Stora skrytartråden
Glöm jantelagen en stund. Här är din chans att skryta med vad just du åstadkommit med lågkolhydratkost. Och inspirera de som just börjat.
Berätta om hälsovinster eller viktnedgång på lågkolhydratkost. Eller annat relaterat som är värt att berätta om. Du kan ha hållt på en vecka eller fem år, spelar ingen roll.
Har du gått ner 5 kilo? Slutat äta godis? Sprungit en halvmil för första gången? Allt sådant passar här.
Vill du läsa skrytberättelserna?
De börjar här – på kommentarsida 1
(Längre diskussioner om sidoämnen har ibland rensats bort, men alla berättelser är kvar)
963 kommentarer
Magen fungerar mycket bättre, sockersuget finns där ytterst sällan och när jag väl äter något litet sött räcker det med EN bit av något. Vilken känsla!
Grattis! Jag befinner mig i EXAKT samma situation som du - är 173 cm, började på 98 kg och är nu nere på 89,5 (morgonens notering). Vad ungefär äter du en vanlig dag på LCHF?
Jag äter 1-2 kokta ägg med majonäs eller 1-2 stekta i mkt smör. Ett halvt pkt bacon. + mkt vatten, man blir törstig av denna mat så det är lätt att dricka mycket tycker jag. Ibland äter jag lunch( beror på när jag ätit frukost och om jag är hungrig)och då blir det ofta gårdagens rester på något kött, kyckling eller fisk oftast med en fet röra eller sås. Inga grönsaker det sparar jag till middagen. Middag består av kött, fågel eller fisk med mycket sås eller röra med mycket majonäs, grädde och/eller cremefr. Vill jag ha mellanmål ( oftast inte:) då blir det en halv avokado eller ost o skinkrullar eller lite nötter. I kaffet har jag grädde vilket tog ett tag att lära sig men nu är det riktigt gott!
Jag är en av de lyckligt lottade som har egna höns så ägg har jag alltid hemma, jag har egen köttproduktion med nöt och lamm så frysen är full. Vi har även jaktmarker så älg och rådjur finns på menyn ibland. Det jag handlar är kyckling och fläsk men då väljer jag svenskt och då närproducerat och ekologiskt. Jag är själv ekoproducent så det är naturligt att hålla sig till det. Jag tränar inte(promenad ibland) utan i och med mitt fysiskt krävande arbete som bonde så känner jag att det inte är så angeläget men ibland så skulle det kanske vara ytterligare ett sätt att få mer muskler, haha man får skryta här va? - jag är ganska stark, om jag får säga det själv! Lycka till ALLA duktiga!! Kram/ Ulrika
Gissa om jag blev glad, jag följer upp mina resulat veckovis genom att ta mina mått(vill inte fokusera på antal kg så väger mig inte).
Är sjukt positivt överraskad, detta har jag minskat på en vecka:
Överarm: 1cm
Lår: 3 cm på varje ben
Midja: 3 cm
Rumpa: 3 cm
WOW, kommer nog räcka med en till två månader på LCHF för att komma i forma :).
Ska fortsätta äta såhär i stora drag efter att jag nått mina mål också, inser att det är fantastiskt skönt att kunna äta sig helt mätt, på jättegod mat och slippa allt vad sötsug heter, jippi!
Då jag varit överviktig de senaste 15 åren och sakta krupit uppåt efter varje barn så kände jag att nu får det vara nog!
Jag började med lchf 1:a oktober 2010 efter att ha läst, frågat och läst i ett par veckors tid.
Den 25:e februari visade vågen - 20 kg och ett antal cm mindre runt midja, byst och stuss!
Mitt största problem nu är att alla mina kläder är för stora, men det känns som ett mycket trevligare problem än det jag hade förr! :)
theresa - En namne, jag länkar till min blogg så blir det förhoppningsvis inga missuppfattningar. :-)
Den här gången har det dock lyckats bra. Jag vägde idag in på 89,9 kg och har således förlorat över 25 kg och jag har för avsikt att fortsätta äta så här resten av livet.
