Jag tror att mejerierna grinar i hemlighet när de tvingas sälja mer fullfettsprodukter och inte kunna späda ut det med dyrt vatten till lightprodukter.
Håller med Robin. Äter mer grönsaker med LCHF än jag gjorde innan, trots att jag åt en hel del redan då. Frukt har jag däremot mycket svårt att klara utan tilltagande värk. Det är stor skillnad.
Förresten, är det ingen som hört nyheterna i morse där de ska testa bajstransplantation för att förbättra diabetes typ2? Jag höll på att köra i diket när jag hörde eländet....
Märkligt att livsmedelstillverkarna är så dåliga på marknadsanalys. Minst en fjärdedel av de vuxna kunderna föredrar fullfet mat, en femtedel kör lchf (höftar lite här); enligt lagen om tillgång och efterfrågan borde det krylla av mandelmjöl, kött med fettet kvar, kolhydratsnåla grönsaksblandningar, dito färdiga efterrätter o s v i varenda butik - men inte då.
Noterade ni bilden i tidningen på kylskåpet påstått fyllt med LCHF-mat. Såsom lätt-creme fraiche, ketchup, tomater osv. hälften av innehållet var sådant man inte äter på LCHF-kost.
Jag tror att mejerierna grinar i hemlighet när de tvingas sälja mer fullfettsprodukter och inte kunna späda ut det med dyrt vatten till lightprodukter.
Kul...men de är ju ändå inne på ett intressant spår. Tarmfloran.
Det verkar ju finnas en del som talar för att även den kan förbättras med hjälp av bra mat.
Om vi tittar på de hälsovinster som beskrivs här i bloggen så kanske man kan dra en försiktig parallell till att en del saker som lugnare mage och bättre motståndskraft mot sjukdomar etc kan tyda på en förbättrad tarmflora med kostens hjälp. Just saying.
#11 Ja, lightprodukter är betydligt lönsammare för mejerierna eftersom de då kan ta betalt två gånger. Först tar de bort mjölkfettet och säljer det som smör och resten används till lightprodukter. Att endast sälja fullfeta produkter ger lägre vinst.
Jag föreslår att de ger vasslen och kärnmjölken till grisarna istället så att de kan gödas fetare.
🙂 Alla tecken på att vi är på väg mot seger är lika roliga, men när Dagens Industri börjar med LCHF-reportage så är det en stark indikator på att fenomenet nu nått en omfattning med nationalekonomisk påverkan vilket är fantastiskt!
Dessutom ratar fett-fansen ofta frukt. Det oroar Christina Karlsson, dietist på Ica.
"Vi jobbar hårt med att frukt och gröntkonsumtionen ska öka", säger hon till Di.
Varför i hela fridens namn tror handlarna att de måste "jobba hårt" med att påverka kundernas köpbeteende?
Jag hade nyligen en brevväxling med ICA Maxi i Torslanda, där jag försökte förmå dem att satsa mer på LCHF. Bland annat skickade jag en länk till artikeln här om LCHF-hyllan på ICA Supermarket i Vallhamra http://www.kostdoktorn.se/lchf-hylla-pa-ica-supermarket/ men de svarar bara att "det är ett väldigt smalt segment".
Det är väl klart att de måste jobba hårt för de produkter som de har mest marginal på. De vet ju att folk slänger uppemot hälften av allt frukt och grönt. När kunderna har ätit upp frukten så blir de dessutom genast sugna på mer. Det är ju en riktig kassako!
Det viktigaste är dock att handlarna har full uppbackning av "staten" som också vill att vi ska äta mer fruktågrönt!
Om man sedan tänker på att F&G nästan alltid färdas långväga -- ibland tvärs över hela klotet -- så rimmar ju den påstådda satsningen på närproducerat särskilt illa.
LCHF:are verkar inte veta att frukt innehåller runt 90% vatten så inte speciellt troligt att man går upp i vikt av att äta frukt, jag skulle tro att det är tvärsom så att det är bra att äta frukt om man vill gå ner i vikt såvida man inte äter frukt som triggar sötsuget.
Frukt är oerhört nyttigt. Ju mer frukt vi, på Hedenhös tid, kunde äta, när de enstaka tillfällena gavs, desto bättre. Men efter ett tag blir man mätt även på frukt. Således har vi utvecklat en funktion som gör att sockret i frukten tillfälligtvis sätter mättnadsfunktionen ur spel. På så vis kom de, som kunde proppa i sig mest från det där fruktträdet man råkade springa på, att få ett genetiskt försprång gentemot sina konkurrenter.
Skadan som sockret ställde till med uppvägdes alltså av nyttan av de vitaminer med mera som frukten innehöll.
Och detta fungerade uppenbarligen utmärkt fram till för några hundra år sedan, då industrin började utvinna rent socker billigt och i stora mängder...
Bara en teori alltså, från en glad amatör på området... 🙂
Henrik, vilken frukt triggar inte sötsuget? Fruktsocker är väldigt effektivt just för att få igång ett sug efter mer sött.
En vanlig apelsin väger runt 170 gram ... varav runt 18 gram fruktsocker.
Sega råttor innehåller 50% socker så jag kan äta hela 36 gr sega råttor (någonstans runt en 8-10 råttor) och få i mig lika mycket socker.
Bär däremot, som vi lchfare vanligen äter: 18 gram socker,då får jag lov att sätta i mig 300-400 gram hallon. Lite bär kan man följaktligen gott unna sig! Apelsinen däremot är inte nyttig ... om man vill gå ner i vikt, eller slippa blodsockerproblem.
Ja, det verkar som att kunskapen om vad som händer med fruktsockret (fruktosen) när det kommer ned i matsmältningsapparaten inte riktigt nått fram till SLV m.fl. Fruktosen går direkt till levern och omvandlas till Triglycerider (blodfetter), som tillsammans med en massa andra kolhydrater (högt blodsocker/glukosvärde som ger högt insulinpåslag) orsakar en skadlig obalans mellan LDL (för högt värde med många små täta partiklar) och HDL (för lågt värde/antal). En enstaka frukt någon gång då och då gör nog ingen skada på en frisk person utan diabetes eller sockerberoende, men två tre frukter om dagen skapar bara onödiga och på sikt skadliga blodsockersvängningar utan att ge några större kompenserade hälsovinster. Som godis är hallon och blåbär bättre tycker jag..gärna med vispgrädde till. 🙂
Henrik! Läsk innehåller också omkring 90 procent vatten. Går vi inte upp i vikt av läsk? För övrigt minns jag tydligt tiden innan jag började med LCHF. Jag kunde inte passera någon av de fruktkorgar som brukar stå utställda på min arbetsplats utan att börja dregla och sno åt mig en frukt. Och det var definitivt inte vitaminerna min kropp kände ett sug efter! Ett par, ibland tre, frukter om dagen ledde till en långsam men stadig viktuppgång. Detta trots att jag tränade mer då än nu. Kanske också ska tillägga att jag idag ligger mycket nära min idealvikt, efter nästan ett år på LCHF.
Björn! Ja, frukt var kanske nyttigt på Hedenhös tid men jag tror inte att vi skulle känna igen den tidens frukt om vi fick tillfälle att smaka. Skulle tro att den tidens äpplen (t.ex.) har mycket mer gemensamt med vildäpplen en de mer godislika äpplen vi hittar i frukt- och gröntdisken idag. All frukt (och rotfrukter) har ju förädlats mot ett högre socker- och kolhydratsinnehåll. Och detta på bekostnad av näringsinnehållet.
Fruktågrönt. Det är INTE samma sak, frukt och grönt. Jag blir så himla trött.
Ett exempel. Äpple med skal: fibrer 2 gr, C-vitamin 12 mg, folat mcg. The contender is broccoli: fibrer 3 gr, C-vitamin 83 mg, folat 175 mcg. Äpple är gott men jag äter hellre broccoli, jag.;-)
Inte för att jag tror att frukt är farligt, det kan säkert ätas nån frukt om dan av de flesta med en hyggligt frisk metabolism. Det är ju bara det att grönsaker är näringstätare och dessutom odlas de på närmare håll vilket för mig också spelar roll.
Jag har aldrig ätit så mycket grönsaker som jag gör nu efter kostomläggningen.
Kanske inte så konstigt för hur gott var det med sallader utan salladsdressing (eller hujedamej med nåt lowfatklet som låtsas vara salladsdressing)? Hur gott var det med ångkokta grönsaker utan en klick smör med?
Hur gott är det inte nu med en sallad med en god olje- eller majonäsdressing till? Hur gott är det inte nu med ångkokta, kokta, ugnsbakade, stekta gönsaker med smör eller grädde eller en god olja till? 🙂
Frukt är nog nyttigt även idag skulle jag vilja påstå men problemet är mängden och den ständiga tillgängligheten. Ett äpple då och då klarar nog de flesta om man inte är metabolt sjuk eller har diabetes men samtidigt så kan man lätt få i sig samma näring från grönsaker som inte är lika söta.
Var det ingen annan som reagerade på det underbara uttrycket: fetmatsbranschen? Har ni någonsin träffat en person som säger: Nä men själv jobbar jag i fetmatsbranschen, vad gör du själv? :-D. Humor!
Jamenvisst ska jag göra det :)) Att vi människor, och säkert även djuren, har preferser åt det söta står väl numera helt klart. Särskilt i förhistorisk tid då tillgång till socker och därmed energi som kroppen kunde tillgodgöra sig snabb kunde det handla om vår överlevnad. Precis som idag var det nog så även för länge sedan att det var de största frukterna, rödaste och de färgstarkaste bären som var de sötaste och självklart var det också dessa som plockades. Varför skulle de plocka de minsta, suraste och blekaste frukterna och bären när det fanns större och sötare. I och med att det var dessa som föredrogs och åts var det dessa frukters kärnor som fick chans att bli nya träd och buskar. Dessa hade alltså gener som gav lite sockerrikare frukter och på den vägen är det. Förädlingen har varit omedveten, hos människan och givetvis också för djuren. De senaste 200 åren har dock förädlingen varit mer systematisk och i högsta grad medveten. Det finns också en hel del på världsvida väven om hur man genom förädling av potatis försöker höja stärkelsehalten och också lyckats med detta. Detta är säkert inget nytt.
Detta har jag naturligtvis inte funderat fram själv även om det är ganska intuitivt om man tänker efter. Jag har stött på resonemanget i ett par böcker jag har läst, men minns tyvärr inte vilka. Jag har läst en jäkla massa böcker om evolutionsbiologi, så det var nästan säkert en av dessa.
Potatisen som man har höjt stärkelse halten i heter just Stärkelse potatis. Den odlas för att man skall utvinna stärkelse som sedan används av industrin exempelvis pappersindustrin, foder, och diverse mat produkter (industrimat). Den används dock inte som mat potatis.
När det gäller frukter så är de mindre söta idag. En frukts mognad och när den uppnår perfekt ätbar mognad är något dom de flesta ej känner till eller har upplevt.
Skulle frukter vara mindre söta idag än när då? Har du smakat ett äpple från ett vildväxande äppleträd? Jag tvivlar starkt på att den frukt som vi är genetiskt anpassade för att äta (vildväxande frukt) skulle vara sötare än frukten som vi idag köper i våra vanliga affärer.
Ett vildväxande äpple träd var? Detta beror ju helt och hållet på vart du plockar det.
Ungefär som en druva odlad i Sverige. Tror du att den kommer att bli söt i smaken med det klimatet som vi har.
Du har knappast inte ätit vild frukt om du kommer med det påståendet.
Jag blir väldigt nyfiken på varifrån du fått uppgiften att dagens frukt skulle vara mindre söt än den en gång var? Folk skulle inte vara intresserade av att äta frukt om den inte vore söt och detta gör att fruktförädlare aktivt jobbat på att få fram sötare frukter som säljer bättre. Det är bara att gå till sig själv och sådan jag var innan jag började med LCHF. Jag åt en jäkla massa frukt, i tron om att det var nyttigt. Naturligtvis valde jag de största och sötaste frukterna.
De äppelträd man stöter på ute i "det vilda" är naturligtvis inga vilda träd i ordets egentliga betydelse. Där jag växte upp fanns en del "förvildade" äppelträd på platser där det bodde folk för ett par hundra år sedan, men där det idag bara växer skog. Vi barn smakade på dessa äpplen, men eftersom de var både sura, små och saknade den sötma vi ville åt fick de fortsättningsvis hänga kvar på sina träd, men blev vi riktigt sugna åt vi dem ändå. Dessa var alltså äpplen sådana som de var på den tiden det bodde folk där, och genetiskt intakta från den tiden. Ändå växte de på platser med förhållandevis mycket solljus, så det var inte bristen på detta som gjorde att de saknade den eftertraktade sötman.
Sedan utgår jag från att vi pratar om frukter och bär som växer i sin naturliga miljö. En druvas framdriven i ett växthus här i Sverige kan säkert uppnå en ganska hög grad av sötma och detta måste bero mer på druvans, eller vilken frukt som helst, genetiska förutsättningar än något annat. Avocado är som bekant inte sött trots att de växer på samma breddgrader som många druvor och det beror på att avocadon saknar de gener som ger den sockerhalt.
Potatis med olika stärkelsehalter har drivits fram, men maximal stärkelsehalt är inte eftersträvansvärd eftersom den då förlorar sina fina kokegenskaper. Antagligen har de förädlats mot så pass hög stärkelsehalt att de behåller sina kokegenskapler. Den främsta egenskapen man strävar mot vid förädling är att potatisen, och andra rotfrukter, ska vara högavkastande. Detta har jag också läst mig till men tyvärr minns jag inte vilken bok.
Resultatet av modern odling och transport gör att vi har svårt att träffa rätt gällande mognaden.
De flesta frukter i butik har inte rätt mognad och de flesta låter inte frukter mogna till sig innan de äts.
Har du upplevt och ätit riktigt mogen frukt, exempelvis vild, så förstår du att de frukter som finns i våra butiker inte har en tillstymmelse till sötma.
Gällande äpplen så finns det olika sorter av äpplen. Du kanske tror att det från början bara fanns ett surt äpple som sedan har förädlats fram till ett sött äpple.
Om du jämför sötman på ett vilt bär med ett bär som du köper dyrt i butik, vilken är sötast.
En mogen tomat som du plockar i ett varm land har en sötma som du aldrig upplever med de från butik. Prova ät en vild banan.
Det finns mycket som tyder på att vilda frukter och bär "förädlats" enligt de evolutionära mekanismer jag beskrev i mitt förrförra inlägg. Både människor och djur har genom årmiljonerna föredragit de sötare exemplaren och det är kärnorna från dessa som fått chansen att bilda nya växter och träd och som gradvis givit ännu sötare frukter enligt samma mekanismer.
Det kan vara som du säger, att mycket av dagens frukt inte är lika söt som dess vilda förlaga eftersom kraven på hög avkastning antagligen väger tyngre vid förädlingsarbetet än fruktens sötma. Men som sagt... den vilda förlagan har också "förädlats" med hjälp av människors och djurs tendens att välja större och sötare frukter, enligt resonemanget i första stycket.
Dietdoctor.com använder kakor (cookies) för att webbplatsen skall fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Läs mer
35 Kommentarer
Toppkommentarer
Alla kommentarer
:-p
Länk.
http://www.svt.se/vetenskapens-varld/se-program/article326348.svt?aut...
Det verkar ju finnas en del som talar för att även den kan förbättras med hjälp av bra mat.
Om vi tittar på de hälsovinster som beskrivs här i bloggen så kanske man kan dra en försiktig parallell till att en del saker som lugnare mage och bättre motståndskraft mot sjukdomar etc kan tyda på en förbättrad tarmflora med kostens hjälp. Just saying.
Jag föreslår att de ger vasslen och kärnmjölken till grisarna istället så att de kan gödas fetare.
"Vi jobbar hårt med att frukt och gröntkonsumtionen ska öka", säger hon till Di.
Varför i hela fridens namn tror handlarna att de måste "jobba hårt" med att påverka kundernas köpbeteende?
Jag hade nyligen en brevväxling med ICA Maxi i Torslanda, där jag försökte förmå dem att satsa mer på LCHF. Bland annat skickade jag en länk till artikeln här om LCHF-hyllan på ICA Supermarket i Vallhamra http://www.kostdoktorn.se/lchf-hylla-pa-ica-supermarket/ men de svarar bara att "det är ett väldigt smalt segment".
Jojo, orsak och verkan kanske...?
Det viktigaste är dock att handlarna har full uppbackning av "staten" som också vill att vi ska äta mer fruktågrönt!
Om man sedan tänker på att F&G nästan alltid färdas långväga -- ibland tvärs över hela klotet -- så rimmar ju den påstådda satsningen på närproducerat särskilt illa.
Frukt är oerhört nyttigt. Ju mer frukt vi, på Hedenhös tid, kunde äta, när de enstaka tillfällena gavs, desto bättre. Men efter ett tag blir man mätt även på frukt. Således har vi utvecklat en funktion som gör att sockret i frukten tillfälligtvis sätter mättnadsfunktionen ur spel. På så vis kom de, som kunde proppa i sig mest från det där fruktträdet man råkade springa på, att få ett genetiskt försprång gentemot sina konkurrenter.
Skadan som sockret ställde till med uppvägdes alltså av nyttan av de vitaminer med mera som frukten innehöll.
Och detta fungerade uppenbarligen utmärkt fram till för några hundra år sedan, då industrin började utvinna rent socker billigt och i stora mängder...
Bara en teori alltså, från en glad amatör på området... 🙂
En vanlig apelsin väger runt 170 gram ... varav runt 18 gram fruktsocker.
Sega råttor innehåller 50% socker så jag kan äta hela 36 gr sega råttor (någonstans runt en 8-10 råttor) och få i mig lika mycket socker.
Bär däremot, som vi lchfare vanligen äter: 18 gram socker,då får jag lov att sätta i mig 300-400 gram hallon. Lite bär kan man följaktligen gott unna sig! Apelsinen däremot är inte nyttig ... om man vill gå ner i vikt, eller slippa blodsockerproblem.
Ett exempel. Äpple med skal: fibrer 2 gr, C-vitamin 12 mg, folat mcg. The contender is broccoli: fibrer 3 gr, C-vitamin 83 mg, folat 175 mcg. Äpple är gott men jag äter hellre broccoli, jag.;-)
Inte för att jag tror att frukt är farligt, det kan säkert ätas nån frukt om dan av de flesta med en hyggligt frisk metabolism. Det är ju bara det att grönsaker är näringstätare och dessutom odlas de på närmare håll vilket för mig också spelar roll.
Jag har aldrig ätit så mycket grönsaker som jag gör nu efter kostomläggningen.
Kanske inte så konstigt för hur gott var det med sallader utan salladsdressing (eller hujedamej med nåt lowfatklet som låtsas vara salladsdressing)? Hur gott var det med ångkokta grönsaker utan en klick smör med?
Hur gott är det inte nu med en sallad med en god olje- eller majonäsdressing till? Hur gott är det inte nu med ångkokta, kokta, ugnsbakade, stekta gönsaker med smör eller grädde eller en god olja till? 🙂
Var det ingen annan som reagerade på det underbara uttrycket: fetmatsbranschen? Har ni någonsin träffat en person som säger: Nä men själv jobbar jag i fetmatsbranschen, vad gör du själv? :-D. Humor!
Skulle vara intressant med lite djupare förklaring gällande dina påstående. Vilka och på vilket sätt har frukter samt rotfrukter förädlats sötare?
Detta har jag naturligtvis inte funderat fram själv även om det är ganska intuitivt om man tänker efter. Jag har stött på resonemanget i ett par böcker jag har läst, men minns tyvärr inte vilka. Jag har läst en jäkla massa böcker om evolutionsbiologi, så det var nästan säkert en av dessa.
När det gäller frukter så är de mindre söta idag. En frukts mognad och när den uppnår perfekt ätbar mognad är något dom de flesta ej känner till eller har upplevt.
Ungefär som en druva odlad i Sverige. Tror du att den kommer att bli söt i smaken med det klimatet som vi har.
Du har knappast inte ätit vild frukt om du kommer med det påståendet.
De äppelträd man stöter på ute i "det vilda" är naturligtvis inga vilda träd i ordets egentliga betydelse. Där jag växte upp fanns en del "förvildade" äppelträd på platser där det bodde folk för ett par hundra år sedan, men där det idag bara växer skog. Vi barn smakade på dessa äpplen, men eftersom de var både sura, små och saknade den sötma vi ville åt fick de fortsättningsvis hänga kvar på sina träd, men blev vi riktigt sugna åt vi dem ändå. Dessa var alltså äpplen sådana som de var på den tiden det bodde folk där, och genetiskt intakta från den tiden. Ändå växte de på platser med förhållandevis mycket solljus, så det var inte bristen på detta som gjorde att de saknade den eftertraktade sötman.
Sedan utgår jag från att vi pratar om frukter och bär som växer i sin naturliga miljö. En druvas framdriven i ett växthus här i Sverige kan säkert uppnå en ganska hög grad av sötma och detta måste bero mer på druvans, eller vilken frukt som helst, genetiska förutsättningar än något annat. Avocado är som bekant inte sött trots att de växer på samma breddgrader som många druvor och det beror på att avocadon saknar de gener som ger den sockerhalt.
Potatis med olika stärkelsehalter har drivits fram, men maximal stärkelsehalt är inte eftersträvansvärd eftersom den då förlorar sina fina kokegenskaper. Antagligen har de förädlats mot så pass hög stärkelsehalt att de behåller sina kokegenskapler. Den främsta egenskapen man strävar mot vid förädling är att potatisen, och andra rotfrukter, ska vara högavkastande. Detta har jag också läst mig till men tyvärr minns jag inte vilken bok.
De flesta frukter i butik har inte rätt mognad och de flesta låter inte frukter mogna till sig innan de äts.
Har du upplevt och ätit riktigt mogen frukt, exempelvis vild, så förstår du att de frukter som finns i våra butiker inte har en tillstymmelse till sötma.
Gällande äpplen så finns det olika sorter av äpplen. Du kanske tror att det från början bara fanns ett surt äpple som sedan har förädlats fram till ett sött äpple.
Om du jämför sötman på ett vilt bär med ett bär som du köper dyrt i butik, vilken är sötast.
En mogen tomat som du plockar i ett varm land har en sötma som du aldrig upplever med de från butik. Prova ät en vild banan.
Det kan vara som du säger, att mycket av dagens frukt inte är lika söt som dess vilda förlaga eftersom kraven på hög avkastning antagligen väger tyngre vid förädlingsarbetet än fruktens sötma. Men som sagt... den vilda förlagan har också "förädlats" med hjälp av människors och djurs tendens att välja större och sötare frukter, enligt resonemanget i första stycket.