Tragisk pajkastning

lilla-tallriksmodellen

I Borås Tidning skriver nu ett antal dietister ett svar på tidigare inlägg från Jonas Colting. De upplever sig påhoppade, vilket kan vara förståeligt.

Å andra sidan bidrar de inte direkt till att få upp debatten ur sandlådan.

Borås Tidning: Matglädje och kunskap går att förena!

Ur artikeln:

Mot bakgrund av den senaste tidens omfattande och förvirrade debatt om kostråd i BT, där krönikören Jonas Colting uttalar sig svepande och demoniserande om dietister utan att sky några arroganta invektiv, vill vi nu reda ut begreppen, skriver dietister i Sjuhärad.

Det för övrigt välskrivna inlägget från Jonas Colting som retat upp dem innehåller en mening om dietister:

 I hejaklacken för dessa råd står också alla indoktrinerade och till kritiskt tänkande oförmögna dietister som blint lyder vad de pådyvlats.

Så här i efterhand var det ett onödigt hårt uttryck. Det höll Colting själv med om när vi pratade härom dagen. Självklart var det inte heller menat att gälla alla dietister generellt, även om det kunde låta så.

Själv tycker jag att många dietister oförskyllt hamnat i skottlinjen. De har utbildat sig för att hjälpa andra. Tyvärr innehåller deras utbildning vanligen föråldrade kostråd som enligt nyare forskning kan göra mer skada än nytta för många. Men det är ju inte dietisternas fel.

Det enda man kan begära är lite öppenhet för ny kunskap. Åter till dagens debattartikel:

Mer ur artikeln

Människan är allätare men för att anpassa energiintaget efter ett stillasittande liv bör de flesta av oss äta mindre fett… 

Det har fungerat uselt, både i studier och i verkligheten. Bara som ett litet exempel – en kurva över smörförsäljning och överviktsstatistik i Sverige:

Smörförsäljning och övervikt

Smörförsäljning i svart, andel överviktiga i blått.

Dags att släppa den motbevisade teorin alltså.

Extremdieternas akilleshäl är ofta att det är tråkigt, svårt och dyrt att strikt utesluta hela livsmedelsgrupper, dessutom förödande för näringsinnehållet.

Det är oseriös retorik att avfärda andra med ord som ”extremdieter” tycker jag. Särskilt när det gäller Jonas Coltings mat, som innehåller måttliga mängder långsamma kolhydrater. Många tycker dessutom att det varken är tråkigt, svårt eller nödvändigtvis dyrt att äta riktigt lite kolhydrater. Ofta tvärtom. Och det är på inget sätt förödande för näringsinnehållet att äta mindre socker eller bröd. Där får författarna läsa på lite.

Livsmedelsverkets kostråd är inte tvingande utan rådgivande utifrån gällande kunskap och bygger på breda internationella rekommendationer. Dessa gäller friska i olika åldersgrupper och syftar till att förebygga ohälsa. Ingenting annat. Vi är fria att göra våra egna val i matbutiken och vid matbordet.

Det är ju fint att ingen näringspolis bestämmer vad man får köpa eller äta. Men skolbarn, sjuka och äldre tvingas äta efter råden.

Och de ”breda internationella rekommendationerna” bygger bara på USAs fettsnåla kostråd. USA är numera världens fetaste land. Alla länder som följer de råden, mig veterligen, har en pågående fetma- och diabetesepidemi. Så syftet verkar inte nås.

Vi anser att kostbehandling är ett kostnadseffektivt och verksamt alternativ till extremdieter och läkemedel vid behandling av fetma, diabetes och blodfettsrubbningar.

Socialstyrelsen har godkänt lågkolhydratkost som behandling vid övervikt och typ 2 diabetes. Det är återigen ingen ”extremdiet”, utan en vetenskapligt bevisat effektiv behandling. Till skillnad från fettsnål kost.

Slutsats

Vill författarna ”reda ut begreppen” får de nog läsa på lite mer om modern kostforskning först. Och försöka undvika onödig pajkastning.

Mer

Colting: Ifrågasätt kostråden!

1 2

85 kommentarer

  1. Visst får dietisterna klä skott för mycket. Men det kan väl kanske bero på att det även finns andra grupper som "blint lyder vad de pådyvlats". Lite mer sans och vanlig hövlighet såval som kritiskt tänkande vore nog bra i båda lägren... You catch more flies with honey than with vinegar.

    Nu ska jag skjutsa in revbensspjäll marinerade i BÅDE honung och vinäger i ugnen. Jäklar vad flugor det ska bli! :D

  2. Bustas
    Angående detta går debatten het i Dr Annikas blogg!
  3. Årrrh, har sett den där bilden på tallriken/maten innan (minns inte var, men minns att den bilden satt på någons barns dagis). Blir lika arg varje gång jag ser de där sura köttbullarna...de borde ju vara gladast...kanske sura för att det finns så mycket kolisar i närheten? ;-) Sen hade ju en klick smör suttit fint på den däringa tallerken...
  4. Thomas H
    Proportionerna på barnens egen tallriksmodell verkar ju vara ca: 75 % kolisar och 25% protein + lite, lite fett här och där?

    Behöver inte barn fett, naturligt fett? :wink:

  5. Jag blev för något år sedan vansinnig på dietisterna, en grupp som jag anser verkar dras med några generella fel:

    "Att ifrågasätta är vetenskapens essens och där har dietisterna ljusår innan de ens borde vara påtänkta för kvalspel till den vetenskapliga Premier leage."
    ..
    Jag tror det till stor del handlar om att man faktiskt inte vill ta ansvar för vad man egentligen gör - man följer faktiskt läroboken till fullo! Då kan man faktiskt slå ut med armarna och erkänna sin oskuld...
    Problemet kommer när kartan och terrängen inte stämmer överens... Vad göra? De flesta fortsätter att blunda och låter kartan guida dem, andra öppnar ögonen, kanske t o m öppnar munnen - men då stiger helt andra krafter fram och ser till att man håller tyst! Jag har hört ryktesvägen vad som händer med dietister som vågar ifrågasätta regimens läror... Vem kan klandra att man då vänder bort ansiktet och urskuldrar sig att man minsann följde "vetenskap, praxis och beprövad vetenskap".

    Givetvis finns det många undantag, men det gör det alltid vid generaliseringar, det gäller också LC:are - generellt sett är de snälla och trevliga, men det finns givetvis också sådana som är konfrontoriska och rent av elaka.... ;o)

    //Zac

  6. Elin från Finland
    "Livsmedelsverkets kostråd är inte tvingande utan rådgivande utifrån gällande kunskap och bygger på breda internationella rekommendationer."
    Arrgghh. Nej, visserligen kan jag själv välja vad jag köper i butiken, MEN DET KAN INTE MINA BARN SOM ÄR TVUNGNA ATT ÄTA SKOLMATEN. Där är kostråden, här i Finland men helt samma kostråd, NOG just precis påtvingade. Hela skolmaten i den stora stad jag bor i följer kostråden till punkt och pricka. Plus att färska grönsaker lyser med sin frånvaro, det är för dyrt. Smör finns inte, bara margarin. Mjölken innehåller 0 % fett. Smör och fetthaltig mjölk får barnen inte ens ha med sig, så snacka inte om att de inte är påtvingade! :(
    (och nu såg jag att Doc kommenterat lika också. Nå, håller med i alla fall!)
  7. Lawrence
    We are faced with a generation's worth of information on fat, cholerstol etc that is being challenged. Imagine the nutritionist's position of having given out advice for a decade or more that should help people with the basis being Expert committee reports (WHO, US guidelines, Nordic nutrition recommendations, SLV recommendations) and then having everything you've been recommending attacked - and the consequences of actually challenging the recommendations. The fate of the "whistle-blower" - you have to be 110% certain before starting down that path. Of course the physician and nutritions are the contact point for the public and I fully understand the fustration that there does not seem to be an "open mind" amongst all physicians and nutritionists. Question but don't blame the messengers. Hemul is spot on - catch more flies with honey.

    Where it is vital that there be an open and critically-minded approach, there is a wall. The point of debate should be the Expert committee reports and the scientific literature that are biased, manipulated or totally without basis. The critisism of the SLV's recommendations on saturated fats and the unconvincing response of the SLV to Ravnskov et al. is pushing things forward. This will take time.

  8. Det är ju enormt svårt att inse att det man tagit studielån i tre år för att lär sig och sedan i sin tur lärt ut i många år är fel till stora delar. En total revision av världsbilden sker inte snabbt och smärtfritt. Men den kommer!

    Men nu tycker jag att du är en smula intellektuellt ohederlig. Det brukar du inte vara. Dietisterna talar om total fettkonsumtion och du visar försäljning av ETT slags fett som motargument. Visa den totala fettkonsumtionen istället. Och det är faktiskt fult att lägga in kurvor med godtyckliga skalor och brutna axlar i samma bild. Bevis? Näpp!

    I sakfrågan håller jag med dig men just den grafiska representationen är rätt kass.

  9. Det skulle vara intressant att även lägga in antal död i hjärtinfarkt i diagrammet när man jämför de kurvorna finns ju en mycket stark korrelation med margarinförsäljningen.
  10. Patrik
    Det går att läsa följande på DRF.NU....
    "Dietisten uppfyller sitt ansvar gentemot patienten genom att grunda sin behandling på vetenskap och beprövad erfarenhet och att följa den vetenskapliga utvecklingen på området".
    Det skulle vara intressant att få veta vad dietisterna anser är vetenskap och beprövad erfarenhet och på vilket sätt dom följer den vetenskapliga utvecklingen........är det genom att lyda SLV blint?
  11. Lisa,
    självklart har du rätt att den bilden inte är något bevis. Men jag hänvisade till en lista på studier också vilket i princip är bevis på saken. Bilden är bara rätt talande. Och smör lär rimligen vara en av de produkter som påverkas mest om folk avråds från fett och mättat fett.

    Förstår inte riktigt vad du menar med godtyckliga skalor - vad är konstigt med smörförsäljning i ton/år respektive procent överviktiga? Att axlarna är brutna är såklart ett knep för att göra sambandet så tydligt som möjligt. Kanske kan anses fult, men knappast ovanligt.

    Numera är ju teorin att totalmängden fett är farlig vetenskapligt helt dödad. De som överhuvudtaget läser vetenskapen på området har åtminstone retirerat till att tala om "fettkvalitet" istället. Dvs undvika transfett och mättat fett.

    Författarna till debattartikeln verkar inte riktigt ha kommit så långt ens, men de nämner ju smör och mättat fett ett par gånger.

  12. Anna
    Jodå, den där bilden sitter uppe på förskolan där jag jobbar. Knäckebrödet utan tillstymmelse till smör tycker jag är väldigt talande... Var finns det livsnödvändiga fettet? Dolt i de stackars arga köttbullarna? Såsen ska väl föreställa att vara gjord på mjölredd lättmjölk och E-nummerspäckad buljongtärning, så där hittar vi inte mycket att hurra för.

    Nej visst ja - SLV anser ju att vi äter för mycket fett totalt - i form av chips, choklad mm - så de tycker ju egentligen inte att dagisbarn ska få något nyttigt matfett alls.

    Bättre att spara den snålt tilltagna fettransonen till lördagsgodiset istället för att laga mat på den! *himlar med ögonen*

  13. p
    Kenneth.

    Kanske den här du efterfrågar. Antal döda i hjärtinfarkt.

    http://www.lakartidningen.se/store/images/3/3567/large/Fig3.jpg

    Fast jag tror inte Doc kommer att lägga in den.

  14. p,
    välkänt att antalet döda i hjärtinfarkt minskat. Men det beror inte på mindre fettintag, det vet vi efter alla studier på området, särskilt WHI.

    Kraftigt minskad rökning och bättre sjukvård/mediciner är tänkbara anledningar. Kanske mindre transfett i margariner hjälpt till också.

  15. Anna Delin
    Det är rimligtvis andelen insjuknade i hjärt- och kärlsjukdomar av den totala befolkningen (ålderskorrigerat) som är den relevanta variabeln, inte antalet döda i hjärtinfarkt. För att sedan kunna härleda sjukdomen till kosten måste man först korrigera för andra kända risker som rökning och stress.

    Sjukvården har över tiden blivit mycket bättre på att rädda människor som får hjärtinfarkt, så att den statistiken går ner är inget att förundra sig över.

  16. p
    Då kanske vi kan enas om att den här typen av samband saknar bevisvärde.
  17. frågande
    Doc
    Vad orsakar ” hjärtinfarkt” om det inte är fett, då kanske det inte ens är maten som är orsaken.
    Indirekt kan maten vara en orsak, men vad är grundorsaken?
    Vad har man för kunskap i dag om hjärtinfarkt, vet någon vad det beror på?
  18. fluffy_ferret
    Det är tragiskt att dietisterna fortfarande är så inrutade att de tror att man måste ha bröd och andra kolhydrater för att vara frisk och hälsosam. Och om nu deras tes stämmer, att det inte går att hålla sig smal vid obegränsad tillgång till smör, grädde och kött, hur kommer det sig att Atkins fungerar så bra vid viktnedgång, trots att man äter ad libitum?

    Appropå energitäthet - deras kära bröd innehåller 3-4 ggr mer energi än kött.

    Dietisterna måste öppna ögonen för att människan är en varelse som kan leva och behålla hälsan på väldigt olika dieter. Det finns bara två måsten: behovet av protein och essentiella fettsyror. Resten av energin kan utgöras av antingen fett eller kolhydrater, i väldigt varierande proportioner. De är lika mycket extremister som LCHF-folket.

    Men jag måste hålla med om att mycket av kritiken dietisterna får utstå är sanslöst överdriven och orättvis. Men de har faktiskt en viss skyldighet mot t.ex. diabetiker att kostbehandla dessa enligt LCHF principen nu när socialstyrelsen har godkänt den metoden, om det är vad diabetikern vill. De verkar för det mesta motarbeta hela idén?

  19. p,
    statistiska samband som dessa är hypotesgrundande, inga bevis. Självklart kan vi enas om det.

    frågande,
    en bit på vägen:
    http://www.kostdoktorn.se/metabolt-syndrom

  20. Ola
    Doc,

    Du nämde Womens Health Initiative. Jag har en liten fråga om den. I abstrakten till artikeln står följande:

    "Trends toward greater reductions in CHD risk were observed in those with lower intakes of saturated fat or trans fat or higher intakes of vegetables/fruit"

    Kan man tolka det som att en så stor studie borde ha kunnat visa ett statistisk signifikans och inte bara en trend? Hur har du tolkat detta?

    //Ola

  21. Ola,
    min tolkning? Närmast patetiskt famlande efter halmstrån, när studien som helhet inte gav någon anledning att tvivla på att minskat fettintag inte ger bättre hälsa.

    Angående trenden - det var för det alltså inte statistiskt signifikant utan det svaga sambandet kan minst lika gärna ha varit rent slumpmässigt. Detta trots att det är ett välkänt fenomen att "duktiga" personer som följer anvisningar noga statistiskt sett vanligen är friskare än andra. Sannolikt till stor del för att de lever hälsosammare på alla möjliga andra sätt.

  22. Lisa:
    Är det det du tror av vi lär oss? Då kan jag göra dig besviken och tala om att dietistutbildningen inte är särskilt fokuserad på varken tallriksmodellen eller generella kostråd. En dietist arbetar med mer än enbart övervikt och diabetes. Det är tragiskt att vårt arbete har förminskats till att gälla enbart kostråd kring dessa diagnoser (även om det är oerhört viktiga arbetsområden). Andreas, som läkare, borde kunna vittna om dietisters viktiga roll i behandling av andra diagnoser.

    Jag är öppen för ny kunskap men är ändå inte är helt benägen att köpa hela lchf konceptet riktigt än.

  23. Ola
    Tack för ditt svar!

    //Ola

  24. Åsa,
    tyvärr är jag inte så imponerad av vad jag sett generellt, även om det naturligtvis finns undantag.

    Att ge undernärda äldre energitillskott som i princip är sockervatten med vitaminer (och lite protein i bästa fall) tvivlar jag exempelvis också på. Som vanligt är det förstås extremt lönsamt för tillverkaren.

    Återigen så är det vanligen riktlinjerna dietister ser sig tvingade att arbeta efter som är problemet.

    Hur som helst är din blogg ett gott exempel på att det självklart finns tänkande och ifrågasättande dietister. Oavsett vad du kommer fram till om lchf.

  25. Chilisalsa
    Appropå SMÖR så har SOK lyckats skriva 37 sidor "Kostrekommendationer för elitidrottare" utan att nämna ordet SMÖR...

    Man vågar sig dock på följande formulering:
    "Typen av fett har stor betydelse ur hälsosynpunkt men påverkan
    på prestationen är inte klarlagd."

    Notabelt är att man inte varnar för mättat fett, men puffar för att "enkelomättade och fleromättade fettsyror är väsentliga"
    som t.ex solrosfrön, majonäs och margarin...

    http://www.sok.se/download/18.71552e2411fa881a5cb800026523/Kostpolicy...

  26. Doc: Arbetar du sinom primärvården eller på sjukhus? Dietisternas arbete kan se lite olika ut. Just när det gäller näringsdrycker är det lite både och. Är du undernärd är det så viktigt att du får i dig energi, var den än kommer ifrån. För många gamla finns det inte många andra alternativ (trots att man själv har lust att följa med dem hem och laga vettig mat åt dem) då de bor ensamma och inte orkar eller kan laga mat.

    När det gäller uppnutriering inför ingrepp, sondnäring och konsistensanpassning måste du erkänna att vi har en funktion ;)

  27. Åsa,
    inom primärvård, men jag har tillbringat runt hälften av de sista 9 åren som läkare på sjukhus.

    Angående sista stycket - jo det har ni säkert.

  28. Herbert Leandersson
    "Under lång tid i vår historia fick vi arbeta hårt för att få tillgång till mat. Fenomen som Portvinstå (gikt) och direktörsbuk (bukfetma) drabbade det fåtal som dagligen hade obegränsad tillgång till smör, grädde, fett fläsk och rött kött. Nämnda livsmedel har trots Coltings romantiska bild om ursprunglighet och naturlighet inte varit tillgängligt som vardagsmat för gemene man, mer än under senare tid"

    Läste dietisternas artikel i Borås Tidning och har följande funderingar.
    Född på 20-talet vet jag ganska väl vad ”gemene man” åt till vardags. Jag är uppvuxen i en småbrukarfamilj och kosthållet var tämligen lika överallt i min hembygd både i gårdar och torp. Genomgående bestod kosten av mycket fet mat, Hushållsgrisen skulle ha ett ordentligt späcklager, fyra till fem cm var inte ovanligt. Spekefläsk åts så gott som till varje frukost som vanligen bestod av ägg eller äggröra, alltid med stekt fläsk till. Smör fanns alltid till rågsmörgåsen utom kanske på mindre gårdar och torp där enda korna var sint en del av året. Då tog man istället stekflott eller smult (grisfett) på brödet.

    Mitt på dagen åt man huvudmålet som också var rikt på fett. Kött eller fisk, korv från saltbaljan eller kanske en mustig köttsoppa.

    Till kvällsmat pannkaka, fiskgratäng eller fiskbullar med skirat smör. Pålägg på smörgåsen förekom knappast förutom ost som fanns på bordet vid varje mål. Detta bara som några exempel, kosten var varierande.

    Portvinstå och direktörsbuk förekom nog mest bland de som hade råd med mera sockerbemängd mat vilket inte var fallet med gemene man. Trots den feta maten var dessa krämpor okända i min hemtrakt likaså allergier och astma. Hade den feta maten varit farlig hade nog inte min farfar blivit 89 år, min farmor 94 år min mamma 91 år min bror 85 år och jag själv är nu 83, och känner mig helt frisk. När jag trappade ner det fysiska arbetet började jag så smått öka i vikt och för att gå ner började jag äta fettsnålt enligt viktväktarna. Resultatet blev minskad vikt och – gikt! Viktminskningen var inte bestående. Mot gikten tar jag nu Alipurinol, den enda medicin jag tar, inte heller tar jag kosttillskott i någon form. Sedan tre månader äter min fru och jag LCHF. Hon är typ 2 diabetiker, har nu jämnare och lägre blodsocker och har minskat två enheter insulin. Hennes viktminskning är ganska ringa, blodsockerpåverkan kan därför inte bero på viktminskning utan den beror på kosten. Jag har gått ner 3,5 kg trots att jag ”syndar” en del genom att äta bröd, dock bara crisp och flatbröd.

    Det är i åtskilliga berättelser omvittnat att fett fläsk var basfödan för många yrkesgrupper t.ex. sjömän, byggnadsarbetare, rallare, gruvarbetare , skogsarbetare m.fl.
    Från finska vinterkriget klarade sej de finska soldaterna bättre än ryssarna, de hade tillgång till smör, vilket ryssarna ej hade. Smöret motverkade snöblindhet vilket var viktigt.

    Jag menar bestämt att flera påståenden av dietisterna inte är korrekta. De bör snarast få vidareutbildning, utan livsmedelsverkets inblandning.

  29. Ulrika
    Kan någon hjälpa mig?
    Jag har en underbar gosse på 4 månader. Hittills har jag ammat honom och tänker fortsätta med det så länga det går. Men tiden kommer då han ska börja provsmaka mat. Det jag finner är att det är gröt som det ska börjas med, allra helst barngröten som finns att köpa i olika märken. Sedan är rådet kokt potatis och senare kokt rotfrukt. Efter det blir det frukt och bär.
    Då jag själv har diabetes typ 1 sedan 1979 och har ätit LCHF och mår kanonbra av det, så fort jag slarvar sticker mina blodsockervärden i höjden, vill jag att min gosse ska få den bästa maten. Tanken på att börja ge honom gröt, välling eller t o m mjölkersättning tilltalar mig inte.
    Finns det någon som gjort på något annat sätt eller har något råd att ge?
  30. Ulrika,
    Det finns mycket bra att läsa om barn i olika åldrar och kost hos Weston A Price Foundation, baserat på kunskap från naturfolk framför allt, alltså folk med osedvanligt friska barn.
  31. Nina
    Om du går in här http://kolhydrater.ifokus.se/ så finns det en rubrik i vänsterspalten som heter LC-kost för barn.
  32. http://www.second-opinions.co.uk/diet_for_children3.html

    Här har du dr Kwasniewskis "välling" som ska ge optimala proprtioner. Notera att de polska äggen har väldigt stora gulor. :D

    Per 100 g helfet mjölk rör man i 1 äggula (ungefärlig vikt 25 g!!!) och 18-20 g smör eller 60 g 30-procentig grädde.

    Bon apétit! ;)

  33. Andreas Larsson
    Herbert Leandersson: Tack för spännande läsning om vad man åt förr! Låter faktiskt riktigt gott!

    Kan du minna dig första gången du hörde om att fett skulle vara farligt?

    Jag har fått intrycket av att man faktiskt förr "visste" att det var socker man blev fet av, och att man "nyligen" (på 60-70 talet) började tro att man blev fet av fett. Stämmer det med din uppfattning?

  34. Herbert Leandersson
    Andreas
    Tilläggas kan att vi åt ganska mycket bröd av egen odlad råg Även vetebröd i begränsad omfattning. Men så var också arbetet fysiskt krävande.

    När man började tala om farligt fett minns jag inta, men 60 - 70 talet kan nog stämma. Min svärmor låg en tid på Mölndals sjukhus i mitten av 70-talet. Hon var då i 70 årsåldern. Hon klagade på att hon och alla andra patienter aldrig fick sås till matan. När vi frågade personalen fick vi svaret att dietisten förbjudit sås därför att "säskilt äldre människor kan bli för feta och det är farligt för hjärtat" Svärmor var till ytterlighet mager! Hon kom sedan till ett ålderdomshem där husmor sade att äldre som är vana att laga god sås naturligtvis även skall få detta på "hemmet" Livskvaliten höjdes betydligt!

    För att återgå till maten förr. Vad fick hushållsgrisen att äta för att bli riktigt fet? Jo, potatis och havremjöl i huvudsak, uppblandad med skummjölk. På hösten även äpplen som vi hade gott om.
    Potatisen hackades i med en S-formad stöt. En sådan fanns i varje ladugård.

  35. Anna Delin
    Hej Ulrika, a propos barnmat.

    Först en bra länk:

    http://blogg.passagen.se/theresiawikstrom/

    Sen en liten passus om konstiga råd på BVC:
    På BVC kan de få för sig att säga att ditt barn kan få järnbrist om det inte får den "processade barnmaten gröt och välling" - ja, sköterskan använde faktiskt dessa ord! Det kan vara bra att förbereda sig för alla stolligheter man får höra som mamma, så man har svar på tal när man sitter där. Jag gick naturligtvis direkt hem och googlade på järnbrist hos barn och det visar sig vara mycket ovanligt, och i princip bara förekomma i familjer som ger sina spädisar te med socker och andra mycket näringsfattiga drycker. Väldigt mycket komjölk (så mycket att den dominerar matintaget) kan också vara en risk.

    Man undrar.
    Har BVC-sköterskorna fått en halvdags "gratis" fortbildning av Semper? Eller har Semper nöjt sig med att trycka upp brochyrer och skicka ut? Jag kan dessutom knappast tänka mig att de pillat i hemjärn i sina produkter, utan snarare järnpulver från Höganäs, dvs man kan inte jämföra antalet mg järn i vällingen med antalet mg järn i t ex kött, eftersom järnet i köttet (hemjärn) tas upp mycket lättare av kroppen.

  36. Anna Delin:

    Ja det är Semper och Nestlé som står för väldigt mycket av kostundervisningen för BVC. De skickar ut material men undervisar även på plats i många fall. En av de högt uppsatta dietisterna i Nestlé (kan ha varit chefsdietisten för nordiska delen) berättade om det på en föreläsning jag var på i februari (tror jag det var).

    Hon tycker det är synd att BVC inte själva har tid och möjlighet att göra det och att de då fyller en viktig funktion att ta ansvar för att själva lära föräldrar och BVC-personal om "rätt" mat för barnen.

  37. Herbert Leandersson
    Ulrika
    När det gäller bröstmjölksersättning har Ursula Jonsson en del intressanta teorier. Hon menar att barn före sex månaders ålder inte kan omvandla komjölk till kroppsegen näring och därigenom byggs det upp framtida anlag för allergier. Du kan läsa om detta på http://www.foreningen mot kroniska besvär.se
  38. Herbert Leandersson
    Jag lämnade en äldre adress till Ursula Jonssons hemsida.
    Här är den rätta:

    http://www.motkroniskabesvar.se/

  39. Anna D: Självklart behöver du inte ge de färdiga grötarna från Semper och Nestlé men det finns en anledning till att de rekommenderas. Ger du ditt barn samma gröt som du äter, ex vanlig havregrynsgröt, blir järninnehållet alldeles för lågt och det kan ge järnbrist. Det är enkelt fixat genom att tillsätta lite paltbröd till gröten, tror att det är ca 1 msk krossat paltbröd/portion gröt men är inte helt säker.
  40. Stefan Andersson
    Mannagrynsgröt - en perfekt frukost, suck
    Ät MER kolhydrater!
    http://blogg.passagen.se/eva-dietist/
  41. babo
    Åsa, läs #36 Vad Anna Delin svarar Ulrika (alltså mamman). Du läser tydligen inte vad andra svarar Ulrika. Anna skriver dessutom det här med järn. - bvc STOLLIGHETER till svar om järn...
  42. Åsa,
    Vad är anledningen till att rekommendera spannmål överhuvudtaget, när det finns fullgod animalisk mat som kokt kött, kokt fisk m.fl. energi- och näringskällor som garanterat inte ger celiaki o dyl?
  43. Herbert Leandersson... Mycket intressant att läsa om vad du åt som ung. eftersom det ofta hävdas att just bondesamhället åt så mycket kolhydrater, utan att bli feta!.. något som oftast förklaras med att arbetet var fysiskt krävande då... villket jag är säker på att det var!.. men som alla som provat på LCHF kosten vet, så är ju orken och uthålligheten större utan alla kolisar... något som borde borga för att kolhydrater inte stod för huvuddelen av näringen då. och när jag läser det du skriver så får jag en bekräftelse på detta, inte från någon forskare.. utan från någon som verkligen VET hur det var! .. så Tack så mycket för att du sprider ljus kring detta! och jag hoppas verkligen att även i fortsättningen få läsa dina kloka komentarer.
  44. En (över)kurs i hur man beräknar matens energiinehåll:
    http://www.fof.se/tidning/2004/3/hur-mater-man-matens-energiinnehall
  45. Mikael: Det är upp till varje förälder att bestämma vad man ger sitt barn. Det man vet är att om man vill äta spannmål någon gång i livet är det bäst att introducera det långsamt under skydd av amning för att minimera risken för celiaki. Sen är det ju så att små barn inte kan äta annat än pureade och välmosade livsmedel den första tiden de få fast föda. Det är heller ingen bra idé att vänta längre än 6 månader eftersom man då riskerar att försena den oralmotoriska utvecklingen.

    Chansen att man äter spannmål någon gång i livet är ganska stor, eller hur? Även om man väljer att äta en lchf-kost finns det väl utrymme för en viss del spannmål om man så önskar. Har man inte då fått gluten introducerat tidigt under skydd av amning finns en ökad risk för celiaki.

    babo: Egentligen rekommenderar man inte järnberikad kost utan järnrik kost. Eftersom järnet i bröstmjölk absorberas tämligen väl kan det var läge att förstärka järninnehållet i den mat barnet äter tidigt i livet eftersom den av naturliga skäl ofta är järnfattig och svårare att absorbera (icke-hemjärn samt lite animalier). De allra minsta barnen äter inte kött.

    Uttalad järnbrist anemi är ovanlig, ja. Men järnbrist utan anemi kan orsaka försenad utveckling och försämrad inlärningsförmåga.

    När det gäller prematura barn är det extra viktigt med järninnehåll i kosten eftersom de har ett sämre järnförråd att ta av.

    Hade du någon mer fundering?

  46. ... jag undrar hur spädbarn överlevde för sisådär 10'000 år sedan ...
  47. ".. jag undrar hur spädbarn överlevde för sisådär 10'000 år sedan ..."

    Jag tror knappast att de åt smör och grädde iaf :)

  48. O
    Spädbarnen överlevde tack vare den sockerrika modersmjölken.
  49. Åsa,
    Kött och fisk, som jag gav som förslag. Knappast spannmål.
1 2

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg