Vad äter personer som lider av övervikt och fetma?

9 juli 2016 av i Fetmaepidemin, USAs fetmaepidemi, Viktstudier

Här är vad en grupp kvinnor som lider av fetma och övervikt äter (via dr. Ted Naiman).

Säger det dig något?

Och här är vad den genomsnittlige amerikanen äter på en dag:

Av någon anledning pågår en fetmaepidemi. Vad kan problemet vara?

Dr. Ted Naiman

Bara som kontrast, detta är vad Dr. Naiman äter på en dag.

Och vad händer när du äter så mycket fett? Detta:

Mer

Hur man går ned i vikt

LCHF för nybörjare

Video om viktnedgång

Film

54 kommentarer

Toppkommentarer

YAT
10 juli 2016 25
De spanskättade överviktiga kvinnorna äter alltså ca 2720 kcal/dag totalt. Låter spontant ganska så mycket, kan jag tycka.
1348 kcal från KH, ungefär 50 E%
954 kcal från fett, ungefär 35 E%
424 kcal från protein, ungefär 15 E%

Den genomsnittlige amerikanens siffror blir enligt samma beräkning ca 2584 kcal/dag. Nästan lika mycket alltså.
1544 från KH, ca 60 E%
720 från fett, ca 28 E%
320 från protein, ca 12 E%

Räknar man då på Dr Naiman själv så äter han totalt hela 2070 kcal/dag totalt.
120 kcal från KH, ungefär 6 E%
1350 kcal från fett, ungefär 65 E%
600 kcal från protein, ungefär 29 E%

Men vänta nu.. Äter verkligen Dr Naiman så lite?? Ja, uppenbarligen är det så. Hela 650 kcal/ dag mindre än "spanjorskorna".

Så Andreas, det säger med all tydlighet att Dr Naiman går på vad många här inne skulle kalla svältdiet, ja, om det nu hade varit så att hans diet hade bestått av större andel kolhydrater vill säga, men i alla fall ett väldigt lågt energiintag. Dr Naiman äter alltså 31 % mindre mängd energi än överviktiga spanskättade kvinnor. Då är inte heller hänsyn taget till den dubbla andelen protein i kosten herr doktor stoppar i sig, som då dessutom innebär en ökad basämnesomsättning p g a att det går åt mer energi att bryta ner och omvandla protein till energi. Sedan verkar han vara hyfsat muskulös också så han kanske lägger lite mer tid på träning än de han här jämförs med.

Så att man blir smal om man äter mindre och springer mer är väl inte så oväntat, eller? För det var väl det du ville skulle komma fram?

Ja, just ja. Problemet, var det ja. Jo, spontant skulle jag gissa på det höga energiintaget för båda grupperna. Men det är ju bara jag det.

Svar: #5, #16, #26

Läs vidare →
Svar på kommentar #1 av YAT
Lasse1
10 juli 2016 23
Har du fortfarande inte fattat?
Det handlar om vilken sorts kalori, inte hur många man äter..

Svar: #6

Läs vidare →

Alla kommentarer

1
YAT
10 juli 2016 25
De spanskättade överviktiga kvinnorna äter alltså ca 2720 kcal/dag totalt. Låter spontant ganska så mycket, kan jag tycka.
1348 kcal från KH, ungefär 50 E%
954 kcal från fett, ungefär 35 E%
424 kcal från protein, ungefär 15 E%

Den genomsnittlige amerikanens siffror blir enligt samma beräkning ca 2584 kcal/dag. Nästan lika mycket alltså.
1544 från KH, ca 60 E%
720 från fett, ca 28 E%
320 från protein, ca 12 E%

Räknar man då på Dr Naiman själv så äter han totalt hela 2070 kcal/dag totalt.
120 kcal från KH, ungefär 6 E%
1350 kcal från fett, ungefär 65 E%
600 kcal från protein, ungefär 29 E%

Men vänta nu.. Äter verkligen Dr Naiman så lite?? Ja, uppenbarligen är det så. Hela 650 kcal/ dag mindre än "spanjorskorna".

Så Andreas, det säger med all tydlighet att Dr Naiman går på vad många här inne skulle kalla svältdiet, ja, om det nu hade varit så att hans diet hade bestått av större andel kolhydrater vill säga, men i alla fall ett väldigt lågt energiintag. Dr Naiman äter alltså 31 % mindre mängd energi än överviktiga spanskättade kvinnor. Då är inte heller hänsyn taget till den dubbla andelen protein i kosten herr doktor stoppar i sig, som då dessutom innebär en ökad basämnesomsättning p g a att det går åt mer energi att bryta ner och omvandla protein till energi. Sedan verkar han vara hyfsat muskulös också så han kanske lägger lite mer tid på träning än de han här jämförs med.

Så att man blir smal om man äter mindre och springer mer är väl inte så oväntat, eller? För det var väl det du ville skulle komma fram?

Ja, just ja. Problemet, var det ja. Jo, spontant skulle jag gissa på det höga energiintaget för båda grupperna. Men det är ju bara jag det.

Svar: #5, #16, #26
2
YAT
10 juli 2016
Blev fel i formuleringen på ett ställe. De överviktiga spanskättade kvinnorna åt 31% mer energi än Dr Naiman.
3
Peter
10 juli 2016 13
Poängen är att det är lättare att äta lägre kaloriinnehåll
om man drar ner på kolhydrater och ökar på fettet.
Varför?
Jo, för att kolhydrater stimulerar aptiten så att man gärna
äter lite till och lite till.

Svar: #8
4
Melker
10 juli 2016 1
Intressant att de äter såpass likt E% fördelningen i NNR.
5
Svar på kommentar #1 av YAT
Lasse1
10 juli 2016 23
Har du fortfarande inte fattat?
Det handlar om vilken sorts kalori, inte hur många man äter..

Svar: #6
6
Svar på kommentar #5 av Lasse1
jala
10 juli 2016
Hur ser en kalori ut?
7
Pilla på kalorierna
10 juli 2016 5
En Kalori enligt Wikipedia:

Kalori är en energienhet, motsvarande 4,184 joule. Enhetssymbolen är cal. Ofta används även kilokalori, som förkortas kcal. 1 kcal = 1 000 cal = 4,184 kJ = 4 184 J.

En kalori är ett mått på den energi som krävs för att höja temperaturen i ett gram vatten med en grad Celsius. Definitionen ger lite olika värden på en kalori beroende på vilken ursprungstemperatur vattnet har. Därför har man med nyare termodynamik omdefinierat en kalori som den mängd energi det krävs för att värma ett gram vatten från 14,5 till 15,5 grader Celsius under ett tryck av en atmosfär.

Kalori har använts inom kemin samt för att mäta energi i värme. Till exempel angavs effekten för värmepannor i megakalorier per timme, vilket i SI motsvarar 1,163 kilowatt. Ordet stammar från latinets calor som betyder värme.

Enheten kalori är numera ersatt av enheten joule i de flesta sammanhang. Ett undantag är vid angivande av energiinnehåll i mat. Ofta anger man energiinnehållet både i kilokalorier (kalori*1000) och kilojoule. I talspråk om mat och dryck brukar man felaktigt använda namnet kalori om enheten kcal (kilokalori).

Svar: #10
8
Svar på kommentar #3 av Peter
YAT
10 juli 2016 2
Du skrev samma sak för ett par dagar sedan i en annan tråd, så du får samma följdfråga idag som du inte svarade på då.

Så du menar att ju större andel av kosten som är kolhydrater desto mer äter man?

Svar: #11
9
Henrik
10 juli 2016 9
Om man äter en kost med en stor andel snabba kolhydrater, så går insulinet upp mycket, så att en del kalorier lagras in som fet. Samtidigt som förbränningen av de egna fetreserverna stängs av pga
de höga insulin nivåerna..
Då blir man fortare hungrig igen, eftersom bara en del av det man ätit är tillgänligt för förbränning.
Det är så det varit för många inann de fann LCHF,och när man äter mer som Ted Naiman blir resultatet annorlunda, för att olika typer av mat påverkar homonerna olika. För att vara tydlig. Fet och kolhydrater påverkar insulinet olika.
10
Svar på kommentar #7 av Pilla på kalorierna
jala
10 juli 2016
Så du menar att man steker eller koker maten eventuellt värmer i mikron och så ser man hur mycket el som går åt för att värma maten från 14,5 grader till 15,5 grader. Vad jag undrar över är hur du placerar maten i en tryckkammare, eller är det en tryckkokare du använder?
Kanske har jag missuppfattat, skall jag elda upp maten för att värma vattnet?
Jag förstår inte hur det skall avgöra hur mycket kalorier det finns i maten som jag äter.

Svar: #13, #14
11
Svar på kommentar #8 av YAT
Peter
10 juli 2016 1
Just det.
Föll poletten ner nu?

Svar: #12
12
Svar på kommentar #11 av Peter
YAT
10 juli 2016
Du var inte tydlig nog. Men hur förklarar du då det här?

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25311617

Svar: #15, #17, #20
13
Svar på kommentar #10 av jala
Sockerberoende
10 juli 2016 6
Nej, tvärtom. Du räknar ut hur mycket kalorier det är i maten genom att använda den som bränsle och se hur mycket som behövs för att värma vattnet den där graden. Obs att det ska ske i den beskrivna laboratoriemiljön för att det ska bli jämförbart.
Det är ju därför det ifrågasätts starkt om det verkligen är vettigt att använda kaloribegreppet för att beskriva hur vår mat påverkar kroppen eftersom våra kroppar knappast är kontrollerade laboratoriemiljöer utan yttre påverkan. Hormoner, stress, inflammationer, sköldkörtelfunktion, sjukdomar, sociala relationer, skadade tarmar, belöningscentra i hjärnan, fördelningen ketoner/glukos osv osv osv påverkar och påverkas av vad vi äter och påverkar vad vi VILL äta. Därför är kalorimängden bara en liten del i hela ekvationen. Stirrar man sig blind på "ät mindre - spring mer" så missar man väldigt mycket och gör det bra mycket svårare än vad det behöver vara att hålla sig hälsosam och normalviktig.
14
Svar på kommentar #10 av jala
Daniel
10 juli 2016 1

Jag förstår inte hur det skall avgöra hur mycket kalorier det finns i maten som jag äter.

Det enkla svaret är att det kan du inte göra, det bästa som går att göra är en uppskattning med någon felmarginal (som kan vara fel i sig själv).

Vidare är inte antalet kalorier i maten väldefinierat så som du skriver här. Du behöver också ge den termodynamiska väg maten tar för att man ska kunna säga något om "antalet kalorier". Uppeldning är ett exempel på en sådan väg.
15
Svar på kommentar #12 av YAT
Daniel
10 juli 2016 7

Men hur förklarar du då det här?

Förstår inte vad det är du försöker göra här om jag ska vara ärlig? Om du lägger fram en studie är det mer än brukligt att du samtidigt sammanfattar vad du anser vara viktigt med den och hur detta då korrelerar med den poäng du vill göra.

Sen är jag nyfiken på om studien reproducerats av någon oberoende forskargrupp?
16
Svar på kommentar #1 av YAT
Daniel
10 juli 2016 6

Ja, just ja. Problemet, var det ja. Jo, spontant skulle jag gissa på det höga energiintaget för båda grupperna. Men det är ju bara jag det.

Enligt din uppfattning, varför är då energiintaget så stort?
17
Svar på kommentar #12 av YAT
Ulf
10 juli 2016 8
Suck, och hur förklarar du alla dessa vikthistorier:
http://www.kostdoktorn.se/kategori/viktnedgang/vikthistorier
Är det bara anekdotiska tillfälligheter som inte kan mäta sig mot en sjudagarsstudie i labbmiljö? Du, Yat som är en så "duktig" kaloribalansförespråkare i Jacob Gudiols anda. Delge dina kostråd till oss vilsna lchf:are. Vad ska vi (egentligen) äta för långvarig hälsa och stabil normalvikt?
18
anonym
10 juli 2016 7
Så herr Guido är i farten igen. Fantastiskt att man lyckats med att missa att flera tunga forskare anser att kalori som energienhet är irrelevant för att mäta hur kroppen reagerar på olika näringsämnen:

http://mosaicscience.com/story/why-calorie-broken
19
Lasse P
10 juli 2016 4
Nu skriver jag i egen sak, men jag tycker mig förstå att YAT inte är mot LCHF och att det är bra för det stora flertalet, utan att det är motsägelserna i alla förklaringsmodeller.
Kom ihåg att det inte råder vetenskaplig konsensus i ämnet metabolism, för då skulle denna diskussion inte äga rum överhuvudtaget.

Svar: #23
20
Svar på kommentar #12 av YAT
hemul
10 juli 2016
Jag håller med dig i princip, men jag tror det är mycket mer komplicerat. Det är nog stor skillnad på en (får man anta) nyttig vegetarisk kost och en blandkost där kolhydratintaget till stor del består av junk och tomma kalorier, d.v.s. vad ganska många LCHFare säger sig ha ätit innan de såg ljuset och vad de där överviktiga spanskättade kvinnorna antagligen äter.

Jag tror ett lågt näringsinnehåll i maten också driver hunger, inte bara brist på energi. Om man sätter i sig en stor portion spagetti med inte särskilt mycket annat till så blir man ganska snart hungrig igen, så funkar det nog för de flesta även om man inte har problem med blodsockret. Omotiverat snart om man ser till energin man fått i sig. Jag tror alltså det i det beror på att man fått i sig minimalt med näring.

Jag hade under en något år möjlighet att köpa superfina ägg, från höns som verkligen gått ute och pickat, inte såna där KRAV-märkta industriägg från ICA. Jag höll mig mätt på två såna ägg till frukost. Och jag blev rejält mätt, något som tyvärr sällan sker. Äggen var iofs stora, men glöm att samma vikt ägg från butiken räcker för mig. Då får det till en hel del tillbehör också.

Jag tror alltså kalorier spelar an väldigt stor roll, men för att det ska bli vettigt tror jag man bara kan jämföra kaloriintag fullt ut på en likartad kost. Alltså för att jag går ner i en viss takt på X kalorier på kost Y är det inte säkert att jag går ner lika mycket på samma kalorinivå på kost Z. Jag kanske kan äta mera eller kanske måste jag äta mindre för att få samma resultat.
21
Johan Wallström
10 juli 2016 3
Man kan ju alltid körsbärsplocka ut enskilda resultat om man vill missleda, som Dr Ted, men det är ju inte särskilt ärligt.

Vänta, så ska jag försöka jag med... här har vi en, från i år med 5 gånger fler deltagare:

"the likelihood of being obese (BMI) appeared lower in the highest quartiles of total carbohydrate"
http://sjp.sagepub.com/content/44/4/385

Men som sagt, nu körsbärsplockade jag en enskild studie, även om det råkade vara den första studien jag hittade. Det är bättre att kolla på översiktsartiklar skriver, eftersom dom sammanfattar läget utan att man riskerar att välja ut den som passar en själv:

"A review of relevant literature indicates that most epidemiologic studies show an inverse relationship between carbohydrate intake and BMI, even when controlling for potential confounders"
http://www.andjrnl.org/article/S0002-8223(07)01477-0/abstract

Den översiktsartikeln är från 2007, jag har inte sett någon nyare, länka gärna om ni känner till en.
22
Peter
10 juli 2016 8
Riktigt skräpinlägg Kostdoktorn. Ingen äter fett, kolhydrater eller protein. Man äter livsmedel. Och de överviktiga som här avses äter garanterat livsmedel av sämsta sort; kakor, bullar, glass och godis. Pizza och hamburgare. Lagar säkert ingenting hemma i köket. Möjligtvis i mikron.
I kontrast med dr ted som garanterat lagar sin egen mat på bra råvaror.
23
Svar på kommentar #19 av Lasse P
Henrik
11 juli 2016 2
Tyvärr, Lasse P så tror jag Du har fel. De här, att inte vara emot LCHF, utan bara mot "förklaringsmodelen"är ett debatt trick, för att slippa försvara det man själv propagerar för. Det var läkemedelslobbyisten Dan Larhammar(Från Larhammar Consulting AB "ett företag som betjänar läkemedels industrin". Larhammar stödjer också sockerindustrins syn på socker(se sockerindustrins tidning Perspektivs artikel om Dan Larhammar),och Larhammar skrev under på de stora livsmedelsföetagens syn på socker. Se SNFs broschyr om socker, där finner du larhammars påskrift påen skrift som föringar sockrets skadeverkningar. Jacob Guiol stödde Larhammars och Skeptikersektens kampanj mot Dr Dahlqvist.

Men Lars P, om du kan visa att YAT bara är emot "förklaringmodellerna" inom LCHF så ändra jag mig natuligtvis. Men det är mycket som, då behöver förklaras...

Svar: #24, #25, #46
24
Svar på kommentar #23 av Henrik
Lasse P
11 juli 2016 1
Ja, jag kan naturligvis ha fel, men jag tror att jag har läst, i en tråd här hos KD (det är några år sedan), på en direkt fråga till YAT, att hen svarade att hen ansåg att LCHF fungerade, men menar du att YAT och Dan Larhammar är samma person?
Men vi får väl se, kanske YAT själv svarar vad hen anser.
25
Svar på kommentar #23 av Henrik
hemul
11 juli 2016 3
Jag tror inte heller att YAT har något emot LCHF som metod. Men om så vore, är det förbjudet att ha en annan åsikt än den på sajten gängse rådande?
26
Svar på kommentar #1 av YAT
MJx
11 juli 2016 2
Om vi för att räkna högt antar att de spanskättade kvinnorna och doktorn har samma energibehov så innebär det att kvinnorna äter 700 kcal över sin energibalans varje dag.
Det innebär en viktuppgång på 28 kilo per år.
Om kalorihypotesen stämmer så väger de alltså 280 kilo mer om 10 år, om de fortsätter att äta på det sättet.
27
Johan Wallström
11 juli 2016 1
Det gör det inte alls, MJ. Du vet mycket väl att det finns feedback-loopar i energy expenditure som delvis motverkar effekten. Du argumentar mot halmgubbar.

http://www.precisionnutrition.com/metabolic-damage

"A small persistent average daily energy imbalance gap between intake and expenditure of about 30 kJ per day underlies the observed average weight gain. However, energy intake must have risen to keep pace with increased expenditure associated with increased weight. "
http://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(11)60812-X/fulltext

På motsvarande sätt så reglerar även Teds kropp ned metabolismen så att han inte tynar bort på endast 2070kcal för en person som uppenbarligen tränar hårt. Om nu hans uppgifter stämmer. Det är ingen som har sagt att kroppen har ett statiskt kaloribehov!

Svar: #28, #30
28
Svar på kommentar #27 av Johan Wallström
MJx
11 juli 2016 1
Så vid vilken vikt använder fettmassan 700 kcal mer per dag, så att de slutar gå upp i vikt?

Svar: #32
29
Max Mustermann
11 juli 2016 2
MJ:
Det där måste ha förklarats 100 gånger för dig.
Det du kallar kalorihypotesen är inte bara kalori in som du verkar tro.

Här är från en av otaliga gånger när Jacob försökt förklara det för dig:
http://traningslara.se/en-kalori-ar-en-kalori-men/#comment-13136

"Att äta 500 kcal mindre innebär inte ett underskott på 500 kcal. Att äta 500 kcal mindre innebär bara att du minskar ditt kaloriintag med 500 kcal. Du tar alltså ingen hänsyn alls till kalori ut."

Hur är det möjligt när du läst det att dra denna slutsatsen?
"innebär det att kvinnorna äter 700 kcal över sin energibalans varje dag.
Det innebär en viktuppgång på 28 kilo per år.
Om kalorihypotesen stämmer så väger de alltså 280 kilo mer om 10 år, om de fortsätter att äta på det sättet"

Svar: #31
30
Svar på kommentar #27 av Johan Wallström
MJx
11 juli 2016
Jag letade lite efter hur många kalorier som ett kg fett förbränner, men kunde inte hitta det. Vet du det?
Det skulle nämligen vara intressant med tanke på Kevin Hall-studien. Försökspersonerna gick ju ner i vikt (alltså minskade deras energibehov) och på normaldieten så sjönk också deras energiförbränning. De fortsatte att gå ned i vikt på lågkolhydratsdieten men då gick deras förbränning upp.
Så skillnaden i förbränning är ju inte bara det som kan ses i förhållande till baslinjen (40-50 kcal på slutet) utan också det som den förlorade vikten skulle ha förbränt.

Kevin Hall verkar ha utgått från halmdockan.
31
Svar på kommentar #29 av Max Mustermann
MJx
11 juli 2016
Du får läsa noggrannare. YAT menar att doktorn förbränner MER än kvinnorna (MER UT) jag räknar för säkerhets skull på att de har samma UT (vilket alltså är fel, de ska gå upp mer än 28 kg per år) för att räkna högt.

Nu påstås det ju att fettmassa är en ut-faktor, så då finns det ju ett jämnviktsläge nånstans där det pålagda fettet förbrukar 700 kcal per dag. Frågan är bara vid hur många kilo.

Svar: #33
32
Svar på kommentar #28 av MJx
Johan Wallström
11 juli 2016
Det är inte bara den ökade vikten i sig, utan även själva kaloriöverskottet som ändrar energy expenditure.

Jag vet förstås inte exakt svaret på din fråga, men prova kevin halls online-kalkylator tex. Den är väl förstås heller inte 100% korrekt, men närmare sanningen iaf. Tex, om jag vill gå upp i vikt 4kg på 180 dagar ska jag enligt den äta 259kcal extra om dagen. Skulle jag bara tro att ökning i "kalorier in" är samma sak som ökning i "överskott" och alltså strunta i att "kalorier ut" ändras , så skulle jag då tro att jag går upp 6.7kg. Men så är inte fallet.

Svar: #34, #36
33
Svar på kommentar #31 av MJx
Max Mustermann
11 juli 2016 1
Nej YAT skriver att doktorn äter färre kalorier och tränar mer och därför har en bättre vikt.
Alltså som en alternativ förklaring mot Andreas som antyder att doktorn har en bättre vikt för att han äter mer fett och färre kolhydrater.
Sen började du prata om att de skulle gå upp 28 kilo per år enligt "kalorihypotesen", det var det jag svarade på för det är felaktigt

Svar: #35
34
Svar på kommentar #32 av Johan Wallström
MJx
11 juli 2016
Vilken är egentligen undanflykter?
Enligt JG:s svar som Max Musterman hänvisar till så påverkas kcal ut av vilken sorts kalorier som kommer in. Din undanflykt är ju en helt annan än deras.

Men hur mycket förbränner fett då?
Är det så att fyra kg fett förbränner 259 kcal och därför hamnar du i balans då ?

Svar: #40
35
Svar på kommentar #33 av Max Mustermann
MJx
11 juli 2016
Så att vara en muskulös man som tränar mer innebär inte att man har större kcal ut?

Ja då länkade du till JG som säger att kcal ut skiljer sig åt beroende på vilken sorts kalorier som går in. Alltså samma sak som du säger att kostdoktorn säger. (Även om han kanske menar att kcal in skiljer sig)

Svar: #37
36
Svar på kommentar #32 av Johan Wallström
MJx
11 juli 2016
Kalkylatorn tillåter inte att man räknar på viktuppgång. Men jag fyllde i en kvinna på 25 år, 165 cm lång som väger 265 kg och vill gå ner till 65 kg på 10 år.
Svaret är att för att behålla vikten ska hon äta 5431 kcal per dag.
För att uppnå målet ska hon äta 2087 kcal per dag.
För att behålla målvikten 2087 kcal också.

Hur får jag utifrån det reda på hur mycket energi fett förbränner? Är det så att 200 kg fett förbränner 3 344 kcal per dag?
37
Svar på kommentar #35 av MJx
Max Mustermann
11 juli 2016 1

Så att vara en muskulös man som tränar mer innebär inte att man har större kcal ut?

Det har inget med det jag svarade på att göra.
Det jag argumenter emot är att du resonerar som att energi ut inte påverkas av energi in. Skillnaden på hur du verkar se det kontra jag är följande:
Du verkar anse att om man är viktstabil på 2000 kcal (ignorera makrofördelning för denna förklaring) och sedan börjar äta 2500 kcal så skall man enligt kalorihypotesen kunna säga att den personen kommer gå upp 15 kilo per månad (0,5 kilo per dag)
Jag anser att om man är viktstabil på 2000 kcal och sedan börjar äta 2500 kcal varje dag så kommer de flesta gå upp i vikt, olika mycket från person till person då kcal kommer påverkas av att du börjar äta mer.

Svar: #38, #39
38
Svar på kommentar #37 av Max Mustermann
MJx
11 juli 2016
Så kcal teorin säger enligt dig inget om hur mycket eller ens om man kommer att gå upp eller ner vid en viss ökning eller minskning av kcalintaget?
Vad är syftet då?

(Jag säger väl snarare att man borde gå upp ca 0,8 hekto per vecka då)
39
Svar på kommentar #37 av Max Mustermann
MJx
11 juli 2016
Observera också att det INTE var vad JG påstod i din länk (som du tyckte att man var korkad om man inte förstod). Han menade inte att kcal ut påverkades av om man åt MER, utan av VAD man åt.
40
Svar på kommentar #34 av MJx
Johan Wallström
11 juli 2016 1
Nej, efter 180 dagar måste jag sänka kaloriintaget till maintenence-nivå.

Jo, givetvis innebär mycket muskler, och manligt kön, att man har högre "kalori ut" generellt. Så inte konstigt att han håller vikten med så få kalorier.

Kan hända att svaret på sista frågan i #36 är ja. Det kanske beror på kön, aktivitetsnivå osv också. Jag vet inte.

Jag är rätt säker på att JG menar att det påverkas både av hur mycket man äter och vad man äter.

Svar: #41
41
Svar på kommentar #40 av Johan Wallström
MJx
11 juli 2016
Var ligger maintenence på då?
För om 4 kg fett kräver > 259 kcal, alltså >65 kcal per kilo, och 200 kg fett kräver 3 344 kcal, alltså 17 kcal per kilo;
Då måste det ju vara någon glidande skala (stordriftsfördelar) som gör att fettet kräver mer energi per viktenhet ju mindre man har, eller?

Håller du öht med JG om att kcal ut beror på vilken sorts kalorier som går in? (Eller sysslar JG och Musterman också med halmdockor?)
42
Johan Wallström
11 juli 2016 1
Jag kan inte svara på alla dom detaljerna, det är olika parametrar som ändras av andra parametrar.

Jag tror också "kalori ut" påverkas av kvaliteten på maten till viss del.

Svar: #43
43
Svar på kommentar #42 av Johan Wallström
MJx
11 juli 2016
Så vad ska man använda kalorihypotesen till?
44
Johan Wallström
11 juli 2016
Va? Vad man ska använda kalkylatorn till, eller vad menar du?

Svar: #45
45
Svar på kommentar #44 av Johan Wallström
MJx
11 juli 2016 1
Nej, jag undrar vad man ska använda kalorihypotesen till. Om det finns så många faktorer att det inte går att räkna ut något, vissa faktorer är hemliga och en massa faktorer är individuella, samt några faktorer är okända (kvalitet, fördelning m.m. som är "kanske").

Kan man inte lika gärna använda vikt eller volym som mått på matmängd då?

Svar: #47
46
Svar på kommentar #23 av Henrik
YAT
11 juli 2016 1

Men Lars P, om du kan visa att YAT bara är emot "förklaringmodellerna" inom LCHF så ändra jag mig natuligtvis. Men det är mycket som, då behöver förklaras...

Detta är en av gångerna:

Det är de felaktiga förklaringsmodellerna och de fysiologiska felaktigheterna jag har svårt för och försöker förklara. Och jag kan inte för mitt liv förstå att man ska behöva förstärka fördelerna med denna kost om den nu är så effektiv. Räcker det inte med sanningen om hur det fungerar, d v s att man spontant äter mindre, bl a genom att undvika belönande mat?

Det är bara det att det är så himla känsligt för många som inte kan acceptera att den förklaringsmodell de tror på är felaktig. Därför blir det sådana diskussioner.

http://www.kostdoktorn.se/en-kalori-ar-inte-en-kalori-inte-ens-nastan...

Men det är mycket som, då behöver förklaras...

Utveckla gärna.
47
Svar på kommentar #45 av MJx
Johan Wallström
11 juli 2016
Jag har inte sagt att nånting är hemligt, bara att jag inte kan det i detalj. Du skulle säkert få ett bättre svar av JG eller någon annan som kan det. Läs Kevin Halls studie som jag länkade. Tyvärr i sci-hub nere tror jag, så jag kan inte få tag på den

Svar: #48
48
Svar på kommentar #47 av Johan Wallström
MJx
11 juli 2016 5
Det blir alltid samma sak när man kritiserar kalorihypotesen. En massa snömos och krumbukter samtidigt som det hävdas att allt är självklart och enkelt trots att förespråkarna inte ens kan påstå samma sak. Sedan beror alla fel på att det finns en oändlig räcka av faktorer som alla innebär att det kan bli tvärtom mot vad man förutspått. OSV.

JG brukar åtminstone krumbukta lite olika innan han bannar en för att ha läst studierna han länkar till. Hans bästa hittills tycker jag är att man aldrig kan förutse något, utan man ska anpassa kaloriberäkningen efter att man fått facit så att den stämmer, och då stämmer det alltid.
49
Johan Wallström
11 juli 2016 1
Lol, right. Jag kan inte alla detaljerna, vad är det för krumbukt med det? Jag är inte utbildad inom sånt och dom bästa modellerna är väldigt komplexa. Men modellen faller inte för det.

Svar: #50
50
Svar på kommentar #49 av Johan Wallström
MJx
11 juli 2016 3
Så för att kunna använda modellen så måste man vara utbildad inom sånt?
Då har det gått väldigt långt från den kcal in - kcal ut - modell som alla pratade om fram tills för några år sedan (då den började kritiseras).
51
Johan Wallström
12 juli 2016
Det beror väl på vad du vill använda den till. Om du vill kunna förutsäga exakt hur mycket jag väger om 180 dagar om jag äter en muffin mindre om dagen så blir det förstås komplicerat. Kan ju garantera att ingen insulinhypotes kan användas för att beräkna det.
52
Henrik
13 juli 2016 1
Jo, modellen faller. För inte enns de bäst utbildade nutritionisterna kan använda de med tillräckligt bra precision. Läs vad David Ludwig skriver om CICO:

https://medium.com/@davidludwigmd/defense-of-the-insulin-carbohydrate...
53
Johnny
14 juli 2016 3
Jag är nyligen hemkommen från Teneriffa efter drygt 8 månader där och kan säga att jag såg många överviktiga kvinnor. Det äts mycket vitt bröd, pizza, smörgås, kokt salt potatis, läsk och öl. Annars bra och billig fisk som makrill för ca 40 kr/kg färsk och fläsk ca 30 kr/kg.

Lämna en kommentar Avbryt svar

Äldre inlägg