Vetenskapen bakom LCHF och keto

På denna sida sammanfattas den vetenskapliga evidensen för lågkolhydratkost och ketogen kost. Även om denna kosthållning fortfarande är något kontroversiell finns det nu bevisning av hög kvalitet som stöder en rutinmässig användning för viktminskning och metabol sjukdom (t ex typ 2-diabetes, högt blodtryck) och vissa andra tillstånd.

Det finns även god evidens som tyder på att rädslan för naturligt mättat fett är ett misstag, och att kosthållningar med lågt innehåll av fett inte verkar ha några speciella hälsofördelar eller viktfördelar jämfört med lågkolhydratkost.1  

.

Guide till olika typer av studier


 

Viktnedgång

Weight-loss22

Huruvida lågkolhydratkost är överlägset för viktminskning är fortfarande ett något kontroversiellt ämne. När man tittar på den högkvalitativa forskning som existerar är det dock tydligt att man med kolhydratbegränsning i genomsnitt överträffar fettsnålt och andra dieter för viktminskning.

Metaanalyser

Ett antal metaanalyser av studier av RCT-typ (som anses vara den starkaste, mest hållbara typen av evidens) har kommit fram till samma slutsats: lågkolhydratkost tenderar att överträffa andra dieter för viktminskning.

Här är två exempel på nyligen gjorda metaanalyser som visar större viktminskning på dieter med lågt kolhydratinnehåll jämfört med fettsnålt:

PLoS One 2015: Dietary intervention for overweight and obese adults: Comparison of low-carbohydrate and low-fat diets. A meta-analysis [stark evidens] Läs mer

The British Journal of Nutrition 2016: Effects of low-carbohydrate diets v. low-fat diets on body weight and cardiovascular risk factors: a meta-analysis of randomised controlled trials [stark evidens] Läs mer

Lågkolhydratkost resulterar inte bara i större viktminskning än andra jämförelsedieter, den leder också till en kraftigare minskning av kroppsfett, särskilt när kolhydratintaget begränsas till 50 gram per dag:

Obesity Reviews 2016: Impact of low-carbohydrate diet on body composition: meta-analysis of randomized controlled studies [stark evidens]

Misslyckandet med fettsnålt

En artikel från 2015 i den prestigefyllda tidskriften The Lancet sammanfattar alla viktiga vetenskapliga studier på viktminskning med fettsnål kost. Slutsatsen? Det finns inga belägg för att ett lågt fettintag hjälper människor att gå ner i vikt jämfört med andra kostråd.

Detta borde få oss att ifrågasätta den generella uppfattningen att en fettsnål kosthållning är det rätta för flertalet. Faktum är att personer som i studier fick det motsatta rådet tenderade att gå ner betydligt mer vikt. Läs mer

The Lancet 2015: Effect of low-fat diet interventions versus other diet interventions on long-term weight change in adults: a systematic review and meta-analysis [stark evidens]

Viktminskning och riskfaktorer

En granskning från 2012 av alla större prövningar av lågkolhydratkost visar både förbättrad vikt och en förbättring av de främsta riskfaktorerna för hjärtsjukdom:

Obesity Reviews 2012: Systematic review and meta-analysis of clinical trials of the effects of low carbohydrate diets on cardiovascular risk factors [stark evidens]

Randomiserade kontrollerade studier som visar betydligt större viktminskning för lågkolhydratkost jämfört med andra dieter

Det finns åtminstone 31 moderna vetenskapliga studier av högsta kvalitet (RCT, randomiserade kontrollerade studier) som visar signifikant bättre viktminskning med lågkolhydratkost, enligt den senaste genomgången, utförd av Public Health Collaboration UK. Antal studier som visar det motsatta? Noll.

Här är tre av de bästa RCT-studierna fram till dags dato:

28 RCT som visar större viktnedgång på lågkolhydratkost

Kommentarer om RCT

Samtliga studier ovan visar en signifikant större viktnedgång för gruppen som fick rådet att äta lågkolhydratkost (i många fall Atkins). Så vitt vi vet har motsatsen aldrig visats: Lågkolhydratkost har aldrig signifikant förlorat en viktminskningsstudie. Det innebär att lågkolhydratkostens ställning gentemot fettsnålt/kaloribegränsning är 31-0.

Kontakta oss gärna om du känner till några undantag (eller har fler exempel)! E-posta till andreas@dietdoctor.com.

RCT med icke-signifikant resultat

Enligt Public Health Collaboration UK är detta den detaljerade lista över de 62 RCT-studier som jämför lågkolhydratkost med kaloribegränsning:

  • I 53 av de 62 studierna gick personerna i lågkolhydratgrupperna ner mer i vikt än de i andra grupper – inklusive de 31 fallen ovan där skillnaden var statistiskt signifikant.
  • I sju av de 62 studierna, gick personerna i gruppen för fettsnålt eller kaloribegränsat ner något mer, men icke-signifikant än de i gruppen som åt lågkolhydratkost.
  • I två studier var viktnedgången exakt densamma i de två grupperna.

Här är några exempel där det inte fanns några stora skillnader på viktnedgång mellan lågkolhydratkost och andra typer av kost:

  1. Journal of the American Medical Association 2018: Effect of low-fat vs low-carbohydrate diet on 12-month weight loss in overweight adults and the association with genotype pattern or insulin secretion: the DIETFITS randomized clinical trial [måttlig evidens]

    Denna 12-månadersstudie fann att personer som följde lågkolhydrat eller fettsnål kost (båda med små mängder socker eller processade kolhydrater) gick ner liknande i vikt, i snitt, oavsett typ av kost de blev lottade till och om den ”matchade” den genetiska insulinresponsen. Men även i denna studie fanns det en liten, icke-signifikant, trend mot större viktminskning med lågkolhydratkost.

  2. The American Journal of Clinical Nutrition 2015: Comparison of low- and high-carbohydrate diets for type 2 diabetes management: a randomized trial [måttlig evidens]

    I denna studie på personer med typ 2-diabetes ledde både låglkolhydrat- och högkolhydratkost till en liknande viktnedgång på runt 10 kilo (22 pounds) på ett år.

  3. Journal of the American Medical Association 2005: Comparison of the Atkins, Ornish, Weight Watchers, and Zone Diets for weight loss and heart disease risk reduction [måttlig evidens]

    Det intressanta är att två år innan A till Z-studien visade att lågkolhydrat var det klart mest effektiva för viktnedgång jämfört med andra dieter, fann en liknande studie att viktnedgången var ungefär densamma efter ett år för de fyra studier som studerades: lågkolhydrat, fettsnålt, Viktväktarna eller Zone.

Samtliga 62 RCT-studier finns på Public Health Collaborations hemsida.

LCHF-video

Viktnedgång

Hur fungerar LCHF för viktnedgång? Lär dig mer nedan.


 

Metabola riskfaktorer

Lågkolhydratkost visar tydligt överlägsna resultat på alla huvudmarkörer för det metabola syndromet: vikt, blodsocker, blodtryck och kolesterolprofilen som är kopplad till metabol dyslipidemi (som karaktäriseras av lågt HDL och högt triglyceridvärde).

Metabola riskfaktorer är starkt kopplade till sjukdomar som typ 2-diabetes, hjärtsjukdom, stroke, demens och till och med cancer.2 Det faktum att vi kan förbättra alla dessa faktorer med en enda livsstilsförändring (genom att reducera intaget av kolhydrater) kan alltså vara oerhört viktigt.

Översikt av randomiserade kontrollerade studier

Här följer en översikt av resultaten av dussintals studier och metaanalyser som studerat lågkolhydrat- eller lågfettkost, samtidigt som man följt vikt och andra riskfaktorer.

De blå (lågkolhydrat) eller röda (lågfett) kvadraterna visar en statistiskt signifikant fördel. Ljust blå eller ljust röda kvadrater visar en icke-signifikant trend huruvida lågkolhydrat eller lågfett är överlägset.

Studies-on-low-carb

LC %kh = Procent kolhydratintag i lågkolhydratgruppen
LF %kh = Procent kolhydratintag i lågfettgruppen
HDL = High density lipoprotein (HDL-kolesterol)
TG = Triglycerider
BP = Blodtryck
A1c = HbA1c
fGluc = Fastande blodsocker
fIns = Fastande insulinnivåer
InsSens = Insulinkänslighet
TC = Totalkolesterol
LDL = Low density lipoprotein (LDL-kolesterol)

Som du kan se ovan utklassar lågkolhydratkost fettsnål kost när det gäller att förbättra samtliga metabola riskfaktorer. Å andra sidan kan fettsnålt ge ett något lägre total- och LDL-kolesterol.

Eftersom alla metabola faktorer, inklusive HDL och triglycerider, gynnas av lågkolhydratkost, kan annat kolesterol som troligtvis har högre värde som LDL, såsom triglycerider/HDL eller TC/ HDL, också gynnas av lågkolhydratkost.3

Förutom detta visar lågkolhydratkost större förbättringar på andra viktiga riskfaktorer: blodtryck, blodsocker och vikt (inklusive midjemått).

Referenser

Här hittar du länkar till samtliga studier ovan, från äldst till nyast:

Brehm -03, Foster -03, Samaha -03, Sondike -03, Aude -04, Volek -04, Meckling -04, Yancy -04, Stern -04, McAuley -05, Nickols-R -05, Dansinger -05, Daly -06, Truby -06, Gardner -07, Ebbeling -07, Halyburton -07, Dyson -07, Westman -08, Keogh -08, Shai -08, Tay -08, Davis -09, Bradley -09, Volek -09, Sacks -09, Brinkworth -09, Jenkins -09, Frisch -09, Elhayany -10, Iqbal -10, Lim -10, Hernandez -10, Yancy -10, Foster -10, Krebs -10, Goldstein -11, Summer -11, Guldbrand -12, Partsalaki -12, Ruth -13, Yamada -14, Saslow -14, Bazzano -14, Tay -15, Saslow -17, Gardner -18.

Länkar till metaanalyserna:

Nordmann -06, Hession -08, Sackner-B -15, Tobias -15, Mansoor -16.

Metaanalyser

Lågkolhydratkost och dess effekt på kolesterolprofilen demonstreras i en nyligen genomförd systematisk översikt och metaanalys av RCT-studier på överviktiga och vuxna med fetma. HDL-kolesterol och triglycerider förbättrades mest hos de som en mycket liten mängd kolhydrater samt ketogena dieter som innebar mindre än 50 gram kolhydrater per dag:

Nutrition Reviews 2019: Effects of carbohydrate-restricted diets on low-density lipoprotein cholesterol levels in overweight and obese adults: a systematic review and meta-analysis [stark evidens]

 


 

Hjärtsjukdom, kolesterol och mättat fett

SF

Trots att det forskats i ett halvt sekel, finns det fortfarande ingen evidens för att naturligt mättat fett (som smör, ägg etc) skulle vara något annat än neutralt ur ett hälsoperspektiv.4

I en nyligen genomförd analys bedömde 19 ledande forskare att det är fel att hålla fast vid det allmänna rådet att minska intaget av mättat fett, eftersom evidensen inte längre stöder det.5

En annan nyligen genomförd analys inom detta område, publicerad i BMJ Evidence-Based Medicine, drog slutsatsen att: ”Överväganden av evidens tyder på att dieter med lågt innehåll av fett som minskar kolesterol i serum, inte minskar kardiovaskulära händelser eller dödlighet. Specifikt, dieter som ersätter mättat fett med fleromättat fett minskar inte övertygande kardiovaskulära händelser eller dödlighet. Dessa slutsatser står i kontrast till det nuvarande yttrandet.”6

Ta en titt på nygjorda systematiska översikter av all evidens.

En systematisk genomgång från 2009, av kohortstudier och RCT-studier som undersökte potentiella förhållanden mellan kostfaktorer och hjärtsjukdomar, drog slutsatsen att ”det finns otillräcklig evidens för samband vid intag av… mättade eller fleromättade fettsyror; totalt fett… kött, ägg och mjölk”:

Archives of Internal Medicine 2009: A systematic review of the evidence supporting a causal link between dietary factors and coronary heart disease [måttlig evidens]

På liknande sätt fann en granskning av kohortstudier från år 2010 ”… ingen signifikant evidens för att man ska kunna dra slutsatsen att mättat fett i kosten är förknippat med en ökad risk vid medfödd hjärtsjukdom eller kardiovaskulär sjukdom”:

The American Journal of Clinical Nutrition 2010: Meta-analysis of prospective cohort studies evaluating the association of saturated fat with cardiovascular disease [måttlig evidens]

Liknande metaanalyser av observationsstudier från 2015 och 2017 kom fram till samma slutsatser när det rör bristen på samband mellan mättat fett och hjärtsjukdom:

British Medical Journal 2015: Intake of saturated and trans unsaturated fatty acids and risk of all cause mortality, cardiovascular disease, and type 2 diabetes: systematic review and meta-analysis of observational studies [måttlig evidens]

British Journal of Sports Medicine 2017: Evidence from prospective cohort studies does not support current dietary fat guidelines: a systematic review and meta-analysis [måttlig evidens]

När man tittar på systematiska översikter av RCT-studier finns det fortfarande ingen övertygande evidens för att mättat fett är skadligt.

I två av nedanstående översikter drog forskarna slutsatsen att ersätta mättat fett med omättat fett eventuellt kan minska risken något för hjärtinfarkt och andra kardiovaskulära händelser med cirka 14 till 19 procent:

Cochrane Database of Systematic Reviews 2011: Reduced or modified dietary fat for preventing cardiovascular disease [stark evidens]

PloS Med 2010: Effects on coronary heart disease of increasing polyunsaturated fat in place of saturated fat: a systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials [stark evidens]

Emellertid, många andra nyligen genomförda systematiska översikter av RCTs har inte visat någon minskning av risken för hjärtkärlsjukdom genom att ersätta mättat fett med omättat fett:

Nutrition Journal 2017: The effect of replacing saturated fat with mostly n-6 polyunsaturated fat on coronary heart disease: a meta-anlysis of randomised controlled trials [stark evidens]

Open Heart 2016: Evidence from randomised controlled trials does not support current dietary fat guidelines: a systematic review and meta-analysis [stark evidens]

Annals of Internal Medicine 2014: Association of dietary, circulating, and supplement fatty acids with coronary risk: a systematic review and meta-analysis [stark evidens]

British Medical Journal 2013: Dietary fatty acids in the secondary prevention of coronary heart disease: a systematic review, meta-analysis and meta-regression [stark evidens]

Men vänta, hur är det med smör och andra helfeta mejeriprodukter? Det finns intressant evidens för att människor som äter detta kan vara både smalare och friskare än andra.

2012 undersökte forskare sambandet mellan helfeta mejeripeodukter, hjärthälsa och vikt. De drog slutsatsen att ”observationsevidensen inte stöder hypotesen att mejerifett eller helfeta mejeriprodukter bidrar till fetma eller kardiometabol risk”:

European Journal of Nutrition 2012: The relationship between high-fat dairy consumption and obesity, cardiovascular, and metabolic disease [svag evidens]

Evidens borde få oss att ompröva kostråd med lågt innehåll av fett eftersom det har en mycket svag vetenskaplig grund.

Läs mer: En guide om mättat fett

Fleromättade fetter och Sydney Diet Heart Study

Rådet att ersätta mättat fett med fleromättat fett – i syfte att minska risken för hjärtsjukdom – är kontroversiell och evidensen som stöder det är svag, ofta mycket gamla studier med flera svagheter i sitt utförande.

En ny utvärdering av en av dessa, Sydney Diet Heart Study, avslöjade tidigare opublicerad data som visade en ökad risk för död och hjärtsjukdom i gruppen som fick fleromättat omega 6-fett.

När man inkluderar denna data i en metaanalys av alla studier finns det en nästan signifikant trend mot ökad hjärtsjukdom och död av hjärtsjukdom när man ersätter mättat fett med fleromättat omega 6. Helt klart verkar det inte innebära några hälsovinster.

British Medical Journal 2013: Use of dietary linoleic acid for secondary prevention of coronary heart disease and death: evaluation of recovered data from the Sydney Diet Heart Study and updated meta-analysis [stark evidens]

PURE-studien

Kan lågfettkost orsaka mer skada än nytta? En nyligen genomförd observationsstudie som publicerades i den prestigefyllda medicinska tidskriften The Lancet tyder på att kostråd baserade på fettsnålt och ett högt intag av kolhydrater kan leda oss åt fel håll.

PURE-studien följde mer än 135 000 personer i 18 länder i fem kontinenter i över sju år.

De fann att de som åt mest kolhydrater dog tidigare. Ett högre fettintag, å andra sidan, länkades till längre liv – oavsett om det rörde sig om omättat eller mättat fett.

Även om detta är en observationsstudie och därför inte kan bevisa att ett lågt intag av kolhydrater och mer fett förlänger livet, drar författarna följande slutsats: ”De globala kostråden bör omvärderas i ljuset av dessa fynd.” Läs mer

The Lancet 2017: Associations of fats and carbohydrate intake with cardiovascular disease and mortality in 18 countries from five continents (PURE): a prospective cohort study [svag evidens]

DD Podcast: Intervju med professor Andrew Mente, en av medförfattarna till PURE-studien

Hårda ändpunkter och lågkolhydratkost

De flesta lågkolhydratstudierna följer enbart riskfaktorer för hjärtsjukdom, de är inte stora nog för att följa upp hårda ändpunkter såsom faktiska hälsoutfall, t ex risk för hjärtinfarkt. Men det finns en RCT-studie som har spårat tecken på karotid ateroskleros under två år med rådet att äta en lågkolhydratkost med högt fettintag (Atkins).

Resultatet? De fann en signifikant regression av mätbara karotidkärls väggvolym, vilket innebär en minskning av ateroskleros. Även andra testade dieter visade förbättringar, men den icke-signifikanta trenden pekade på en större förbättring med lågkolhydratkost.

En möjlig förklaring, enligt forskarna, var den viktminskning och det sänkta blodtryck som blev resultat av kostomläggningen.

Circulation 2010: Dietary intervention to reverse carotid atherosclerosis [måttlig evidens]

Mer

The Nutrition Coalition: The disputed science on saturated fats

LCHF-video

Fett, kolesterol och kostråd

Vad är felet på våra nuvarande kolhydrattunga officiella kostråd och rädslan för naturligt mättat fett? Lär dig mer.


 

Typ 2-diabetes

Den konventionella behandlingens misslyckande

Traditionell behandling, baserad på de vanliga livsstilsråden (ät mindre, spring mer) och intensiv medicinering, har på sätt och vis misslyckats med att förbättra diabeteshanteringen. Så många som sju RCT-studier har visat att diabetesmedicin inte minskar risken för hjärtsjukdom – den i särklass största dödsorsaken hos diabetiker.

Ibland har man till och med varit tvungen att avbryta dessa studier, på grund av att läkemedlen inte bara resulterat i viktökning och fler biverkningar, utan också ökat risken för att dö, i jämförelse med att bara låta blodsockret vara högt.7

Lågkolhydratkost: systematiska översikter

Fördelen med lågkolhydratkost hos personer med typ 2-diabetes har uppmärksammats i flera systematiska översikter och metaanalyser eller RCT-studier. Här är några exempel:

Diabetes Research and Clinical Practice 2018: Effect of dietary carbohydrate restriction on glycemic control in adults with diabetes: A systematic review and meta-analysis [stark evidens]

BMJ Open Diabetes Research and Care 2017: Systematic review and meta-analysis of dietary carbohydrate restriction in patients with type 2 diabetes [stark evidens]

The American Journal of Clinical Nutrition 2018: Effects of low-carbohydrate- compared with low-fat-diet interventions on metabolic control in people with type 2 diabetes: a systematic review including GRADE assessments [stark evidens]

Diabetes, Obesity & Metabolism 2019: An evidence‐based approach to developing low‐carbohydrate diets for type 2 diabetes management: a systematic review of interventions and methods [stark evidens]

En metaanalys från 2017 fann att en lågkolhydratkost resulterade i ett minskat behov av läkemedel SAMT förbättrade hälsomarkörer (HbA1c, HDL, triglycerider och blodtryck). Författarna drar slutsatsen: ”Att minska på intag av kolhydrater i kosten kan verka för kliniska förbättringar i hanteringen av typ 2-diabetes.”

European Journal of Clinical Nutrition 2017: The interpretation and effect of a low-carbohydrate diet in the management of type 2 diabetes: a systematic review and meta-analysis of randomised controlled trials [stark evidens]

Här är ytterligare en översikt av evidensen bakom lågkolhydratkost som behandling av typ 2-diabetes, skriven av experter som i allmänhet är för den idén:

Nutrition 2015: Dietary carbohydrate restriction as the first approach in diabetes management: critical review and evidence base [översiktsartikel]

Randomiserade prövningar

Här är fem RCT-studier som pekar på fördelarna med lågkolhydratkost hos personer med typ 2-diabetes:

Nutrients 2018: The effect of low-carbohydrate diet on glycemic control in patients with type 2 diabetes [måttlig evidens]

Nutrition & Diabetes 2017: Twelve-month outcomes of a randomized trial of a moderate-carbohydrate versus very low-carbohydrate diet in overweight adults with type 2 diabetes mellitus or prediabetes [måttlig evidens]

Diabetes Care 2014: A very low-carbohydrate, low–saturated fat diet for type 2 diabetes management: a randomized trial [måttlig evidens]

Nutrition & Metabolism 2008: The effect of a low-carbohydrate, ketogenic diet versus a low-glycemic index diet on glycemic control in type 2 diabetes mellitus [måttlig evidens]

Diabetic Medicine 2004: Short-term effects of severe dietary carbohydrate-restriction advice in type 2 diabetes–a randomized controlled trial [måttlig evidens]

Icke-randomiserade prövningar

En studie på ketogen lågkolhydratkost från Virta Health, med omkring 330 deltagare, fann efter ett år att 97 procent av patienterna hade minskat på eller helt slutat (!) med insulin. 58 procent hade inte längre någon diabetesdiagnos, det vill säga de hade reverserat sjukdomen.

Dessa resultat sticker hål på idén att sjukdomen är kronisk, progressiv och oåterkallelig. Det är en reversibel sjukdom när man anammar en effektiv livsstilsbehandling. Read more 

Diabetes Therapy 2018: Effectiveness and safety of a novel care model for the management of type 2 diabetes at 1 year: an open-label, non-randomized, controlled study [svag evidens]

Frontiers in Endocrinology 2019: Long-term effects of a novel continuous remote care intervention including nutritional ketosis for the management of type 2 diabetes: A 2-year non-randomized clinical trial [svag evidens]

Den längsta publicerade studien hittills på lågkolhydratkost och typ 2-diabetes är en icke-randomiserad interventionsprövning med en kolhydratmängd på 20 % för personer med fetma och typ 2-diabetes. De publicerade även en 44-månaders uppföljning som visade fortsatt goda resultat på HbA1c, vikt och minskning av diabetesläkemedel:

Nutrition & Metabolism 2008: Low-carbohydrate diet in type 2 diabetes: stable improvement of bodyweight and glycemic control during 44 months follow-up [svag evidens]

Detta är en 24-veckors interventionsprövning på personer med fetma och typ 2-diabetes som själva valt en ketogen lågkolhydratkost eller kaloribegränsad kost. Den ketogena kosten resulterade i större viktminskning och bättre blodsockerkontroll:

Nutrition 2012: Effect of low-calorie versus low-carbohydrate ketogenic diet in type 2 diabetes [svag evidens]

Läs mer: Diabetes – så kan du normalisera ditt blodsocker

LCHF-video

Typ 2-diabetes

För mer kunskap, ta en titt på mer om typ 2-diabetes.


 

Typ 1-diabetes

Författarna till en nygjord systematisk översikt av lågkolhydratkost och typ 1-diabetes kom fram till slutsatsen att behovet av ytterligare randomiserade kontrollerade studier och andra högkvalitativa studier inom detta område är brådskande:

PLOS One 2018: Low-carbohydrate diets for type 1 diabetes mellitus: a systematic review [måttlig evidens]8

Det är tydligt att forskningen kring typ 1-diabetes och kolhydratreducering har stora brister i jämförelse med den robusta evidens som stöder lågkolhydratkost och ketogen kost för typ 2-diabetes. Medan vi väntar på resultaten från pågående RCT-studier, kan du här nedan se några uppmuntrande resultat från existerande studier på lågkolhydratkost och typ 1-diabetes.

Randomiserade prövningar

Kontrollerade studier har visat att personer med typ 1-diabetes som begränsar intaget av kolhydrater till 50 eller 100 gram per dag upplever ett stabilare blodsocker och färre incidenter av hypoglykemi jämfört med typ 1:or som äter i högkolhydratkost – lägg därtill viktminskning för de som är överviktiga:

Diabetes, Obesity and Metabolism 2019: Low versus high carbohydrate diet in type 1 diabetes: a 12-week randomized open-label crossover study [moderate evidence]
Learn more 

Diabetes, Obesity and Metabolism 2017: Short-term effects of a low-carbohydrate diet on glycaemic variables and cardiovascular risk markers in patients with type 1 diabetes: a randomized open-label crossover trial [måttlig evidens]

Asia Pacific Journal of Clinical Nutrition 2016: A randomised trial of the feasibility of a low-carbohydrate diet vs standard carbohydrate counting in adults with type 1 diabetes taking body weight into account [måttlig evidens]

Icke-kontrollerade studier

Det finns också några icke-kontrollerade studier som, då evidensen är svag, visar excellenta resultat från ”verkliga livet” för personer med typ 1-diabetes som följer en lågkolhydratkost över längre tid.

Denna studie visar att patienter med typ 1-diabetes som följer en kost med lågt kolhydratintag och högt proteinintag i genomsnitt uppnår riktigt bra resultat, med en låg andel större komplikationer. Den visar också att barn som följt kosten i flera år inte visar tecken på dålig tillväxt Läs mer

Pediatrics 2018: Management of type 1 diabetes with a very low–carbohydrate diet [svag evidens]

Slutligen: en grupp svenska läkare rapporterade att deras typ 1-patienter som konsekvent följde en lågkolhydratkost hade signifikant förbättrade blodsockervärden, HbA1c och färre hypoglykemier efter ett år. Dessutom kvarstod dessa effekter efter fyra år hos de patienter som fortsatte med kosten:

Upsala Journal of Medical Sciences 2005: A low-carbohydrate diet in type 1 diabetes: clinical experience – a brief report [svag evidens]

Diabetology & Metabolic Syndrome 2012: Low-carbohydrate diet in type 1 diabetes, long-term improvement and adherence: a clinical audit  [svag evidens]

Läs mer

Typ 1-diabetes – kontrollera ditt blodsocker med en mindre mängd kolhydrater

LCHF-video

Typ 1-diabetes

Lär dig mer om typ 1-diabetes och lågkolhydratkost.


 

Lågkolhydratkost och säkerheten på lång sikt

Det finns många myter och rädslor kring långtidseffekterna av lågkolhydratkost. Dock finns inga konkreta bevis för att några sådana risker existerar, utifrån vad vi vet. Istället har många av dessa farhågor motbevisats.

Skeletthälsa

Vissa har varit mycket oroade över de uppfattade riskerna kring proteinintag vad gäller syra/bas-balansen i kroppen, och hur detta skulle kunna påverka skelettet. Evidensen visar att det är en myt. Kroppens pH (i blodet) är strikt reglerat och påverkas inte signifikant av vad vi äter.9

Angående skeletthälsa skingrar den senaste metaanalysen, som godkänts av International Osteoporosis Foundations, oron kring detta: ”Det finns inga belägg för att den dietära syrabelastningen är skadlig för skeletthälsan. Således kan otillräckliga intag vara ett allvarligare problem än proteinöverskott hos äldre.”

Osteoporosis International 2018: Benefits and safety of dietary protein for bone health – an expert consensus paper [översiktsartikel]

Här är en metaanalys av RCT-studier och kohortstudier som drar slutsatsen att högre proteinintag inte är skadligt för skeletthälsan, det kan till och med kan vara fördelaktigt för att förhindra benförlust:

The American Journal of Clinical Nutrition 2017: Dietary protein and bone health: a systematic review and meta-analysis from the National Osteoporosis Foundation [måttlig evidens]

Slutligen: tre kontrollerade studier som visar att lågkolhydratkost är helt säkert för skelettet, även på lång sikt:

Nutrition 2016: Long-term effects of a very-low-carbohydrate weight-loss diet and an isocaloric low-fat diet on bone health in obese adults [måttlig evidens]

Annals of Internal Medicine 2010: Weight and metabolic outcomes after 2 years on a low-carbohydrate versus low-fat diet: a randomized trial [måttlig evidens]

The Journal of Pediatrics 2010: Efficacy and safety of a high protein, low carbohydrate diet for weight loss in severely obese adolescents [måttlig evidens]

Läs mer


 

Epilepsi

Det har gjorts omfattande studier på ketogen kost på personer med epilepsi. Faktum är att de ofta rekommenderas till de som antingen inte svarar på läkemedel eller inte klarar av biverkningarna av dem.

En stor översikt av 16 studier på vuxna med okontrollerad epilepsi fann att de ketogen kost tolererades bra under längre tid och vanligen resulterade i en signifikant minskning av antalet krampanfall – de ledde till och med till att krampanfallen helt försvann, i några få fall

Epilepsia Open 2018: Ketogenic diet for treatment of intractable epilepsy in adults: A meta-analysis of observational studies [svag evidens]

RCT-studier har visat att ketogen kost (inklusive en mindre strikt variant känd som modifierad Atkinsdiet eller MAD) är mycket effektivt för att kontrollera krampanfall hos några – dock ej alla – barn och vuxna med epilepsi:

Epilepsia 2018: Effect of modified Atkins diet in adults with drug-resistant focal epilepsy: a randomized controlled trial [måttlig evidens]

Acta Neurologica Scandinavica 2017: A randomized controlled trial of the ketogenic diet in refracatory childhood epilepsy [måttlig evidens]

Epilepsy Research 2016: Evaluation of a simplified modified Atkins diet for use by parents with low levels of literacy in children with refractory epilepsy: a randomized controlled trial [måttlig evidens]


 

Leversjukdom

Kan lågkolhydratkost reversera fettlever? 2017 publicerade en grupp svenska forskare en studie i tidskriften Cell Metabolism. Överviktiga personer som led av icke-alkoholrelaterad fettleversjukdom (NAFLD) följde lågkolhydratkost utan kalorirestriktion.

Huvudförfattaren Jan Boren vid Göteborgs Universitet rapporterade en del fantastiska effekter av kolhydratrestriktion:

”Vi observerade snabba och dramatiska minskningar av leverfett och andra kardiometabola riskfaktorer och avslöjade hittills okända bakomliggande molekylära mekanismer.”

Cell Metabolism 2017: An integrated understanding of the rapid metabolic benefits of a carbohydrate-restricted diet on hepatic steatosis in humans [svag evidens]

Även om vi fortfarande behöver ytterligare forskning inom detta område, finns några tidigare prövningar som visar att lågkolhydratkost och ketogen kost kan vara fördelaktiga för personer med fettlever:

American Journal of Clinical Nutrition 2011: Short-term weight loss and hepatic triglyceride reduction: evidence of a metabolic advantage with dietary carbohydrate restriction [svag evidens]

Journal of Medicinal Food 2011: The effect of the Spanish ketogenic Mediterranean Diet on nonalcoholic fatty liver disease: a pilot study [svag evidens]


 

PCOS

Då polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS) har ett starkt samband med övervikt, höga insulinnivåer och andra metabola problem, borde lågkolhydratkost vara idealisk för att reversera sjukdomen. Lågkolhydratkost är faktiskt den enda behandling som konsekvent och på ett säkert sätt sänker insulinnivåer och reverserar de metabola problem som inkluderar PCOS. Därför borde lågkolhydratkost vara utgångspunkten i alla effektiva behandlingar för PCOS.

Även om det saknas långsiktiga och högkvalitativa studier är de fåtatillgängliga studierna mycket lovande:

Förutom den vetenskapliga evidensen ovan, är stödet starkt för lågkolhydratkost som en effektiv behandling av PCOS utifrån läkares kliniska erfarenhet:

Så reverserar du PCOS med LCHF


 

IBS

2009 undersökte ett team, med bland andra dr Eric Westman, vid University of North Carolina, specifikt en mycket strikt lågkolhydratkost – mindre än 20 gram kolhydrater per dag – för IBS. Under studien började 13 personer som led av IBS med diarré att äta en vanlig amerikansk diet under två veckor och växlade sedan till en mycket strikt lågkolhydratkost i fyra veckor; 10 av de 13 försökspersonerna (77 %) upplevde betydande förbättringar, med mycket strikt lågkolhydratkost minskade buksmärtan och diarréerna och deras livskvalitet förbättrades:

Clinical Gastroenterology and Hepatology 2009: A very low-carbohydrate diet improves symptoms and quality of life in diarrhea-predominant irritable bowel syndrome [svag evidens]

De senaste åren har en diet som utvecklats i Australien, FODMAP, fått en hel del forskningsuppmärksamhet. Vissa studier visar att 75 procent av de som fått diagnosen IBS fick minskade symptom på den kosten. FODMAP är en akronym för fermenterbara oligosackarider, disackarider, monosackarider och polyoler. Dessa något krångliga ord beskriver olika typer av kortkedjiga kolhydrater som återfinns i många frukter, grönsaker, baljväxter, spannmål, mejeriprodukter och en del processade livsmedel.

European Journal of Nutrition 2016: Does a diet low in FODMAPs reduce symptoms associated with functional gastrointestinal disorders? A comprehensive systematic review and meta-analysis [måttlig evidens]

IBS och LCHF

 

Inflammatorisk tarmsjukdom

Det finns gott om anekdotiska rapporter som visar att lågkolhydratkost/paleokost kan minska symtom av inflammatorisk tarmsjukdom som Crohns eller ulcerös kolit (exempel). Vad vi vet finns det ännu inga kontrollerade prövningar.

Här är en publicerad fallstudie:

International Journal of Case Reports and Images 2016: Crohn’s disease successfully treated with the paleolithic ketogenic diet [mycket svag evidens]


 

Reflux/halsbränna

Åtminstone två studier visar lovande effekter av lågkolhydratkost på reflux.

I en liten prövning med åtta överviktiga personer med GERD, som åt en ketogen kost med mindre än 20 gram kolhydrater per dag, ledde till normala esofageala pH-nivåer (vilket indikerade en mindre sur miljö i matstrupen) efter bara sex dagar på kosten. Deltagarna rapporterade dessutom minskad bröstsmärta och obehag, färre rapningar och andra typiska symtom på reflux.

Digestive Diseases and Sciences 2006: A very low-carbohydrate diet improves gastroesophageal reflux and its symptoms [svag evidens]

I en annan studie åt 42 överviktiga kvinnor med GERD lågkolhydratkost i 16 veckor. I vecka tio hade samtliga kvinnor blivit av med sina symtom och alla kunde sluta med de syrahämmande medicinerna.

Alimentary Pharmacology and Therapeutics 2016: Dietary carbohydrate intake, insulin resistance and gastro‐oesophageal reflux disease: a pilot study in European‐ and African‐American obese women [svag evidens]

Läs mer


 

Migrän

Är det möjligt att undvika migrän genom att dra ner på kolhydrater? Studier och praktisk erfarenhet pekar på det. Det finns åtminstone två lovande studier till dags dato:

Läs mer


 

ADHD

Begränsad evidens (djurstudier och fallrapporter) visar att lågkolhydratkost kan vara till nytta för en del personer med ADHD och andra relaterade tillstånd som OCD och Tourettes syndrom.

Läs mer


 

Alzheimers sjukdom

En liten studie har funnit att en ketogen kost kan förbättra minnet hos personer med mild kognitiv nedsättning:

Neurobiology of Aging 2012: Dietary ketosis enhances memory in mild cognitive impairment [måttlig evidens]

Det finns ett ökande antal fallrapporter som pekar på fördelar för Alzheimers sjukdom:

Aging 2016: Reversal of cognitive decline in Alzheimer’s disease [mycket svag evidens]

Alzheimer’s & Dementia: APOE ε4, the door to insulin-resistant dyslipidemia and brain fog? A case study [mycket svag evidens] Läs mer

Det finns även studier som länkar högt, eller till och med ”normalt” icke-diabetiska blodsocker, till demens och Alzheimers. Då ketogen kost sänker blodsockernivåer är det fullt tänkbart att det skulle kunna minska risken för att utveckla dessa sjukdomar. Ta en titt på denna studie, till exempel:

The New England Journal of Medicine 2013: Glucose levels and risk of dementia [mycket svag evidens]

Ketogena kost tillhandahåller en alternativ energikälla för hjärnan, vilket kan vara till fördel för personer med demens eller andra kognitiva sjukdomar. Kliniska prövningar med patienter med Alzheimers eller kognitiva nedsättningar har visat att trots att deras hjärnor inte kan nyttja glukos effektivt, kan de ha en liknande kapacitet att använda ketoner som hjärnorna på friska äldre personer:

Annals of the New York Academy of Sciences 2016: Can ketones compensate for deteriorating brain glucose uptake during aging? Implications for the risk and treatment of Alzheimer’s disease [översiktsartikel]

Läs mer


 

Parkinsons sjukdom

En nygjord åtta veckor lång RCT fann att personer med Parkinsons som åt en ketogen kost hade en större symtomförbättring jämfört med de som åt lågfettkost:

Movement Disorders 2018: Low‐fat versus ketogenic diet in parkinson’s disease: a pilot randomized controlled trial [måttlig evidens]

Denna lilla pilotstudie med fem personer med Parkinsons visade symtomförbättring med en ketogen kost. Det fanns ingen kontrollgrupp, så placeboeffekt kan inte uteslutas:

Neurology 2005: Treatment of Parkinson disease with diet-induced hyperketonemia: a feasibility study [mycket svag evidens]

Förutom några få fallstudier finns det inte mycket mer publicerad forskning inom dessa områden.


 

Multipel skleros

Evidens av hög kvalitet som visar fördelar med kolhydratrestriktion är extremt begränsad, precis som med Parkinsons. Utöver de positiva anekdotiska rapporter som dyker upp emellanåt, finns det en liten mängd ny klinisk forskning.

En studie från 2015 rapporterade att MS-patienter som följde en ketogen kost, eller fastade i flera dagar, upplevde signifikanta förbättringar vad gäller livskvalitet och triglyceridnivåer:

European Committee For Treatment and Research in Multiple Sclerosis 2015: Ketogenic diet and prolonged fasting improve health-related quality of life and lipid profiles in multiple sclerosis – a randomized controlled trial [måttlig evidens]

En liten pilotstudie på 20 personer med återfall av MS visade att progressionen uteblev när de följde en ketogen kost under sex månader. Detta är preliminära data som behöver stora studier för att fastslås, men det lyfter ändå möjligheten att en ketogen kost kanske kan vara en del av behandlingen av MS:

Neurology: Neuroimmunology & Neuroinflammation 2019: Pilot study of a ketogenic diet in relapsing-remitting MS [okontrollerad studie; mycket svag evidens]


 

Fibromyalgi

Det tycks finnas en koppling mellan fibromyalgi och insulinresistens, högt blodsocker och typ 2-diabetes. Eftersom lågkolhydratkost ofta är effektiv mot de senare, kan en positiv effekt vad gäller fibromyalgi också vara möjlig. Läs mer

PloS ONE: Is insulin resistance the cause of fibromyalgia? A preliminary report [mycket svag evidens]


 

Periodisk fasta

Det är inte ovanligt att man kombinerar lågkolhydratkost med periodisk fasta, antingen av bekvämlighetsskäl eller för att öka på viktminskning eller reversering av typ 2-diabetes.

En vanlig variant av periodisk fasta kallas 16:8, vilket innebär att du fastar 16 timmar per dag. Detta uppnås ofta genom att man inte äter frukost. Detta kan snabba på viktminskning.10

British Medical Journal 2019: Effect of breakfast on weight and energy intake: systematic review and meta-analysis of randomised controlled trials [stark evidens]

Periodisk fasta verkar vara ett lovande alternativ till kontinuerlig kalorirestriktion:

Translational Research 2014: Intermittent fasting vs daily calorie restriction for type 2 diabetes prevention: a review of human findings [översiktsartikel]

Guide om periodisk fasta


 

Lågkolhydratkost och miljön

Lågkolhydratkost anklagas ofta för att vara ohållbart ur miljösynpunkt på grund av köttproduktionens miljöpåverkan. Detta är fel av två orsaker. Först av allt, lågkolhydratkost eller ketogen kost innebär ett måttligt intag av protein (som exempelvis kött), där merparten av energin ska komma från fett.11 Det är möjligt att äta vegetarisk LCHF (guide) med stor framgång.

För det andra varierar köttproduktionens miljöpåverkan. Till och med produktionen av nötkött – vanligen ansedd som den absolut värsta ur ett klimatperspektiv – kan genomföras på ett miljövänligt sätt.

En studie från 2018 visar att korrekt uppfödning av boskap kan genomföras klimatneutralt eller till och med kolnegativt, vilket innebär att mer kol lagras i marken än som släpps ut i atmosfären:

Agricultural Systems 2018: Impacts of soil carbon sequestration on life cycle greenhouse gas emissions in Midwestern USA beef finishing systems [svag evidens]

Läs mer (på engelska): The green keto meat eater, part 1


 

Rött kött och hälsa

Rött kött anklagas ofta för negativa hälsokonsekvenser, till och med ökad risk för cancer. Dock backas dessa anklagelser enbart upp epidemiologiska studier (statistiska korrelationer) och med extremt svaga länkar (till exempel oddsförhållande kring 1,2).

De flesta epidemiologiska fynden har visat sig vara falska när de testats i noggranna interventionsstudier.

Det är ingen överraskning att teorin att rött kött orsakar sjukdomar, som cancer, totalt fallerat när den testats i interventionsprövningar. Ett bra exempel är Polyp Prevention Trial som prövade en kost med lågt fett- och köttintag på över två tusen personer under åtta år för att se om det kunde förebygga kolorektal cancer. Resultatet? Det fanns inga fördelar med ett minskat intag av kött.

Ett annat bra exempel är giganten Women’s Health Initiativ. Hälften av de närmare 49 000 kvinnorna slumpades att under åtta år äta en kost med lågt fettinnehåll och signifikant mindre rött kött. Det gav precis ingen som helst effekt på kolorektal cancer (faktum är att den icke-signifikanta trenden lutade åt en något högre risk i interventionsgruppen)12
Läs mer: Guide: Rött kött – är det hälsosamt?

Guide: Kost och cancer: vad vet vi?


 

Salt och hälsa

Flera hälsoorganisationer hävdar att de flesta borde dra ner på intag av natrium – ofta till under 2,3 gram per dag – för att förebygga högt blodtryck och andra hälsoproblem. På en kost med mycket kolhydrater kan det kanske vara fördelaktigt för vissa. Dock kan behovet av natrium faktiskt öka när man äter lågkolhydratkost, på grund av ökad förlust via njurarna.13

En Cochraneöversikt från 2014 fann ingen ökad risk för död med ett högt intag av natrium, de fann också inkonsekvent till minimalt ökad risk för hjärkärlsjukdom:

Cochrane Database of Systematic Reviews 2014: Reduced dietary salt for the prevention of cardiovascular disease [systematisk översikt av RCTs; stark evidens]

Detta ska ställas i kontrast till en annan översikt av RCT-studier som fann att ett minskat saltintag verkligen förbättrade alla risker för död och död i hjärtkärlsjukdom:

Annals of Internal Medicine 2019: Effects of nutritional supplements and dietary interventions on cardiovascular outcomes: An umbrella review and evidence map [systematisk översikt av RCTs; stark evidens]

Denna inkonsekventa data gör det svårt att dra några tydliga slutsatser och gör att de generella rekommendationerna att kraftigt sänka natriumintaget känns tveksamma.

Dessutom, det generella rådet att alla ska sänka saltintaget till mycket låga nivåer ifrågasätts också av de sex senaste studierna samt en äldre studie (se nedan) som inte har visat någon tydlig fördel eller möjligen en ökad dödlighet i samband med lägre saltintag.

Det verkar som om ett intag under fem gram natrium per dag kan associeras med en lägre medellivslängd, enligt studierna nedan. Detta bevisar dock inte att detta är orsaken, då det bara är observationsdata.

The seven studies

 
En övergripande guide om salt

Läs mer om salt, andra elektrolyter och lågkolhydratkost (på engelska)


 

Externa källor om lågkolhydratkost och vetenskap

 
Virta Health: A comprehensive list of low-carb research

Public Health Collaboration UK: Randomised controlled trials comparing low-carb diets to low-fat diets

LCHF och vetenskapen

Dr. William Yancy - Interview (SF 2016)
 
Här är en intervju med den erfarne lågkolhydratforskaren dr William Yancy.

 

Förslag på förbättringar

Har du förslag på hur den här sidan kan förbättras? Vill du lägga till eller ändra något? E-posta andreas@dietdoctor.com.

  1. Obesity Reviews 2009: Systematic review of randomized controlled trials of low-carbohydrate vs. low-fat/low-calorie diets in the management of obesity and its comorbidities [stark evidens]

    The Lancet. Diabetes and Endocrinology 2015: Effect of low-fat diet interventions versus other diet interventions on long-term weight change in adults: a systematic review and meta-analysis [stark evidens]

  2. Obesity Reviews 2015: Metabolic syndrome: a closer look at the growing epidemic and its associated pathologies [översiktsartikel]

  3. Clinics 2008: High ratio of triglycerides to HDL-cholesterol predicts extensive coronary disease [observation; svag evidens]

    Annals of Epidemiology 2005: A comparison of lipid variables as predictors of cardiovascular disease in the Asia Pacific region. [meta-analys av kohortstudier; svag evidens]

  4. Förutom att mättat fett får grönt ljus från kardiologer som dr Bret Scher, dr Scott Murray och dr Blair O’Neill, har till och med Academy of Nutrition and Dietetics offentligt påpekat att mättat fett inte längre bör betraktas som ett näringsämne som orsak till oro, baserat på bristen på evidens som kopplar det till hjärtsjukdom.

  5. British Medical Journal 2019: WHO draft guidelines on dietary saturated and trans fatty acids: time for a new approach? [översiktsartikel; ograderad evidens]

  6. BMJ Evidence-Based Medicine 2019: Fat or fiction: the diet-heart hypothesis [översiktsartikel; ograderad]

  7. The New England Journal of Medicine 2008: Effects of intensive glucose lowering in type 2 diabetes [måttlig evidens]

  8. Evidensstyrkan är nedgraderad på grund av brist på högkvalitativa studier.

  9. Detta inkluderar kosthållningar där mycket liten mängd kolhydrater konsumeras, t ex ketogen kost.

    Endocrine 2017: Acid–base safety during the course of a very low-calorie-ketogenic diet [svag evidens]

    Nutrients 2018: Chronic ketogenic low carbohydrate high fat diet has minimal effects on acid-base status in elite athletes [svag evidens]

  10. Men inte alla studier på att hoppa över frukosten visar ökad viktminskning. Här är ett exempel på negativt utfall:

    The American Journal of Clinical Nutrition 2009: The effectiveness of breakfast recommendations on weight loss: a randomized controlled trial [måttlig evidens]

  11. I LCHF-studier som visat hälsofördelar rekommenderas vanligen att äta en måttlig mängd protein och så mycket fett som krävs för att de ska känna sig nöjda.

    Diabetes Therapy 2018: Effectiveness and safety of a novel care model for the management of type 2 diabetes at 1 year: an open-label, non-randomized, controlled study [svag evidens]

    Applied Physiology, Nutrition and Metabolism 2017: A 12-week low-carbohydrate, high-fat diet improves metabolic health outcomes over a control diet in a randomised controlled trial with overweight defence force personnel [måttlig evidens]

  12. Ytterligare en publikation lyfter fram att det heller inte fanns några fördelar när det gällde att förebygga bröstcancer:

    Journal of the American Medical Association 2006: Low-fat dietary pattern and risk of invasive breast cancer: the Women’s Health Initiative Randomized Controlled Dietary Modification Trial. [måttlig evidens]

  13. Även om den exakta mekanismen för detta inte är helt kartlagd, har vissa forskare föreslagit att när insulinnivåerna är mycket låga (som de vanligtvis är på ketogen kost), tar njurarna upp mindre natrium och utsöndrar mer i urin.

    American Journal of Physiology. Renal Physiology 2007: Insulin’s impact on renal sodium transport and blood pressure in health, obesity, and diabetes [översiktsartikel]

    Diabetalogia 1981: The effect of insulin on renal sodium metabolism [översiktsartikel]