Vad äter personer som lider av övervikt och fetma?
Här är vad en grupp kvinnor som lider av fetma och övervikt äter (via dr. Ted Naiman).
Säger det dig något?
Och här är vad den genomsnittlige amerikanen äter på en dag:
Av någon anledning pågår en fetmaepidemi. Vad kan problemet vara?
Dr. Ted Naiman
Bara som kontrast, detta är vad Dr. Naiman äter på en dag.
Och vad händer när du äter så mycket fett? Detta:
Mer
Video om viktnedgång
Film
1348 kcal från KH, ungefär 50 E%
954 kcal från fett, ungefär 35 E%
424 kcal från protein, ungefär 15 E%
Den genomsnittlige amerikanens siffror blir enligt samma beräkning ca 2584 kcal/dag. Nästan lika mycket alltså.
1544 från KH, ca 60 E%
720 från fett, ca 28 E%
320 från protein, ca 12 E%
Räknar man då på Dr Naiman själv så äter han totalt hela 2070 kcal/dag totalt.
120 kcal från KH, ungefär 6 E%
1350 kcal från fett, ungefär 65 E%
600 kcal från protein, ungefär 29 E%
Men vänta nu.. Äter verkligen Dr Naiman så lite?? Ja, uppenbarligen är det så. Hela 650 kcal/ dag mindre än "spanjorskorna".
Så Andreas, det säger med all tydlighet att Dr Naiman går på vad många här inne skulle kalla svältdiet, ja, om det nu hade varit så att hans diet hade bestått av större andel kolhydrater vill säga, men i alla fall ett väldigt lågt energiintag. Dr Naiman äter alltså 31 % mindre mängd energi än överviktiga spanskättade kvinnor. Då är inte heller hänsyn taget till den dubbla andelen protein i kosten herr doktor stoppar i sig, som då dessutom innebär en ökad basämnesomsättning p g a att det går åt mer energi att bryta ner och omvandla protein till energi. Sedan verkar han vara hyfsat muskulös också så han kanske lägger lite mer tid på träning än de han här jämförs med.
Så att man blir smal om man äter mindre och springer mer är väl inte så oväntat, eller? För det var väl det du ville skulle komma fram?
Ja, just ja. Problemet, var det ja. Jo, spontant skulle jag gissa på det höga energiintaget för båda grupperna. Men det är ju bara jag det.
om man drar ner på kolhydrater och ökar på fettet.
Varför?
Jo, för att kolhydrater stimulerar aptiten så att man gärna
äter lite till och lite till.
Det handlar om vilken sorts kalori, inte hur många man äter..
Kalori är en energienhet, motsvarande 4,184 joule. Enhetssymbolen är cal. Ofta används även kilokalori, som förkortas kcal. 1 kcal = 1 000 cal = 4,184 kJ = 4 184 J.
En kalori är ett mått på den energi som krävs för att höja temperaturen i ett gram vatten med en grad Celsius. Definitionen ger lite olika värden på en kalori beroende på vilken ursprungstemperatur vattnet har. Därför har man med nyare termodynamik omdefinierat en kalori som den mängd energi det krävs för att värma ett gram vatten från 14,5 till 15,5 grader Celsius under ett tryck av en atmosfär.
Kalori har använts inom kemin samt för att mäta energi i värme. Till exempel angavs effekten för värmepannor i megakalorier per timme, vilket i SI motsvarar 1,163 kilowatt. Ordet stammar från latinets calor som betyder värme.
Enheten kalori är numera ersatt av enheten joule i de flesta sammanhang. Ett undantag är vid angivande av energiinnehåll i mat. Ofta anger man energiinnehållet både i kilokalorier (kalori*1000) och kilojoule. I talspråk om mat och dryck brukar man felaktigt använda namnet kalori om enheten kcal (kilokalori).
Så du menar att ju större andel av kosten som är kolhydrater desto mer äter man?
de höga insulin nivåerna..
Då blir man fortare hungrig igen, eftersom bara en del av det man ätit är tillgänligt för förbränning.
Det är så det varit för många inann de fann LCHF,och när man äter mer som Ted Naiman blir resultatet annorlunda, för att olika typer av mat påverkar homonerna olika. För att vara tydlig. Fet och kolhydrater påverkar insulinet olika.
Kanske har jag missuppfattat, skall jag elda upp maten för att värma vattnet?
Jag förstår inte hur det skall avgöra hur mycket kalorier det finns i maten som jag äter.
Föll poletten ner nu?
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25311617
Det är ju därför det ifrågasätts starkt om det verkligen är vettigt att använda kaloribegreppet för att beskriva hur vår mat påverkar kroppen eftersom våra kroppar knappast är kontrollerade laboratoriemiljöer utan yttre påverkan. Hormoner, stress, inflammationer, sköldkörtelfunktion, sjukdomar, sociala relationer, skadade tarmar, belöningscentra i hjärnan, fördelningen ketoner/glukos osv osv osv påverkar och påverkas av vad vi äter och påverkar vad vi VILL äta. Därför är kalorimängden bara en liten del i hela ekvationen. Stirrar man sig blind på "ät mindre - spring mer" så missar man väldigt mycket och gör det bra mycket svårare än vad det behöver vara att hålla sig hälsosam och normalviktig.
Det enkla svaret är att det kan du inte göra, det bästa som går att göra är en uppskattning med någon felmarginal (som kan vara fel i sig själv).
Vidare är inte antalet kalorier i maten väldefinierat så som du skriver här. Du behöver också ge den termodynamiska väg maten tar för att man ska kunna säga något om "antalet kalorier". Uppeldning är ett exempel på en sådan väg.
Förstår inte vad det är du försöker göra här om jag ska vara ärlig? Om du lägger fram en studie är det mer än brukligt att du samtidigt sammanfattar vad du anser vara viktigt med den och hur detta då korrelerar med den poäng du vill göra.
Sen är jag nyfiken på om studien reproducerats av någon oberoende forskargrupp?
Enligt din uppfattning, varför är då energiintaget så stort?
http://www.kostdoktorn.se/kategori/viktnedgang/vikthistorier
Är det bara anekdotiska tillfälligheter som inte kan mäta sig mot en sjudagarsstudie i labbmiljö? Du, Yat som är en så "duktig" kaloribalansförespråkare i Jacob Gudiols anda. Delge dina kostråd till oss vilsna lchf:are. Vad ska vi (egentligen) äta för långvarig hälsa och stabil normalvikt?
http://mosaicscience.com/story/why-calorie-broken
Kom ihåg att det inte råder vetenskaplig konsensus i ämnet metabolism, för då skulle denna diskussion inte äga rum överhuvudtaget.
Jag tror ett lågt näringsinnehåll i maten också driver hunger, inte bara brist på energi. Om man sätter i sig en stor portion spagetti med inte särskilt mycket annat till så blir man ganska snart hungrig igen, så funkar det nog för de flesta även om man inte har problem med blodsockret. Omotiverat snart om man ser till energin man fått i sig. Jag tror alltså det i det beror på att man fått i sig minimalt med näring.
Jag hade under en något år möjlighet att köpa superfina ägg, från höns som verkligen gått ute och pickat, inte såna där KRAV-märkta industriägg från ICA. Jag höll mig mätt på två såna ägg till frukost. Och jag blev rejält mätt, något som tyvärr sällan sker. Äggen var iofs stora, men glöm att samma vikt ägg från butiken räcker för mig. Då får det till en hel del tillbehör också.
Jag tror alltså kalorier spelar an väldigt stor roll, men för att det ska bli vettigt tror jag man bara kan jämföra kaloriintag fullt ut på en likartad kost. Alltså för att jag går ner i en viss takt på X kalorier på kost Y är det inte säkert att jag går ner lika mycket på samma kalorinivå på kost Z. Jag kanske kan äta mera eller kanske måste jag äta mindre för att få samma resultat.
Vänta, så ska jag försöka jag med... här har vi en, från i år med 5 gånger fler deltagare:
"the likelihood of being obese (BMI) appeared lower in the highest quartiles of total carbohydrate"
http://sjp.sagepub.com/content/44/4/385
Men som sagt, nu körsbärsplockade jag en enskild studie, även om det råkade vara den första studien jag hittade. Det är bättre att kolla på översiktsartiklar skriver, eftersom dom sammanfattar läget utan att man riskerar att välja ut den som passar en själv:
"A review of relevant literature indicates that most epidemiologic studies show an inverse relationship between carbohydrate intake and BMI, even when controlling for potential confounders"
http://www.andjrnl.org/article/S0002-8223(07)01477-0/abstract
Den översiktsartikeln är från 2007, jag har inte sett någon nyare, länka gärna om ni känner till en.
I kontrast med dr ted som garanterat lagar sin egen mat på bra råvaror.
Men Lars P, om du kan visa att YAT bara är emot "förklaringmodellerna" inom LCHF så ändra jag mig natuligtvis. Men det är mycket som, då behöver förklaras...
Men vi får väl se, kanske YAT själv svarar vad hen anser.
Det innebär en viktuppgång på 28 kilo per år.
Om kalorihypotesen stämmer så väger de alltså 280 kilo mer om 10 år, om de fortsätter att äta på det sättet.
http://www.precisionnutrition.com/metabolic-damage
"A small persistent average daily energy imbalance gap between intake and expenditure of about 30 kJ per day underlies the observed average weight gain. However, energy intake must have risen to keep pace with increased expenditure associated with increased weight. "
http://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(11)60812-X/fulltext
På motsvarande sätt så reglerar även Teds kropp ned metabolismen så att han inte tynar bort på endast 2070kcal för en person som uppenbarligen tränar hårt. Om nu hans uppgifter stämmer. Det är ingen som har sagt att kroppen har ett statiskt kaloribehov!
Det där måste ha förklarats 100 gånger för dig.
Det du kallar kalorihypotesen är inte bara kalori in som du verkar tro.
Här är från en av otaliga gånger när Jacob försökt förklara det för dig:
http://traningslara.se/en-kalori-ar-en-kalori-men/#comment-13136
"Att äta 500 kcal mindre innebär inte ett underskott på 500 kcal. Att äta 500 kcal mindre innebär bara att du minskar ditt kaloriintag med 500 kcal. Du tar alltså ingen hänsyn alls till kalori ut."
Hur är det möjligt när du läst det att dra denna slutsatsen?
"innebär det att kvinnorna äter 700 kcal över sin energibalans varje dag.
Det innebär en viktuppgång på 28 kilo per år.
Om kalorihypotesen stämmer så väger de alltså 280 kilo mer om 10 år, om de fortsätter att äta på det sättet"
Det skulle nämligen vara intressant med tanke på Kevin Hall-studien. Försökspersonerna gick ju ner i vikt (alltså minskade deras energibehov) och på normaldieten så sjönk också deras energiförbränning. De fortsatte att gå ned i vikt på lågkolhydratsdieten men då gick deras förbränning upp.
Så skillnaden i förbränning är ju inte bara det som kan ses i förhållande till baslinjen (40-50 kcal på slutet) utan också det som den förlorade vikten skulle ha förbränt.
Kevin Hall verkar ha utgått från halmdockan.
Nu påstås det ju att fettmassa är en ut-faktor, så då finns det ju ett jämnviktsläge nånstans där det pålagda fettet förbrukar 700 kcal per dag. Frågan är bara vid hur många kilo.
Jag vet förstås inte exakt svaret på din fråga, men prova kevin halls online-kalkylator tex. Den är väl förstås heller inte 100% korrekt, men närmare sanningen iaf. Tex, om jag vill gå upp i vikt 4kg på 180 dagar ska jag enligt den äta 259kcal extra om dagen. Skulle jag bara tro att ökning i "kalorier in" är samma sak som ökning i "överskott" och alltså strunta i att "kalorier ut" ändras , så skulle jag då tro att jag går upp 6.7kg. Men så är inte fallet.
Alltså som en alternativ förklaring mot Andreas som antyder att doktorn har en bättre vikt för att han äter mer fett och färre kolhydrater.
Sen började du prata om att de skulle gå upp 28 kilo per år enligt "kalorihypotesen", det var det jag svarade på för det är felaktigt
Enligt JG:s svar som Max Musterman hänvisar till så påverkas kcal ut av vilken sorts kalorier som kommer in. Din undanflykt är ju en helt annan än deras.
Men hur mycket förbränner fett då?
Är det så att fyra kg fett förbränner 259 kcal och därför hamnar du i balans då ?
Ja då länkade du till JG som säger att kcal ut skiljer sig åt beroende på vilken sorts kalorier som går in. Alltså samma sak som du säger att kostdoktorn säger. (Även om han kanske menar att kcal in skiljer sig)
Svaret är att för att behålla vikten ska hon äta 5431 kcal per dag.
För att uppnå målet ska hon äta 2087 kcal per dag.
För att behålla målvikten 2087 kcal också.
Hur får jag utifrån det reda på hur mycket energi fett förbränner? Är det så att 200 kg fett förbränner 3 344 kcal per dag?
Det har inget med det jag svarade på att göra.
Det jag argumenter emot är att du resonerar som att energi ut inte påverkas av energi in. Skillnaden på hur du verkar se det kontra jag är följande:
Du verkar anse att om man är viktstabil på 2000 kcal (ignorera makrofördelning för denna förklaring) och sedan börjar äta 2500 kcal så skall man enligt kalorihypotesen kunna säga att den personen kommer gå upp 15 kilo per månad (0,5 kilo per dag)
Jag anser att om man är viktstabil på 2000 kcal och sedan börjar äta 2500 kcal varje dag så kommer de flesta gå upp i vikt, olika mycket från person till person då kcal kommer påverkas av att du börjar äta mer.
Vad är syftet då?
(Jag säger väl snarare att man borde gå upp ca 0,8 hekto per vecka då)
Jo, givetvis innebär mycket muskler, och manligt kön, att man har högre "kalori ut" generellt. Så inte konstigt att han håller vikten med så få kalorier.
Kan hända att svaret på sista frågan i #36 är ja. Det kanske beror på kön, aktivitetsnivå osv också. Jag vet inte.
Jag är rätt säker på att JG menar att det påverkas både av hur mycket man äter och vad man äter.
För om 4 kg fett kräver > 259 kcal, alltså >65 kcal per kilo, och 200 kg fett kräver 3 344 kcal, alltså 17 kcal per kilo;
Då måste det ju vara någon glidande skala (stordriftsfördelar) som gör att fettet kräver mer energi per viktenhet ju mindre man har, eller?
Håller du öht med JG om att kcal ut beror på vilken sorts kalorier som går in? (Eller sysslar JG och Musterman också med halmdockor?)
Jag tror också "kalori ut" påverkas av kvaliteten på maten till viss del.
Kan man inte lika gärna använda vikt eller volym som mått på matmängd då?
Detta är en av gångerna:
http://www.kostdoktorn.se/en-kalori-ar-inte-en-kalori-inte-ens-nastan...
Utveckla gärna.
JG brukar åtminstone krumbukta lite olika innan han bannar en för att ha läst studierna han länkar till. Hans bästa hittills tycker jag är att man aldrig kan förutse något, utan man ska anpassa kaloriberäkningen efter att man fått facit så att den stämmer, och då stämmer det alltid.
Då har det gått väldigt långt från den kcal in - kcal ut - modell som alla pratade om fram tills för några år sedan (då den började kritiseras).
https://medium.com/@davidludwigmd/defense-of-the-insulin-carbohydrate...