TV4 på nätet: ”Ny fettbok ger felaktiga kostråd”?

Här är inslaget från Nyhetsmorgon! Komplett med en klassiskt mediahysterisk titel: ”Ny fettbok ger felaktiga kostråd”. Nåväl, kontroverser ökar intresset och folk kan säkert bilda sig en egen uppfattning om vad som verkar vara rätt eller fel.

Kom gärna med positiv OCH negativ kritik. Vad kan jag göra bättre nästa gång?

PS: Jag är 202 cm om någon undrar. Det blir en viss kontrast bredvid mindre förvuxna människor.

Uppdatering: efter ett antal protestmejl bytte TV4 titeln på inslaget till ”Fett – bra eller dåligt?”.

1 2 3 4 5

213 kommentarer

  1. Valter Hovung
    Det jag inte får ihop är: förr åt man fettrik kost och sjukdomarna stod som spön i backen.
    Den finska studien i Karelen med folk att ändra från fettrik till fettsnål kost minskade dödligheten.
    Cloggar det verkligen inte igen artärerna. Såg en dokumentär från Samoa där folk äter väldiga mängder kött och ister från Nya Zeeland. Var och varannan hade diabetes, enorm övervikt, amputerade lemmar, infarkter mm.

    /V

  2. Miller
    Slår vad om att man snart börjar höra följande kommentar bland folk: –"Jo, men att den där Dahlqvist hade rätt, ja det förstod jag hela tiden"
  3. Valter,
    Och hur mycket socker och vitt mjöl äter de samtidigt, hur mycket läsk och hur mycket pommes frites (stärkelse)?

    På liknande öar levde de oftast på fisk och kokosnötter förr. Lågkolhydratkost med massor av mättat fett (kokos är nästan bara mättat fett). Då fanns knappt övervikt bland dem.

  4. Det där med finnarna, det var det väl nåt lurt med? Har tyvärr glömt vad.
  5. David
    Ok DOC, jag håller i och för sig med om att procentantalet egentligen inte är så intressant, kanske till och med helt ointressant men eftersom du tycker att många andras kolhydratrekommendation är på tok för hög, när är det inte längre på tok för högt? 50 E%, 40E%, 30E% 20E%, 10E%?
  6. David,
    När man kommer upp i regionen 30-50% kolhydrater så tror jag helt enkelt att kvalitén på kolhydraterna är minst lika viktig som andelen.

    Om man är frisk smal och aktiv så verkar ju vissa folkslag ha klarat sig bra på ännu högre andel, men då åt de inget raffinerat socker eller vitt mjöl alls.

  7. David
    ok så nånstans runt 30% tycker du att det finns någon form av gräns där kolhydratkvaliteten blir viktigare. Då blev det tydligare utan att bli för hårddefinierat.
  8. David
    Nej och raffinerat socker och vitt mjöl är det knappast någon tycker är bra.
  9. David
    Den vinkeln tror jag att du skulle vinna mycket på att framföra mer. Att det inte handlar om "minst kolhydrater vinner" utan att det är en jämn skala utan gränser där man beroende på sitt tillstånd kan justera sitt kolhydratintag. Där diabetiker, insulinresistenta och gravt överviktiga kan vinna på att minimera intaget medan friska aktiva individer kan/bör ligga högre.
  10. Lars M
    #159
    "medan friska aktiva individer kan/bör ligga högre."

    Fast vad finns det för stöd för det resonemanget? Det är bara önsketänkande för att kunna fortsätta äta bröd på morgonen och "en och annan potatis då och då".

    Bättre om LCHF får vara vad det är, så kan GI frodas på sitt håll.

    --
    För övrigt anser jag att mer än 20g kh/dag inte ska räknas som LCHF!

  11. Erik Berglund
    Uffe Ravnskov # 125. Tack för tidsperspektiven i ditt inlägg. Det är ju den här formen av information och kunskap om var, när och hur som jag upplever att många av oss saknar (frånsett förstås alla de läkare som av rädsla för kollegial kritik kör med sina pseudonymer). Vad jag förstår behöver vi "kalla fakta" rakt upp och ned, kanske bäst i en skrift av något slag där påståenden bemöts på det sätt som du lagt upp i 125:an?
  12. Erik (#161), alltsammans och mera till finns i mina böcker och artiklar (publikationslista finns på http://www.ravnskov.nu/svuffe ) samt på hemsidan för THINCS, The International Network of Cholesterol Skeptics, en organisation som jag bildade för tio år sedan och som omfattar nästan hundra forskare, läkare och vetenskapsjournalister som delar min åsikt (www.thincs.org). Problemet är att jag inte bjuds in till några TV-diskussioner; troligen för att ingen av våra så kallade experter törs debattera med mig.
  13. lucas
    # 152 Ja, tänk så rätt Annika haft om det mesta. Risken med massvaccination mot svininfluensa t.ex. Det var väl på grund av det som hon blev portad att arbeta som läkare inom Västernorrlands landsting. Landstingsdirektören där borde skämmas och ta tillbaka sitt beslut.
  14. hejssan
    Valter Hovung, i norra Karelen bosattes alla evakuerade karelenbor som hade förlorad sina gårdar och sitt älskade Karelen. Det var nog den stora sorgen och känslan av vanmakt tillsammans med stressen som orsakade hjärtinfarkterna.
  15. David
    Till David:

    Hej David, tack för dina rader. Felet är självklart inte ditt, men man tycker kanske att datatekniken borde vara programmerad för att avvärja sådana här dubbleringar.
    Bästa hälsningar,

    David

  16. foie gras
    tänkvärt med uppståndelsen i svenska medier idag med avslöjandet - i brittisk press - av bluffen bakom påståendet om risk för autism för bland barn som tar trippelvaccin.
    Bra ögonblick alltså för en debattartikel av Uffe Ravnskov och Doc i en stor dagstidning om hur det går till att etablera myter utifrån total brist på vetenskapligt stöd.
  17. Marlene
    #125
    Uffe Ravnskov
    Kan bara applådera dig!
  18. Lotta B
    #124 Fegt att kasta skit på Annika D! Jag vågar påstå att hon har gjort mer för folkhälsan än vad du någonsin kommer att göra. Och jag vet inte ens vem du är :)
  19. Thomas H
    Rätt Lotta B. Dystert med sådana historielösa kommentarer! ;)

    Alla frontarbetare behövs och även sådana som nu kan säga ifrån och det behövs minsann!

    Doktorn har ju rätt, vet ni väl!

  20. Lund
    #151 Valter Hovung

    Kolla upp hur mycket man rökte i Karelen.

    Den enskilt största riskfaktorn för hjärtinfarkt är rökning. Jag har lärt mig att man ordinerade rökstopp i Karelen, därav den stora minskningen av infarkter.

  21. Lund
    Jag är också förvånad över hur lätt många har att tala illa om Annika Dahlqvist idag.

    Utan Annika hade det inte varit mycket liv i kostdebatten, om det ens funnits någon. Utan Annika hade det sannolikt inte funnits så många fora för lågkolhydrat.
    Utan Annika hade inte så många ökat sin kunskap och utvecklat sin hälsopotential.
    Utan Annika hade många diabetiker inte vågat testa lågkolhydrat och vågat utmana sjukvårdens ologiska diabetesvård.

    Hur många liv har räddats tack vare Annika?

  22. Hanna
    Tycker att du gör bra ifrån dig, och precis som tidigare talare sagt känns du som en trygg och stabil förespråkare, precis vad LCHF behöver! Det är en stor utmaning att gå emot de generella kostråden och att bli ansikte för något som anses vara kontroversiellt, speciellt då etablissemanget inte direkt bjuder upp till dans.

    Men eftersom att allt fler studier visar att denna sortens kost inte är farlig eller skadlig utan tvärtom hjälper många människor, kommer dom snart att få ge efter. Och jag tycker att vi redan nu kan skönja en viss osäkerhet i det "andra" lägret. Det kanske bara är min egen upplevelse, men visst vacklar dom lite. Tycker inte att dom känns lika självsäkra längre.

    Jag studerar till hälsovägledare vid högskolan och läser just nu om kost. Våra lärare undervisar oss i att rekommendera kostråd som går ut på fettsnål kost med mycket kolhydrater. Vi ska även rådgiva till margariner och lightprodukter. Behöver jag säga att jag är djupt besviken? Jag kommer aldrig ge någon dessa råd, och kanske är det detta jag skulle vilja att du pratade mer om för svenska folket.

    Vad som kanske gör mig ännu mer besviken är att mina lärare inte har några bra argument för sin fettsnåla kost då man ifrågasätter den och det är en fy skam då man lånar pengar för att utbilda sig på högskolenivå att man får bemöta sån okunnighet.

    Därför anser jag att det är viktigt med förespråkare som kan bryta igenom och på så vis påverka de som bestämmer vilka råd vi ska ge. Vi som väljer att utbilda oss inom ämnet får lära oss fel saker, vilket i sin tur leder till att många av oss kommer att ge felaktiga råd.

    Ta oss bort från margariner och lightprodukter, och få svenska folket att förstå vikten
    av att äta naturligt. Livsmedelsverket vill fortfarande framhäva att margarin skulle vara bättre än smör, och att grädde och fet ost är livsmedel man ska hålla sig borta från, för hjärt och kärl- hälsans skull. Gemene man går runt och tror att mättat fett från animalier är farligt och att alla växtrikets oljor är nyttiga och bra- vilket är långt i från hela sanningen.

    Det är dessa knappar LCHF ska trycka på och det behövs en insats för att förändra råden och du är på god väg.

  23. Erik Berglund
    Lund # 171. Håller med dig. Det kan synas som om Annika kommer lite i bakvattnet nu när det händer mycket på alla möjliga håll. Jag kan försäkra att hon vinner i längden. Jag har tidigare jämställt henne med Elise Ottesen Jensen. Det står jag fast vid.
  24. Professor Göran
    #162 Uffe Ravskov

    Det kommer ju en hel del "signaler" om att ett "paradigmskift" skulle vara på gång vad gäller rekommenderad kost från "etablissemanget" inte minst vad gäller synen på mättat fett.

    Tror du att ett sådan "paradigmskift" kan vara på gång?

  25. Annelie_LivsGlad
    Lund 171 - håller med dig! Utan Annika som ledde in mig (och många andra) på rätt spår hade i vart fall inte jag varit där jag är idag - all heder till henne.

    Hanna - tack för att det kommer hälsovägledare som du som tänker kritiskt och tar till er nya rön utanför utbildningen (om ni inte får kunskapen där). Blir glad av det!

  26. Ragnhild
    nr. 148 - kommentar til siste avsnitt: "passer på å gi lite kredit i sammanhengen"----, vinnende laget - skriver mest her fordi----". Ærlig talt, men du mener det vel godt --- alikevel: Ikke bra synes jeg om dine kommentarer - overbærende/selvhevdende og gir et inntrykk av "ingenting". Av og til må man heller la vær å si noe. Kan også gjelde meg;)

    Jeg fatter bare ikke at foregangskvinner/menn,som våger å gå i bresjen, har integritet nok til å stå på, skal få så mye tilbake av tåpeligheter. Vel, blogger kan vel brukes til å tømme sine ryggsekker for egen skit. Dårlig gjort og risikoen er at en karakteriserer seg selv i samme slengen. Tilbakemeldinger skal være konstruktive/utviklende. vi går ut å driver med "du"-meldinger, slik at ikke disse blir det som beskriver karaktertrekk hos oss sjøl.

  27. Ragnhild
    Tilbakemeldinger skal være konstruktive/utviklende. Slutt - resten skulle vært redigert bort. Men skit au! (gjelder mitt innlegg nr. 176).

    Så mye spennende her idag. Jeg erfarer for tiden at "sukker/kolhydratmonsteret" prøver seg også på meg etter litt juleutskeielser. I kveld ble det mandler (selv om det ikke er helt galt). I går ble det Lindt-konfekt. Dere forteller meg at jo før jeg kommer meg tilbake til mer straigt lchf, jo bedre. Takk. Jeg undrer også på hvorfor "Jacob" ikke forstår hvorfor det kan være vanskelig å holde seg til "lavcarbo" på lengre sikt for en del. Og noen forteller ham det ved å enkelt beskrive at vi lever i et samfunn stappa med altfor mye bearbeidet og usunn mat, som vi lar oss friste av i ulike sammenhenger. Jeg er en av dem som nok aldri går tilbake til såkalt "normal" kost. Min kropp har sagt nei, og min erfaring med snart et år på lchf forteller meg det. Så sukkermonsteret er jeg egentlig ikke redd for. Lykke til - til dere andre også :)

  28. Tomtefar
    #176

    "Av og til må man heller la vær å si noe. Kan også GJELDE MEG;)"

    >>Ja, i synnerhet..............

  29. David
    Lars M. Du kan förstås äta så lite kolhydrater om du vill men du får ingen vinst av det som du inte uppnår med mer kolhydrater. Din kropp kommer själv tillverka runt 130 g kolhydrater/ dag när du äter så lite kolhydrater för att hålla ditt blodsockerprov uppe. Vad menar du då är skillnaden med att äta den mängden kolhydrater istället?
  30. David
    För övrigt är inte alternativet till inga kolhydrater att äta bröd och pasta, väljer jag att äta mina kolhydrater istället för att låta kroppen tillverka dem innebär det att jag kan äta i runda slängar ett kg hallon, blåbär, björnbär, jordgubbar osv. Alternativt nästan lika mycket frukt eller galna mängder härliga grönsaker och rotfrukter.
  31. David
    Eller om man ska vara nogrann får du exempelvis i fallet hallon äta 3,2 kg
    för att komma upp i 130 g kol
    hydrater.
  32. Lars M
    David #179
    "Din kropp kommer själv tillverka runt 130 g kolhydrater/ dag när du äter så lite kolhydrater"

    Referens på det? Jag frågade dig tidigare efter stöd för ditt resonemang. Är svaret på varför friska individer ska äta mer kolhydrater att annars producerar kroppen 130g kh/dag själv?

    Jag överlåter åt någon annan mer insatt att bemöta det påståendet, men jag läser gärna din referens, om du har någon.

    Själv mår jag bättre ju färre kolhydrater jag äter, så ur mitt perspektiv är det enkelt. Jag är så lycklig bara att slippa springa runt och prutta hela dagarna och sitta på toaletten stup i kvarten som brödätarna och kolhydratmissbrukarna får ägna sig åt.

    --
    För övrigt anser jag att mer än 20g kh/dag inte ska räknas som LCHF!

  33. David
    Hej Lars!

    Ja det kan man säga, det finns som jag ser det ingen vettig anledning att äta mindre och missa alla de nyttigheter som kommer med bra kolhydratkällor. Vill du ha ett bra standardverk i fysiologi kan jag tipsa om Rhoades and Pflanzer: Human Physiology

    Processen där glukogena aminosyror och glycedrol omvandlas till glukos kallas glukoneogenes och sker i princip konstant i kroppen, framför allt vid lågt blodsocker. Denna process och dess omfattning kan du läsa om i vilken grundläggande fysiologibok som helst. Det är troligt att glukoneogenesen i viss mån också kan uppregleras med tiden vilket är en del av förklaringen till att folk som svälter/äter lite kolhydrater inte alltid är kvar i ketos efter en tid med kostföringen/svälten.

  34. Lars M
    Hej David,
    glukoneogenes är ett bekant begrepp för oss LCHF:are och att levern kan producera de små mängder glukos som hjärnan behöver ifrågasätter jag inte.

    Det var ditt påstående om att kroppen producerar 130 gram kolhydrater per dag om jag själv åt färre än 20 gram kolhydrater per dag som jag ifrågasatte.

    Det tror jag är kvalificerat nonsens utan att kunna bevisa det, så därför ber jag nu för tredje gången om en referens till det påståendet.

    --
    För övrigt anser jag att mer än 20g kh/dag inte ska räknas som LCHF!

  35. Erik Berglund
    Uffe Ravnskov # 162. I dagens debatt och i bloggar redovisas en hel del för och emot lågkolhydratkost och risker med kolesterol. Ska man söka får man läsa en hel del (vilket är helt OK) och ha möjligheter att för egen del sammanfatta och behålla informationen aktuell. Många har av olika skäl, tid och intresse svårt för detta.

    Det vore väl OK att i någon form av "lathund" på nätet kortfattat uppge de vitigaste motargumenten mot lågkolhydratkost och faran med kolesterolet och redovisa svar. Fördelen med att ha uppgifterna på internet är väl att man relativt snabbt kan ändra eller komplettera. Det är klart att någon får lov att göra detta, stå för uppgifterna och svara för aktualisering.

  36. David
    Lars M.

    Modern nutrition in health and disease. Tenth edition, Kapitel 48 Metabolic consequenses of starvation

  37. David
    Ps. gillar du potatis kan du med dina 20 g glukos trots allt äta 125 g potatis per dag.Ds
  38. Lars M
    David,
    eftersom jag inte har den boken kanske du istället kan hjälpa mig förstå bättre? När jag äter mindre än 20 gram kolhydrater per dag kommer jag att vara i ständig ketos.

    När insulinet minskar kan fettsyror frisättas från fettcellerna som kroppens vävnader kan använda till bränsle och de fettsyror som inte förbränns hamnar i levern och kommer där att ombildas till ketonkroppar.

    Såvitt jag förstått föredrar hjärnan ketoner framför glukos och dessutom är glukoneogenesprocessen mycket mer energikrävande än ketogenesprocessen.

    En vuxen frisk person har runt 3-6 gram glukos i blodet. När hjärnans energibehov tillfredställts via ketoner och när leverns glykogendepåer tillsammans med blodglukosen balanserar med den låga insulinnivån, till vad producerar då levern dessa extra 130 gram glukos?

    Själva idéen med lågkolhydratkost är ju just att förbränna energin från fettceller istället för via tillsatta kolhydrater, så att peta i sig 130 gram kolhydrater per dag stannar effektivt upp den processen.

    --
    För övrigt anser jag att mer än 20g kh/dag inte ska räknas som LCHF!

  39. David
    Hej Lars. Du kommer som du säger att mer eller mindre konstant att vara i det man kallar ketos. Det är emellertid inget absolut tillstånd, på eller av, utan en skala. Tar vi hjärnans energimetabolism så är den till huvudsak beroende av glukos vid normala förhållanden (högre kolhydratintag) men även då sker en viss förbränning av kotonkroppar. Förhållandet vid välfyllda glukosdepåer är att hjärnans glukosförbrukning ligger på ca 440 kcal/ dag samtidigt som ketonförbränningen ger ca 14 kcal/dag. Efter ungefär tre dagars svält är levernsglykogenlager tömda och ketonproduktionen peakar efter 3,5 dygn samtidigt som glukoneogenesen ökar. Hjärnan går då fortfarande mest på glukos men glukosdelen har minskat till ungefär 340 kcal samtidigt som ketonförbränningen står för ca 145 kcal/dygn. Hjärnans favoritbränsle är utan tvekan glukos, annars skulle kroppen tillverka ketoner även vid "normala" förhållanden. Faktum är att kroppen går långt för att ytterligare spara på glukoset och efter ca 3 veckor oxideras mindre av glukoset till co2 och vatten utan oxideras bara till pyruvat och laktat för att kunna gå tillbaka till glukoneogenesen i levern och användas på nytt. Detta gör att kroppen kan hindra så mycket som 75% av glukoset som tas upp i hjärnan att helt oxideras. Hjärnans energibehov kommer aldrig att tillgodoses helt av ketoner. Sen får du ta med i beräkningen att röda blodkroppar bara kan använda glukos som bränsle (de har inga mitokondrier) och att alla vävnader helst använder /lagrar glukos om det finns tillgängligt.
    Du kommer på inget sätt stanna upp fettförbränningen genom att äta 130 g glukos, det motsvarar ca 500 kcal cilket för dig kanske motsvarar 1/5 eller 1/6 av ditt totala energibehov, Resterande i runda slängar 2000-2500 kcal måste ju då komma från oxidering av fettsyror och aminosyror.
  40. David
    Äter du då den extra energin i form av fett/protein istället för de diskuterade kolhydraterna så lämnar du precis lika mycket eller lite utrymme för förbränning av fettet i dina fettceller eftersom det fett/protein du äter antingen måste lagras eller förbrännas. äter du inga kolhydrater (om det så är 100 eller 150g/dag som din maximala glukoneogenes ligger på) så kommer din kropp att tillverka glukoset själv och skillnaden mot om du ätit kolhydraterna från början istället för att låta kroppen tillverka dem är lika med 0
  41. David
    Jag tror inte att det är någon jättefara med att äta som du gör, det är säkert betydligt bättre än hur du åt innan, (jag tror för övrigt att antalet gram av det ena eller andra spelar mindre roll så länge du är i energibalans och väljer vettiga källor) Min poäng var hela tiden just det att man inte behöver se så dogmatiskt på det utan att det enligt min syn finns utrymme för alltifrån 0 - jättemånga procent kolhydrater men att man vid vissa tillstånd kan vara mer återhållsam
  42. David
    Ps. att du har 3-6 gram glukos i blodet innebär inte att det är samma 3-6 gram som cirkulerar hela tiden. Glukoset i blodet tas ständigt upp av kroppens celler och fylls på från levern. Vid lågt kolhydratintag är det leverns uppgift att via glukoneogenes hela tiden återfylla blodet med glukos så att blodsockret upprätthålls. Ds
  43. Yo
    Hej David,

    Det du skriver verar vettigt tycker jag. I min bok är "riktig mat" huvudsaken. En lite läskig egenskap hos just potatis är förstås dess tokhöga GI. Kommentar på det?

  44. David
    Visst har potatisen högt GI, speciellt om man äter den i annan form än kokt men även kokt med GI runt 80 är ju högt. Å andra sidan innehåller kokt potatis bara 16 g kolhydrater/100 g och har ett högt mättnadsindex. GI uppmäts ju med 50 g kolhydrater så för att GI för potatis ska stämma ska du äta minst 300 g. Jag menade inte heller att man måste/bör/ska äta just potatis. Det finns ju andra betydligt mer näringsrika kolhydratkällor, poängen var mest att man även om man är väldigt restriktiv med kolhydraterna fortfarande rent kolhydratmässigt har plats för ganska mycket av många typer av livsmedel inklusive sådanan som många är överdrivet rädda för.
  45. Lars M
    David #189;
    Tack för beskrivningen! Jag har aldrig blivit helt på det klara med när levern producerar glukos och/eller ketoner och i vilka proportioner det produceras i förhållande till hjärnans behov.

    Däremot skriver du; "Hjärnans favoritbränsle är utan tvekan glukos, annars skulle kroppen tillverka ketoner även vid "normala" förhållanden. Den logiken haltar en del eftersom kroppen sannolikt inte bemödar sig med att producera varken det ena eller det andra när den får det serverat på ett fat. Om kroppen tillförs glukos via det
    dagliga kolhydratintaget finns knappast någon anledning att dra igång ketogenesprocessen. Som jag förstått; när kroppen får välja att ersätta glukosbrist med keton- eller glukosproduktion, så väljer den ketoner. Men det kanske är en missuppfattning.

    Det du skriver i #192 förstår jag och just det faktum att de röda blodkropparna behöver glukos och inte kan klara sig på ketoner har jag trott var anledningen till glukoneogenesen vid sidan om ketogenesprocessen för hjärnans behov. Därför blir det också svårt att få ihop ekvationen med 3-6 gram blodglukos med att du hävdar att levern producerar 130 gram glukos per dygn. Förklaringen enligt dig är då att hjärnan inte klarar sig på ketonkroppar fullt ut, utan också behöver glukos i dessa mängder.

  46. Det stämmer väl. Hjärnan klarar sig inte helt utan glukos. De siffror jag sett säger att det sammanlagda glokosbehovet (hjärnan och annat) är ungefär 150 g per dag, men för en lågkolhydratätare sjunker det till 50 g. Det är säkert siffror som revideras då och då, men det ger väl storleksordningen ivf.
  47. David
    En viss ketonproduktion har vi alltid och hjärnan använder dessa konstant i viss utsträckning. Jag menade bara att om ketoner var ett favoritbränsle för hjärnan skulle kroppen producera mer av dessa även i normalfallet. Det är ju just för hjärnans skull som blodsockret måste hållas uppe. Med för lågt blodsocker vilket typ1 diabetiker kan drabbas av om de tar för mycket insulin riskerar man att hamna i koma. Eftersom hjärnans funktion är starkt prioriterad hos oss. Vid lågt kolhydratintag är det snarast så att kroppen tillverkar allt den kan för att ersätta glukoset, dels glukos som sådant men eftersom glycerol och vissa aminosyror kan bli ketoner som fungerar så är kroppen inte dummare än att den utnyttjar dessa också. Men som sagt glukos kommer hela tiden stå för merparten av hjärnans metabolism. De 3-6 grammen du pratar om är ingen totalmängd per dygn utan ett konstant ekvilibrium som måste upprätthållas oavsett hur mycket glukos resten av kroppen förbrukar och oavsett hur mycket eller lite som äts. Vid varje givet tillfälle kommer blodkoncentrationen av glukos att ligga på nånstans 3-6 millimol per liter hos friska individer. Allt glukos du antingen äter eller producerar kommer någon gång finnas i blodet och då för tillfället utgöra en del av ditt blodsocker men blodkoncentrationen vid ett givet tillfälle säger ingenting om hur mycket som förbrukas i kroppen totalt sett.
  48. Varför skulle den det när det redan finns ett övermått av glukos i systemet som kroppen än är tvungen att göra sig av med på något sätt innan det hinner orsaka skada? Det måste ju vara prio ett i den situationen.
  49. Anders S
    Re: #197 David januari 7, 2011 klockan 23:51

    "om ketoner var ett favoritbränsle för hjärnan skulle kroppen producera mer av dessa"

    David, känner du till några studier där man mäter kroppens vilja och preferenser eller är det en trosuppfattning du framför?

  50. David
    Nej, preferens är förstås fel ord att använda, jag sade favoritbränsle eftersom den som frågade använde det uttrycket. Det enda man kan mäta är vad som faktiskt sker och då är glukos det bränsle hjärnan använder absolut mest av, oavsett nivån av intag.
1 2 3 4 5

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg