Svenska Diabetesförbundet positiva till lågkolhydratkost?

I veckans nummer av Diabetes, Svenska Diabetesförbundets tidning, finns två artiklar positiva till lågkolhydratkost.

Klicka på rubrikerna för länkar till artiklarna.

Därför minskade jag på kolhydrater

Ron RaabEn översatt artikel av Ron Raab, 57, tidigare vice ordförande för Internationella diabetesfederationen och nu ordförande för organisationen ”Insulin for Life”. Raab är själv typ 1 diabetiker sedan sex års ålder. Han berättar att han sedan tio år tillbaka minskat kolhydratmängden i sin kost med ungefär 2/3, till runt 80 gram om dagen. Resultatet?

Han har kunnat sänka sina insulindoser till hälften, med ett mycket stabilare blodsocker som följd. Hans långtidssocker, HbA1c, har blivit ”kraftigt förbättrat”. Hela konceptet upplever han har lett till en ”enorm förbättring” av hans liv.

Jag rekommenderar varmt att de som kan läser originalartikeln på engelska. Den svenska översättningen är en förkortad version som saknar en hel del intressant och inte är perfekt översatt. Exempelvis har ”tablespoon” (matsked) översatts till tesked.

Ron Raab hör tydligen till de som fortsatt är försiktiga med just mättat fett, vilket jag tror är helt onödigt. Men det går ju att äta lågkolhydratkost ändå. Möjligt är att han uttrycker sig taktiskt för att tas på allvar i världens landet med störst andel feta personer, USA, där fetträdslan också är som störst (att det finns ett samband tror jag definitivt).

Tallriken ut i kylan

En artikel om den stora och välgjorda israeliska studien som kom för en månad sedan. Studien jämförde lågkolhydratkost, medelhavskost och fettsnål kost liknande den som fortfarande ofta rekommenderas för diabetiker. Resultaten var bäst för lågkolhydratkost.

Den fettsnåla kosten var sämst såväl för vikt som för blodfetter, och diabetiker som åt den fettsnåla kosten fick även sämre blodsocker. Inte särskilt förvånande då man vid fettsnål kost behöver äta mer blodsockerhöjande kolhydrater.

Artikeln i Diabetes avslutas:

Med den israeliska studiens resultat i bakhuvudet blir det nog svårt att vid rådgivning framöver kunna säga att tallriksmodellen är det enda och bästa alternativet för alla som vill gå ned i vikt.

Årets understatement?

Läs mer

Allt om diabetes

28 Kommentarer

  1. Från Insulin For Lifes hemsida:
    "Most people in most countries of the world who need life-saving insulin cannot obtain it. Insulin for Life Australia is a not-for-profit organisation that collects and distributes insulin and other diabetes supplies that would otherwise be wasted."

    Nu kanske de kan börja skicka kostråd istället och få de behövande att sluta äta den skräpmat som den västerländska "Kulturen" kommit med!

  2. Jo, men för typ 1 diabetiker som Ron Raab kommer insulin troligen ändå alltid att behövas. Även om behovet kan minska kraftigt vid lågkolhydratkost.

    Sådan kost kan dock tänkas vara svårare att få tag på just för personer i fattigare länder... Men att arbeta för att komma ifrån den värsta västerländska skräpmaten som du säger, det vore säkert väldigt positivt.

  3. Slutar vi köpa exportgrödor av u-länderna frigörs den mark som behövs för att de skall kunna försörja sin egen befolkning med bra livsmedel.

    Helst skulle man i internationell lag förbjuda export från ett land som inte kan försörja sin egen befolkning med livsmedel, exportera kan man göra när man har ett överskott. Då skulle de multinationella företag som direkt eller indirekt äger mycket av jordbruksmarken i u-länder ta sitt ansvar och se till att befolkningen fick mat, för annars skulle de ju inte få exportera, och då skulle de vara hänvisade till de inhemska marknaderna som inte är lika köpstarka som vi, deras vinst skulle alltså minska radikalt, liksom svälten.

  4. Det är alltså inga som helst problem att försörja ens de allra fattigaste med mat. Det är inte ett produktionsproblem utan att fördelningsproblem.
  5. Thomas Berglund
    Off topic:

    Jag skrev en liten kommentar till en artikel skriven av Paulun i Expressen. Paulun menade att det var hälsosamt att sänka kolhydratsintaget och öka sitt intag av vegetabilska fetter. Men att animaliskt fett var onyttigt för hälsan. Så jag skrev:

    "Hej, såg din artikel på Expressen. Mycket bra att du som har sådan genomslagskraft rekommenderar människor att inte vara rädda för fett. Men, forskningen visar att just animaliskt mättat fett är det nyttigaste för oss människor. När man når ut till så stora massor som du gör att det nog viktigare att få ut rätt information istället för “gällande korrekt” information. Mättat fett sänker blodfetterna och ger en lägre riskprofil för kardiovaskulära sjukdomar, plus ett förbättrat HbA1c (långtidsblodsocker). Nackdelen är att ett ökat intag av mättat fett måste ske i kombination av ett minskat kolhydratsintag. Men dessa fakta är konstaterade i otaliga studier om och om igen."

  6. Men, Paulun ska ju tydligen ha svängt över till det mättade fettet enligt vad jag läst på nån blogg. Var det inte en gammal artikel du läste?
  7. Johnny Coconut
    Mina beräkningar säger att om människan behöver äta lika mycket protein som en chimpans, så är det så att en chimpans äter 13% av sina kalorier från proteiner, ca 21% animaliska och 79% vegitariska. En människa äter mycket kokosnöt och frukt som bara innehåller 3% protein från kalorier, därför är människan tvingad att äta föda och främst animalisk föda för att täcka proteinbehovet. Folk från söderhavsöarna med obegränsad tillgång till fisk och protein väljer ändå att äta 10% animaliska proteiner från mest fisk samt en del fågel och gris, plus de 3% proteiner som finns i frukt och kokosnötter.

    Människans behov av söta frukter och kokosnötter samt salt fett och protein från musslor och fisk är starkt och naturligt förklarade. Jag kan inte se att människan är 100% carnivore, snarare är vi 38% raw kokosnötivore, 50% raw frugivore, 1% raw herbivore och 10% raw carnivore (oysters, fish, egg, bird, pigg, cow, etc). Det finns idag få som ser samma sak, men det finns en del och pusselbitarna är överväldigande.

  8. MimLan
    Johhny Coconut: Synd bara att det inte var så sött som du vill tro. http://johannaskost.blogspot.com/2008/03/r-frukt-ursprunglig-fda.html
  9. Thomas Berglund
    maxiq:

    Jo det kan det ha varit. Men jag läste den häromdagen, på första sidan i Expressen på nätet. Då brukar artikeln inte vara gammal?

  10. Tidningarna brukar köra sina artiklar i repris med jämna mellanrum och presentera dem som nyheter eftersom de tror att deras läsare är dumma i huvudet. Flera år gamla artiklar kan dyka upp, särskilt på sommaren.
  11. Påläst
    Många är okunniga om sin diabetes! Det gäller ju inte oss här på Kostdoktorns blogg!

    http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=829270

  12. MimLan
    Påläst: Det där låter så tragiskt att jag bara kan skaka på huvudet. Jag må ha en bra läkare som värnar om mig, och låter mig få tag vilka prover jag vill, men det är ju ett sådant enkelt och bra värde att det är grundläggande för vilket standardblodprov som helst. Att diabetiker inte har koll, eller ens förstår att de skall ha det säger bara om hur satans usel "vården" är.

    (Faktum är att vi inte tar långtidsblodsockret varje gång, för vi vet att det är lågt och stannar där; 3,6.)

  13. ein was fur netter Aufstellungsort. ich mag es yeah mich!
  14. Anna
    Jag blir lite rätt när du säger "vilket jag tror är helt onödigt" ang att han äter lite mättat fett. Vi propsar ju på att mättat fett är bra?
  15. stina
    Hej
    Jag är typ 1 diabetiker och vill bara påpeka att om man äter för lite kolhydrater kan det hända att man tar för lite insulin och får insulinbrist vilket är ett allvarligt tillstånd. Det tar inte lång tid innan man som typ 1 diabetiker kan få ketoner i blodet som i för stor utsträckning är livshotadne och kan förstöra hjärnan.
    Ville bara påpeka detta så ingen typ 1 diabetiker tar bort nästan alla kolhydrater utan att rådfråga sin läkare innan. Om man kombinerar det med fett och använder sig av långsamma kolhydrater så slipper man däremot jätte svängningarna som gör livet mer problematiskt.
  16. stina,
    Tyvärr har många missförstått det där. Om du som typ 1 diabetiker äter ytterst lite kolhydrater och tar den mindre mängd insulin som krävs för att kontrollera det får du precis det insulin du behöver, ingen brist.

    Du kan då få fysiologisk ketos, precis som en icke-diabetiker som inte äter kolhydrater. Det är såvitt känt naturligt och helt ofarligt.

    Jag har säkert sprungit runt i ketos större delen av sista fyra åren, och min hjärna verkar fungera som vanligt. 😉

  17. Zepp
    Äter man inga kolhydrater alls som typ 1 räcker det med långtidsverkande insulin såsom friska alltid har en normal insulinhalt!

    Problemet är att det är halten insulin som reglerar Glukagon och frigörandet av fett som bränsle.

  18. Lund
    Stina, är det vad den svenska diabetesvården lär ut är det verkligen att beklaga. Det är namligen inte en siffra rätt.
  19. Kenneth
    Oj, man blev ju riktigt nervös när man läste Stinas inlägg...jag har själv typ 1 och kört lchf i en vecka nu o har bara tagit mitt långtidsverkande (Lantos) och inte behövt ngt måltidsinsulin för att jag legat på en hyfsad nivå (runt 6 på mätaren) men jag tog ett urinprov hemma för ketoner o hade lite högre än normalt...borde jag oroa mig? Jag har dock gått UPP ett halvt kilo på denna veckan, ngn som har tips?
  20. Zepp
    En stor skillnad mellan T1 och T2 är att T2 är insulinresistenta, dvs deras celler är inte lika mottagliga för insulinets signaler och tarvar därför ofta mer insulin för att blodsockret skall sjunka till normala nivåer.

    T1 är ofta inte insulinresistenta så deras celler kan hantera glukos på ett annat sätt, så länge det finns tillräkligt med isulin i blodet.

    T2 behöver därför sänka sitt kolhydratintag till en såpass låg nivå, där deras celler klarar att ta upp glukos på rimliga mängder insulin.

    Medans de flesta T1 kan äta mer kolhydrater, då resitensen inte är huvudproblemet, utan där handlar det mer om att balansera en lagom dos glukos mot en lika lagom dos insulin.

    Till det kommer risken för keoacidos för T1, men då får man slarva rejält med insulinet.

    Skillnaden ligger altså i kostinducerad ketosis, som handlar om kroppens sätt att hantera ett lågt kolhydratintag och ketoacidos som handlar om för lite insulin.

    Acidosen uppstår för att det är insulin som reglerar mängden glukagon, vilket i sin tur ökar nybildningen av glukos samt ketoner i tron att det råder energibrist.

    Äter man mindre andel kolhydrater lär man alltid få högre andel ketonkroppar i blodet, då de till stora delar ersätter glukos, speciellt för hjärnan andra vitala organ.

    Fördelen för T1 med en lågkolhydratkost är altså att man inte behöver parera lika mycket blodsocker, men samtidigt behöver man ofta inte ligga lika lågt som T2, då man ändå är tvungen att ta en viss mängd insulin.

  21. Kenneth
    Zepp, tack för svar, men skulle önska lite förtydligande på:

    "T1 är ofta inte insulinresistenta så deras celler kan hantera glukos på ett annat sätt, så länge det finns tillräkligt med isulin i blodet." Vad är tillräckligt med insulin? Jag tar 10 enheter Lantus innan sänggång...ligger mellan 5-7 i socker på mätaren, tar jag tillräckligt?

    "Till det kommer risken för keoacidos för T1, men då får man slarva rejält med insulinet."
    Hur då slarva?

    "Äter man mindre andel kolhydrater lär man alltid få högre andel ketonkroppar i blodet, då de till stora delar ersätter glukos, speciellt för hjärnan andra vitala organ."
    Jag äter ju nästan inga kolhydrater alls...kommer jag att ta skada då?

    Tacksam för svar, jag är lite orolig att jag gör ngt fel...

  22. Zepp
    Med tillräckligt med insulin menas den mängd som krävs dels för basbehovet som alla friska har samt för det blodsocker du får av kroppens egenproduktion samt det du får av det du äter.

    Vad jag begriper är dina uppmätta blodsockervärden det enda facit som finns, både långtidsvärden och dina dagliga mätningar.

    Sen så vet jag inte om du har någon restproduktion av insulin kvar?

    Att strunta i att ta sitt insulin är livsfarligt för T1, men det visste du redan?

    Ketoacidos karakteriseras av högt blodsocker och en ohämmad frigörelse av ketonkroppar utöver kroppens buffringsförmåga, det är altså när man inte tar sitt insulin.

    Näe, ketonkroppar är inte skadliga, hjärnan och hjärtat föredrar dessa framför glukos som bränsle, utan det är acidosen (blodets PH) som är faran om man struntar i insulinet.

    Vid all diabetes och kostomläggning gäller noggranna glukosmätningar tills man funnit hur ens kropp bäst vill ha det, om man har någon restproduktion och hur bra cellerna är på att hantera glukos.

    Som sagt T1 är oftast inte insulinresistenta, och behöver som regel inte ligga lika lågt i kolhydratintag som T2, då de ändå tillför insulin.

    Men man behöver ju för den skull inte ta sina kolhydrater från sådant utan näring, som godis, läsk o sådant, utan då mer grönsaker och en del rotfrukter.

    Dr Bernsteins "Diabetes solution" är den främsta literaturen för T1, han har själv haft T1 hela livet.

    "This simple, straightforward program is based in good nutrition, healthy exercise, and (where necessary) small doses of medication. Dr. Bernstein will show you what he has learned during his 64 years of living with Type 1 diabetes and how, through intense research and experimentation he developed his unique but simple plan which has helped countless diabetics."

    http://www.diabetes-book.com/

  23. Kenneth
    "Att strunta i att ta sitt insulin är livsfarligt för T1, men det visste du redan?"
    Ja, det förstår jag, men räcker det med att ta det långtidsverkande då? Vad är det mer för tester jag borde ta, jag mäter ju mitt socker flera ggr per dag o kissar på ketonmätstickor (idag gav den väldigt lite utslag: "låg halt") Tycker det är så skönt att slippa ta måltidsinsulin nu när jag går på lchf, men vill ju inte det ska vara skadligt...
  24. Zepp
    Ketostixen kan ioförsej vara lite luriga för de som kör ketogen diet.. de är trots allt bäst för de T1or som kör högkolhydratkost.. för då visar de mer att det är fara o färde.

    Vi som lever på ketogen diet, förbrukar ju våra ketoner som bränsle för kroppens processer, de ersätter då en hel del glukos.. och om din kropp gillar omställningen kommer den att ställa in sig så att överskottet blir minimalt!

    Dvs, det du kissar ut är egentligen överskott, antingen på grund av dåligt intrimmad reglering eller på grund av kroppens PH-reglering, dvs blodets buffringsförmåga.

    För T1 finns kombinerade blodsocker- och keton-mätare, det är antagligen en sådan du skall ha.

    Ketostixen är för sockerjunkies!

  25. Kenneth
    Tack så mkt för svaren, Zepp
  26. kristina
    Min son vill prova LCHF-dieten!Har typ-1 diabetes och tränar på elitnivå,är det att rekommendera!Känner mig lite orolig då jag inte är så insatt i ämnet!Tacksam för svar!
  27. Majoren
    Hej Kristina! Jag har ingen erfarenhet av diabetes kombinerat med träning på elitnivå och LCHF-kost men tror inte du behöver vara orolig.
    Tränar din son på elitnivå är det ett rimligt antagande att han är inläst på kostens betydelse och inverkan på träningen.
    Som diabetiker har han ytterligare kunskap om kost och träning. Jag gissar att han förbereder sig väl och vet hur han tänker förändra sin kost och är medveten om att han i början behöver kontrollera sitt socker betydligt oftare. Risken är att hans socker hamnar för lågt om han inte justerar ned sin dosering. Redan inom ett par dagar kommer kostomläggningen att medföra ett lägre men framförallt stabilare blodsocker.
  28. Laila
    Jag är typ 1 diabetiker o har ätit LCHF sen ca en månad tillbaka och upplevde det mycket positiv med ett jämnare blodsocker, mer energi och några kilo lättare. Sen kommer något så tråkigt som lågt blodsocker/känning och allt blir förstört. Svårt att komma igång igen, otroligt sötsug/sug över huvudtaget och en enorm trötthet. Tycker det nu är svårt att äta mig mätt på fett o protein, hur gör ni andra diabetiker när ni får känning? Vad äter ni då och finns det någon som kan känna igen sig i min beskrivning?
    /Laila

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg