Vem lever kvar i 70-talet?

mai-lis_hellenius_webb

Mai-Lis Hellenius varnar ännu en gång för naturligt mättat fett i Aftonbladet. Att svenskar äter mer sådant igen ser hon som att ”backa tillbaka till 70-talet.”

Självklart vill hon väl. Men var det inte på 70- och 80-talen som fett- och kolesterolskräcken började? Samtidigt som fetmaepidemin tog fart? Eftersom stora studier på 2000-talet tydligt visat att mättat fett är ofarligt så kan man undra vem som lever kvar i det förgångna – svenska folket eller professor Hellenius.

Vad säger du?

1 2 3 4

166 kommentarer

  1. Björn Ljuus
    #92:

    Cortisol har jag hört ska höjas på LCHF, men vad gäller sympatiskt påslag så är kolhydratrik mat förmodligen en större aktivator än fettrik mat. Peter på hyperlipid skriver om det här:

    http://high-fat-nutrition.blogspot.com/search/label/Atrial%20tachycar...

    och här är länken till studien:

    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/14624401?ordinalpos=1&itool=E...

    Har inte läst din länk än från Michael blomberg, får kolla på det.

  2. B-A
    Ekomonen #80

    Om du kollar igenom studierna så ser du att många av interventionerna inte påverkat kosten i stort. Det har i flera fall handlat om saker som att byta smör mot rapsolja.

    B-A #73,
    Om du nu släpper diskussionen om hjärtsjukdom/död och istället retirerar ut till tre nya diskussionsområden så är jag nöjd för tillfället. Jag har tyvärr inte tid just nu för någon evighetsdiskussion.

    Trevlig helg!

    Jag pratade aldrig specifikt om just hjärtkärlsjukdom, det var du som valde att endast kommentera just den studien. Jag har hela tiden pratat om den hälsofrämjande effekten överlag av att byta ut mättat fett mot omättade.

    Du gör som du vill. Trevlig helg

  3. Professor Göran
    Vetenskap ja #96

    Det är förstås en tautologi att vetenskap är en social konstruktion. På samma sätt som en karta är en social konstruktion.

    Problemet uppstår om vi inte kan komma överens om att vi grundar all vår vetenskap på det faktum att det existerar en enda verklighet hur komplex och föränderlig den än må vara. Naturvetare och även en del "humanister" tror dessutom att vi kan studera den på ett systematiskt "vetenskapligt sätt". Däremot har förstås olika samhällen och sociala grupper alltid ordnat olika kartor (språk, begrepp, världsåskådningar t.ex.) för att kunna orientera sig. Och helt plötsligt jämför vi kartor. Och de är förstås olika. Och min karta är förstås lika sann som din tills man kan visa att någon av våra kartor stämmer bättre med verkligheten än den andra!

    Och om vi följer en sjökarta och går på grund så instämmer nog alla i att verkligheten är annorlunda än kartan och att det är verkligheten som gäller (utom möjligen för sjöfartsverket efter den berömda incidenten med den ryska båten för ett antal år sedan). Med andra ord, om kartan inte stämmer med verkligehten bör den därför ändras så att den stämmer bättre. Den karta som stämmer bäst med verkligheten är enligt min uppfattning den som kommer att accepteras i det långa loppet även om det kan sitta hårt åt som i fallet med kostråden.

    Vi som är naturvetare ansluter oss nog alla, skulle jag vilja påstå ,till uppfattningen att det finns en enda verklighet. Vill man komma undan obehagliga sanningar när någon håller på att överbevisa en är man nog mer benägen att försöka kompromissa med att "Jag har rätt och du har rätt." Om det finns två olika verkligheter så kan detta förstås vara sant men om det är "samma verkliga verklighet" vi diskuterar så är det en uppfattningen som jag inte delar. Men jag medger att jag aldrig kommer att kunna bevisa min uppfattning även om jag själv tycker att den är en bra approximation och då inte minst i trafiken som någon påpekade.

    Vad gäller Fleck så tycker jag han är suverän, ja faktiskt skarpare än Kuhn, vad gäller vetenskapsteori och rör sig också inom det medicinska området. Berger och Luckman har jag inte läst men om inte Sokal hade så total kylt av mig (vad gäller "the construction of social reality") så skulle jag nog ge mig på dem också. Vi får se.

    Vad gäller Peter Gärdenfors så var det ett tag sedan jag lästa hans bok men då tyckte jag att den var väldigt bra. Om jag läste om den idag kanske jag skulle läsa den med lite annorlunda ögon förstås.

    När det gäller språkliga begrepp (som en del av en vetenskapsprocessen) så skulle jag vilja rekommendera Ferdinand de Saussure's "Kurs i allmän lingvistik". Intressant är här att de franska strukturalisterna och postmodernisterna ofta hänvisar till Saussure men jag är inte säker på de såg/ser samma sak som jag.

    Och om man vill gå ännu djupare i människans begreppsbildning (lite mer Peter Gärdefors) så vill jag varmt rekommender Emile Durkheim's The Elementary Forms of Religious Life (Oxford World's Classics) http://www.amazon.com/Elementary-Religious-Oxford-Worlds-Classics/dp/...
    Och vill man ta ytteligare ett spadtag så kan man ju sätta tänderna i förordet till Hegel's Phenomenology of Spirit och det tycker jag faktiskt själv är ganska bra.
    Lite tungläst kanske men vill man seriöst komma åt vetenskapen får man å andra sidan inte vara bekväm enligt min uppfattning.

    Den filosofiska historien från Platon till alla moderna filosofiska skolor kan i mina ögon delas upp i de som "tror" att det finns en enda verklighet (Materialister) och den andra skolan som "tror" att det inte finns en enda verklighet annat än i våra huvuden (Idealister). Men varken materialisterna eller idealisterna kan ju bevisa att deras kartor är riktiga även om alla lever på ett sätt som överenstämmer med materialistens synsätt (trafiken är ett bra exempel). De idealister som verkligen lever som de lär sitter antagligen inspärrade för sin egen och andras säkerhet skull misstänker jag.

    Och för att summera: Dagens kostråd är en social konstruktion som tyvärr inte stämmer med verkligheten - i alla fall inte med min verklighet och det är den som gäller för både mig och min fru som nu alldeles strax kommer att sätta tänderna i några extra feta skivor fläskkarré (vi tar alltid det fetaste i köttdiskarna) med en klick smör ovanpå. Dessutom tror jag att min verklighet är vetenskaplig men det är ju förstås en tautologi.

  4. Lasse P
    Uttrycket "En verklighet" stämmer för endast EN person, nämligen DU.
    Man kan alltid jämföra mot sig själv, men utgå aldrig från att det svar du får är rätt för andra.
    Man behöver ju bara följa med vad som skrivs här på Kostdoktorn för att konstatera att verkligheten ser olika ut för var och en av oss.
  5. Lasse P
    Professor Göran "103"
    "Och om vi följer en sjökarta och går på grund så instämmer nog alla i att verkligheten är annorlunda än kartan och att det är verkligheten som gäller".
    Är inte det ett feltänk i sammanhanget? Vi vet ju inte vad som är orsaken till att man gått på grund. Sjökortet och verkligheten kan ju vara rätt, det kan ju vara så att man framför en farkost som sticker djupare än vad sjökortet anger och då ställs allt i en annan dager.
    Begreppet verklighet är verkligen inte enkelt att definiera.
  6. Professor Göran
    #104

    Om både du och jag sitter i en båt som går på ett metaboliskt grund så tror jag att du kommer att bli väldigt övetygad om att min verklighet också är din verklighet även om kanske bara en av oss överlever.

  7. Ninnan
    Prof. Göran
    Jag blir ibland fundersam över vad du skriver.
    Här får du andra infallsvinkar;

    Krokodilens karta är bättre än topdogens.

    Du har en stor önskan(vetenskaplig?) om e n karta.
    Du kan ha två kartor igång i huvudet i trafiken, dels geografisk
    och dels känslostyrd om du kastar dig rakt framför en bil, för att rädda ditt barn.
    Då har du valt den ena kartan framför den andra.
    Ska Homo Sapiens endast ha den ena?
    Tro det eller ej, det finns även ont och gott, bra och dåligt i vår kartatlas.
    Även i naturvetenskap.
    Det räcker inte med "kunskap". Helst bör människan handskas med den.
    Inom en människa finns ofta en materialist o c h idealist.
    Just nu tycker jag A.D. är en idealist- sparken från arbetet, men inte sitter väl hon i fängelse..

  8. Rickard
    "instämmer nog alla"
    " vi som är naturvetare ansluter oss nog alla"

    Skulle jag vilja påstå båda är argumentum ad populum, att försöka bevisa något med stöd att många människor tror så, det är inget bevis i sig.

    Vad jag försökte säga innan är framförallt att vi alla har olika perception av verkligheten. Människor tenderar att tro att deras uppfattning är den enda rätta.

    Men men, nu ska jag också gå och äta en grillad kyckling i min verklighet och även bjuda mina föräldrar på det, tillsammans med lite gott vin och ruccolasallad (som förmodligen har rätt mycket magnesium i sig). Tack för en kul diskussion :)

  9. Ninnan
    #106
    drastiskt; såvida inte du dör först.
  10. Professor Göran
    Ninnan #107

    När jag här använder ordet idealist så menar jag det i filosofisk bemärkelse och inte i den mer vardagliga bemärkelsen för en person som kämpar för sina "ideal" utan att tänka på personlig vinning.

    Vad gäller Annika Dahlqvist förstår jag inte riktigt vad du menar med att hon inte sitter i fängelse. Om jag förstått saken rätt så råkade hon "hamna i LCHF" för att hon vågad prova vad hennes dotter kommit i kontakt med under sin läkarutbildning och eftersom hennes båt hade gått på det metaboliska grundet så provade hon själv LCHF med känt positivt resultat. Vad hon sedan gjorde var att tillämpa resultatet av detta vetenskapliga experiment på sina överviktiga och diabetiska patienter med lika goda resultat.

    Vad hon därmed gjorde var att utmana trossatserna från "huvudtotem" och dess överstepräster och hade hon inte fått stöd från vetenskapen hade hon inte bara fått sparken utan även blivit av med läkarlegitimationen. Man skulle kunna kalla henne dissident eller vår första LCHF-martyr om man så vill. Och om doc. skulle göra det minsta lilla "felsteg" så skulle samma gäng knappast "vila på hanen" och då skulle vi ha en martyr till men det vill vi naturligvis inte.

    Nu anser jag Doc. beundransvärd på många olika sätt inte minst för att han är realist. Jag skulle vilja kalla honom materialist eftersom han i sina resonemang utgår från verkligheten på ett strukturerat sätt. Dessutom har han på sin blog en fingertoppskänsla att förena högt och lågt som är väldig kul. Även om han i mina ögon därför är en materialist så är han trots allt en man som slåss för sina "ideal" alltså en idealist i den vanliga bemärkelsen. Ofta använder vi dock det ordet dubbeltydigt; positivt i det att Doc. kämpar för vad han (och jag) tror på och negativt i att Doc. som "idealist" skulle vara blåögd och naiv och inte inse den materiella verkligheten t.ex. den oerhörda kraft som ligger i de etablerade strukturerna och då inte minst medicinbolagen. När deras markander krymper i takt med att LCHF vinner insteg (den materiella verkligheten utan skoj) så är jag övertygad om att deras motdrag inte kommer att vara att leka med och där deras etiska principer kommer att uppfattas som skämt för dem som drabbas. I miina ögon är en "naiv" idealist en person som tror att läkemedelsbolagens etiska princip om att hjälpa sjuka människor är deras drivkraft. En materialist som jag själv tror att det i första hand är marknadsandelar och resultat från kvartalrapporterna som är deras huvudsakliga drivkraft. Resten är i mina ögon endast retoriskt dravel som därför endast idealister går på.

  11. Vetenskap ja
    Prof Göran!

    Det är inte den materiella verkligheten i form av naturen (dessutom har vi den sociala "verkligheten", tex pengasystemet, äktenskapet, uppfattningar som bedöms som "sanningen" etc) som är socialt konstruerad utan våra tankar och bilder av den. Så är fallet även om vi kallar dessa för vetenskap och de bygger på någon form av systematik/logik.

    Vi måste därför inse att vad vi kan säga om verkligheten är något högst begränsat som bara på vissa sätt "stämmer" med den sk. verkligheten som är oändlig till sin natur. Sedan finns det vissa teorier (särskilt inom teknologin och samhällsvetenskapen) som hjälpt oss att designa verkligheten så att den passar våra behov i en viss tid, men det är för mig något annat än det naturvetenskap du pratar om. Vetenskapens roll är kanske den att producera utsagor och teknologier som hjälper oss att leva ett bättre liv än utan dessa artefakter. Sanningen är oändlig medan våra teorier är begränsade till vad våra tankekollektiv just då tillåter oss att förstå.

    Nils Bohr sa ungefär att fysiken är inte läran om naturens krafter utan vad vi kan säga om det vi uppfattar som naturens krafter. Han gjorde denna distinktion och den tycker jag är viktig.

  12. Professor Göran
    Vetenskap ja #111

    Jag håller helt med dig!

    Vi kommer aldrig få "sann kunskap" om någonting någonsin av den enkla anledningen att det inte finns någon bortre gräns för hur mycket kunskap vi kan skaffa om hur små ting som helst. Inom fysiken diskuterar man neutrionen (en elementarpartikel som man teoretiskt har kommit fram till). Nu är jag långt ifrån någon expert på området men det lär finnas (teoretiskt) ett ofattbart stort antal sådana men vad jag vet så har ingen ännu lyckats experimentellt bevisa att de existerar i "verkligheten" och man har ändå satsat oerhörda forskningsresurser på detta (och ett stort antal professorer får man misstänka).

    Dessutom, om vi skulle lyckas nå den absoluta kunskapen om någonting, så skulle den endast gälla under en oändligt kort tid eftersom allting i vår värld ständigt förändras. (Herakleitos)

    Så här kan vi hålla på men det förändrar inte det faktum att min och troligen de flesta andra människor tillvaro blir mycket mer konsistent och förutsägbar när vi tror att det finns en enda verklighet hur kaotisk, månfasetterad och mångkulturell den än må vara istället för att tro att vi lever i en schizofren värld fast man ibland trots allt är benägen att tro på det senare.

    Vetenskap ja - jag tror att du skulle gilla Hegel!

  13. Vetenskap ja
    Nej jag avskyr den gubben, särskilt hans svammel om historia, som förmörkar min bild av allt annat han skrivit tyvärr...
  14. Professor Göran
    #113

    Kanske Wittgenstein skulle passa bättre:

    "Det som överhuvudtaget kan sägas kan sägas klart" eller hur det nu var.

    Och Wittgenstein tilltalar mig mycket mer än Hegel (som ju för övrigt var en stor idealist). För mig kastar dock Hegel ljus på själva den vetenskapliga dialektiska kunskapsprocessn (inspirerad av Herakleitos) och även på "högmodet" som redan i början av 1800-talet tydligen var en sjukdom hos "vetenskapsmän".

  15. Ninnan
    #110
    Det är väldigt mycket ord och mindre logik när du skriver.
    Jag har inte missuppfattat orden materialist och idealist i filosofisk bemärkelse
    och att du vill tillhöra den ene.
    Du har nu också angett en förklaring till vad ordet idealist kan ha för betydelse i vanlig bemärkelse:
    Retoriskt dravel- vad idealister går på.

    Men materalistiskt dravel finns väl inte på din kartbild.....

  16. Ragnhild
    Professor Gøran. Interessante innspill du kommer med.
    Ninnan: Mange "du"-budskap du gir. Noen av oss med slike, når de går over streken og blir kranglete strir - men god kveld i alle fall.
  17. Lasse P
    Professor Göran #106
    "Metaboliskt grund"...den var förbaskat bra!
    Är då Livsmedelsverkets kostråd, "Sjökortet" i sammanhanget :-)
  18. Professor Göran
    #117

    Jag tänkte faktiskt inte på det men det är ju "Klockrent"

    "Litar du på Livsmedelsverkets sjökort så är det stor risk att livets båt hamnar på ett metaboliskt grund!"

  19. Vetenskap ja
    Prof, Göran, jag har läst alla de titlar du nämner, men vi kanske inte läser dem riktigt på samma sätt.

    God natt!

  20. Professor Göran
    Vetenskap ja #119

    Att du läst både Durkheim, Saussure, Fleck, Hegel och Wittgenstein "just by coincidence" meddelat så här i en blog är imponerande tycker jag. Det antyder att du över huvud taget är långt mer påläst än någon jag stött på. I mina ögon tillhör du därför inte de bekvämas skara - mycket uppmuntrande.

    Men att vi skulle läsa verken på samma sätt skulle ju förstås betyda att vi vore en och samma person.

  21. Rickard
    Professorn,

    Menar du att det finns en ekvivalens eller implikation av uttrycken nedan som är tautologiska? eller hur menar du?

    "Det är förstås en tautologi att vetenskap är en social konstruktion. På samma sätt som en karta är en social konstruktion. "

    En karta => en social konstruktion
    Vetenskap => social konstruktion

  22. Vetenskap ja
    Njae de böckerna är väl snarare standardverk för samhällsvetare på forskarnivå, minus Hegel då som jag läst på fritiden.
  23. Per-Åke
    Verkligheten är med all sannolikhet en enda och odelbar.

    All kunskap om denna verklighet får vi via våra sinnen, dvs våra vanliga fem. (Det kan tänkas finnas flera, med det har vi för närvarande dålig uppfattning om, och är ointressant för diskussionen.). Vidare får man lägga till alla, skall vi säga sekundära, sensorer i form av mätanordningar som vi själva åstadkommit, tex teleskop eller termometrar, och vars information förmedlas av våra sinnen till kroppen, i huvudsak hjärnan.

    Av den information som vi får in på det viset bygger vi en ”modell” av verkligheten, som lagras i vår fysiska kropp. Termen ”modell” skall här förstås i informationsteknisk mening, dvs det är en beskrivning av något som är tillräckligt omfattande för att uppfylla behovet av kunskap om detta något. I andra inlägg har termen sjökort eller karta använts, men det är en alltför begränsande beskrivning som kan leda tanken fel.

    Modellen omfattar alltså hur vi uppfattar verkligheten och oss själva i den, och innefattar också vilka erfarenheter vi har gjort. (Andra levande varelser, tex insekter har annorlunda fungerande sinnen och får därför andra modeller av verkligheten än vi människor.)

    Denna modell av verkligheten är givetvis i grunden unik för var och en av oss. Det är här postmodernisterna går vilse; de skiljer inte på verkligheten och de individuella modellerna av verkligheten.

    Varför skulle de vara på det här viset? Naturligtvis för att en sådan modell har ett avgörande överlevnadsvärde evolutionärt sett. Vi behöver inte göra alla misstag i verkligheten utan kan ”simulera” dem i vår modell först och på det viset inse hur vi bör agera i olika situationer. (Spring så fort du kan om ett lejon jagar dig, låt bli att diskutera religion med moster Agda, hon blir bara upprörd.)

    En intressant fråga är sedan på vilket sätt denna modell byggs upp.

    Det bör finnas någon form av ”operativsystem” i kroppen/hjärnan som i stort arbetar helt utan vår vetskap. (Jämför operativsystemet i den dator du sitter och tittar på och som ombesörjer kontakten mellan hårdvaran i din dator och de applikationsprogram som du ser som användare. Operativsystemet ser du vanligtvis inte någonting av, du ser bara yttringar av det i olika applikationer.)

    En informationsmodell använder bl a begrepp som entiteter och relationer mellan dessa. Det finns en del som talar för att vår hjärna arbetar på liknande sätt.

    Majoriteten av all information är helt trivial. (Om jag sparkar på tröskeln så gör det ont. Om jag är hungrig så skall jag äta.) För att öka effektiviteten i hanteringen utnyttjas bl a kategorisering för att snabbt hitta. (En viss doft kan exempelvis få en att minnas ett antal situationer där denna har varit framträdande.)

    Man kan därför misstänka att ”operativsystemet” har blivit så anpassat till denna ”triviala” verklighet att det ibland leder oss vilse, bland annat förutsätter vi att en verkan skall ha en orsak. Om vi inte omedelbart kan se en så måste vi hitta på en (av lagringsskäl, en relation går alltid mellan två saker, tänk exempelvis på sk ”primitiva” religioner, med många gudar, gudarna representerar oftast något vid den aktuella tidpunkten obegripligt fenomen.)

    Till slut; vad är då vetenskap? Det är de delar av våra individuella modeller som vi kan få att överensstämma med varandra (en gemensam modell) baserat på en undersökning av den verkliga verkligheten. Är det det som ordet med-vetande egentligen betyder?

  24. Professor Göran
    Intressant att tänkande människor oftast tänker på nätterna!

    Vetenskap ja # 121

    Ingår även Alan Sokal i kursmaterialet? Jag har svårt att tro att man överhuvud taget skulle kunna behålla något postmodernistiskt material inom samhällsvetenskapen om också Sokal ingår.

    Per-Åke #122

    Det här var intressant! Mycket intressant!

    Eftersom jag just nu; som kanske framgått, är mycket intresserad av vad en vetenskaplig modell "egentligen" är så deltog jag i ett två dagars seminarium om "Vetenskapliga modleller" anordnat av Matematiska Vetenskaper på Chalmers för någon månad sedan och tänkte att här finns det "tänkande människor" som kan förklara detta för mig och då inte minst en fördragshållare som just hade Vetenskapliga modeller som titeln på sitt föredrag. Jag kommer inte ihåg hans namn just nu men det är irrelevant. Jag tänkte att han måste "veta" men när han var klar så hade jag faktiskt inte blivit mycket klokare.

    Jag kunde då inte låta bli att fråga:

    "Gör katter modeller av verkligheten?"

    Efter en viss tvekan svarade han: "Ja, självklart!"

    Men på min följdfråga:"Men gör de vetenskapliga modeller?" blev han mig svaret skyldig. Vad som störde mig var att han verkade bli störd av själva frågan. Själv tänkte jag då: "Tänker den här mannen?" för att travestera på Bertrand Russel. Men det var ett "roande föredrag".

    Vi tror förstås inte att katter har vad vi normalt menar med "vetenskapliga modeller" av verkligheten men som du påpekar skulle de inte överleva om de inte har en modell (orienteringsmodell eller "karta") som stämmer med verkligheten. Då kanske man kan säga att villkoret att en modell ska stämma med verkligheten inte är ett tillräkligt villkor för at göra den till en vetenskaplig modell och det måste alltså finnas något mer i en sådan men vad är det?

    Det kan ju knappast ha med matematik att göra som de postmoderna franska filosoferna i sin uppblåsta högfärd verkade tro (otroligt egentligen!) och bara det får en ju att börja fundera om det överhuvud tagen har funnits några "tänkande människor" bland dem heller. Men den akademiska högfärden går det förstås knappast att ta miste på. Det är anmärkningsvärt att de har lyckats flyta omkring på detta ordhav av nonsens så länge innan en teoretisk fysiker faktiskt påpekade att de hade gått på ett grund som de själva skapat.

    Börjar man fundera (kanske som Hegel) om slappheten i den självklarhet som de flesta (inklusive de forskare som jag har kontakt med) använder begrepp av olika slag och den vetenskapliga kunskapsprocessens ifrågasättande (dialektik) så blir saker naturligtvis inte så självklara längre. Att detta även inkluderar de matematiska vetenskaperna verkade Hegel vara klar på för över för två hundra år sedan och jag blev själv nog ganska klar på det på det aktuella seminariet om vetenskapliga modeller. Att ifrågasätta "det som alla människor vet" är en störig verksamhet som kännetecknar barn, kufar och de klassiska grekiska filosoferna. Och om jag nu förstått Hegel rätt så är det kanske just "den störiga processen" dvs. själva det dialektiska ifrågasättandet som är själva kärnan i den vetenskapliga processen.

    Men när den processen är klar då har vi modellen och den är i sig "självklar" och "död" men färdiga att användas utan ifrågasättanden.

  25. Kenneth Johansson
    Professor Charlotte Erlanson Albertsson uttalade sig i P1-programmet Kropp och själ nu på morgonen. Hon ansåg att man dör utan kolhydrater och att hjärnan inte innehåller fett bara protein.
  26. us
    #125
    En gång i tiden var det inte lika enkelt att bli professor ;)
  27. Vetenskap ja
    Prof Göran

    Nej inte Sokal bara men det här sammanhangethttp://www.press.uchicago.edu/presssite/metadata.epl?mode=synopsis&bookkey=3613474

    Jag undervisar ju numera själv doktoranderna, så det är jag som bestämmer....

  28. us
    Modellerna av verkligheten ingår väl också i verkligheten och kan således modelleras även de.
  29. CharlotteTheOriginal
    Prof Göran, #124:
    Det kanske hade gått bättre att diskutera med en kvantfysiker? Där är ju katter både döda och levande på samma gång i sina "superpositioner". ;)
  30. JAUS
    #100 Du flummar bara, radioaktivitet t ex är något som vi inte kan känna med våra sinnen utan måste ha speciell mätutrustning för att upptäcka, trots det kan det vara direkt dödligt för oss.
  31. Gud vad tröttsamt att lyssna på detta tjat HÅLL ALLT LAGOM och livet funkar bra!!
  32. JAUS
    #131 Du vet uppenbarligen inte vad ordet "lagom" betyder. Det som är lagom för dig är troligtvis inte lagom för mig. Att äta minimalt med kolhydrater är lagom enligt mig.
  33. Ninnan
    #130
    För mej är det mer flum att du inte räknar med kvantmekanik i en verklighet#83
    och att jag inte räknar in radioaktivitet i vad man kan mäta.
  34. Martin
    Jag är av precis samma uppfattning som B-A.

    Har inte sett ett enda bevis på att mättat skulle vara att föredra framför omättat fett, varken fleromättat eller enkelomättat sådant.
    Däremot läst en hel del studier som pekar på det motsatta.

  35. Medelålders kvinna
    Martin jag har aldrig förstått varför pressade vegetabiliska oljor skulle vara så "nyttiga".
    Evolutionärt så har ju människor ätit animaliskt mättat fett betydligt längre än oliv- eller rapsolja. Så varför skulle förädlade produkter som funnits en liten tid i människans historia vara bättre än det som människan (och köttätande djur) ätit under miljontals år och som utgör en stor del av däggdjursungarnas föda?
  36. Ninnan
    I en verklighet ingår alla individuella modeller; döda, levande och ofödda.
    Materia, inte materia, tid, rum och även det som intet finns etc etc
    Kanske har mänskligheten plockat upp två sandkorn av verkligheten fram tills i dag.
  37. Solblomma
    Växtoljor innehåller alldeles för mycket linolsyra (OMEGA-6) för att vara nyttiga. Omega-6 behöver vi bara få i oss i mikroskopiska mängder. Det är lätt att få i sig för mycket omega-6 i förållande till omega-3. Finns i kött från djur som äter kraftfoder, frö och nötter samt i margarin mm. Svårare med omega-3. Finns i kött från gräsbetande djur som ej äter kaftfoder samt fet fisk. Högre halt i viltfångad.
  38. A F
    Martin,

    Det har ju nästan inte gjorts några bra studier alls. Det finns som du säger inget som bevisar att mättat fett skulle vara bättre, det finns inte heller något som bevisar motsatsen. Så i detta läge tar jag gärna till det sunda förnuftet. Vilket slags fett är det troligt att våra kroppar anpassats till genom historien? Animaliskt fett från gräsbetande djur och fisk? Fett från feta vegetabilier som kokosfett, olivolja, palmolja? Eller fett från majs, raps och sojabönor som vi inte kunnat extrahera förrän för hundra år sedan?

    Det blir ju en glidande skala för vad som känns helt säkert (fett från mitt gräslamm i frysen), och vad som känns väldigt riskablet (becel).

  39. B-A
    AF

    Se mitt inlägg #41

  40. A F
    B-A:

    Jotack, jag såg det. Eftersom det inte var något som jag fann värdefullt så har jag inte orkat svara, men:

    Mozaffarian som av någon anledning inkluderade finska mentalsjukhusstudien, och ett gäng riktigt gamla studier. Det man kan konstatera är att det gjorts alldeles för få och alldeles för små studer på detta område.

    Oslo Diet Heart ingår som du ju inkluderar senare. Där kan man ju se att varken totaldödlighet eller totat kardiovaskulär dödlighet har signifikant skillnad. Det är ju en liten studie på drygt 400 män, och man har dessutom valt yngre män, vilket ju minskar chansen att man får bra resultat. Det är förstås svårt att få signifikans, och man har ju lyckats på ett par punkter ändå, men det är väl inte det slutliga beviset. Fast det kan väl vara en förmildrande omständighet för Hellenius (och dig?) att hon började tro på teorierna på 70-talet, och att hon har svårt att tänka om på gamla dar.

    Det är väldigt komplicerat med koststudier, även randomiserade. Mycket rådgivning om kost kanske gör folk medvetna om risker även med andra delar av kosten som socker tex. Dietgruppen hade ju gått ner ett par kilo i vikt tex. Man kan nog inte dra så stora växlar på den studien.

    Din tredje referens är ju en fluffsammanställning som inte handlar om mättat och omättat fett utan allt från medelhavsdiet till kolhydrater, fleromättat fett och såklart klumpar ihop transfetter och mättat fett.

    Blir inte Riserius upprörd när du avslöjar resultaten av hans pågående studier? ;-)

    Nr 4 var ju lite intressant, men handlar trots allt om 15 personer, och författarna själva spekulerar ju i att deltagarna tror att den fleromättade dieten är den nyttiga, och tycks försöka äta mindre osv, som ju kan påverka resultatet.

    Nr 5: "No long-term randomized controlled studies on the relation between the quality of dietary fat and diabetes risk exist. Thus, we have to rely on short-term studies on the effects of dietary FAs on surrogate endpoints, e.g., insulin sensitivity, insulin secretion, or glycemic control."

    Vad gäller minskad insulinkänslighet och mättat fett, så finns det väl inte så mycket som tyder på det heller, läs gärna
    http://wholehealthsource.blogspot.com/2010/02/saturated-fat-and-insul...

    Den studien som sägs visa detta jämför alltså inte med kontrollgruppen, utan med baseline-värdet. Jag tar med Guyenets avslutning här om du inte orkar läsa:

    "As long as we continue to focus our energy on indicting saturated fat, it will continue distracting us from the real causes of disease."

    Sammanfattningsvis kan jag säga att

  41. A F
    Hoppsan, jag håller på att somna.

    Sammanfattningsvis kan jag säga att jag lugnt kommer att steka min morgonomelett i massor av smör även imorgon. Om naturligt animaliskt fett inklusive mättat fett mot allt sunt förnuft skulle vara skadligt så är det knappt mätbart jämfört med skadeverkningar av vetemjöl och socker i alla fall.

    Godnatt!

  42. Martin
    Omega-6 har förmodligen fått lite oförtjänt dåligt rykte.

    The consistency between these various approaches yields confidence in the validity of their outcomes. It also refutes hypotheses that omega-6 polyunsaturated fatty acids increase heart disease risk. Such adverse effects may occur in cell culture and laboratory animals, but they apparently do not determine heart disease risk in humans.
    http://www.ajcn.org/cgi/content/full/89/5/1283

    Data from prospective cohort and interventional studies converge towards a specific protective role of dietary n-6 PUFA intake, in particular linoleic acid, against CVD. n-6 PUFA benefits are even increased when SFA intake is also reduced. In regards to studies examined in this narrative review, recommendation for n-6 PUFA intake above 5 %, and ideally about 10 %, of total energy appears justified.
    http://journals.cambridge.org/action/displayAbstract?fromPage=online&...

    The associations suggest that replacing SFAs with PUFAs rather than MUFAs or carbohydrates prevents CHD over a wide range of intakes.
    Am J Clin Nutr. 2009 May;89(5):1425-32. Epub 2009 Feb 11.
    Major types of dietary fat and risk of coronary heart disease: a pooled analysis of 11 cohort studies.

    Cohort studies and randomized clinical trials provide convincing evidence of a lower risk of IHD associated with substitution of PUFAs for SFAs. Analyzing substitution of specified macronutrients for SFAs offers a perspective different from the single nutrient focus and may provide further insight into IHD prevention.
    Curr Opin Lipidol. 2010 Oct 7. [Epub ahead of print]
    Macronutrient advice for ischemic heart disease prevention.

    Replacing saturated fat with either n-6 polyunsaturated or monounsaturated fat is equally efficacious at reducing the total to high density lipoprotein cholesterol ratio.
    Eur J Clin Nutr. 2001 Oct;55(10):908-15.
    The effect of replacing dietary saturated fat with polyunsaturated or monounsaturated fat on plasma lipids in free-living young adults.

    Epidemiologic studies and randomized clinical trials have provided consistent evidence that replacing saturated fat with polyunsaturated fat, but not carbohydrates, is beneficial for coronary heart disease.
    Curr Atheroscler Rep. 2010 Nov;12(6):384-90.
    Saturated fatty acids and risk of coronary heart disease: modulation by replacement nutrients.

  43. Maria
    Kanske var inte allt på 70-talet helt fel heller?
    Jag föddes i mitten av detta decennium, min godispåse var med dagens mått extremt liten och endast på lördagar. Drickback köptes till semester och jul. Det var mjölk eller vatten annars. Röd mjölk. Mamma hade alltid grädde i såsen och sås var det varje dag.
    Vi barn var smala som streck och var ute från att solen gick upp tills det var dax att gå och lägga sig. Året runt.
    En kaka var liten liksom kanelbullen. En fika idag kan ersätta en måltid storleksmässigt.
    Nu uppmuntras man att ta en snickers om man blir hungrig mellan målen och barnen blir allt mer svåraktiverade utomhus - finns visst inget att göra ute (mor till tre)
  44. Anna Delin
    Martin, jag föreslår att du tittar på total dödlighet och samband med omega-6 PUFA. Vi dör inte bara av CHD utan även av cancer. Total dödlighet och samband med SFA är också intressant.
  45. Ove
    #135

    Evolution betyder utveckling. Varför skulle då allt som vi åt förr vara bättre?

  46. Janne
    #135 Därför att mer än 95% av våra gener inte har hängt med i utvecklingen utan fortfarande befinner sig på stenåldern!
  47. Kenneth Johansson
    De enda märkbara genförändringarna de senaste 10 tusen åren är: spridning av laktostolerans, förbättrat immunförsvar mot vissa infektionssjukdomar, blandning av folk från olika delar av världen.
  48. Lasse P
    Ove #145
    All evolution/utveckling är inte nödvändigtvis av godo, ta t.ex jordbruket, där har utvecklingen gått framåt men samtidigt har marken utarmats så de produkter som du äter idag har sämre näringsvärden än för ca 40-50 år sedan, så ur den synvinkeln var en del föda bättre förr.
  49. Ove
    #148

    Det håller jag med om.

    #146

    Är det en subjektiv åsikt/uppfattning eller finns det belägg?

  50. Martin
    Mättat fett och total dödlighet:

    Men consuming the combination of 5 servings of FV/d and 12% energy from SF were 31% less likely to die of any cause (P < 0.05), and 76% less likely to die from CHD (P < 0.001), relative to those consuming 12% SF.
    http://jn.nutrition.org/cgi/content/abstract/135/3/556

    The proportion of serum linoleic acid was inversely related, whereas serum FAs associated with saturated fat intake (palmitic, palmitoleic, and dihomo--linolenic acids) were directly related to total and cardiovascular mortality.
    http://www.ajcn.org/cgi/content/abstract/88/1/203

    Mättat fett och cancer:

    After adjustment for total energy intake, animal fat was positively associated with the risk of colon cancer (P for trend = 0.01); the relative risk for the highest as compared with the lowest quintile was 1.89 (95 percent confidence interval, 1.13 to 3.15). No association was found for vegetable fat. The relative risk of colon cancer in women who ate beef, pork, or lamb as a main dish every day was 2.49 (95 percent confidence interval, 1.24 to 5.03), as compared with those reporting consumption less than once a month.
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21728

    In multivariate analyses, the relative risks of breast cancer for women in the highest quintile of consumption of saturated fat and animal proteins were 3.0 (95% confidence interval, 1.9–4.7) and 2.9 (1.8–4.6), respectively. A reduced risk was found for women who derived 36%. A similarly reduced risk was found for women who derived <9.6% of calories from saturated fat or <5.9% from animal proteins. These data suggest that during adult life, a reduction in dietary intake of fat and proteins of animal origin may contribute to a substantial reduction in the incidence of breast cancer in population subgroups with high intake of animal products.
    http://jnci.oxfordjournals.org/content/81/4/278.abstract

    Jag har ärligt talat svårt att hitta några studier som visar något samband mellan omega-6 och total dödlighet.
    Men ge mig gärna tips på sådana.

    Jag hittade det här om omega-6:

    Because n-6 fatty acids are the precursors of proinflammatory eicosanoids, higher intakes have been suggested to be detrimental, and the ratio of n-6 to n-3 fatty acids has been suggested by some to be particularly important. However, this hypothesis is based on minimal evidence, and in humans higher intakes of n-6 fatty acids have not been associated with elevated levels of inflammatory markers. n-6 Fatty acids have long been known to reduce serum total and low-density lipoprotein cholesterol, and increases in polyunsaturated fat intake, mostly as n-6 fatty acids, were a cornerstone of dietary advice during the 1960s and 1970s. In the United States, for example, intake of n-6 fatty acids doubled and coronary heart disease (CHD) mortality fell by 50% over a period of several decades
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17876199

    Dietary polyunsaturated and more specifically linoleic fatty acid intake may have a substantial cardioprotective benefit that is also reflected in overall mortality. Dietary fat quality seems more important than fat quantity in the reduction of cardiovascular mortality in men.
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15668366

    These results suggest that n-6 fatty acids do not inhibit the antiinflammatory effects of n-3 fatty acids and that the combination of both types of fatty acids is associated with the lowest levels of inflammation. The inhibition of inflammatory cytokines may be one possible mechanism for the observed beneficial effects of these fatty acids on chronic inflammatory-related diseases.
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12821543

    Det verkar mest vara in vitro som visat att n-6 leder till inflammation, in vivo studier verkar snarare peka åt andra hållet.

    A lower ratio of n–6 to n–3 fatty acid consumption has
    been recommended under the assumption that higher intakes
    of n–6 fatty acids may reduce the formation of antiinflammatory
    mediators from n–3 fatty acids [Simopoulos
    et al., 1999; Simopoulos, 2008]. However, this hypothesis
    is not supported by studies in humans [Willett, 2007].
    First, there is evidence that increasing LA intake does
    not result in increased arachidonic acid in plasma or
    platelet lipids, and does not increase formation of proinflammatory
    mediators [Adam et al., 2003]. Furthermore,
    both n–6 and n–3 fatty acids have been shown to
    have anti-inflammatory properties that are protective of
    atherogenic changes in vascular endothelial cells [De Caterina
    et al., 2000]. Additionally, a focus on dietary ratios
    suggests that lowering n–6 fatty acid intake would have
    the same health effects as increasing n–3 fatty acid intake.
    Based on both evidence and conceptual limitations,
    there is no compelling scientific rationale for the continued
    recommendation of a specific ratio of n–6 to n–3
    fatty acids or LA to ALA.
    http://content.karger.com/ProdukteDB/produkte.asp?Aktion=ShowPDF&...

    Mer här
    http://content.karger.com/ProdukteDB/produkte.asp?Aktion=Ausgabe&...

    Missförstå mig rätt här nu, jag säger inte att man ska ösa i sig omega-6. Men får man i sig tillräckligt med omega-3 så verkar inte omega-6 göra skada, snarare tvärt om.

    Fet fisk de flesta dagarna i veckan är att rekommendera.

1 2 3 4

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg