Torsdagens konferens
23 september 2010 av Dr Andreas Eenfeldt![Dr Andreas Eenfeldt]()
i Konferenser
i Konferenser Idag var det bland annat några fascinerande föreläsningar om den nära kopplingen mellan typ 2-diabetes, fetma och cancer. Ledtråd: insulin är vanligen förhöjt vid den första, och ökar risken för de övriga två. Det var ingen jättenyhet förstås, men några pusselbitar föll på plats.
Dr Eric Westman höll en lagom kontroversiell hyllning till lågkolhydratkost under dagens sista session som började 16:30. Tyvärr hade de flesta redan gett sig för dagen, men kanske 500 deltagare var där. Han blev omgiven av ett helt gäng frågvisa doktorer efteråt, så några lär han ha övertygat.
Nej. Insulinresistensen är relativt ännu större, men insulinvärdet i absoluta tal är vanligen skyhögt vid debuterande typ 2-diabetes.
Ok, men sedan sjunker väl insulinvärdet ju längre in i sjukdomsförloppet man kommer, annars är det väl fel att ge insulin till diabetiker? Eller görs detta för att kompensera för insulinresistensen?
Trodde definitionen av diabetes var insulinresistens och hyperglycemi pga bukspottskörtelns oförmåga att få fram insulin?
Är ni (*) överens om följande fakta:
http://www.bbc.co.uk/health/physical_health/conditions/in_depth/diabe...
Dvs att det inte är kosten som orsakar diabetes. Utom indirekt pga att man äter så att man blir fet, som i sin tur orsakar diabetes.
Eller påstår ni att diabetes utvecklas som en följd av HC-kost.
Att LCHF är lämpligt för de som redan har diabetes verkar ju vara rätt underbyggt sedan länge.
* med ni menar jag blogg-mästare och likasinnade (LCHF, Paleo osv) :-)
Jag tror det är en krystad bortförklaring. Precis samma som att tro att fetma bara beror på att man äter för mycket. Diabetes- och fetmaepidemin bortförklaras med att folk är lata och glupska. Det är inte riktig vetenskap, det är förklädda fördomar.
Erik,
Det kan mycket väl vara farligt i vissa fall för typ 2-diabetiker att ta stora doser extra insulin. Det bästa är naturligtvis om de inte behöver det, genom livsstilsförändringar.
http://www.dn.se/nyheter/varlden/hon-har-agnat-sitt-liv-at-kinshasas-...
Snarare är det väl så att folk mycket riktigt är lata och glupska - men man frågar sig aldrig *varför* de helt plötsligt blivit latare och glupskare än tidigare. ;)
en hypotes som skulle kunna vara en delförklaring till diabetes typ1, men kanske även till andra autoimmuna sjukdomar.
Den heliga mjölken blir naggad i kanten! Ursprunglig föda? Pyttsan! :)
Enl. Art Ayers handlar det även om att komjölken kräver en annan tarmflora än bröstmjölken, en tarmflora som konkurrerar ut den ursprungliga. Det är därför enl. honom viktigt att amma så länge som praktiskt möjligt. (bröstpump anyone?)
Det känns fortfarande kontroversiellt att bland folk tassa in på området cancer och höga insulin nivåer. Har en närstående som blev mycket upprörd och ansåg att det inte alls var så. Eller rättare sagt, det bara FICK inte vara så - så hemskt om man kunde få cancer av vad man ätit! Visst, förändringar som sker genetiskt pga alla andra gifter vi har runt omkring oss tror jag påverkar mycket också men det går inte att blunda för att VISSA cancerformer är kopplade till insulinet.
Doc rekommenderar att sluta med mjölkprodukter om man har svårt att gå ner i vikt. Mjölk innehåller mycket kalcium, men väldigt lite magnesium. Ett dåligt förhållande mellan kalcium och magnesium kan hämma fettförbränningen.
Då man startar med LCHF upplever många hälsoförbättringar. Magnesiumupptaget ökar pga att
man uteslutit veteprodukter och fullkornsprodukter. Fibrer som binder mineraler till sig och transporterar dem genom tarmkanalen utan att något upptag sker.
Magnesium bildar över 300 enzymer som är inblandade i kroppens alla funktioner.
Magnesium kommer förutom från maten även från vattnet vi dricker.
Tyvärr räcker min kunskap inte till för att avgöra om detta resonemang stämmer. Kanske någon mer kunnig kan ge sin syn på detta.
Där redovisas halterna in i minsta detalj av skilda mineraler och inte minst kalcium och magnesium.
I Sverige säljs inte mineralvatten med etikettanalys av vattnet. Istället satsas på flaskdesign förutom att ta väldigt bra betalt för vanligt kranvatten med tillsatt kodioxid (ofta för mycket dessutom).
Vi är väl några som minns klassikern Ramlösas forna etikett med deklarationen att vattnet innehöll RADIOAKTIVITET (naturligt förstås). Det gör det väl fortfarande för övrigt även om det numera tigs om det.
Hur kan du dra slutsatser och komma med påståenden om Ayers utifrån någons korta inlägg?
Jag läser Cooling Inflammation och där finns inga moralkakor, bara en påläst och passionerad persons studier och insikter som han delar utan nån synbar agenda förutom hälsa.
Uppenbarligen är bröstmjölk ett känsligt ämne för dig, men diskussionen handlar inte om moral utan näring. Fokusera på det tekniska.
ps. jag vet tyvärr flera som tror att välling är ett fullgott substitut till bröstmjölk.
Inte kunnig men funderar, kan man säga att det uppstår magnesiumbrist vid en relativt generös konsumtion av ost, alltså snedfördelning mellan kalcium/magnesium ?
Kikar du på Finelis matkorg och jämför mineraler i ost, mjölk och vispgrädde, kommer du att finna att osten ger skyhögt av kalcium.
Halvhård ost mg/100g magnesium 34 kalcium 939
Mjölk 1% 11 120
Vispgrädde 7 70
Nötlever 21 6
Ost är ju en klar favorit för många vilket ger ett stort kalciumöverskott och som jag förstår bör väl kalcium & magnesium vara åt jämvikt till.
Äter du ost så måste du pressa i dig en del Nötlever (bara ett exempel) och mineralsalt för att komma i paritet.
Gör en sökning på Fineli "Livsmedel som innehåller mest och minst" välj magnesium, här är det är inte paleokosten som ligger i täten.
Jag utesluter ost nu för tiden, behöver med andra ord inte käka så mycket lever.
Kanske ligger något i vad Staffan Lindeberg säger om mjölkprodukter.
Någon som vet mer ?
http://www.vitaminer.nu/pub_docs/documents/VN4.html
http://www.vitaminer.nu/pub_docs/documents/VN10.htm
http://www.halsosidorna.se/
http://minmat.net/
http://www.fineli.fi/index.php?lang=sv
Från annan källa.
"Magnesium konkurrerar delvis om samma transportsystem i tarmen som
fosfor och kalcium. Vid en kost med mycket högt innehåll av fosfor minskar
magnesiumupptaget. Vid normala till höga intag av kalcium (2 000 mg) tycks
dock inte magnesiumbalansen påverkas. Vid intag över 2 500 mg har man
visat att magnesiumbalansen kan påverkas.
Kostens innehåll av protein påverkar också upptaget av magnesium. Vid proteinbrist
kan därför en uttalad magnesiumbrist uppkomma.
Ökad vätska i tarmen gynnar upptaget liksom laktos och höga halter vitamin D.
Högt intag av fiberrika grönsaker, frukt och spannmål (fytinsyra) minskar
upptaget.
Mag-tarmsjukdomar med dåligt upptag i mag-tarmkanalen, exempelvis glutenintolerans,
anses vara den vanligaste orsaken till magnesiumbrist. Vid
diarréer ökar förlusterna genom att magnesium bildar olösliga föreningar med
fett i tarmen. Vid neuromuskulära och hjärtkärlsjukdomar, diabetes, hyperparathyreodism,
tyreotoxicos ökar magnesiumförlusterna. Insulin fungerar
som ett magnesiumsparande hormon i njurarna. I vissa studier har det visats
att magnesiumbrist försämrar insulinkänsligheten och därmed blodsockerkontrollen
hos diabetiker."
Mig veterligen finns det inga studier som säger att en HC-kost ger försämrad insulinkänslighet.
Men det finns studier som visar att kost rik på kolhydrater och framför allt fibrer förbättrar insulinkänsligheten samt att ett högt intag av mättat fett försämrar den samma.
Om vi nu ska prata vetenskap.
"Habitual intake of diets with a high glycemic index and high glycemic load or diets with a high content of total carbohydrate including simple sugars was not associated with the probability of having insulin resistance. Furthermore, intake of dietary fiber was inversely associated with the probability of having insulin resistance."
http://care.diabetesjournals.org/content/28/6/1397.abstract
"Om vi nu ska prata vetenskap"? :)
Dra inte för stora växlar på enstaka osäkra observationsstudier. De bevisar inte orsakssamband. Här har du något intressant att sätta tänderna i:
http://annals.highwire.org/content/142/6/403.abstract
Fast nu svarar du ju iofs med en studie på de som redan har diabetes. Martins fråga var väl snarare hur pass vedertaget det är att ett kolhydratrikt kostintag i sig är en oberoende faktor som riskökning för insulinresistens?
Jag tror själv att risken ökar ju mer kolhydrater som äts, kanske mer i kombination med mättat fett som akut sänker insulinkänsligheten? Men det är fortfarande svårt att visa i observationsstudier.
Det Martin påpekar är ju bara det underlag som finns. Utan att värdera om han tycker det är rätt eller fel, bra eller dåligt. En RCT med friska över lång tid är inte direkt enkel att få till. "Ät så här så ser vi om du fortare får diabetes" blir svårt att få igenom vid en etikansökan :D
Ok, du kan få fler studier om du vill.
"Total carbohydrate, dietary fiber, fruit fiber, vegetable fiber, legume fiber, glycemic load, and refined grain intakes were not associated with prevalence of the metabolic syndrome."
http://care.diabetesjournals.org/content/27/2/538.abstract
High-carbohydrate, high-fiber diets increase peripheral insulin sensitivity in healthy young and old adults
http://www.ajcn.org/cgi/content/abstract/52/3/524
Jag pratade inte om studier på redan sjuka nu, men även där finns det ju studier som visar att kolhydrater och framför allt fibrer är positivt.
High-carbohydrate, high-fiber diets for insulin-treated men with diabetes mellitus
http://www.ajcn.org/cgi/content/abstract/32/11/2312
Beneficial effects of a high carbohydrate, high fiber diet on hyperglycemic diabetic men
http://www.ajcn.org/cgi/content/abstract/29/8/895
Metabolic effects of high-carbohydrate, high-fiber diets for insulin- dependent diabetic individuals
http://www.ajcn.org/cgi/content/abstract/54/5/936
Long-term effects of high-carbohydrate, high-fiber diets on glucose and lipid metabolism: a preliminary report on patients with diabetes.
http://care.diabetesjournals.org/content/1/2/77.short
"A diet high in complex carbohydrate and leguminous fibre improves all aspects of diabetic control, and continued use of a low carbohydrate diet no longer appears justified."
http://www.sciencedirect.com/science?_ob=ArticleURL&_udi=B6T1B-4...
Sen är jag väl medveten om att det finns studier som visar att låg-kolhydratskost också kan vara positivt. Men ville mest påpeka att det inte är så enkelt som att kolhydrater = livsfarligt.
Vi kanske, som jag sagt tidigare i den här trråden, ägna en extra tanke åt mineraler och vitaminer. Det kanske inte bara handlar om fett och kolhydrater. Jag testar själv att öka andelen magnesium och tycker mig uppleva klara förbättringar. Har nu ett kalcium-magnesiumförhållande på <2:1. (enligt MinMat.net).
Det tror jag inte alls är en dum idé.
Jag tror, precis som du säger, att fokus rent generellt bör ligga mer på att man ska äta så naturligt och oraffinerat som möjligt, utan att lägga så stor vikt vid fördelning av makronutrienter. Att hålla på att diskutera och räkna på hur många gram kolhydrater som ska räknas som LCHF i tid och otid blir ingen friskare av.
På sid 70 ges riktlinjer för att få i sig tillräckligt med fett under en dag:
-2 msk olja till dressing
-1 msk smör
-25-30 g grädde
-55 gram ost
-2-3 ägg
-2-3 portioner kött, fisk, kyckling el skaldjur
-10 oliver och/eller en halv avokado
-55 gram nötter eller frön (efter induktionsfasen)
Det här är m a o ingen lågkolhydratkost som förordar obegränsade mängder med fett. Tvärtom betonar författarna att det för viktnedgång är viktigt att hålla koll BÅDE på kolhydrat- och energiintaget.
Jag skulle inte ens vilja kalla det lågkolhydratkost à la LCHF öht (annat än i induktionsfasen), då mängden kolhydrater höjs efter hand, allt eftersom man går igenom de olika faserna, och i slutfasen ("lifetime maintenance") kan kolhydratintaget ligga så högt som 100 g per dag. Det kanske är mindre än många nutidsmänniskor får i sig genom skräpmat, men det är knappast LCHF.
Den mängd fett som anges som fingervisning i boken (se ovan) skulle t o m kunna passa in i Viktväktarnas nya ProPoints-program, om man sparar in points genom att undvika bröd, pasta m fl kolhydratrika livsmedel.
De har lite politiskt korrekta meningar med, men fokusera inte på någon detalj så hårt att du missar huvudbudskapet.
De förespråkar som du skriver att äta sig mätt på tillräckligt med fett. De förespråkar att begränsa kolhydraterna, inte kalorier.
Inte heller LCHF-förespråkare i allmänhet förespråkar att vräka i sig onödiga mängder fett. Man bör äta tills man är mätt helt enkelt. Det är ungefär samma budskap.
Jag tror det du säger på slutet är oerhört viktigt. I debatten ibland (inte specifikt här, utan överlag) blir budskapet ibland något förvrängt och det blir lätt till "ät hur mycket fett du vill och rasa i vikt". Kvällstidningarna tycker jag ibland har lite oseriösa vinklingar. Jag känner flera som prövat LCHF utifrån detta synsätt och som mått så dåligt att de övergett metoden en gång för alla, eller också har de inte gått ner i vikt eller kanske t o m upp och därför dragit slutsatsen att det inte fungerar. Jag tror personligen att de ätit MER (fett) än de behöver, kanske för att de blir till sig av glädje när de efter alla år av viktväktande äntligen får äta fett igen...och så överdriver de åt andra hållet och viktnedgången uteblir. Kanske ligger det något i vad Anna Hallén brukar skriva, nämligen att vissa ständiga bantare ätit sönder sina naturliga mättnadssignaler?
Fick låna en blodsockermätare, och såg då att bs steg till väldiga höjder!!
Inte konstigt att jag inte gick ner, trots strikt lchf.
Det var 3 timmar efter måltid.
Men du ska kanske äta samma sak exakt kl 8.00 (eller 12.00 eller annat klockslag), ta ett antal blodsocker regelbundet och efter tre timmar ta ett tuggummi, fortsätta kolla blodsockret några timmar till, förslagsvis tills nästa måltid. Upprepa detta under ett antal dagar, så kanske du kan uttala dig säkrare om sockerfria tuggummins effekt på blodsocker.
Det finns så många faktorer som kan påverka, inte bara vad man gjort närmaste timmarna.
Stiger sockret med tuggummi ? Jag ,diabetiker äter detta mycket vid långfärder i min bil
då inget annat kan tänkas. Hjälp mig om så är fallet.
Vad skall jag äta istället? Nu fick jag huvudbry..
Reinhold
Det har avhandlats många gånger tidigare, om att kolhydrater och fibrer ökar insulinkänsligheten.
Visst är det så att insulinkänsligheten ökar.
Kroppen förbereder sig helt enkelt på en situation med större kolhydratintag och det är mätbart.
Det här har dock ingenting att göra med en sjuklig irreversibel försämring av insulinkänsligheten.
Det är något helt annat och har ingenting att göra med hur kroppen reagerar kortsiktigt av olika kosthållning.