Varför Pepsi gör dig fet

Ibland säger en bild mer än 1000 ord…

Pepsi och majs

Kommentar

Ovanstående gäller i USA där läsken innehåller socker från High Fructose Corn Syrap (HFCS), dvs socker från majs. Denna innehåller vanligen 45% glukos (druvsocker) och 55% fruktos (fruktsocker).

I Sverige innehåller läsk socker som vanligen kommer från från sockerbetor, med fördelning ungefär 50% glukos, 50% fruktos. Skillnaden mot i USA är alltså ganska marginell, även om fruktos numera tros vara ännu värre än glukos för vikten.

Kanske kunde man göra en motsvarande bild – 18 sockerbetor och en burk Pepsi?

(Se kommentarer nedan för diskussion om bilden är överdriven eller inte)

Läs mer

Allt om viktnedgång

Bilden från Weight of the Evidence

33 Kommentarer

  1. Hemlige Arne
    Rätta mig om jag har fel men i Sverige (och EU) görs socker av sockerbetor. Det är vad jag förstår göga skyddstullar för sockerrör och socker från sockerrör.
  2. Det är som du säger - jag lurades av att det på svenska wikipedia står att sockerrör är vanligast . Men mycket riktigt är det sockerbetor som gäller på den svenska marknaden...
  3. Danisco verkar ju ha sålt ut sin sockerdivision, tror det var till Tyska Nordsücker? Danisco verkar i allt högre grad i stället satsa på etanolproduktion.

    Uppenbarligen ser de att sockermarknaden är hotad samtidigt som de ser en ny potentiellt stor marknad i etanol.

    Om någon har kunskaper från sådant skulle det vara kul att veta ifall det är en fördel med stärkelse- och sockerrika råvaror för att producera biogas? Jag är rätt säker på att så är fallet, och biogasen är sannolikt det drivmedel vi bör satsa på för de närmaste 10-20 åren tills vi får fram bättre alternativ. Den är oerhört mycket mer energieffektiv än etanol och kan använda ett mycket bredare spektrum av billiga råvaror inklusive köksavfall.

  4. Majs används ofta som foder till djuren med skyhöga omega-6 värden som följd.

    Birgitta Strandvik hade ett, vad jag tycker, mycket bra föredrag om detta i samband med 'Leo Huss Walin Prize'

    http://blogg.passagen.se/dahlqvistannika/entry/f%C3%B6redragen_p%C3%A...

    "Av den mycket stora majsproduktionen går 1/3 till människor och 2/3 till djuren -> HFCS till människorna + majsfoder som ger omega-6 en masse i djurfetterna"

    Intressant ... kanske mycket av vår ohälsa kan spåras till majset?

  5. Jonas
    Kenneth:
    Etanol är inte så dumt när det kommer från sockerväxter - däremot ett skämt när det kommer från majs.

    Biogas framställs idag främst från sopor och slam. Det är alltså restprodukter. Så det är inte så konstigt att biogasen är mer miljövänlig.

    Tror inte vi gör någon vinst av att framställa biogas istället för etanol med samma växt. Istället är det frågan om att vi kan använda marken till bättre växter om vi backar så långt i kedjan. Men jag hittar på rak arm ingen bra studie på området...

  6. P
    Här bor världens tyngsta män
    1 Libanon 36,3 %
    2 Qatar 34,6 %
    3 USA 31,1 %
    4 Panama 27,9 %
    5 Kuwait 27,5 %
    6 Cypern 26,6 %
    7 Saudiarabien 26,4 %
    8 England 24,9 %
    9 Mexico 24,4 %
    10 Österrike 23,3 %

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Libanesisk_mat

    Hmm, jag tycker det ser ut som att man äter rätt hyffsad mat i Libanon. Är det Baklavan och Riz bel halib som är boven?

  7. Jonas
    P:
    Från engelska wikipedia får vi svaret:
    "Lebanese food combines the sophistication and subtleties of European cuisines with the exotic ingredients of the Middle and Far East, it includes an abundance of starches, fruits, vegetables, fresh fish and seafood; animal fats are consumed sparingly."

    Mycket stärkelse, litet animaliskt fett. Oerhört "sofistikerat".

    Även svenska wikipedia skvallrar om att de äter mycket wraps och pita,

  8. resenär
    Intressant påpekande av Jonas, Mellanösterns kök är nämligen baserat på grönsaker i länder som Libanon Syrien Cypern medan det är kött som gäller i Nordafrika. Världens tyngsta män finns heller inte i Tunisien Algeriet eller Marocko.
    I övrigt trodde jag kamelkött var stomme i hushållet i Quatar Saudiarabien och Kuwait men tydligen inte att döma av listan på feta män.
    Däremot konsumeras otroligt med friterade sötsaker och bakelser inte minst nu under ramadan. Friteringsoljan vet jag inte namnet på.
    Mycket mjöl och socker.
    Som vanligt är män storkonsumenter av allt sött.
    Kvantitet före kvalitet i fråga om sötsaker är ett pålitligt varumärke vad gäller män om man intresserar sig för kulturskillnader i smak mellan män och kvinnor oavsett kultur.
  9. Jonas,
    Det går åt betydligt mer energi för att producera etanol än samma energimängd biogas. Biogas kan dessutom i betydligt högre grad produceras ifrån sådant som inte konkurerar med livsmedelsproduktion vilket är en stor fördel.

    Jag läste en nyhet i dag om att de skall öppna ett gammalt sockerbruk i Sverige igen för att göra biogas av betorna. Det som skulle vara intressant att veta är närmast ifall det är en fördel med sockerhaltig råvara till biogasen jämfört med stärkelse, men den frågan är nog egentligen inte så intressant eftersom det normalt är lätt att omvandla stärkelse till socker.

    Börjar vi producera mer gräsbeteskött inom landet kommer vi att få mer halm och liknande som kan användas till att producera biogas, möjligen kan det även komma att bli ekonomiskt intressant att samla in en del av gödseln att röta till biogas innan den sprids ut på betesvallarna igen när drivmedelspriserna ökar.

  10. Jonas
    Kenneth:
    Mitt svar motsäger inte det du säger.

    För att sammanfatta och tydliggöra min poäng:
    1) Fördelen med biogas är att den framställs ur restprodukter.

    2) Jag är inte övertygad om att sockerbetsbaserad biogas är bättre än sockerbetsbaserad etanol. Motbevisa mig gärna med en länk till en studie eller artikel på området.

    3) Som jag ser det finns det ingen direkt motsättning mellan etanol och biogas. Biogas är bra för att det kommer från restprodukter, medan etanol är bra för att vi kan köra befintliga bilar på det.

  11. Kärnfrisk
    Jag tankar min gamla SAAB från -88 med etanol, och den går aldeles utmärkt på det. Den drar 1,3 liter bensin per mil men bara 1 liter E85. Lite off topic kanske, men ändå. 😉
  12. Tombola
    Kärnfrisk,
    Det borde vara ovänt - etanol ger högre förbrukning men oxå lite mera effekt.

    Priset blir detsamma om man jmf den verkliga förbrukningen.

    Dock får man betydligt mindre utsläpp av etanol och ett vanligt trick är att köra på rätt mycket etanol då man besiktar,,,

    Se dock upp med moderna bilar där tank, ledningar pump o s v kan ta skada av för mycket etanol.

    50% brukar dock gå bra.

    För övrigt har jag varit med och kört en Volvo B21 motor som gick på rötad kodynga och det gick utmärkt. Dock var den motorn stationär och drev en generator.

    Värmepannan har jag kört på havre och det gick utmärkt - dock skapar detta ibland mycket aggresiva rökgaser vilket förstör rökgång, tak o s v men det luktade gott,,,,

  13. En av de stora fördelarna med etanol är ju att den kan användas i den befintliga bilparken, i form av en lämplig blandning med bensin eller i vissa äldre bilar med förgasarmotor rent. Av vad jag sett verkar det dessutom mer optimalt att köra på en lagom blandning, kanske 30% etanol och resten bensin. Detta innebär en förbättrad förbränning av bensinen och bättre kallstartsegenskaper än ren etanol.

    Däremot är biogas ett bättre alternativ för nyproducerade bilar, och även för en del befintliga bilar som är lite lättare att konvertera.

    Biogas av sockerråvara tänkte jag mig mest var intressant för den som har mark som inte lämper sig för något annat. Har man odlat potatis i kommersiell skala atr det ju många år innan man kan odla gräs för bete där om någon skall våga äta köttet eftersom potatis är ett av våra absolut hårdast besprutade grödor, så de markerna är ju nästan helt biologiskt döda förutom alla nedbrytningsprodukter av bekämpningsmedlen som vi vet väldigt lite om de biologiska effekterna av.

    Så länge det enda alternativet för något är att odla sockerbetor eller ptatis på sin mark är det bättre att göra biogas av den än att göra etanol på den, det var så jag menade. Inte att man skulle börja odla mer betor eller potatis.

  14. Tombola,
    Att köra en stationär sådan gammal motor på alternativa bränslen som driver en generator kan faktiskt vara ett ganska bra alternativ för miljön, åtminstone om man leder in värmen från kylvattnet i ett hus med vattenburen värme så att man tar vara på den värme som när motorn satt i en bil bara var rena förluster. Har man bergvärme eller liknande borde man kunna pumpa ner värmen i berget när den inte behövs i huset där den lagras för vinterns behov.
  15. Tombola
    Bonden där den kodyngedrivna motorn fanns värmde huset med rötgas.

    Ett rör rakt in i pannan fungerade ytmärkt.

    Det har funnits planer på att ersätta oljepannor med dieslar och få både värme och el samtidigt - detta är nog inte aktuellt idag.

    Men varför inte göra som vikingarna - bo ihop med lite fä. Hönorna värmde och värpte ägg i sängen på dagarna och husfolket huserade där på nätterna.

    Lerklinade stolphus är oxå något jag funderar på varje gång som huslånet skall betalas. Dessa långhus var ju oxå såpass stora att man kunde husera korna i dem och på så vis ta del av deras värme och trevliga gemenskap.

    Kanske en miljövänlig lösning då ju korna är riktiga miljöbovar vad jag förstått,,,

  16. Vikingarna hade ett mycket avancerat värmesystem i sina långhus, med ett luftinsug under golvet till eldstaden och röklucka i taket. Det innebär att det är kall utomhusluft som matar elden med syre. Öppna spisar i dag tar inomhusluften, värmer upp den och skickar ut den genom skorstenen, den enda värme som kommer in i huset är strålningsvärmen från elden men man blir kall om ryggen.

    En metod för husbygge som provats i Sverige med gott resultat är att bygga väggen som två lager med höbalar emellan, det ger ett väldigt behagligt inomhusklimat som varken blir för torrt eller för fuktigt.

    Över huvud taget görs många experiment med annorlunda naturmaterial för husbygge.

    Hade jag varit bonden, och haft vattenburen värme, hade jag kört motorn till generatorn och kört in kylarvattnet i elementen. Jag hade också haft en ackumulatortank för att ta tillvara när det var överskott på värme till när det var underskott, den enklaste varianten är att helt enkelt låta en väl isolerad tank ingå i systemet med cirkulerande varmvatten och därigenom helt enkelt kraftigt öka vattenvolymen i systemet.

    Möjligen hade jag även ordnat en högt belägen vattentank dit motorn kan pumpa vatten när den belastas lite med elgeneratorn, det vattnet kan man sedan släppa ner igen genom en generator vid lågbelastning vilket innebär att motorn inte behöver gå t.ex. på natten när elbehover är litet. Jag skulle alltså lagra energin som lägesenergi.

  17. Tombola
    Mycke saker blir det,,,,,

    Stor tank fryser på vintern, dyrt,,,,

  18. Tombola,
    Inte om den är nedgrävd, trekammarbrunnar brukar väl inte frysa?
    Då borde inte en nergrävd, mycket välisolerad, tank fylld med varmvatten frysa heller?

    Eller du menade den andra tanken, har man en höjd i närheten räcker det med en damm där, och även om man har en tank behöver den inte vara täckt ovanpå.

  19. Botte
    Biogas, sånt som kom ut där bak när man åt fiberbullar å pasta 🙂
  20. Botte,
    Ja, och eftersom den inte samlades in släpptes den ut som ett bidrag till växthuseffekten för att inte tala om att den säkerligen gav upphov till en viss munterhet hos omgivningen emellanåt. Been there, done that, was famous for it. 🙂
  21. Tombola
    Kenneth,

    Gör en ekonomisk kalkyl på din anläggning och du kommer inta att börja bygga den.

    Däremot så är rötgas intressant men även gengas fungerar. Problemet med den senare är doch att dagens motorer inte alls lämoar sig för konvertering.

    Appropå kostnader är solfångare fortfarande en dyr uppvärmning för de flesta villaägare - t o m dyrare än direktel.

    Även vedeldning kostar massor p g a den dyra utrustningen (vilken är nästan gratis med elen,,,)

    Nu slutar vi utsvävningen för min del - det finns särskilda energiforum!

  22. Tombola,
    När jag talar om den typen av anläggningar handlar det inte om produkter för masstillverkning för försäljning, utan mer hemsnickrade saker i Petsson-anda. 🙂

    Jag har t.ex. tittat lite på möjligheterna att för mina föräldrar med vattenburen värme från vedeldad kökspanna lägga till tanken från en gammal varmvattenberedare i systemet för att öka vattenvolymen så att man kan elda på lite mer vid färre tillfällen per dygn och därmed kunna vänta lite längre mellan gångerna, vilket skulle kunna innebära att elpatronen inte behöver starta tidigt på morgonen eller att huset blir för utkylt på morgonen.

    Eftersom de relativt nyligen bytt varmvattenberedare och den gamla finns kvar begränsar sig kostnaden till några rörkopplingar, ett par meter rör och kanske lite extra isolering ifall man som jag tänkte placerar den i husets krypgrund.

    Det finns alltså många lösningar för den händige uppfinnaren som inte behöver bli dyra även om de kanske inte lämpar sig för produktion. 🙂

  23. Tombola
    Som det brukar stå på Blocket "Lätt fixat för den händige",,,,

    En varning dock - vare sig kökspannan eller tillhörande rökgång är normalt dimensionerade för att användas mot ackumulator - sådana övningar kan medföra en betydande värmeutveckling under kort tid med stor brandfara som följd.

    Tyvärr, mängder med allsköns pannor ute i stugorna är direkt olämpliga att elda i överhuvudtaget - många är felkonstruerade och fungerar som gengasaggregat och ger rökgastemp på 1000 grader.

    Vill du göra något ofarligt kan du laborera med att värma upp luft m h a enkla solfångare - sök på nätet och du finner rätt mycket att leka med utan risk för att elda upp huset,,,,

  24. Emlan
    Biodiesel kan tillverkas av vegetabiliska fetter, vanliga dieselmotorer kan köra på det... Jag såg på programmet "Dirty Job" att man kan göra biodiesel av rester från restaurangers frityroljor... Kanske ett bättre sätt att använda margarin på?
  25. Tombola
    Förr körde bönderna sina tändkulor på smör sägs det - bra till allt tydligen.

    Det finns ett gäng entusiaster som gör sin egen ström på allehanda sätt - med bättre batterier kommer det att bli riktigt lönsamt för de som bor lite avsides.

  26. Problemet med biodiesel från fritösolja är att de potetiellt största råvaruleverantörerna använder oljan så länge att den kemist sett inte längre kan kallas olja, och är oanvändbar till biodiesel då det skulle bli alltför dyrt att få fram något användbart ur den.

    Förmodligen har den större likheter med margarin, som inte är användbart till någonting.

    Bor man avsides kan det vara värt att satsa på 12 volt likström i stället för vanlig 230 volt växelström. Det finns i dag mycket av den eldrivna utrustning man behöver för till exempel husvagnar.

    Är man lite händig med lödkolven skulle man lätt kunna ersätta även t.ex. datorns nätdel med en som går på 12v, med tv-kort i datorn kan den även ersätta teven. Tyvärr har jag inte sett någon stor skärm som klarar sig på 12v ännu, men det finns säkert.

    Kyl och frys finns ju gasoldrivna, dem borde man ganska lätt kunna anpassa till biogas i stället. De är ju viktiga ifall man vill leva på vilt och kanske kött från egna djur. Det borde till och med gå att bygga sig ett biogasdrivet kylrum med delar från sådana och bra isolering, kanske till och med frysrum. Sedan finns ju många andra konserveringsmetoder som t.ex. rökning och torkning.

    LED-lampor kommer starkt nu, ypperligt för 12v och mycket energieffektiva.

    Gasspis är väl en självklarhet, gärna en klassisk AGA-spis i gasutförande.

    Med 12v blir det lätt att lagra i billiga bilbatterier tills bättre teknik blir billigare, och kompletterat med biogas har man en komplett lösning.

    Elen kan ju då produceras från flera källor beroende på geografiska och andra förutsättningar, vind och vatten är intressant men även solceller börjar bli ekonomiskt intressanta.

    Luftsolfångare kan man bygga själv till låg kostnad och förvånansvärd effektivitet även på våra breddgrader, de sparar ju ved och arbete med den.

  27. Jag ogillar att vara en glädjeförstörare men ärligt talat Doc, verkar det inte som om du sprungit på en Internet-skröna här? Att en burk Pepsi (12 oz=35,5 cl) skulle innehålla lika mycket kolhydrater som 18 majskolvar bär helt enkelt inte sannolikhetens prägel.

    Det måste vara minimajs som avses annars är det helt osannolikt. När jag tittar på Fineli.fi anger man att 60 % av majskolven är ätlig del och att den per 100 gram inehåller 15,4 gram digesterbara KH/100 g. I en av mina GI-böcker anges en normalportion av majskolv vara 200 g och 27 g nettokolhydrater. Med andra ord: En burk Pepsi motsvarar max 2 normalstora majskolvar...inte 18!!!

  28. Det kanske går åt 18 majskolvar för att göra den mängd High Fructose Corn Syrup en Pepsi innehåller? Processen kanske inte är så effektiv?
  29. Kenneth:
    Oavsett om det går åt 2 eller 18 eller hundra majskolvar för att tillverka en viss mängd high fructose corn syrup så kvarstår problemet att 35,5 cl Pepsi rimligen inte kan inehålla så mycket mer socker eller kolhydrater än c a två majskolvar.
  30. Jonas
    Per:
    Lika mycket _socker_ är väl det som påstås? Majs innehåller väl även längre kolhydrater.
  31. Eftersom det i vilket fall som helst skulle vara mig totalt främmande att äta majs, den sort som säljs till konsument kallas för övrigt sockermajs, är diskussionen naturligtvis endast av akademiskt intresse. 🙂
  32. Jonas:
    Jo, visst innehåller majs stärkelse och det är ju det "förädlingen" till HFCS innebär - att man bryter ned de s k "komplexa" kolhydraterna till rena sockerarter som glykos och fruktos. Men komplexa kolhydraters omvandling till sockerarter är ju bara en fråga om tid...oftast mycket kort tid.

    Att hävda att 18 majskolvar är likvärdigt med en burk Pepsi blir därför grovt missvisande eftersom majskolvarna enligt ovanstående exempel innehåller nära 12 gånger mer kolhydrater än burken med Pepsi.

  33. Per W,
    jag håller med om att det verkar överdrivet - men kanske inte så mycket som du säger. En hel majskolv innehåller 2,2g ENKLA sockerarter (hälften glukos, hälften fruktos) - men däremot en hel del stärkelse ocskå.

    Det behövs alltså 1,9 kilo majskolvar för att få i sig lika mycket socker (i strikt mening) som en Pepsi. För att få det till 18 stycken får de alltså vara ganska små. Och majskolvarna innehåller dessutom lite protein och fett, samt stora mängder stärkelse som bryts ner till glukos.

    Vad som tveklöst verkar vara sant är att man behöver runt 1,9 kilo majskolvar för att få i sig lika mycket fruktos som från en Pepsi. Och fruktos kan ju vara den värsta kolhydraten för vikten...

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg