Ungdomsdiabetes, LCHF och T-tröjor
i Typ 1-diabetes Många typ 1 diabetiker har insett hur mycket lättare det är att kontrollera blodsockret med lågkolhydratkost. I en del fall kan det gå som för nyinsjuknade Isac, 17 år – han behöver inget insulin alls för tillfället…
Vad har det med T-tröjor att göra? Läs vidare.
Ny typ 1 diabetiker och LCHF-kost
Isac´s mamma Jeanette berättar:
Isac är 17 år, fick diagnosen 14/4 i år. Vi låg inne tillsammans på US i Linköping under 1 vecka.
Isac tog 102 enheter/dygn när vi åkte hem… Hemma dammsög vi nätet på info, hamnade på bla. din sida, Annikas blogg, Kolhydrater i Focus mm. Vi fick sänka insulindosen i takt med att vi plockade bort kolhydrater. Många blodsockerkontroller blev det!
Efter tre månader var Isac så gott som insulinfri och Hba1C hade gått från 14 till 7,4, för att ytterligare efter några månader gå ner till 5.9. Isac tar nu insulin när han ”syndar” Kanske någon gång/vecka. Vi har provat att ta basinsulin men han blir då låg… Det är kanske idé att få en spruta som ger halva enheter.
Vi undviker allt konstlat, köper vildsvin, hjort, älg mm. Vi bor mitt i en skogs/jaktbygd. Isac äter också extra d-vitamin, zink, rosenrot och kalk, och en slurk omega3olja.
Jag inbillar mig att om vi ger kroppen allra bästa möjlighet till ”reperation” så kanske betacellerna vill vara så snälla och fortsätta sitt arbete med att producera insulin. (jag vill gärna tro det!)
Vi är medvetna om att Isac är i början på sin diabetes och att läget kan ändra sig, men vetskapen om att ”man kan göra något själv” tror jag ger en trygghet och en bra känsla av att kunna styra sjukdomen.
Vi är oerhört tacksamma för din och andras sidor…där vi får både stöd och goda råd.
T.o.m Isac´s läkare är nu positiv till kosten, det var han inte i början.
Kommentar – typ 1 diabetes
Typ 1 diabetes (”ungdomsdiabetes”) innebär att de insulinproducerande ”betacellerna” i kroppen dör, varvid man får brist på hormonet insulin. Detta gör att blodsockret lätt blir alldeles för högt. Som nydebuterad typ 1 diabetiker har man vanligen ändå en del sådana celler kvar, så lite insulin kan man bilda.
Typ 1 diabetes och LCHF
Ju mindre kolhydrater man äter, desto mindre insulin behöver kroppen för att ta hand om dem. Det betyder att typ 1 diabetiker som har tillräcklig insulinproduktion kvar kan få normalt blodsocker bara genom att äta strikt LCHF-kost.
Åtminstone under en tid. Om betacellerna fortsätter att dö kommer man förr eller senare att behöva insulin. Det är dessutom möjligen en fördel att ta små mängder insulin för att låta sina kvarvarande betaceller ”vila”, och inte jobba onödigt hårt. Även om det inte är nödvändigt för blodsockret.
I detta fallet har tydligen även små mängder blivit för mycket. Blir insulindosen för hög sjunker blodsockret för mycket, varefter man måste äta något kolhydratrikt för att få upp det igen. Det tjänar man inget på.
Därför kanske det är så fint att Isac tills vidare inte har anledning att ta insulin. Utom när han äter något med större mängd kolhydrater i.
En sak som tål att poängteras är att LCHF-kost i sig gör att kvarvarande insulinproducerande celler får vila mer – eftersom man minskar blodsockertoppar. Förhoppningsvis kan det göra att kvarvarande celler lever länge!
T-tröjor
Nu är det så att Isac säljer T-tröjor med tryck. Han ville gärna göra en Kostdoktorn-tröja och hur kunde jag säga nej till det?
Själv tar jag inget betalt, utan gläder mig åt lite extra reklam. Och vetskapen att här och där kan det gå runt folk med en Kostdoktorn-tröja. Mycket coolt!
Länk till Isacs tröj-sida. Så här ser det ut:
Julklappstips? :)
Läs mer
Så här kan det gå med blodsockret för en person med typ 1 diabetes som börjar äta lågkolhydratkost:
Klicka på kurvan för länk till studien på området som den är tagen ur.
Anekdotiska bevis – här finns länkat till historier från typ 1 diabetiker som bytt till lågkolhydratkost (en bit ner på sidan)
150 kommentarer
om någon tittar på detta vet jag inte men jag kan berätta att min psoriasis blivit mycket, mycket bättre (även om den inte är helt borta). Nu har jag slät och fin hud där jag tidigare hade bedrövliga plackansamlingar.
Ok, då förstår jag. :-)
Hur kan man bena vidare i vad som egentligen händer med betacellerna vid typ 1?
Om betaceller kan leva efter 50 år med typ-1 åtminstone hos något tiotal procent av patienterna, kanske det är fel att säga att "betacellerna dör" vid typ-1. Detta tycks inte vara hela sanningen.
Om de flesta typ-1 har antikroppar mot GAD är det väl detta man borde fundera kring. Om GAD ingår i signaleringen för insulinfrisättning borde det väl vara bra att undvika livsmedel som kan tänkas frisätta insulin, främst kolhydrat.
Jag har för mig att glukos som injiceras direkt i blodet inte frisätter insulin i lika stor grad som om man äter/dricker glukosen. Alltså finns andra mekanismer som känner av när man äter t.ex. glukos, via inkretiner eller liknande?, som bidrar till signaleringen för insulinfrisättning.
Om man som alternativ till LCHF äter kolhydrat och stöttar med insulininjektioner kommer man sannolikt att sänka glukoshalten i blodet och minska detta bidrag till signaleringen. Men signaleringen från inkretinerna eller vad det är kommer väl att kvarstå? Och därmed exponeringen av GAD för antikropparna?
Vilket mål bör vi eftersträva med kostbehandlingen? Hur lugnar vi bäst antikropparna? Genom nån åtgärd som minskar mängden GAD? Genom nån annan åtgärd?
Det verkar som man kan beställa DR Kwasniewskis böcker på engelska här: http://www.wgp.com.pl/index.php?id_s=90&id_j=en - vet du om böckerna verkligen är på engelska?
... har varit nyfiken på Kwasniewski en längre tid, är nog dags att skaffa dessa nu.
Någon som vet - finns det affärer i Sverige som säljer "ovanligare" delar av grisen såsom hjärnan?
Kan man testa kortisolproducerandet i kroppen? Vilka prover tar man för att kolla sköldkörtelhormonen?
Problemet är att sjukvården normalt bara testar mängden på ett sätt och bara ett ögonblicksvärde. Jag är inte tillräckligt insatt för att förklara närmare, någon annan kanske kan fylla i mer information?
Kortisol testas väldigt sällan, men vården kan i vissa fall göra ett test på en 24-timmars insamling av urin som ger ett mer användbart svar. Även sköldkörtelhormon skall mätas i urin har jag för mig.
Som en fingervisning kan du be dem kolla 24h-kortisol/urin (och aldosteron, kreatinin, etc.) samt TSH, fritt T4, totalt T4, T3. Tror du får med dem om du ber om "stress" och "ämnesomsättning" (men se till att du får alla T-värdena!).
Be sedan om värdena de mätt upp, för chansen är hög att läkaren kommer säga "dina värden är jättebra".
Och man undrar varför inte alla har den?
Om det nu är "den" som är problemet...
Vi vet inte om Isac har den antikroppen, han ville inte vara med i GADvaccinforskningen. Det skulle ändå vara intressant att veta...undrar om han kan få bli testad för den ändå?
Jag menar, har han inte GADantikroppen så finns det ju inga antikroppar att lugna ner:)
Jag läste någonstans, kommer tyvärr inte ihåg var, att när man äter sig (för) mätt så signaleras större utsöndring av insulin, för att kroppen ska vara beredd... Men...det kanske också har med inkretinerna att göra...
Verkar ju annars väldigt hopplöst för en gbp-opererad, som blir mätt av några matskedar...(eller kanske orsaken till att många går upp i vikt efter några år igen?)
Hur som helst så är det intressant!
(ursäkta mitt något förvirrade inlägg)
Nja, GAD-antikroppar är iallafall hyfsat vanliga i typ-1-diabetes. Den studie jag fick upp i huvudet när jag tänkte på varför typ-1 skulle kunna bli bättre av LCHF var följande, av Törn m fl 2000:
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11134117
Texten är full av detaljer (det finns många olika antikroppar, och nog flera varianter av GAD också) men sista delen av Abstractet är intressant:
"...high levels of GADA indicated a course of decreased beta-cell function with low levels of C-peptide." Alltså, mycket GAD-Antikroppar minskar betacellernas funktion.
Och då skulle man vilja veta om t.ex. viss typ av kost minskar GAD, och om minskad GAD ger färre antikroppar. T.ex. LCHF.
GAD-antikroppar var het industristödd forskning fram tills början på 1990-talet, Lkpg låg i täten med stark finansiering av Novo Nordisk. Man kallade då antikroppen 64k efter vikten, och försökte lista ut vad det var för ämne.
Vid en konferens i USA 1991 lät läkemedelsindustrin emellertid meddela att man ämnade minska stödet till forskning på antikroppar. Vetenskapen hade bara att gilla läget, det är ingen naturlag att läkemedelsindustrin ska stödja forskning som sänker deras affärsplattform.
Men lite nyfiken blev man allt, vad det var läkemedelsindustrin hade insett...
Ungefär samtidigt (1990) infördes Nyckelhålet i Sverige, och det var då typ-1 började öka bland barn. Nu blev man ännu mer nyfiken. Tänk om det fanns en enkel lösning på en del typ-1...? Att förebygga, lindra, kanske bota?
Jodå, böckerna är på de språk som anges. Du bör också kunna få ur dem ett IBAN-nummer om du tjatar. Förlaget är nog seriöst, men betalningsmetoderna de använder är ju läskiga. Böckerna kommer inom den tid de anger.
Om du beställer så skulle jag rekommendera att du köper båda böckerna och läser Optimal Nutrition först. Den är trevlig, en liten handbok. Homo Optimus är rörig och bitvis konstig (kvasireligiösa griller), men innehåller trots det mer fakta. Man kan nog bli avskräckt om man läser den först. Och vänta dig inga ingående förklaringar - det bjuds det inte på. Men tiotusentals polacker kan ju inte ha fel. ;)
http://renomera.se/
Jag ska tillstå att jag inte har tordats testa. Det ska ju vara gott efter vad jag hört och jag är inte kräsen annars, men jag känner ett löjligt motstånd mot just hjärna. :o
Tror nog inte att jag vågar mig på hjärna heller och har aldrig hört talas om att hjärna serveras här i landet, men i t ex Spanien verkar det inte ovanligt. Mina svärföräldrar trodde de betällde lammfilé men fick in en stor tallrik lammhjärna/njurar/lever och en pytteliten lammfilé när de var i Barcelona i somras.
Du kan mycket väl ha rätt!
Kommer läkemedelstödd forskning för nära lösningar som enkelt kan bota vissa sjukdomar genom exvis vitaminer, mineraler eller en "rättare" kost så avbryts nog dessa studier. Man arbetar förstås istället för motsatsen.
EX) den stora studien som genomfördes av 10 st läkemedelsbolag som kom fram till att har man väl drabbats av Diabetes II så inträder med automatik ett så kallat naturalförlopp dvs. livslångt läkemedelsbehov!
Kelatbehandlingar för att få bort gift ifrån våra kroppar och samtigt stärka dom är också ett område som ignorerats av läkemedelstödd forskning.
Betydligt intressantare med läkemedel. Se bara i LT-länken enligt nedan. Vissa "kostexperter" tittar/understödjer hellre sådant än bidrar till kostforskning som visat för stora framgångar(exvis LCHF) med än väldigt många andra positiva effekter på metabola åkommor.
http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=10931
Det skulle alltså vara intressant att försöka få fram vilka studier som påbörjas men som sedan inte publiceras något ifrån.
Borde det inte vara obligatoriskt att man innan en studie publicerar information om hypotes, metod och upplägg? På så sätt skulle det bli lättare att upptäcka sådant. Jag har sett i enstaka fall att man faktiskt gör så, men det verkar inte tillhöra vanligheterna.
Skevheten uppstår nog runt om detta. Företagssidan kan välja att stödja, eller inte stödja, vissa forskningsspår, och forskare som är knutna till företagsstyrda kulturer kan välja sätt att betrakta ohälsan eller endpoints så att vissa aspekter blir mindre synliga.
Företagens uppgift är att förvalta och förmera ägarnas kapital, samt att hålla sig inom lagens råmärken. Punkt. De har en affärsidé, och om de då stöter på kunskap som antyder nackdelar för deras verksamhet kan de välja att undvika diskutera denna kunskap. De går sällan ut och förnekar uppenbara fakta, men plockar ibland upp (eller skapar) kontroverser och argumenterar för att kunskap är osäker, tvetydig etc, jfr tobaksindustrin. Stora aktörer kan på detta sätt hindra "lagens råmärken" från att ändras -- transfetter, livsmedelstillsatser mm.
Vetenskapen (i detta fall den medicinska) borde isåfall var mer benägen att ta ett moraliskt ansvar. Där finns en generell regel att man inte ska hitta på nåt som skadar patienten (Hippokrates osv).
Kryphålen här tycks ha varit de första lågfetts-koststudierna på diabetiker som man stött sig på, och snabbt fått till "standard" vid diabetesbehandling. Kolla t.ex. Simpson 1979, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/466210
14 normalviktiga pat i 6 veckor, och då började de ändå med 18 pat och tog bort 4 som de sa inte följde dieten. Slutsatsen av denna studie var att det inte längre är försvarbart med lågkolhydratdiet.
Här kan man som läkare stödja sig på auktoriteter som talar om hur man ska göra, och slipper känna efter för mycket själv. De flesta av oss lär vara benägna att utföra handlingar som skadar andra, om vi har nån sorts auktoritet att hänskjuta de moraliska övervägandena till. Se t.ex. Milgrams experiment: http://sv.wikipedia.org/wiki/Milgrams_lydnadsexperiment
Spännande undantag är Annika Dahlqvist, Vesti-Nielsen, Eenfeldt m fl som satt ner båda fötterna i marken och sagt, Detta gör inte JAG. Inte bara sagt, utan "publicerat" sitt ställningstagande bland kollegor för öppen debatt och diskussion.
Noteras bör att ingen diabetesläkare deltagit i den svenska debatten om diabeteskostråden.
Då borde det väl vara extra viktigt att hålla så jämnt blodsocker som möjligt, och helt låta kroppens egen produktion av glukos få betydelse så att den i stället reglerar upp blodsockret när det behövs.
Det blir då mycket lättare att dosera insulinet.
Högt blodsocker är i sig inflammatoriskt, överskott av omega-6 är inflammatoriskt, båda motverkas av LCHF. Detta bekräftas dessutom av att så många olika inflammatoriska sjukdomar lindras eller botas av LCHF.
Eftersom det är en lite ovanligare situation i ditt fall är det ju extra intressant ifall du provar och rapporterar hur det går. Från undantagen kan man även lära sig mycket som man inte kan lära sig från normalfallen men som kan vara till stor nytta även för dessa!
Lycka till!
"Noteras bör att ingen diabetesläkare deltagit i den svenska debatten om diabeteskostråden."
Här borde dom ju vara med och kämpa för dom kostråd, den behandling dom genomför.... motivera den...... eller dom kanske inte kan det ......??
Möjligen var det så att när nu Berne (en från den gruppen) efter två års arbete kom med bedömningen att LCHF-kost för överviktiga och sockersjuka är enligt vetenskap och beprövad erfarenhet så gick ev. sådana möjligheter ifrån dom.....?
Dock inte från andra "kända kostexperter" - Marcus, Rössner, Hellenius m fl.
* Är diabetesläkarna alltför knutna till läkemedelsbolagen (insulin)?
* Är det egentligen dietisterna som bestämmer kosten i vården?
* Brukar varenda patient oja sig och vilja äta socker, bröd, godis och läsk, och till sist ger doktorerna upp och rekommenderar detta, plus insulin?
* Kommer diabetesläkarna längst ner i "näringskedjan", långt under bantningsdoktorer?
Turerna kring diabeteskostråden är obehagliga. Läkare blev anmälda för "brott" mot diabeteskostråden, och Annika D kunde inte jobba kvar. Det visade sig efter två års utredning att LCHF /hade/ stöd i vetenskapen utan att Socialstyrelsen lyckats få fram detta.
SoS fick därför godkänna LCHF, och fria läkarna.
Sen kom Marcus, Rössner m fl och uppmanade SoS att återta beslutet. Nåt dussin forskare stödde artikeln. I referenslistan i Läkartidningen hänvisades bl.a. till en artikel om Listeriabakterier i korvsmet. Senare hävdade Marcus m fl att denna kommit dit av misstag, pga nåt fel i deras referenshanteringsprogram.
Men ingen av författarna upptäckte misstaget. Inte heller forskarna som stödde artikeln. Finns det fler misstag? Vem har ansvaret för att en artikel blir rätt? Läsaren?
Om SoS hade återtagit beslutet enligt Marcus m fl förslag -- hade man kunnat återanmäla Annika D igen då?
Det funkar liksom inte att ha en hälsovård där grupper av professorer slänger ihop egna referenslistor lite ad hoc och uppmanar myndighetsutövaren att besluta hit eller dit när de inte är nöjda med tidigare beslut.
Vi måste hitta helt andra sätt att göra beslutsprocesserna mer genomsiktliga framöver. De tabbar som hittills gjorts av expertkommittéer etc är inte mer sofistikerade än att vanliga lekmän lätt kan hitta dem.
Läkare brukar inte diskutera kostfrågor med patienter utan skickar problemet till diab-SSK så ni kanske inte upplever detta som ett problem. Men tro mig det är det.
Jag kan bara tolka detta som att man vet vad det handlar om, men att man av okända skäl föredrar att fortsätta på den inslagna linjen. Man matar alltså patienterna med en kost som de inte tål och dämpar kroppens protester med medicin. Oavsett vilka motiv man har för handlandet så har man inte patientens bästa för ögonen.
Någon möjlighet att upplysa dessa "läkare" finns nog inte.
Sten Sture
Jag behöver hjälp.
Är typ-1 diabetiker sen 34 år
Provade lchf för att jag behöver gå ner i vikt.
9,2 var mitt senaste hba1c (september)
Har kunnat sänka doserna med ca 25-30 % och ändå ha ca 6.0 i snitt på 1 vecka (49 prover)
Gjorde en blodsockerkurv på hur jag reagerade för 5gr kolhydrater.
svängningen var rätt stor. Tog nu ingen sallad till maten och sockret rasar
gjorde inte tillräcklig sänkning på insulinet. har hävt känningen med lite
vitkål. Men nu vet jag inte hur jag skall fortsätta. Har tagit någon enhet
insulin när blodsockret nått 7-8 . Vågar ej ta långtidsverkande pga vet ej
dosering. Blev för mycket i går kväll.
Innan lchf dygnsdos 60 IE.
med 20gr kolhydrater + ca 300gr kött och resten fett = ca 1800 kcal/dygn
ca 45 IE dygnsdos.
Vill gärna få det här att fungera åtminstone tills jag når målvikt.
Håkan
det är svårt att ge säkra specifika råd då det är så individuellt.
Mitt förslag är att fortsätta med att ta bara snabbverkande insulin tills du vet ungefär hur mycket du behöver totalt sett. Då kan du långsamt föra över en del enheter till långverkande.
Fortsätt också som du gör - regelbunden blodsockermätning och små doser insulin (3-4 eller fler per dygn), gärna lite mindre än du tror. Så att du undviker känningar. Det är ju lättare att ta en extra insulinspruta med någon enhet till (om blodsockret stiger väl mycket), än att snabbt behöva äta extra kolhydrater för att få upp ett blodsocker som sjunkit för lågt.
Så fort du börjar få koll på rätt doser lär det bara bli lättare än tidigare, med ett normalare och stabilare blodsocker. Som du redan verkar ha märkt av. Ditt tidigare HbA1c motsvarar runt 15 i medelblodsocker under ett par månaders tid. Att du nu snittar på 6,0 (helt normalt) är rätt tufft! Grattis.
Många prover har det blivit men har varit ledig denna vecka så det har
fungerat.
Blev inte mycket sömn i natt.
Nästa blir värre då behöver jag jobba.
Håkan
Håkan
Om du i längden blir yr kan det vara att du fått för lågt blodtryck och behöver minska på blodtrycksmedicin, kontakta gärna din vårdcentral då för kontroll.
Ser nu fram att få kallelse till doktorn.
(bör komma snart)
Tycker det är lite synd att min far som
också hade typ-1 diabetes inte fick vara
med om denna omställning.
Han dog av cancer. Massor av småknölar
i magen och en stor på höftbenet ungefär
där han tog kvälls sprutan.
Men ingen doktor har sagt att det har med diabetes att göra.(65 år & 55 med Diabetes)
Nu hoppas jag att jag slipper sånt.
Kanske även kan bli av med blodtrycks
medicinen och kolestrolsänkare.
Tänk jag som bara ville gå ner i vikt!
Nu skall magen krympa!
Om två olika personer äter exakt likadan
mat men insulinkänsligheten är olika
blir den ena fet och den som behöver mer insulin och kanske till och med utvecklar
typ-2 diabetes. Den andra klarar sig med
betydligt mindre insulin på samma föda
och är således smalare.
Denna ekvation borde fungera på alla.
Tex en kille på mitt jobb äter väldigt
mycket kolhydrater men är smal som en
sticka behöver således mindre insulin
för att ta hand om maten medan en annan
kan äta hälften men ändå behöva mer insulin därav viktuppgång.
Således är lchf mat nödvändig för mig
men kanske inte lika viktig för honom.
Ps han äter alltid riktiga produkter
inget light där inte.
Kan det ligga något i det här ?
Fick sådana funderingar efter hur mycket
sockret steg på mig efter 5 gr kolhydrater.
Skrivet av Håkan den 11 december, 2008 kl. 20:11 #
Håkan
Metabolism är ett mycket komplext område, en enel förklaring kan inte förklara allt exakt, men kan vara tillräcklig för det stora flertalet.
Har man väl nått den punkt då man får fler än ett av de olika symptomen som räknas in i det metabols syndromet kommer man med stor sannolikhet att drabbas av flera av symptomen ifall man inte lägger om kosten.
Ingen människa mår dåligt av att ha en väl kontrollerat blodsocker.
Ingen människa mår heller bra i längden av att äta massor av kolhydrater även om det varierar mellan individer hur lång tid det tar innan man uppvisar symptom, för några enstaka kanske det dröjer längre tid än livet varar av andra orsaker, men för de allra flesta går det betydligt snabbare än så.
Och det är ju inte så kul ifall den första varningen man får är en hjärtinfarkt, kom ihåg att över hälften på hjärtavdelningarna är smala människor! Man skall alltså kanske vara glad ifall det första symptomet man får är att man behöver köpa större kläder, ifall man tar den varningen på allvar.
Hög insulinresistend innebär att man behöver mer insulin för att ta hand om samma mängd glukos, det orsakas ifall jag fattat rätt av att muskelceller och lever är mättade med glykogen om inte kan ta emot mer utan att ta skada, då stänger de av sina insulinreceptorer, de enda celler som kan ta emot närmast obegränsade mängder glukos är fettcellerna.
Skrivet av Kenneth Ekdahl den 11 december, 2008 kl. 20:29 #
Jag hoppas att vi kan få dom flesta att
inse samma sak så att man kan få gå på
mc donalds och beställa en hamburgare
med fet ost och dressing med low carb
bröd eller varför inte en pizza med botten
av keso ägg ost. Har gjort jättegoda sådan mat som hela familjen gillat.
Matlådor hos ica så som vikt väktarna har kanske inte heller vore helt fel.
Apropå ovannämnda mat så påverkades mitt
blodsocker nästan inte ett dugg trots
att jag är typ-1 diabetiker.
Är nu nere på total 8 IE detta dygn
delat på fyra 2 IE doser får se hur det
går i natt.
Har bara ätit sidfläsk och ägg idag som
frukost, lunch och middag men det är
bara under inställning som jag äter så
enformigt. tot. 3gr kolhydrater.
Blodsockret fortfarande ok.
Skrivet av Håkan den 11 december, 2008 kl. 22:10 #
Är dessa svar ok som jag fick på Dr Annikas blogg ?
Hoppet att han skall klara sig enbart genom koständring låter inte trovärdigt för mig, han kommer snart att tvingas börja att injicera insulin vid varje större måltid och inför natten för resten av livet tror jag. Hoppet står väl till att ett vaccin kommer och att dessutom man lyckas transplantera nya beta-celler till honom som vaccinet i sin tur då skall skydda. Det krävs alltså utveckling av BÅDE vaccin och transplantationsteknik för att hjälpa denna pojken. Förhoppningsvis kan vi vara där om 5-10 år.
Ja, det är ju det normala vid typ 1 diabetes.
"Det krävs alltså utveckling av BÅDE vaccin och transplantationsteknik för att hjälpa denna pojken. Förhoppningsvis kan vi vara där om 5-10 år."
Det vore såklart bra om det blev så om 5-10 år. Och vaccin är ju en intressant experimentell behandling.
Under tiden finns en fysiologiskt logisk och välbeprövad kost som hjälper honom idag.
Gadvaccinet ska angripa de antikroppar som EN DEL diabetiker har, för att på de viset få behålla de betaceller som ev finns kvar.
Att ha kvar betaceller som själva producerar insulin är bra enl Johnny Ludvigsson som leder GAD-forskningen...och det tror jag också.
Det gör att det är lättare att få ett jämt blodsocker, slippa toppar och dalar.
Ett annat sätt att slippa toppar och dalar är att äta enl LCHF.
Sedan är jag mycket tveksam till att man ska fortsätta att "äta som vanligt"
Det råd man får från sjukhuset och vi även fått från Johnny Ludvigsson.
Man vet ju inte vad det är som utlöser diabetes. Diabetes som förr hette sockersjuka, man förstod då att det var socker(kolhydrater) som en sockersjuk inte tål. Att då fortsätta att äta det verkar....ja, inte särskilt smart.
Här kommer (återigen) en länk som visar att man hittat en hoper människor som haft diabetes i över 50 år och har fungerande betaceller kvar...trots att dom inte fått GADvaccin.
http://www.dagensdiabetes.se/artiklar/artikelPost.cfm?show=2379&...
Kanske ändrade dom sin kost/sitt leverne, så att kroppen fick en chans till en viss återhämtning??? Är det därför dom fortfarande har insulinproducerande betaceller?
Här är en artikel ang GAD
http://diabetesportalen.se/arkiv-foer-nyheter/fortsatt-positiva-resul...
Det skulle vara intressant att ha en grupp som endast fick ändra sina matvanor, alltså en kost med ytterst lite kolhydrater och jämföra resultaten.
Isacs egna argument till att inte medverka i studien:
Vet man att den antikropp som man tar bort inte har någon annan funktion?
Om man nu får samma resultat av en kost, då väljer jag hellre det, den är mer testad än gadvaccinet.
Vi har dessutom varit i kontakt med ett flertal diabetiker som haft diabetes mycket längre än Isac. När dom gått över till LCHF så har ALLA fått ta mindre insulin, en del som Isac, har perioder då dom är insulinfria, en del tar endast lite basinsulin.
Som jag skrivit tidigare så är både vi och Isac införstådda med att Isac förmodligen behöver få ta insulin i framtiden, vilket även dom gadvaccinerade får göra.
“Det krävs alltså utveckling av BÅDE vaccin och transplantationsteknik för att hjälpa denna pojken. Förhoppningsvis kan vi vara där om 5-10 år.”
Här förstår jag nog inte riktigt vad du menar?
Mvh Jeanette ("denna pojkens" mamma)
De kom lustigt nog med rekommenderad försändning trots att jag förbetalt med kortet via faxbeställningen.
< 1vecka från Polen alltså till kostnaden 2008-12-15 Reserverat kortköp/kontantuttag -537,36
Imorgon börjar två veckors julledighet och jag har lite att läsa :)
Alkohol är kanske bäst vara extra försiktig med vid t1 diabetes och lowcarb. Det kan ju bromsa leverns sockerproduktion som ibland behövs för att hålla uppe blodsockret. Den funktionen blir förstås extra viktig när man inte äter större mängder kolhydrater.
Kanske var det något sådant som inträffade? Blodsockerfall + alkohol i det läget kan säkert få en att må riktigt dåligt + dra igång stresshormoner till max. Med resultat att man får en "reboundeffekt" med högt socker sedan...
Alkohol i lite för stora mängder och lite för ofta är naturligtvis inte bra eftersom det stör den enda reglermekanism för blodsockret du har kvar, glukagonet som styr glukoneogenesen. Det innebär ju att risken för insulinkänning ökar.
Har du svårt att hålla alkoholmängden lagom är det värt att försöka låta bli den helt, när kroppen börjar fungera bättre verkar det också bli lättare att kontrollera alkoholen, eller att låta bli den helt. Värt att tänka på också är att man på LCHF oftast tål mindre mängd alkohol, man blir "billig i drift". :-)
otrolig försenings effekt, inte först sex på morgonen vaknade jag och märkte
att jag var full och mådde illa. Totalt 19 cl 40% och ett glas tort vitt vin.
Brukar sällan dricka.
Och varför blir blodsockret lägre dagen efter motion och inte
direkt efter ?
Har många bs prov som bevisar detta.
Så tror jag det hänger ihop, om man förenklar en aning.
Det är en biverkning från en ny blodtrycksmedicin som jag
började med i onsdags (Enalapril Comp STADA 20 mg/12,5 mg)
Ursäkta mig men jag var orolig och hade redan igår ringt
sjukvårdupplysningen och frågat angående blodtrycksmedicinen
men dom hade inte trott att det berodde på den då började jag
leta andra orsaker. Men denna gång funkade det då systern
frågade efter vilken sort det var.
Äntligen kan jag sluta oroa mig.
Det har varit mycket denna vecka.
Ni kan väll rensa lite data ?
Håkan
Det var ju skönt att få reda på, då gör det ju att rätta till. :-)
Ifall man räknar bort alla sjukdomssymptom som orsakas av fel kost och alla som orsakas av läkemedelsbiverkningar, undrar hur mycket som blir kvar så?
Undrar hur mycket lidande som hade undvikits?
Undrar hur mycket skattepengar man hade sparat?
Jag har gått igenom minna prover och sett att varenda gång jag mått dåligt ligger jag över 10 i bs.
Jag håller på att ställa in insulinet så det blir bara bättre och bättre.
Men en liten obehaglig känsla i bakskallen finns kvar kan det bero på att jag
har brist på något.
protein och fett kan det nog ej vara men men i övrigt vet jag ej.
Kolhydrater som jag äter är lite blomkålsris, low carb bröd och broccoli.
Försöker ta kost tillskott så som magnesium / omega-3 kapslar och
vita max super green, fruite.
Har nog varit ganska dålig med att komma ihåg att ta dessa kost tillskott.
med endast SelokenZOC 50 mg.(När jag hade dom andra gick det ej att sova.)
När jag gick därifrån kände jag den bekanta känslan och tog ett bs prov
det var 9.2 jag tog 2 ie lantus och 20 min senare var obehagen över.
Håkan