”Varsågod och njut”

Smör
Krönika i Aftonbladet av Karin Ahlborg. Hon avfärdar Livsmedelsverket fullkomligt, tillsammans med idén att fett skulle vara farligt.

Detta efter en ny WHO-rapport som säger delvis detsamma. Uppdaterad – fler artiklar i ämnet.

Här finns rapporten. Jag har bara hunnit titta på den som hastigast. Och det kan ta ett tag: 300 sidor med ett tiotal olika rapporter (ett par riktigt intressanta). Ingen smidig sammanfattning.

Någon som har kommentarer till den?

Mer i media

GP: WHO: Smör inte farligt

Fett i mjölk och smör inte farligt. Det slår Världshälsoorganisationen fast.

Lantbruk: Ingen koppling mellan mättat fett och hjärt-kärlsjukdom

Mer

Läs och gråt, Livsmedelsverket – Stor genomgång i våras gav samma resultat: inget vetenskapligt stöd för att mättat fett är farligt.

Tillägg: granskning av rapporten

Att vända på kostråden och WHO är som att vända på en atlantångare. Det tar tid.

I metaanalysen om fett och hjärtsjukdom (sid 173 framåt i rapporten) kommer man fram till (tabellen nederst sid 178) att observationsstudier totalt inte visar samband mellan fettintag och hjärtsjukdom. Tvärtom pekar trenden åt motsatt håll – att de som åt mer fett fick mindre hjärtsjukdom.

Observationsstudier visar totalt sett heller ingen signifikant koppling mellan intag av mättat fett och hjärtsjukdom.

Här kommer dundret: de som hade mer intag av fleromättat fett hade totalt sett statistiskt signifikant FLER dödsfall i hjärtsjukdom!

Sen till de säkrare randomiserade kontrollerade studierna (sidan 191 tabellen överst): ingen signifikant effekt på hjärtsjukdom av mindre fett eller mindre mättat fett!

Men sen kommer ändå en brasklapp sist i artikeln att på grund av någon statistisk bearbetning av studier från 60-, 70- och 80-talen (exempelvis det gamla skämtet Finnish Mental Hospital study från 70-talet) kan man ändå se tecken att det är som man alltid sagt.

Det tar tid vända atlantångare.

1 2 3

111 kommentarer

  1. Trance
    MarcusJ:

    Var ser man tendensen till en ökad mängd åkommor?

  2. Eva
    Varför kan man inte sudda sitt inlägg helt?
  3. Undra vad livsmedelsverket säger nu, det ska bli väldigt intressant att höra. :)
  4. MarcusJ
    Trance: Jag litar helt enkelt mer på forskare än livsmedelsproducenter.

    Överdosering av glutamat skadar synen genom att förstöra nervcellerna i ögats näthinna. Råttor som fick höga doser glutamat under en längre tid förlorade upp till 75% av cellerna i näthinnan
    (http://www.newscientist.com/article.ns?id=dn2957)

    Det finns även starka indikationer på att glutamat påskyndar utvecklingen av demenssjukdomar som Parkinson och Alzheimers. Exempelvis är ett nytt läkemedel mot Alzheimers (Memantine) effektivt just för att det blockerar glutamat i hjärnan.
    http://www.pubmedcentral.nih.gov/picrender.fcgi?artid=534915&blo...

    Glutamatets giftverkan misstänks även förvärra andra neurologiska sjukdomar som Huntingtons sjukdom. Denna koppling är gjord av en forskargrupp vid Stanforduniversitetet i USA.
    http://www.stanford.edu/group/hopes/treatmts/antiglut/l0.html

  5. MarcusJ
    som du ser så skriver jag inte att det är fakta utan mer indikationer. Ingen vet än så länge med säkerhet vad det gör och inte gör. Man har heller vad jag vet inte kartlagt hur mycket av Glutamatet man äter som tas upp av kroppen och sen färdas till hjärnan/hypothalamus. Men varför ta det osäkra framför det säkra?
  6. Trance
    MarcusJ:

    20% av de tre veckor gamla råttornas diet var glutamat. Det skulle motsvara att en människa åt 500 gram glutamat dagligen i månader.

    Angående de två andra studierna så ser jag inte ens att de nämner glutamat i kosten så de stödjer inte alls vad du skriver. Tänk på att jag faktiskt läser de länkar du klistrar in.

    Du får allt hitta en länk där glutamat i kosten medför ökade nivåer i hjärnan eller känsligare receptorer. Eller kanske populationsstudier där man faktiskt hittat en koppling mellan glutamat och någon sjukdom.

  7. MarcusJ
    Trance: Om du läste den första länken så såg du även att läkarna höll med om att det var extrema doser, men det får en ju att fundera över vad det gör under längre perioder, även kontrollgruppen med en mindre andel glutamat visade på försämringar jämfört med den grupp som inte fick något glutamat alls. Så vad händer då om man äter mindre mängder glutamat under längre perioder, dvs. år, decennier.. Man drog ju även paraleller till ökade synproblem i Asien jämfört med andra delar världen, d-å asiater över lag äter mer glutamat än oss andra. Det är givetvis inte bevisat, men åtminstone jag funderar ju över om det verkligen är nyttigt, eller ens ätbart.

    Vidare behöver du inte idiotförklara mig.. med din pik om att du läser länkarna, meningen är ju faktiskt att du ska göra det.

    Jag hade gärna länkat till material där de har gått igenom huruvida glutamat i kosten ökar mägnden glutamat i hjärnan eller dess receptorer, jag hittar dock inga vettiga avhandlingar eller liknande som varken stödjer detta eller motbevisar det..

    Vad jag försöker få fram är vi INTE vet. Varför då utsätta sig i onödan om det faktiskt är som så att glutamat från kosten ökar andelen glutamat i hjärnan?

    Tills jag får en sjysst genomförd studie över en längre period, dvs. 10 år eller mer som bevisar att glutamat är ofarligt så tänker jag skita i det.

    Hur du gör är upp till dig.

  8. Per Wikholm
    Just nu kl 16.50 verkar det som Livsmedelseverkets hemsida är nere, budskapet lyder:

    Server Error in '/' Application.

    Passande! Det är nog många på SLV som känner error i huvudet idag ;-)

  9. Trance
    MarcusJ:

    Anledningen till att jag skrev att jag läser länkarna var för att din beskrivning av innehållet inte stämde överrens med vad de faktiskt innehöll.

    Läste du t.ex. min förra länk: http://jn.nutrition.org/cgi/content/full/130/4/1049S

    Lite från början av den:
    The JECFA reviewed the then available data on metabolism and pharmacokinetics of MSG, together with relevant experimental toxicologic data and results of studies in humans. The Committee noted that, after ingestion, transamination to alanine occurs during intestinal absorption, leading to the formation of {alpha}-ketoglutarate; glutamine, {gamma}-aminobutyrate and glutathione are other quantitatively minor but physiologically important metabolites. Excess glutamate, after deamination, may be utilized in gluconeogenesis. The available data indicated that, under normal conditions, mammals have the metabolic capacity to handle large oral doses although the more readily available nature of free MSG compared with the slow release during protein digestion must be borne in mind. As a consequence of the ready metabolism, concentrations of glutamate in portal blood show only a small rise after administration of MSG unless very large bolus doses are administered by gavage. Further metabolism occurs in the liver, and systemic blood levels rise only when such large bolus doses are given as to overwhelm this hepatic metabolism or if MSG is given by irrelevant parenteral routes. Gavage doses in excess of ~30 mg/kg body weight are required to produce detectable elevations of blood levels, and the same dose of MSG administered in food produces lower peak plasma levels than if administered in aqueous solution. Foods rich in available carbohydrate were most effective in blunting the peak plasma levels. In fact, only slight rises in plasma glutamate were observed after a dose of 150 mg MSG/kg body weight in human adults. Infants, including premature babies, could also metabolize similar doses given in infant formulae (Tung and Tung 1980Citation ).

  10. lasse
  11. lasse
    Trance

    Det finns inga vetenskapliga studier som visar att skosulor skulle vara skadligt heller...eller traktorfälgar heller för den delen. Med ditt resonemang om "studier" skulle dessa "råvaror" mycket väl utgöra en bas för kostråd.

    Den fundamentala meningen med att äta är att tillgodogöra kroppen med NÄRING för att den ska fungera som ämnat är. Inget annat. Att det sen smakar gott är givetvis en bonus.

  12. Per Wikholm #58
    Absolut ingen ändring på livsfarlighetsverkets sida, Tyvärr
  13. MarcusJ
    Trance: Har skummat igenom den lite nu. har inte för mycket tid då det är ungefär 5 minuter mellan frugans värkar just nu :P

    men gällande just att kroppen kan metabolisera all MSG i tarmen, vid normal funktion innebär ju inte att det kan finnas små rester kvar av det. om det då byggs upp under längre tider så vet man inte exakt hur det påverka kroppen, och vidare hjärnan. Det jag vill påskina är just det faktum att ingen verkar veta med relativ säkerhet hur det påverkar kroppen på längre sikt, det är därför jag är tveksam till att använda glutamat i så stor utsträckning som möjligt.

    Nu blir det dock snart SÖS tror jag så svar kan dröja.. :P

  14. pelle
    Hade det inte varit enklare om man bara konstaterat: Vi vet inte, gör som ni själva tror, istället för att ge ut ett nummer med helt motstridiga åsikter ?
  15. B-A
    Jag håller med trance. Har svårt att se hur glutamat i kosten skulle leda till överaktivering av NMDA glutamat receptorer. Finns det nå studier på det?

    "The general use of glutamate salts (monosodium-L-glutamate and others) as food additive can, thus, be regarded as harmless for the whole population."

    Eur J Clin Nutr. 2007 Mar;61(3):304-13. Consensus meeting: monosodium glutamate - an update.
    http://jn.nutrition.org/cgi/content/full/130/4/1049S

    "The overall safety evaluation led the JECFA to conclude that the total dietary intake of glutamates arising from their use at levels necessary to achieve the desired technological effect and from their acceptable background in food do not represent a hazard to health. For that reason, the establishment of an ADI expressed in numerical form was not deemed necessary and an "ADI not specified" was allocated to L-glutamic acid and the monosodium, potassium, calcium and ammonium salts.

    The JECFA also noted the evidence that it was not necessary to treat pregnant women and infants as special cases; however, they did retain the previously expressed position that food additives, in general, should not be used in infant foods to be consumed before 12 wk of age."

    http://jn.nutrition.org/cgi/content/full/130/4/1049S

    Angående studien som Doc skriver om, så är författarnas bedömning att hjärt- och kärlsjukdomar minskar om man byter ut mättat fett till förmån för fleromättat.

  16. B-A,
    det bräckliga stödet för den teorin är nog det sista desperata halmstråt. Även om man skulle tro på de statistiska sambanden så ökar väl tvärtom risken om man istället ersätter mättat fett med kolhydrater?
  17. liv
    MarcusJ: Precis som jag skrev så anser jag inte att Uppsalabo alls förklarade någon skillnad mellan glutamat och andra kryddor. Wikipediaartikeln du citerar säger ju emot sig själv. Jag väntar på studier som faktiskt visar att glutamat är skadligt. Det kan ju mycket väl visa sig vara så för en del (knappast för alla med tanke på hur många som äter det, det används ju till och med som bordskrydda, och de flesta verkar ju inte märka av några negativa effekter). Men förhoppningsvis kommer vi veta mer så småningom!
  18. liv
    Och att du skriver "Om du läste den första länken så såg du även att läkarna höll med om att det var extrema doser, men det får en ju att fundera över vad det gör under längre perioder" får mig faktiskt att undra. Vad är _inte_ skadligt i extrema doser..?
  19. B-A
    Jag menade bara att det var det man kom fram till i studien. Jag har svårt att förstå hur man kan tolka det på annat sätt, men du får gärna förklara hur du själv tänker runt studien.

    Vilka studier tänkte du på när du menar att risken ökar om man ersätter det mättade fettet med kolhydrater? Jag hittade inget om det i WHOs rapport iaf.

  20. realist
    För många år sedan fick jag migrän, runs in the family. Av en slump började jag inta stora doser fisk-omega3, varpå migränen försvann.

    Enda sättet att utlösa ett migränanfall är/var med europeiska rödviner, ssk i kombination med väderomslag, alla ostar går bra att äta. Ett undantag finns, och det är faktiskt glutamatkryddad mat. Nu äter jag mest hemlagad mat från rena råvaror, dito på restaurang, - jag skulle inte våga äta en industri-kallops eller liknande.

  21. lasse
    Fråga till alla övertroende av dagens medicinvetenskap. D.v.s alla som hänvisar/sätter sitt hopp till studier av alla de slag.

    -Ringer det inga klockor när den ena studien efter den andra motsäger vad den föregående just fastslagit ??
    Den senaste tydligen t.o.m. motsägelsefull i sig själv

    Tron om konsensus inom forkarvärlden är en utopi... en orealistisk fantasi så länge pengar och inte ärlighet styr. Det tragiska är att fokuseringen på detta eliminerar den egna tankeverksamheten till den grad att man riskerar att inte se vad den enda studien värd namnet...ja, just det - verkligheten, visar.

    Tack för ordet
    L

  22. chilisalsa
    Finns det någon bra metod att kollla av fettinnehåll i en produkt ??
    Det vore intressant att t.ex stoppa in diverse färdigrätter i en dylik aparat och se inte bara mängd fett utan även fördelning....
  23. Fredrik
    I rapporten står det inte att mättat fett är nyttigt, det står inte heller att det inte är ogynnsamt map de utfall som avses. Det står: underlaget är för svagt för att dra några slutsatser, annat än angående transfetters negativa och n-3 fetters positiva effekter. De enda underlag som anses vara starka nog att generera slutsatser är metabolic ward studier, som konsekvent visat att mängd och kvot av fetter påverkar blodlipider i enighet med den klassiska modellen. Exakt vilken betydelse detta har för hådra ändpunkter är okänt.

    Det står vidare att kostmönster, inte enskilda näringsämnen, är avgörande för relevanta utfall. De kostmönster som har bevisad gynnsam effekt är vegetarisk kost och medelhavskost. Båda dessa är relativt fattga på mättat fett och rika på oraffinerade kolhydrater.

  24. Perenna
    Fredrik, i vilken artikel kan man läsa vad du berättar? Jag börjar just med The Relationship betwee Dietary Fat, and Fatty Acid Intake and Body Weight, Diabetes, and Metabolic Syndrome av Edward L. Melanson, Arne Astrup och William T. Donahoo.

    Har just gått igenom Fats and Fatty Acid Requirements for Adults av I. Elmadfa och M. Kornsteiner. Där listar man saker som konferensen 2008 var överens om. Jag tolkade listan på sidor 60-61 såhär (kriteriumgrader: convincing, probable, possible, insufficient):

    - laurin- (C12:0), myristin- (C14:0) och palmitinsyror (C16:0) höjer LDL mer än stearinsyra (C18:0),
    - det finns övertygande (convincing) bevis på det att om man byter ut mättat fett (C12:0-C16:0) till förmån för fleromättat, sänker sig LDL och totalkolesterol-HDL-ratio,
    - det finns övertygande (convincing) bevis på det att om man byter ut mättat fett (C12:0-C16:0) till förmån för raffinerade kolhydrater, sänker sig både LDL och HDL, men totalkolesterol-HDL-ratio påverkas inte,
    - det finns övertygande (convincing) bevis på det att om man byter ut mättat fett (C12:0-C16:0) till förmån för transfettsyror, sänker sig HDL och totalkolesterol-HDL-ratio höjer.
    Och vidare:
    - det finns övertygande (convincing) bevis på det att om man byter ut mättat fett till förmån för fleromättade fettsyror, sänker sig risken för hjärt-kärlsjukdomar,
    - det finns sannolikt (probable) bevis på det att om man byter mättat fett till förmån för raffinerade kolhydrater, risken för hjärt-kärlsjukdomar sänker sig inte, men bytet kan befrämja metaboliskt syndrom,
    - det finns otillräckligt (insufficient) bevis på det att om man byter mättat fett till förmån för helkornskolhydrater, risken för hjärt-kärlsjukdomar inte sänker sig.

    Jag ser inget nytt i det här. Vad säger Doc?

  25. Fredrik
    Perenna:
    Sidan 173 och framåt i samma rapport:
    Dietary Fat and Coronary Heart Disease: Summary of Evidence from Prospective Cohort and Randomised Controlled Trials
    Skeaff, C.M. ; Miller, J.
    Ann Nutr Metab 2009;55:173-201

    Det du listar är i överensstämmelse med det som jag sammanfattar i min post.

  26. Ewa
  27. W
    #73, #75

    Hur kom man fram till följande i post-scriptet ?

    The main finding was a
    significantly decreased risk of CHD death and CHD
    events when PUFA replaces SFA.

  28. Perenna #74,
    man försöker där komma fram till vad som är nyttig mat genom att studera vad enskilda fettsyror i olika studier har för korttidseffekt på kolesterolfraktioner i blodet. Beroende på vilka komplicerade byten man gör. Man kan ju inte i längden äta mer eller mindre av en viss fettsyra utan att äta mer eller mindre av olika andra saker. Det kompliceras om möjligt ytterligare av att långtidseffekter skiljer sig från korttidseffekter då kroppen kompenserar på olika vis för att upprätthålla homeostas.

    Det har nog lika lite koppling till verkligheten som det verkar. Antagligen kan det jämföras med att spå i teblad. Eller astrologi.

  29. Fredrik
    W:
    Det står beskrivet hur detta räknats ut samt referenser.

    Det är sammanvägningar av cohortstuder. Det ger indikationer om att ökat intag av PUFA (omätat fett) på bekostnad av SFA (mättat fett) minskar risken för CHD och CVD (kärlsjukdom).

    I sin helhet: "This result from the
    pooling of observational studies, along with supportive
    evidence from clinical trials of lower CHD risk in high
    P/S diets, and the effects of PUFA to lower LDL cholesterol
    and the total:high-density lipoprotein ratio, led the
    Consultation to conclude there was convincing evidence
    of lower CHD risk when PUFA replaces SFA."

    Detta är dock inte författarnas egna slutsatser baserade på analyserna i artikeln. Författarna menar att dessa slutsatser kan vara riktiga och att de underliggande mekanismerna stämmer, men att resultaten från de analyserade artiklarna inte kan bekräfta detta. Man tror att detta beror på de inneboende svagheterna/svårigheterna som är behäftade med kostunderökningar och interventioner map att särskilja ett enskilt näringsämnes effekt.

  30. Trance
    lasse:

    Jag vet inte riktigt vad du pratar om. Det är så vetenskap fungerar och vissa saker är väldigt svårt att undersöka och därför kommer det ibland komma motsägningar. Men det är samtidigt det bästa vi har.

    Ewa:

    Dålig sida utan referenser. Enda var "Brain Lesions, Obesity, and Other Disturbances in Mice Treated with Monosodium glutamate" där man injicerade nyfödda möss med (jag antar) stora mängder MSG. Vilket är totalt irrelevant för poängen de sedan försökte göra.

    Källkritik. Naturalnews är inte en bra sida...

  31. Martin Ehn
    Trance #80,

    Jag håller med dig, men samtidigt inte. I en ideal värld är vetenskapen det bästa som finns men världen är tyvärr inte ideal. Vetenskapen, åtminstone på kostområdet, har tyvärr väldigt många likheter med den vetenskapliga delen av nationalekonomin.

    Nationalekonomerna har modeller som bortser från att det finns en verklighet vilket gör att de ständigt misslyckas att ge korrekta prognoser. Det blir så eftersom verkligheten är för komplex. För vetenskapen inom kostområdet verkar också helheten vara för komplex vilket gör att men tenderar till att endast fokusera på fragment av den. Detta leder enligt mig till att resultaten många gånger är meningslösa och motsägelsefulla.

    Problemet är inte vetenskapen i sig utan hur den tillämpas.

  32. Charlotte
    Livsmedelsverket tolkar studien från WHO sä här:
    http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Maten-och-var-halsa/WHO-ra...
  33. W
    "En analys av interventions- och observationsstudier visar inget samband mellan intaget av fett eller mättat fett och risken för hjärtsjukdom. Författarna påpekar att det kan bero på metodproblem. Däremot minskar risken för hjärtsjukdom när en del av det mättade fettet ersätts med fleromättat fett"

    Så om jag bara minskar mängden mättat fett sker ingen riskminskning men om jag dessutom öker mängden fleromättat minskar risken ? Hm.

  34. Charlotte
    Doc skrev:
    "Här kommer dundret: de som hade mer intag av fleromättat fett hade totalt sett statistiskt signifikant FLER dödsfall i hjärtsjukdom!"

    Som sagt, Livsmedelsverket tolkar det mycket annorlunda.....

  35. Trance
    Charlotte:

    Livsmedelsverket återger vad författarna av sammanfattningen kommer fram till. Det är Doc som tolkar den annorlunda än de som gjort studien.

  36. Tina
    Lisse, förlåt sent svar, ja jag undviker soya och fisksås. Att skinka och ost innehåller e621 visste jag inte men jag äter inte mycket heller. Brukar i och för sig kolla innehållsförteckningen på det mesta jag köper för att undvika glutamaten. Men mest är det när jag äter kinamat som besvären kommer med kallsvettning och orolig mage.
  37. Trance,
    nej. Det är ett faktum att det i sammanfattningen av alla observationsstudier svart på vitt står att de som ätit mer fleromättat fett hade signifikant fler dödsfall i hjärtsjukdom (p=0,009).

    Att vissa väljer att fokusera på annat säger mer om författarna än om fynden.

    Tabellen längst ner sid 178:
    http://content.karger.com/ProdukteDB/produkte.asp?Aktion=ShowPDF&...

  38. jon
    Tina

    glutamat är ett naturligt protein som finns i en hel del livsmedel. Det fins speciellt mycket av det i tomatpure, stark ost, anjovis, soja, miso mfl. Dessa livsmedel används som naturliga smakförstärkare.
    Natriumglutamat är en syntetisk (?) smakförstärkare som brukar blandas i mat och som finns med i innehållsförteckningen skvallrar om att maten är ganska smaklös och näringsfattig och måste piffas upp med diverse kemikalier.

  39. Trance
    Från PostScript-delen (lite jobbig formatering):

    The main finding was a
    significantly decreased risk of CHD death and CHD
    events when PUFA replaces SFA. The mult ivariate-adjust-
    ed hazard ratio for CHD death per 5% TE incremental
    substitution of PUFA for SFA was 0.87 (95% CI 0.77–0.97);
    for CHD events, the hazard ratio for the same fat substitu-
    tion was 0.74 (95% CI 0.61–0.89). This result from the
    pooling of observational studies, along with supportive
    evidence from clinical trials of lower CHD risk in high
    P/S diets, and the effects of PUFA to lower LDL choles-
    terol and the total:high-density lipoprotein ratio, led the
    Consultation to conclude there was convincing evidence
    of lower CHD risk when PUFA replaces SFA

    Detta stämmer också överrens med det längst ner i tabellen på sidan 178 vad jag kan se. Jag förstår självklart inte all statistikmagi eller har inte läst allt heller men jag kan inte se att författarna gör något konstigt alls?

  40. Trance,
    det konstiga de gör är att krysta till det något enormt istället för att titta på de mer rena data.

    Det finns inget rakt samband mellan intag av mättat fett och hjärtsjukdom i vare sig observations- eller interventionsstudierna.

    MEN om man justerar för diverse faktorer OCH tittar på just utbytet av en viss procent mättat fett mot fleromättat i observationsstudier (som är osäkra redan innan statistisk manipulation, visar inte orsakssamband) DÅ får man fram det samband man önskar sig, fast bara knappt signifikant.

    Jag kanske har använt följande uttryck lite väl lättsinnigt någon gång, men här passar det fint: Det finns tre sorters lögn: lögn, förbannad lögn och statistik.

    Det är knappt ett halmstrå. Även om vi skulle tro på den krystade uträkningen (statistikmagin, som du träffande kallar det) baseras siffrorna på observationsstudier som inte visar orsakssamband.

  41. W
    Vilka var "the Consultation" ?
  42. W,
    det är ingen dålig fråga.

    B-A, Trance
    i samma analys av observationsstudier som man genom "statistikmagi" ser minskad risk hos de som äter mindre mättat fett och mer fleromättat, ser man signifikant FLER hjärtinfakter hos de som äter mindre mättat fett och mer kolhydrater:
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19211817

    Det nämner man bekvämt nog inte. Men båda siffrorna är lika ointressanta egentligen. Att gräva och gräva i observationsstudier tills man får de siffror man desperat behöver är bara pinsamt.

  43. Trance
    Doc:

    Men från din egna länk här:

    "For a 5% lower energy intake from SFAs and a concomitant higher energy intake from PUFAs, there was a significant inverse association between PUFAs and risk of coronary events (hazard ratio: 0.87; 95% CI: 0.77, 0.97); the hazard ratio for coronary deaths was 0.74 (95% CI: 0.61, 0.89). For a 5% lower energy intake from SFAs and a concomitant higher energy intake from carbohydrates, there was a modest significant direct association between carbohydrates and coronary events (hazard ratio: 1.07; 95% CI: 1.01, 1.14); the hazard ratio for coronary deaths was 0.96 (95% CI: 0.82, 1.13). MUFA intake was not associated with CHD. No effect modification by sex or age was found. CONCLUSION: The associations suggest that replacing SFAs with PUFAs rather than MUFAs or carbohydrates prevents CHD over a wide range of intakes."

    Så vitt jag kan läsa från den så verkar man tjäna rätt rejält på att byta ut en del SFA mot PUFA, eller hur?

  44. Trance,
    läste du någon av mina två föregående kommentarer? Där står svaret på din fråga.
  45. Trance
    Doc:

    Ja. Vi får nog komma överrens om att vi inte kommer överrens här. Jag litar på dem och ser ingen anledning att om jag testar LCHF igen att ha en majoritet mättat fett om jag kan undvika. Det är ju även sällan mättat fett som används i studier vad jag vet, fast det har jag inte kollat så noga.

  46. Trance,
    Många om inte de flesta större lågkolhydratstudier använder Atkins-kost (eller liknande), med fri mängd mättat fett.

    Det är nog inte nödvändigt egentligen, men det underlättar ju definitivt att inte behöva undvika mättat fett i onödan.

    Såklart kan vi vara överrens att inte vara överrens här. Det händer väl rätt ofta? ;)

  47. Rozbet
    Läser man vad SLV skriver så känns det som att man inte kan avråda från mättat fett när det gäller hjärtsjukdom, däremot kan man råda till intag av fleromättat fett. Men varför skall man med bakgrund av detta begränsa totalintaget av mättat fett? Och hur stor var denna minskade risk med fleromättat fett?

    När det gäller cancer undrar jag hur man skall tolka ordet "kan" i deras text.
    Vet man då att just det mättade fettet ligger som grund för den ökade risken av vissa cancerformer hos vissa personer? Eller är det vissa typer av fettrika produkter som ger ökad risk för viss cancer för alla personer?

    Det sista stycket känns lite skruvat. Det står att mättat fett ökar(De skriver i och för sig "tyder på ökad") risken för det metabola syndromet. Definitionen av det metabola syndromet verkar vara bla övervikt och dåliga blodfetter. Om mättat fett enligt det första stycket inte ger ökad risk för hjärtproblem, och det samtidigt ger ökad risk för det metabola syndromet, då är tex "dåliga blodfetter" inget som har att göra med hjärtproblem? Vad är då "dåligt" med "dåliga blodfetter"?
    Personligen känns det inte troligt att mättat fett i sig skulle ge en viktuppgång.

    SLV sida om WHO-rapporten.
    http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Maten-och-var-halsa/WHO-ra...

  48. E
    På sidan 234:
    "In summary, as all the evidence points to a negative
    effect of SFA on weight and insulin resistance, it is probable
    that SFA are deleterious and thus should be limited
    in intake. A large, well controlled randomized trial would
    be needed to make a definite conclusion."
  49. W
    Jo det är ju det här man lutar sig mot när man rekommenderar fettsnål kost till diabetiker. Men att kolhydrater är knepiga för diabetiker är uppenbart jämfört med detta "probable".
  50. E,

    Visst ger mättat fett nedreglerad insulinkänslighet. Trist vore det annars. Se http://high-fat-nutrition.blogspot.com/2009/09/physiological-insulin-...

1 2 3

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg