Taubes debattartikel i LA Times: Varför blir vi feta?

taubes_woman

Varför blir vi feta? Och varför är traditionell bantning ett sånt sorgligt misslyckande?

Gary Taubes slår vad om att han har svaret i denna debattartikel. Vill du satsa mot honom?

LA Times Op-Ed: Why do we get fat?

Tidigare

Misslyckandet för The Biggest Loser och succén med den ketogena studien

Mer med Taubes

TaubesGary Taubes–Ny

Mer

Hur man går ner i vikt

Oj, vi gjorde folk tjocka

Nya amerikanska kostråden ”ett recept för katastrof” och ”en bevisfri zon”

Den vetenskapliga grunden för fettsnåla kostråd? ”Kvalificerade gissningar”

1 2 3

140 kommentarer

  1. YAT
    Det är fullständigt normalt att också tappa mycket i muskelmassa om man går ner väldigt mycket i vikt. Däremot den protienförbrukning vid GNG för glukostillverkning , som åtgår vid en omställning till högfettkost pågår bara under anpassningstiden, d v s att den med all säkerhet är avklarad efter tre veckor (om man inte fuskar). Dessutom är den inte särskilt stor. Om vi utifrån studien schablonmässigt räknar på 100 kcal/dygn under 10 dygn och enbart från protein, så skulle det innebära en proteinförbrukning på ca 250 g protein i form av muskelmassa(torrvikt).

    Skotten som fastade 382 dagar hade säkert inte någon längre anpassningstid.

  2. YAT
    Vilket "tilltal" anser du då gjort dig skyldig till? Kommentaren var i det här fallet riktad till MJ(x) som använde just "ni troende" riktat till mig, om du nu inte hade uppfattat det så.
    Svar: #54
  3. Lasse1
    Glömde lägga till att pratar vi kalori mängd på LCHF väljer jag endast de fetaste energi tätaste alternativen jag kan hitta.
    Det enda som händer är att det dröjer längre tid tills jag orkar äta nästa gång, väljer jag sockerkost så är man hungrig/sugen efter 4 timmar oavsett hur mycket man åt innan.
  4. Lasse1
    Har inte tid med dig längre nu, hejsvejs :)
  5. YAT
    Är själv 50+, äter precis vad jag känner för. Blir tyvärr en hel del choklad och bakverk tidvis men i övrigt ganska bra mat med en varierande makronutrientfördelning, dock aldrig någon egentlig LCHF då jag inte undviker kolhydrater och magen inte klarar av det. Dricker också väldigt mycket läsk, Cola Zero, men det påverkar inte min vikt alls. Snarare tvärtom p g a att chokladsuget minskar.

    Min far hade BMI över 37, min mor hade BMI över 43, min syster hade till för drygt ett år sedan BMI över 50. Själv ligger jag på BMI 24 för närvarande. Jag är tveksam till att jag har några speciella anlag som skulle skydda mig från övervikt då jag går upp fort i vikt om jag ”vaneäter”.

    P g a diverse skador har jag under de senaste nio åren endast ägnat mig åt hundpromenader som ”träning”, de senaste 1,5 knappt det ens p g a en komplicerad fraktur och ett par operationer med väldigt lång konvalescens. De gånger jag går upp i vikt är när jag äter för mycket, företrädesvis choklad och inte kompenserar med minskat intag av vanlig mat utan ändå äter nästan lika mycket av den.

    Bestämmer jag mig för att går ned i vikt gör jag i princip vad som rekommenderas här på kostdoktorn, förutom första rådet, jag äter inte lågkolhydratkost. Första dagen hoppar jag över frukost. Dricker bara vatten. När jag börjar bli hungrig, inte sugen, hungrig, så äter jag minimalt för att stilla hungern. Vanligtvis en halv polarpärlan fullkorn med extrasaltat bregott och en självskuren skiva skinka, typ jul-/helgskinka och en liten kopp oboj på mellanmjölk. Det räcker för att stilla hungern och det dröjer sedan ungefär 4 timmar innan jag måste äta motsvarande igen. Efter ett par dagar så är jag helt inställd på att bli mätt på denna lilla mängd mat och upplever inte att det är jobbigt ens första dagen. Jag blir då heller inte hungrig och kan inte äta mer heller utan att bli ”övermätt”. Sug efter choklad och annan belönande mat försvinner ett par dagar senare. Sedan är det bara att fortsätta så. Det går av sig självt. Det brukar resultera i en viktnedgång på ungefär ett kilo i veckan i början på min kroppsvikt, ca 70 kg +- 5 kg. Behöver inte räkna någonting alls, vare sig kalorier eller kolhydrater. Det fungerar ändå.

    Det är min upplevelse, min verklighet och den stämmer väldigt bra med kartan.

    Svar: #64
  6. sten
    Dr Jason Fung refererar bl.a till till 2 studier beträffande viktnedgång med kalorireduduktion. Den första var "The womens health initiative", avslutades 2006. 50,000 kvinnor på standardkost, Amerikansk, fick 350 kalorier mindre per dag. Enligt kalorisummering skulle de tappat upp till 7.5 kg per år, plus minsking genom ökad motion. Första året blev det 2.2 kg i snitt, varefter minskingen gradvis vände till uppgång, trots det lägre kaloriintaget som slutade med en nettonedgång på mindre än ett kvarts kilo! Men man hade kontrollgrupp som gick upp i vikt under samma tid och kunde därför leverera slutsatsen att " kalorireduktion leder inte till viktuppgång". Basalmetabolismen sjönk alltså med ca 15%, annars skulle dom 50,000 deltagarna gått ned ordentligt i vikt i medeltal. Ett katastrofresultat som publicerades i tysthet så man slapp kritik från viktväktate med flera.
    Svar: #58
  7. sten
    Den andra studien som Jason Fung refererar till är "Minnesota starvation trial" som visade markant viktnedgång med betydligt större minskning av kaloriintag. Dock sjönk här metabolismen ännu kraftigare, med ca 800 kalorier per dag i snitt, eller 30% vid kalorireduktion runt 1000 per dag. När viktreduktion upphör efter en längre tids kalorireduktion sjunker metabolismen lika mycket, bortsett från extra fysiskt arbete, vilket man direkt inser. De 36 deltagerna klagade mycket på hunger, depression och framförallt att de frös konstant även mitt under en varm sommar. De måste dessutom gå ca 35 kilometer per dag, som man tycker skulle värmt dem något.
    Alltså det är vad man kan vänta sig av en längre tids hård träning och kraftig kalorireduktion, en oerhörd metabol försämring. Deltagarna i Minnesotastudien, ledd av Ancel Keys 1944, var 36 st och samtliga gick raskt upp i vikt igen efter studieslut.
    Svar: #83
  8. YAT

    ..kunde därför leverera slutsatsen att " kalorireduktion leder inte till viktuppgång"

    Det är naturligtvis inte en slutsats man kan dra av det studieresultatet. Om det verkligen är det Fung hävdar, vet han förmodligen också att så är fallet, men han föredrar att än en gång försöka förleda sina läsare.

    För övrigt sjunker basämnesomsättningen alltid vid viktnedgång. Ju större viktnedgång desto större sänkning i ämnesomsättning.

    Svar: #59, #60, #61
  9. sten
    En till studie som motbevisar eller falsifierar kalori in ut teorin.
    Gjord på råttor med100% kontroll av diet. En jämförelse mellan hög och låg GI kost. Identisk näring utom att stärkelsen var typ hög GI (snabba kolhydrater) eller av typ låg GI.
    Här matade man råttorna med samma kroppsvikt som mål, vilket man lyckades med inom 0.4% under 18 veckorsförsöket.
    Trots detta resulterade hög GIkost i betydligt mer fett än muskler, ca 68% mer fett i högGIgruppen och 9 % lägre muskelmassa. jämfört med de som åt kost med stärkelse med lågt GI.
    Plasma insulin, glucose och triglycerider var högre i gruppen som mat med högt GI. Studien anses relevant för människor pga likartad metabolism.
    En kalori kan alltså ha fler skepnader än högt eller lågt kolhydratsintag och orsakar inte bara viktändringar utan även vitala skillnader i resulterande fett-och muskel massa! Insulinet är som de flesta känner till en stark drivkraft för fetma, och högt insulin får man främst av snabba kolhydrater, mycket kolhydrater och/eller mycket proteiner. Flera studier på diabetiker med sikte på att reglera fram ett "perfekt blodsocker har gjorts, genom insulindosering. Automatisk pumpkontroll eller täta mätningar och framförhållning. Och med blodsockerkontrollen har man alltid lyckats utmärkt, men antalet dödsfall i den välkontrollerade gruppen ökade i t.ex accordstudien så att den därför avbröts tidigt, och i alla försök gick de välkontrollerade upp i vikt. Enda skillnaden: mer insulin.
    Svar: #107
  10. MJx
    Precis det förnekade du ju för några timmar sedan. I Halls studie ökade ju energiförbrukningen vid viktnedgång. Något du hävdade var helt förenligt med kaloriteorin.
    Svar: #62
  11. sten
    Nej då, inte av Fung. Den slutsatsen kom från studieabstraktet.
    Kanske dom försöker förleda sina läsare, men jag fattar inte riktigt hur. Dom ville kanske inte nämna att man hoppats på ett helt annat resultat och egentligen misslyckats? Men man var iaf ärliga i det man sa.

    "CONCLUSION:
    A low-fat eating pattern does not result in weight gain in postmenopausal women. Clinical Trial Registration ClinicalTrials.gov, NCT000006"

    Alltså det bästa studien kunde åstadkomma.
    Förstår inte vad du har emot Dr Jason Fung. Han försöker minsann inte "förleda sina läsare" som du i min mening helt grundlöst skriver böde nu och tidigare.
    Vänligen visa klart de gpnger du anser att han försökt göra detta, eller sluta hoppa på Fung.

    Länk till abstraktet: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16391215

    Svar: #63, #66
  12. YAT
    Nej, det gjorde jag inte. Du kan sluta med din halmgubbemytomani direkt. Jag börjar bli ganska less på dig faktiskt.

    Energiförbrukningen ökar initialt p g a anpassning vid övergång till högfettkost och högre proteinförbrukning. Den försvinner, som jag sagt nu ett antal gånger, efter kroppen är anpassad. Vid större viktnedgång påverkas basämnesomsättningen i större grad helt enkelt eftersom man får att mindre cellandning att driva.

    Du verkar ha väldigt svårt att förstå texter du läser.

    Svar: #72
  13. YAT
    Vad står den slutsatsen i det abstraktet?
    Svar: #67
  14. Lasse1
    mitt knep är att skippa så mycket kolisar som möjligt och är jag sugen på något eller fuskat för mycket med kolisar och känner suget så trycker jag i mig det fetaste jag hittar, då blir jag mätt och det plötsliga suget försvinner + att det tar riktigt lång tid innan jag blir hungrig igen.

    Måste säga att "suget" som uppstår ibland har ingen liknelse med den hunger jag får nu för tiden...

    Hungern är mer, hmm lite tom i magen, kanske jag skulle planera något att äta, men sen om jag är upptagen eller inte orkar kan jag utan problem eller tanke vänta ytterligare 6-10 timmar innan jag faktiskt stoppar i mig något.

    suget= är riktigt jobbigt och påminner hjärnan hela tiden tills jag lurar det med typ 3 ägg med smör & majonäs, efter det är suget bortblåst.

    Svar: #68
  15. sten
    Ytterligare en studie som beräknat minskning i vilo- och totalmetabolism efter initial viktminskning 10-15 %. Syftet alltså att mäta vilken diet som bäst kan vidmakthålla metabolismen (alltså låg vikt) bäst efter en viktminskning, ett stort problem. Unga överviktiga deltagare.
    Mycket välgjord helt randomiserad studie där varje deltagare fick följa alla tre varianterna var och en under 4 veckor.
    Metabolismen sjönk i alla grenarna och medelatalen för dieterna blev för vilometabolism: -205, -166, -138, för 60%kh, 40% LGI kh och 10%kh.
    Relaterat till minsta minskningen gick metabolismen ner ca 50% mer vid standard 60%kh jmf med 10%kh. (Samma deltagare i alla grenar!)

    För totalmetabolismen gick det ännu värre för standardkosten.
    Metabolismen blev då -423 för 60%kh och -97 för 10%KH. Alltså en fyra gånger kraftigare reducering av totalmetabolismen vid 60%kh jmf med 10%kh.
    Studiabstrakt: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22735432

  16. YAT

    Förstår inte vad du har emot Dr Jason Fung. Han försöker minsann inte "förleda sina läsare" som du i min mening helt grundlöst skriver böde nu och tidigare.
    Vänligen visa klart de gpnger du anser att han försökt göra detta, eller sluta hoppa på Fung.

    Finns för många. Men vi kan ju börja med Fungs analys av Halls studie eftersom det är den vi egentligen diskuterar här. Fung, precis som Mj(x) här försöker göra en poäng av att man går ner i vikt, utan att tala om att viktnedgången till stor del av vatten. Varför berättar han inte det?! Just det!

    Vidare kallar han det nonsens att minskningen i fettmassa stämmer för att han anser att analysmetoden inte är tillräckligt noggrann (eftersom den i hans ögon visar fel sak).

    Han tar naturligtvis inte upp den ökade proteinförbrukningen heller eftersom den skulle ta bort den effekten som han istället vill ska bero på den minskade insulinutsöndringen av kolhydratintag.

    Sedan, för att han egentligen inte har några slagkraftiga argument mot Halls studie, börjar han istället diskutera en annan studie, "the biggest loser studien" som är en mycket dåligt kontrollerad studie.

    Och det här är bara ett exempel från ett väldigt kort inlägg.

  17. sten
    Längst ned.
    Svar: #69
  18. YAT
    Huvudsaken du hittat den metod som passar dig bäst. Jag har min och den fungerar alldeles utmärkt.
    Svar: #70
  19. YAT

    kunde därför leverera slutsatsen att " kalorireduktion leder inte till viktuppgång".

    Vart står detta? Det står inte i abstraktet du länkar till.

    Om du menar det här:

    A low-fat eating pattern does not result in weight gain in postmenopausal women.

    så förstår du tydligen inte att det där står en helt annan sak än vad du hävdar är slutsatsen.

    Svar: #76
  20. Lasse1
    Överens igen, börjar ju bli en vana :)

    Vad jag har lärt mig av min viktresa är i alla fall detta.

    Smala är inte smala för att de är så duktiga eller har karaktär, de är smala endast på grund av att deras kroppar säger ifrån vid rätt tidpunkt.

    Det gör tydligen min också på LCHF, ingen träning, ingen karaktär, inget räknande, äta tills man är mätt.
    mat & vikt & hälsa har blivit icke frågor i mitt liv.

    De som har trasiga kroppar blir inte lika mätta & belåtna som friska hur mycket energi den än stoppar i sig.
    Att alltid gå med det suget jag nämnde tidigare klarar kanske ett fåtal av en kortare tid, men där finns inga vinnare :)

    Svar: #77
  21. sten
    En metastudie studier minst 6 månader i längd på viktminskning med lågkh ,mindre än 20%kh, och standardkost, Total 11 studier visade en viktminskning i snitt drygt 2 kg mer för de som lågkh under 6 månader.
    Knappast bara vatten.
    Samtidigt mätte man LDL och HDL, vilka bägge ökade i lågkh grupperna.
    Med kännedom om att det aldrig motbevisats att det är höga intag av kolhydrater som orsakar små farliga LDL partiklar tillsammans med leverproducerade triglycerider, betraktar iaf inte jag högre LDL på lågkh kost som något negativt.
    Svar: #74
  22. MJx
    Det var exakt vad du påstod. Jag påstod att kalorihypotesen innebar att energiförbrukningen minskade med viktnedgång, men i Halls studie så var energiförbrukningen högre på lågkolhydratkost trots viktnedgång. Du hävdade då att detta inte alls motsade kalorihypotesen.

    Nu påstår du igen att energiförbrukningen bara var förhöjd under anpassningsperioden, men det är inte sant. I Halls studie var energiförbrukningen högre på lågkolhydratkost tills studien tog slut.

    Du ändrar dig fram och tillbaka hela tiden. Ta istället rådet att vänta på sektledarens definitiva svar. Han kommer att vara tvungen att hitta på ett till slut och då kan ni öppna era sinnen för det.
    Just nu gömmer han sig, men det kommer.

    Svar: #75
  23. Lasse1
    Ungersk salami, riktigt fet och innehåller:
    Till 100g färdig vara använts 156g griskött.
    med en bit paprika, perfekt snacks om man inte orkar laga mat :)
  24. YAT
    Jaha, när jag nu visade på att slutsatsen var fel och att Fung försöker förleda sina läsare så ska vi alltså inte diskutera det längre? Varför?

    Nu ska vi tydligen diskutera vilken kost som är bäst för viktnedgång istället. Lite deja vu-känsla kryper på känner jag.

    Den metod som är bäst för viktnedgång är den som avviker mest från den diet och det matbeteende som från början resulterat i viktuppgången. Det har inget med makronutrienter att göra. Om man låter människor äta hur mycket de vill lågkolhydratkost eller en kost väldigt rik på komplexa naturliga kolhydrater men avviker lika mycket från den västerländska dieten som lågkolhydratkosten så når man helt jämförbara resultat, en spontan minskning i energiintag på uppemot 1000 kcal/dag.

    Förändringar i hälsovärden är en konsekvens av viktnedgång. Ju större viktnedgång desto bättre värden. Men ska man jämföra hälsovärden måste man ta alla värden i beaktande, inte bara välja ut de som man själv tycker är viktigast utifrån den övertygelse man själv har.

    Så också förbättringar av insulinresistens. Någon som hävdar att man blir fri från insulinresistens utan att gå ned i vikt utan genom att undvika insulinstimulerande föda är inte sanningsenlig. Ja, jag syftar på Fungs fastaresonemang. Läste någon text med detta då han till slut nämnde viktnedgången på 30 kg(eller vad det var, orkar inte leta) som en bonus, inte som den direkta orsaken till förbättringen av insuliresistensen, vilken den är. Ett ytterligare exempel på Fungs förledande argumentation alltså.

  25. YAT
    Sluta trolla nu. Förstår du inte så är det du som inte kan läsa. Halmgubbande mytomaner har jag fått nog av . Schas!
  26. sten
    Rätt, och vad jag kopierade i 61, men jag hade kalorireduktionen av 350 cal/dag huvudsakligen i huvet!

    Vad jag förstår satte man viktreduktionsmål med hjälp av kalorireduktion och lågfett från start. När viktminskning misslyckades publicerade man till slut det resultat du rätt påpekar, men gör det som om hela resultatet kom från en lågfettkost ! Alltså utan att nämna 350 kalorier mindre per dag i matintag och alltså 350 kalorier per dag i metabol minskning. Nödvändigt för att få energi in och ut att gå ihop. Tack för hjälpen!
    Kalorier in och ut stämmer alltså utmärkt när förändringar i metabolism medräknas.

    Svar: #79
  27. YAT

    Smala är inte smala för att de är så duktiga eller har karaktär, de är smala endast på grund av att deras kroppar säger ifrån vid rätt tidpunkt.

    Här håller jag inte alls med. Det är väldigt lätt att falla in i vaneätande och att ständigt unna sig något gott. Inte minst om man har ett socialt rikt liv. Har man tidigare varit väldigt aktiv och slutar plötsligt är det lätt att fortsätta äta precis som när innan. Då går viktuppgången fort tills man inser att man måste sätta stopp. Hände mej för snart 30 år sedan men jag vaknade ju till efter 5 kg:s uppgång på 3 månader och fick upp ögonen för vad jag höll på med. Då la jag om mitt ätbeteende. Så att lita på att kroppen säger ifrån kan jag definitivt inte.

    Svar: #78
  28. Lasse1
    Det är för att din kropp håller på att gå sönder ;)

    Sen finns det både rökare, krökare, knarkare som är smala, inte hälsofreakar alltså, skillnaden är att deras kroppar inte gått sönder på samma sätt som din ;)

    Men du har ju hittat ett sätt att hålla din kropp i schack, vilket är bra tycker jag.

    Svar: #80
  29. YAT

    Kalorier in och ut stämmer alltså utmärkt när förändringar i metabolism medräknas.

    Ja, precis. Det brukar göra det om man verkligen har koll på det.

  30. YAT
    Kroppen går sönder, din som min, om man faller in i dåliga vanor och går upp i fettvikt. Du har hittat ditt sätt att hålla din kropp i schack, jag har mitt. Båda verkar fungera. Vi kan nog nöja oss med det.
  31. Lasse1
    Sen det här med "socialt rikt liv" det leder väl till lika mycket fetma som tröstätande i sin ensamhet gör :)
    hur man en vänder sig är rumpan bak :)
  32. 1 kommentar borttagen
  33. dez
    "De 36 deltagerna klagade mycket på hunger, depression och framförallt att de frös konstant även mitt under en varm sommar."

    Konstigt när män som är normalviktiga halverar sitt energiintag i kombination med att kraftigt öka sin energiförbrukning genom fysisk aktivitet. Vilket resulterar i en stor negativ energibalans.

    Slutresultatet: https://somervillestarvationexperiment.files.wordpress.com/2011/02/st...

    Väldig konstigt att man frös och var hungriga i det tillståndet.

  34. 1 kommentar borttagen
  35. dez
    Vad har leptinresitens att göra med normalviktiga män som på 1940-talet ingick i en studie där de kraftigt fick sänka sitt energiintag och öka på sin fysiska aktivitet. Där slutresultatet blev att de brände bort all sin fettmassa och i stort sett all sin muskelmassa och såg ut som vandrande skellet.

    Att sänka sitt energiintag i kombination med rätt sorts träning behöver inte alltid betyda att man sänker sin bmr/rmr.

    "summary, the addition of high volume aggressive resistance training to a VLCD was associated with a significant weight loss while preserving LBW and RMR. The preservation of LBW and RMR during the consumption of a VLCD did not occur with a standard treatment control aerobic training program. These results indicate that high volume resistance train- ing may be beneficial for patients who use a VLCD to lose large amounts of weight at least for periods up to 12 weeks."

    Effects of Resistance vs. Aerobic Training Combined With an 800 Calorie Liquid Diet on Lean Body Mass and Resting Metabolic Rate

  36. 1 kommentar borttagen
  37. Tor H
    I 1940 var det i praksis ingen som led av leptinresistens.
  38. dez
    Du svarade på mitt inlägg 83 som inte handlade om varken feta eller leptinresistens.

    Förresten så motsäger dessa två styckena varandra.

    "Det är inte fetman som orsakar leptinresistensen det är leptinresistensen som orsakar fetman."

    Här skriver du att leptinresistensen orsakar fetman. Alltså att man skulle få leptinresistens innan man blir fet och att det då är leptinresistensen som gör att man blir fet.

    "Varför feta får leptinresistens är inte helt känt, vi vet bara med säkerhet att dom har leptinresistens."

    För att i nästa stycke skriva att det inte känt varför feta får leptinresistens. Skulle det då inte stå att det inte är känt varför normalviktiga får leptinresistens för att sen bli feta om det nu ska hänga ihop med det första stycket?

  39. 1 kommentar borttagen
  40. dez
    Ha ha jag förstår att du är väldigt förtjust i leptin.
  41. 1 kommentar borttagen
  42. MJx
    Du bara upprepar samma sak jämt.
    Leptin är ett komplext hormon och det är riktigt att det bidrar i bland annat styrningen av hunger. Men det finns Inget som säger att övervikt beror på leptinresistens. Det säger inte all forskning som du alltid påstår.
    Leptin är bara ett av flera dussin hormon som påverkar hunger, mättnad, trötthet, pigghet m.m.
    Det är ett viktigt hormon, men inte det enda viktiga. Leptin är med och styr hunger och mättnad, men det påverkar inte suget, hednisk hunger, och många överviktiga har problem med just det, att de äter trots att de är mätta (många människor, både smala och tjocka, är aldrig hungriga).

    Att ha brist på leptin, eller att vara leptinresistent (t.ex. på grund av höga insulinnivåer ) leder däremot till ökad hunger och slöhet vilket i sin tur ger övervikt.

  43. Henrik
    Pelle och YAT har en sak gemensamt. De påstår en massa saker utan att komma med några vetenskapliga data, för att belägga sina påståenden. Problemen med hypotesen, att det bara handlar om kalorier in och kalorier ut är uppenbara.
    Den svarar inte alls på frågan varför fetman och typ 2 diabetes ökat så mycket sedan 1980-talet.

    David Ludwig har formulerat kritiken mot CICO här t ex :
    "Problems with the Calories In, Calories Out Model

    According to the conventional view, obesity results from a simple mismatch between calorie intake and calorie expenditure. In our modern environment with ubiquitous tasty food and inadequate opportunities for physical activity, it’s easy to consume more calories than we can burn off. So this excess — calorie-rich substances like glucose and free fatty acids — accumulates in the blood stream and ultimately gets stored in fat tissue, leading to weight gain. The solution: just eat less and move more.

    The Calories In, Calories Out approach considers all calories alike, emphasizing the individual’s responsibility to maintain calorie balance. Since eating a bit less, and moving a bit more on a daily basis seems so simply, this view implies that people with excessive weight must lack knowledge, willpower, discipline or proper character. (This way of thinking likely contributes to the bias and stigmatization directed at people with obesity, in contrast to virtually all other medical problems.)

    But the Calories In, Calories Out model has a sort of Emperor’s New Clothing problem, evidently unseen by its advocates. Without advanced technology, not even the most expert nutritionist could accurately assess an individual’s energy balance to within 350 calories a day by assessment of diet and physical activity level. A daily overestimate 1/10th that magnitude would cause obesity in a decade. For that matter, if conscious control of calorie balance were so critical to weight control, how did humans ever manage to prevent extreme fluctuations in body weight before the very notion of the calorie was embraced a century ago?"

    Från: https://medium.com/@davidludwigmd/defense-of-the-insulin-carbohydrate...

    David Ludwig är endokrinolog, och är professor i nutrition på Harvard. I 20 år har han forskat om den ökande fetman och dess orsaker.

    Till skillnad från Pelle och YAT så har han forskat i decennier i ämnet, och även han började som troende på CICO- hypotesen,
    så tvingades han av forskningsresultaten(läs hans forskning på Pubmed), att övergå till kolhydrat - insulin hypotesen, som kan förklara fetmaexplosionen, och också ger grund ,att utforma kostråd, som gör en återgång till normalvikt möjlig, och som kan fungera på individ nivå, men rimligtvis även vill fungera på samhälls nivå(Det återstår ännu att testa).

    Svar: #95
  44. 1 kommentar borttagen
  45. Johan Wallström
    Jag tycker Ludvigs argument där var rätt flummigt. Det spelar ju ingen roll för vår biologi huruvida vi känner till begreppet kalorier eller inte. Inte heller spelar det roll om våra mätinstrument är tillräckligt bra. Det må väl vara hänt att vi har svårt att mäta exakt hur mycket energi vi stoppar i oss och gör av med, men det innebär ju inte att det inte är en viktig faktor i våran vikt. Att "äta mindre" kan man ju göra oavsett om man vet hur många kalorier en banan innehåller eller inte. Men ingen CICO:are påstår ju heller att man måste räkna kalorier varje dag, givetvis har vi ju inbyggd kort- och långsiktig reglering av aptit. Dessutom har ju kaloriintaget ökat med tiden, tillsammans med ökning i övervikt, så exakt vad är problemet med teorin där?
    http://www.nationalgeographic.com/what-the-world-eats/
    I USA har det ju tex fortsatt att öka från 1960 till idag. Även om det inte skulle ökat non-stop så kan man ju fortsätta öka i vikt i många år om man ligger på ett överskott, tills nåt typ av jämviktsläge infunnit sig.

    "The Calories In, Calories Out approach considers all calories alike, emphasizing the individual’s responsibility to maintain calorie balance. "
    Dom flesta ansvarsfulla CICO:are säger ju att man ska äta bra mat, inte skräpmat och godis, så det påståendet är ju inte helt sant heller... Alla inser ju att det är lättare att få i sig extra kalorier från choklad än broccoli. Food reward vinner ju lätt över mättnadskänslan, det är ju därför man äter dessert efter måltiden, då man redan är mätt och inte skulle vilja äta mer mat. Men choklad är inget man hittade i skogen under vår utveckling (inte broccoli heller), så fetma var ju mindre av ett problem då. Vi kanske skulle vända på steken och börja med desserten, så att kroppen kan reglera energiintaget bättre? =)

    Svar: #97
  46. MJx
    Du vänder på det. Leptinresistenta är feta, men feta behöver inte vara leptinresistenta.
  47. MJx
    Men det där kaloriintaget stödjer ju inte kcalteorin.

    I USA har kcalintaget ökat från 2 882 år 1961 till 3 641 år 2011.
    Om man förutsätter att energiförbrukningen är den samma (vilket den inte är, den är lägre).
    Då skulle en snittamerikan gå upp 2,5 kg i månaden, hela tiden. Fetman skulle vara extremt mycket värre.

    CICO:are har ju dessutom alltid hävdat att man visst kan räkna kalorier mycket exakt. Jag har haft långa diskussioner om detta på t.ex. Gudiols bloggar.

    Svar: #99
  48. 1 kommentar borttagen
  49. Johan Wallström
    Nja, väger man mer gör man av med mer energi bara på att leva också. Sen finns det ju även fler feedback-faktorer. Jag skulle heller inte köpa rakt av att folk gör av med mindre energi nu. Men du menar alltså att kaloriteorin inte förklarar ökningen av fetma för att kalorier ökat mer än fetman? Det är ju ett märkligt argument.
    Svar: #103
  50. Johan Wallström
    Men Pelle Tarmtrollet.. Det finns ju ingen som sagt att vår aptit inte är reglerad. Däremot säger man att du går ner i vikt om du äter mindre än du gör av med - oavsett om anledningen till det är att du kaloriräknar, springer ett maraton eller fastnat på en öde ö. Likaså kan man gå upp i vikt för att man ätit extra mycket under julhelgen, eller för att man slutat elitidrotta utan att anpassa sina matvanor efter sitt nya kaloribehov, eller för att man ätit mat som inte mättat bra som läsk och därmed går hungrig, eller för att man äter mycket mat med väldigt hög food reward, eller för att man tröstäter. Eller så har ens energiåtgång i viloläge sjunkit av någon anledning, som viktnedgång eller som kompensation för motion. Det finns ingen motsättning mellan CICO och det faktum att vi människor har ett hormon som heter leptin.

    Även om du skulle ha rätt i din hypotes att socker orsakar leptinresistans så innebär det bara att vår aptit sätts ur spel, vilket gör att vi äter mer, dvs mer kalorier leder till viktuppgång. Båda påståenda kan vara sanna samtidigt.

1 2 3

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg