nita Forouhi fann inget samband mellan andelen fett i maten och om de gick upp i vikt eller inte."

    "Forskaren Göran Berglund anser att den nya brittiska studien visar att Livsmedelsverkets råd saknar vetenskapligt stöd. Även Världshälsoorganisationen WHO:s experter kom i höstas fram till att det inte går att dra några slutsatser om sambandet mellan fett i maten, övervikt och hjärt-kärlsjukdom."

    http://www.dn.se/nyheter/sverige/fet-mat-orsakar-inte-overvikt-1.1019097

  9. W
    grädde+proteinpulver+vatten i en shaker

    Hahaha

  10. låter som en fantastisk lunch ;-)
  11. Henrik fra Danmark
    Bad science getting worse: Low-carb diets increase LDL, high-fat diets raise stroke risk in women? Artikel af Jimmy Moore

    http://www.examiner.com/x-867-LowCarb-Lifestyle-Examiner~y2010m2d25-B...

  12. Odd Erik Frantzen
    Jeg har levd på LCHF i 7 mnd. Hadde i sept. totalkolesterol på 8.6 ( HDL 2,7, TG 0.7 LDL 5.2) Etter 7 mnd strikt LCHF hadde jeg totalkolesterol på 12 ( HDL 2,77, TG 0,77, LDL 8,9. Målte også Apolipo A1 til 2.20 og Apolipo B til 1.87. S - lipoprotein a som er en markør for øket hjerte-/ karrisiko er på 172 som er godt innenfor rammen for normalt.
    Apokvoten blir 0.85 som også er litt høy men innenfor normal ramme.
    Hvordan tolker dere LCHF'ere dette?
    Insulin ble målt til 16 pmol/L som er under nedre referanseverdi.
  13. Anna Delin
    Nu har mina labvärden från LifeGene rapporterats in, allt var mycket normalt trots/tack vare (välj själv alternativ) LCHF i ett år. Det som framförallt kan vara intressant för er andra är vilka gränser LifeGene anger som normalvärden:

    Totalkolesterol:
    2.9 - 6.1 för personer mellan 18 och 30 år. 3.3 - 6.9 för personer mellan 31 och 50 år. 3.9-7.8 för personer över 51 år. (Jag hade 5.6)

    Apokvot: Normalvärdet ligger under 1.40. (Jag hade 0.70)

    CRP: Normalvärdet ligger under 8.0. (Jag hade 0.43)

    Spontant tycker jag detta verkar vara väl generösa spann, iallafall för apokvot och CRP. För CRP har jag snarare sett att den bör vara under 3 och för apokvot anger Doc att bra värden är ~0.7 eller lägre.

    Eftersom jag inte fått någon av dessa storheter uppmätt förut är det omöjligt att säga om mina värden förbättrats eller försämrats med LCHF. Undantag dock för hemoglobin: Detta mäts titt som tätt t ex om man vill ge blod eller om man är gravid. Blod har jag aldrig fått ge, istället fick jag en karta med järnpiller med posten när jag vid ett tillfälle följde med en av mina scoutflickevänner för att bli en do-gooder även jag. När jag varit gravid har jag aldrig lyckats komma över 110 i Hb, trots ivrigt pillerknaprande. Nu var det 123, vilket är inom normalspannet, antagligen för första gången i mitt vuxna liv. Intressant. Det enda kosttillskott jag äter är D-vitamin.

  14. chilisalsa
    Sjukt frisk alltså ! ;)
  15. chilisalsa
    Testa igen om du inte kan ge lite liv...
    Hb kan variera rätt mycket ändå. I allmänhet får man veta sitt Hb vid tillfället innan man lännade. Skulle det vara så att man ligga lågt så hoppar dom bara ett tillfälle till att lämna blod... inget konstigt med det ! ;) Iaf för tjejjer !
  16. MimLan
    #63 Det kan vara värt att slänga iväg en fråga till LifeGene och fråga vilka siffror de anger. Jag är väldigt säker på att de använder sig av KS labbet för blodprovvärdena. CRP skall enligt deras referensvärde ligga under 3 och Apo-kvoten skall vara under 1,1.
  17. A F
    #67,

    Det var ju komiskt. Socker kan man inte begränsa, pga "insufficient evidence", mättat fett däremot varnar man för, eftersom det "may contribute to development of heart disease".

  18. JOW
    #67

    Ur SLVs kommentar:

    "Panelen ger referensvärden för tillräckligt intag av vatten för barn och vuxna. För vuxna bedöms ett intag av 2 liter per dag för kvinnor och 2,5 liter per dag för män som tillräckligt. Mängderna för barn varierar med ålder och är till exempel 1,3 liter för barn i 2-3-årsåldern. I denna mängd ingår vatten i form av drycker (vatten, kaffe, te, mjölk, juice) och det vatten som finns i annan mat."

    Är det inte ganska fantastiskt att det nu även ska ges råd om hur mycket vatten vi ska dricka. Nu behöver vi inte fundera på om vi är törstiga längre. Det är bara att följa myndigheterna rekommendationer...

  19. JOW
    #67

    Ganska väntat från EFSAs sida då det främst är spannmåls- och sockerindustrin som ligger bakom kostråden genom ILSI

  20. EFSA's rekommendationer känns nästan som ett steg BAKÅT måste jag säga. Ingen begränsning av socker, uppåt 60E% kolhydrat, minimalt med mättat fett som buntas ihop med transfett och rejält överdrivna påståenden om fibrers hälsoeffekter.

    Det känns som det bara upprepar exakt vad man kommit fram till tidigare och inte ens bemödat sig läsa en enda ny publikation sedan dess.

    Eftersom jag har en kostutbildning bakom mig i stort sett kan rabbla SNR i sömnen så känns de här råden ännu mer fettnegativa och kolhydrat- och sockerliverala än svenska rekommendationer från 2005.

  21. Rozbet
    JOW #69,
    Håller med fullständigt. Man kan bara skaka på huvudet åt dessa precisionsråd.
  22. Vem som helst kan hitta lite få artiklar och analysera dem utifrån sitt egna perspektiv och vinkla det till sin fördel, det är fortfarande inget bevis för LCHF, dåligt dåligt.

    Jag kollade snabbt lever studien och enda anledningen till att levern förbättrades var ju för att de gick ner i vikt så det är 0 bevis för att lågkolhydrat skulle vara gynnsamt för levern, snarare är en högfetts kost vid ett viktstabilt tillstånd skadligt.

  23. anita
    Hej Doc!

    Ville skicka lite material om diabetes typ 1 till min väninna vars lille son har diabetes 1. Nu hittar jag inte denna studie Nielsen 2005 som du listar under rubriken Diabetes typ 1, "sidan kan inte hittas"...

    Finns det nu flera studier om diabetes typ 1?

  24. anita,
    Jag har mailat den till dig.
  25. Ninnan
    Janne
    Jag hittar inte v a r du skrev om RA, men sädesslag ska bort helt. Mjölkprodukter väldigt sparsamt. Är det både laktosen och proteinet som inte är bra?
    Min fråga är om du använder smör och i så fall hur mycket. Om du inte gör det, vad ersätter du det med?
  26. PL
  27. Tove
    En kommentar till "Studien som många anser vara sista spiken i kistan för teorin att fett eller mättat fett skulle ge hjärtsjukdom" – JAMA studien.

    Studien visar att minskning av totat fett intag samt ökning av grönsaker och frukt… inte signifikant minskar risken för CHD. Sedan kan man läsa ”Trends toward greater reductions in CHD risk were observed in those with lower intakes of saturated fat or trans fat or higher intakes of vegetables/fruits.”

    Vidare framkommer att de i studien: achieved only modest effects on CVD risk factors.

    Alltså, de som minskade sitt totala fettintag och ökade intaget av frukt och grönt fick ytterst små och otillräckliga förbättringar av CVD risker för att man ska anse att denna kostform är att förespråka framför den andra.

    Författarna resonerar bl.a. så här: A second plausible explanation is that the dietary intervention may have failed to influence risk because it balanced beneficial effects of some dietary changes with harmful effects of other changes. Modest benefits from small increases in fruit and vegetable intake (+1.1 servings/d) and whole grain intake (+0.2 servings/d) and decreases in trans fatty acid intake (–0.6% of energy) may have been counterbalanced by modest harms from small decreases in nut consumption (–0.8 servings/wk) and monounsaturated fat intake (–3.3% of energy) and increases in intake of refined grains (+0.3 servings/d).

    Förklaringen skulle alltså enligt författarna vara att den lilla skillnaden i resultat beror på att nackdelar och fördelar slog ut varandra. De skriver ”fördelar ” såsom mer frukt, grönsaker och fullkorn samt minskning av transfett och ” nackdelar såsom minskning av nötter och enkelomättat fett samt högre intag av raffinerat spannmål. Därav den ytterst lilla förbättringen.

    Jag tror absolut att det kommer många fördelar med en ökning av fett och minskning av KH men jag finner än så länge dåligt stöd för att det just ska vara fokus på mättat fett. Vart i studien framkommer det att mättat fett inte kan ge hjärtsjukdom i tillräckligt stora mängder? / Nyfiken

  28. Josselina
    Hej!
    Jag har precis påbörjat denna livsstil och tycker att den funkar bra. Min fråga är om ni har någon erfarenhet av denna kost när inte tjocktarmen finns kvar. Min man har haft ulcerös colit och fick då hela tjocktarmen bortopererad för ca 14 år sedan och har en bäckenreservoar av tunntarmen inopererat i stället för ileostomi. Enligt stomissk och dietist ska han inte äta råaa grönsaker med långa fibertrådar i och använda mycket salt. Han förlorar mycket vätska pga att tjocktarmen är borta.
  29. Stefan Sandberg, PT Studerande
    #80
    Jag tror Erik Edlund skulle kunna hjälpa er med frågor rörande att äta LCHF efter ulcerös colit.
    erik(at)matfrisk(dot)nu
  30. Stefan Sandberg, PT Studerande
  31. JAUS
    #80 Fakir skulle nog funka bäst, skippa grönsakerna helt de behövs ej. Fisk, kött, fläsk och fågel samt bra fetter (smör, kokosfett, talg etc).
  32. Jo, jag har haft min stomi sedan tidigt 70-tal och den har stört mitt liv betydligt mindre än jag trodde den skulle göra. LCHF underlättar ytterligare då man får mer näringstät mat och mindre utfyllnad.

    Rätt mailadress är erik(dot)matfrisk(at)gmail(dot)com

    mvh / Erik Edlund

  33. Molle
    Ny metastudie stödjer vår uppfattning!

    Det mättade fettskrämda etablissemanget påstår ofta att studier visar att omega-6 fetter är bättre än mättat fett. En färsk välgjord metastudie, av Dr. Christopher Ramsden m.fl., säger något helt annat.

    Stephan Guyenet, WholeHealthSource blog, har gjort en analys av studien, och för ovanlighetens skull är han positiv till den.

    http://wholehealthsource.blogspot.com/2010/12/diet-heart-controlled-t...

    Här är några citat ur Stephans analys:

    This paper finally cleans up the mess that previous meta-analyses have made of the diet-heart literature.
    ...
    In other words, LA-rich seed oils do not prevent heart attacks (and may actually promote them), but correcting an omega-3 deficiency and reducing industrial trans fat intake may be protective.
    ...
    For example, trans fat intake was on average 13 times higher in the control groups than in the experimental groups.
    [Om Finnish mental hospital trial]

    Kritiken mot studierna är ju inte helt ny, men nu presenteras den alltså i en grundlig och välgjord metastudie, publicerad i British Journal of Nutrition.

    Stephan avslutar så här:
    In the meantime, brace yourselves for an avalanche of criticism from the seed oil brigade.

    Metastudien heter
    n-6 Fatty acid-specific and mixed polyunsaturate dietary interventions have different effects on CHD risk: a meta-analysis of randomised controlled trials

  34. Molle,
    Mycket intressant, tack för tipset. Jag läser den bloggen men inte alltid så ofta.
  35. siri
    Har läst en hel del om Lchf och instämmer med mycket. Att man ska äta naturlig mat och undvika kemiskt framställd skit är endast positivt. Men när jag läser Eenfelds bok "matrevolutionen" och Dahlqvists blogg kan jag tycka att det är synd att de bara skriver om positiva effekter av dieten, eller "livsstilen" som det kallas. Kött, mejeriprodukter och ägg är dåligt för miljön. Värre än bilkörning och att förespråka ett "frosseri" av dessa produkter är oansvarigt (och ja, det finns bevis för detta). Visst, man kan äta ekologiskt, men få gör det och oavsett är det bara en minimal förbättring. Dessutom föds kreatur ofta upp på spannmål som odlas i fattiga länder som redan lider av svält. Så spannmålet som kunde gå till människorna ges istället till kreatur som ska föda bantande människor i västvärlden. Det är en smula ironiskt. Men vegetarianer, precis som förespråkare av fettsnåla dieter, avfärdas som strunt av människor som äter LCHF. Men att äta kött, smör, ägg, etc. utan att fundera på konsekvenserna och hur det påverkar andra är oansvarigt. Dessa nackdelar borde diskuteras mer och inte sopas under mattan. Eenfeldt skrev att man "gärna" ska äta ekologiskt men inte riktigt varför och antagligen inte av rätt orsaker.
  36. Stefan Sandberg, PT studerande
    Dock

    Det säg att 80% av din kroppskomposition bestäms av vad du äter och inte hur mycket du rör på dig. Vart kommer det uttrycket ifrån och är det sant, hur har man i så fall kommit fram till det?

  37. Stefan Sandberg, PT studerande
    Siris 87#

    Läs "The Vegetarian Myth: Food, Justice, and Sustainability" och "Deep Green Resistance: Strategy to Save the Planet (när den kommer ut, just nu svängs det mellan olika advokater för att se så författarna inte gjort något olagligt)".

  38. us
    Skummade just igenom följande information från miljöpartiet
    http://media.jpaulsson.se/2011/Motion-2011-1.pdf

    Jag tycker inte att deras påståenden stämmer riktigt med vad vi får läsa bl.a. på denna blogg.
    T.ex. på slutet där de hänvisar till studier som kommit fram till att man får cancer och hjärt- och kärlsjukdom av att äta kött.

  39. milla
    Håller med Siri när jag läser om alla positiva hälsoeffekter av LCHF. Att ändra kosten så radikalt handlar inte enbart om hälsans effekter utan även om miljön och tillgången av mat i världen. Om människor nu ska följa denna "livsstil" så tror inte jag att maten räcker speciellt långt, speciellt inte i fattiga länder där spannmål är den huvudsakliga födan och en väldigt stor inkomstkälla för jordbruken. Det var ju jordbruken som för 12 000 år sedan (vete, ris, majs, potatis mm började odlas) gjorde att folkmängden ökade som idag är nödvändig för att kunna föda jordens befolkning. Det känns som en västerländsk "livsstil" som inte alla kan ta del av och som sannolikt påverkar miljön. Men om man bortser från det och tänker på hälsan så tror inte jag att det är potatisen som gjort att vi de senaste decennier blivit feta och fått försämrad hälsa. Jag tror absolut att man ska äta mer naturligt och undvika kemiska substanser och minska på det rena sockret. Men jag tror att alla kemikalier vi utsätts för runtomkring oss förutom de som finns i maten gör oss sjuka snarare än vete, ris och potatis som vi har överlevt i 12000 år. Varför är inte kineser överviktiga och sjuka som "bara" äter ris och nudlar?
  40. Milla, I Kina är det numera 10% diabetesfrekvens. Varför har diabetesfrekvensen stigit kraftigt i Asien? De har ju hela tiden ätit mycket ris med kolhydrater. Jag tror att orsaken är kemikalier som tillkommit, tex glutamat, som skadat insulinkänsligheten.
  41. "Varför är inte kineser överviktiga och sjuka som "bara" äter ris och nudlar?"

    Du har nog ganska dålig koll på hur "kineser" äter. Det är ett ENORMT land med kraftigt skiftande matkultur mellan de olika provinserna. Visst är ris en basvara och i flera av provinserna är det inte ens en måltid om ris inte ingår. Men det är inte halva tallriken full utan en liten skål ofta.

  42. Glutamat används extremt flitigt i Kina, vilket framgår med tydlighet om man följt den utmärkta serien Kinas mat på SVT.

    Annars kan det säkert ligga något i vad Denise Minger, med utgångspunkt från rådata från 'the China-study', spekulerar om - de delar av Kina som har mest diabetes etc är som "mini-USAn":

    "In the China Study data, most Western diseases (such as breast cancer, colon cancer, lung cancer, and diabetes) are concentrated in areas that share some key characteristics: more industrial employment, less agricultural work, greater population density, and often higher levels of schooling. Folks here eat more processed starch and sugar, use more polyunsaturated vegetable oils, chug down more beer, smoke more manufactured cigarettes, and typically get less physical activity than their neighbors in pastoral communities.

    In other words, the Western-disease-prone-regions are like baby Americas—slowly waddling, diapered and naive, towards the motherly lap of disease."

  43. Några "skeptiker" anser jordens resurser inte räcker till om alla människor åt näringstät kost. Vad har man för belägg för det? Har någon informerat de rovdjur som bara lever på animalier att de bör dryga ut kosten med ris och potatis? Själv äter jag ungefär lika stora andelar kött och fisk nu som tidigare. Kanske några fler ägg.
  44. Livsnjutaren
    Man bör inte äta kött pga:

    1) Yta stor som Spanien har skövlats i Amazonas för att lämna plats åt enorma cow-rangers och för att odla sojabönor för att mata kossorna med.

    2) Kött ätare bidrar med 24gånger mer koldioxid än icke kött ätare

    3) Djur har också känslor, det vet alla som har husdjur hemma. Hur kan jorden bli ett bättre ställe att leva på ifall vi bidrar med död.

    4) Kött ätare bidrar till global hunger då det krävs 24gk vete för att "tillverka" 1kg kött

    5) Personer som inte äter kött och äter en kvalitativ växtbaserad kost lever längre och är mer hälsosamma än kött ätare.

    6) Ur animal-behavior perspektiv är inte vi gjorda att äta kött, men vi kan.

    Det handlar inte om LCHF eller inte, inte hella om diet. Det handlar mer om mänsklighetens överlevnad, vad vi gör mot moder jord. Det handlar inte om mig eller dig men om oss. We are not the enemies. Det är de enorma företagen som förstör vår kost.

    / Livsnjutaren

  45. Ulf_S
    Jaa du, Livsnjutaren... Du kommer med gamla, trötta argument. Kor ska äta gräs och ensilage. De mår dåligt av kraftfoder och köttet får sämre kvalitet.

    Att den moderna djuruppfödningen är usel och miljöförstörande kan nog alla skriva under på, men lösningen är inte att sluta äta kött utan att äta bättre kött. Kor som betar gräs är en miljötillgång, de bidrar t.ex. till att bygga upp jordlagret och binda kol.

  46. Camilla
    Jag vill bara göra lite reklam för ett hundfoder( och katt foder) som räddat livet på min hund som höll på att utveckla metabolasyndromet med allt som det innebär. Fodret innehåller ingen stärkelse utan är baserat på kött o fett precis vad en hund ska ha. Fodret finns på olika orter men kan beställas på foderbilen.se det är lite dyrare men hör och häpnad man ska inte ge så mycket av detta foder då allt innehåll är fullvärdig näring och inget går till spillo som avföring och bukafylla. Ge era djur en chans till ett långt och friskt liv., Fodret heter CARNIA WOLF och man hittar info på deras hemsida, sök bara på namnet.
    Jag skulle kunna tala i timmar om vad detta foder har gjort för min hund. Jag ahr även en valp som äter detta foder och ni kan tro att hon är fin i pälsen, skiner som bärnsten ((irländsk röd setter).

    Camilla

  47. HansB
    Jag rotade runt lite på http://www.PubMed.com och hittade den här artikeln

    In the face of contradictory evidence: Report of the Dietary Guidelines for
    Americans Committee
    Adele H. Hite M.A.T. a, Richard David Feinman Ph.D. b,*, Gabriel E. Guzman Ph.D. c,
    Morton Satin M.Sc. d, Pamela A. Schoenfeld R.D. e, Richard J. Wood Ph.D. f

    Det kanske är gamla nyheter för veteranerna på den här sajten men jag tycker det är intressant hur dessa renommerade forskare totalmosar det vetenskapliga underlaget för de gällande amerikanska (och svenska) kostråden.

    Artikeln kan laddas ner i sin helhet (gratis) från http://www.pubmed.com.

1 2 3 4

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av