Ska bli spännande att se vart vikten planar ut. Jag gissar att jag kan förlora uppåt en 10 kg till utan att klassas som mager. Jag mår dock så bra idag att jag inte skulle bli ledsen om vikten planade ut redan nu, trots att BMI-skalan antyder att jag fortfarande bär på lite övervikt.
Det sköna är att jag kan börja motionera igen. Som friidrottare i ungdomsåren kom jag att uppskatta långa löpturer, något som varit en omöjlighet när man väger 115 kg. Idag springer jag utan problem en mil, kanske inte på några drömtider, men jag springer utan att få ont och njuter i fulla drag.
Idag skrattar jag åt min inledande kritik mot lågkolhydratkost. Jag var en av de som hårdnackat försvarade tallriksmodellen etc. Tills jag insåg att det var en aning för många som tjatade om lågkolhydratskost för att jag skulle kunna ignorera det.
Gissa om jag är glad över min förmåga att ompröva min egen inställning till diverse frågor.
Kostdoktorn har verkligen varit en bra kunskaps- och inspirationskälla.
Har ätit LCHF-kost sedan januari månad (med många avsteg dock) men har ändå lyckats förlora 9 kilo utan ansträngning. Väger nu 68 på mina 171 cm, så om det planar ut nu är det inte någon fara.
Som alla har skrivit tidigare så är ändå hälsovinsterna det stora förstapriset.
Från att ha somnat klockan 21.00 med barnen så kan jag nu vara vaken till 23.00 utan att vara dödstrött dagen efter.
Magen är lugn och jag likaså. Ingen värk i leder och liknande. Fantastiskt.
Äter dock en stark antibiotikakur just nu och har pga den lite problem med magen
(får inte behålla nåt för att uttrycka det delikat) Det gör att jag känner mig plufsig och inte riktigt som vanligt, men det är bara en vecka kvar på kuren så snart kommer jag nog att känna mig bättre igen.
Min mamma är totalt emot LCHF. Hon tror att hon skulle få stroke och hjärtinfarkt om hon körde LCHF. Hon har en övervikt som heter duga och är väldigt sockertorsk. Har utmanat henne dock.
Om hon håller sig till en LCHF-diet i två månader så ska jag bjuda henne på en weekend i Rom. Vi får se om hon nappar! För jag vet att hon inte kommer gå tillbaka om hon väl får känna sig så stark och frisk som jag gör nu, med viktnedgång som bonus. Håller tummarna.
Bra idé det där med utmaningen. Kanske det jag behöver göra med min karl - har precis skrivit om att han inte tror på LCHF även fast att han inte är fettskrämd. :) Frågan är bara vart min utmaning ska gå för jag vill att han ska förstå rätt snabbt - jag tror att han ligger i pre-diabetikerfasen nu - tyvärr "börjar" hans jobb nu så att säga - och är intensivt ända till slutet på oktober.
Själv har jag lagt om mitt liv till LCHF redan i januari 2010 och hitills tappat 22 kg. Kan inte ta det som ett exempel för min karl eftersom vi inte träffades förrän i januari i år :)
Och som alla säger, den stora vinsten är ju välbefinnandet. Får ofta frågan om jag är nykär eftersom det strålar om mig. Men det är enbart LCHF förtjänst!
Ge inte upp, resultatet kommer!
Älskar därför denna blogg där man kan fråga, svara, diskutera, "gråta", få svar, nyheter etc.
Fick tips om LCHF dieten i januari.Blev överlycklig och tvungen att prova.Nu har jag gått ner 15 kg,snart 16 så nu har jag bara hälften kvar.Helt underbart alltså.Var jätte mega sockerberoende innan,nu har jag nästan slutat helt med godis,trodde inte detta var möjligt.Hade värsta avtändning på kolhydrater första veckan,kändes värre än att sluta röka faktiskt.Förstod inte vad jag gjort för fel innan med min kosthållning,nu vet jag.....För mycket kolhydrater.
Det enda jag haft lite problem med är att hitta en bra kolhyradts källa för att motionera,men nu så,ett knäckebröd och ett halft glas yoghurt funkar fin fint,en middag med fet fisk innan så har man energi till många mil.Har aldrig mått så bra i mitt liv som jag gör idag :)
Kommer nog bli en bild på hur jag såg ut innan på väggen,som avskräckande för att börja med godis igen hihihi
Enda nackdelen är att jag irriterar min omgivning genom att påpeka att kolhydrater är onyttigt. Men det är smällar man får ta...
Mange - härligt att höra!
Norpan - kan bara säga Jag vet! (tänker på din sista mening)
Det är så många inlägg och svårt att hitta dem som är just i min situation, så jag efterlyser er så här.
Jag har ätit enligt LCHF sedan 1 januari. De första två veckorna gick jag ner 4 kilo. Då hör till saken att jag startade de tre första dygnen med Nutrilett-drinkar. Från mitten av januari har vågen inte rört sig mer än något kilo ned respektive upp. Min startvikt var 97,1 kilo och idag väger jag 94 kilo. Jag är 167 cm lång. Min ålder är 51 viket kan påverka har jag hört.
Jag äter väldigt lite kolhydrater över huvud taget. Mina måltider är oftast frukost, lunch och middag samt ibland "mellanmål" i form av ex brieost el jordnötscreme. Måltiderna är varken små eller särskilt stora. Jag har prövat att ha grädde i kaffet samt att utesluta grädden. Det verkar inte göra någon skillnad. Promenerar nästan varje dag.
Finns här någon som liksom jag "stått still" redan från början med så stor övervikt och sedan börjat gå ned efter så lång tid som tre månader?
Jag mår märkbart bättre efter att ha avgiftat mig från sockret, men lider av alla mina kilon.
Är 51 år och väger idag 78 kg till mina 165 cm. Har haft normalvikt 55-60 kg i alla år, men började gå upp i samband med klimakteriet för ca två år sedan. Mår så fruktansvärt dåligt av denna viktuppgång. Har inte heller fått någon ökad energi som många säger sig få av lchf-kosten. Positivt med kosten är i alla fall att jag fått bukt med sockerberoendet! Kan man äta "för lite" på den här kosten?
Mycket av ätandet styrs av våra känslor och inte alltid av vårt reela energi/näringsbehov, finns de som lyckats undrtrycka kroppens signaler, att de inte känner detta och äter efter vad de tror att de skall göra.
Fördelen och i viss mån nackdelen med LCHF är att hunger/mättad känns annorlunda, för en del är det bara positivt, de känner tydligare kroppens signaler, men det finns de som blir vrålhungriga samt de som tappar aptiten helt.
Tror det handlar rätt mycket om att de i allt för stor utsträckning kännt av blodsockernivåerna.
Jag har just varit på föreläsning med Kostdoktorn Andreas men blev inget kloklare. Man fick ställa frågor skriftligt och han försökte svara på mitt problem men hänvisade mest till sina råd på bloggen och de har jag redan läst och följer.
Kanske är det som du undrar Anneli att man äter för lite eller för lite fett. Mina luncher i skolan kan ibland bli torftiga eftersom det inte alltid finns mycket fett och bra proteinkälla. Grönsaker finns alltid men mättar ju inte så länge.
Tycker jag läst om många som har det som vi. Kanske funkar det inte på alla till sin idealvikt. Jag har ca 10 kg till ett bra BMI.
Jag har skrivit ned vad jag äter under ett par veckor och som jag ser det är allt ok.
Det tog inte lång tid förrän min mage som varit problematisk typ hela livet drog en suck av lättnad och började må strålande. Fantastiskt!!! När jag slutade med laktos för några år sedan blev den lite bättre, men detta är en ofattbar skillnad så med andra ord är det tydligen något i maten jag ätit som min mage inte klarar. Gissa om jag kommer att fortsätta!
Och att det försvunnit några centimetrar runt magen samt att min energi ökat rejält är ju väldigt trevliga biprodukter... :-)
Magkatarren försvann, eksemen försvann, mina frusenhet försvann, (jag är jättevarm hela tiden) sötsuget försvann (mätt läääänge) panikångesten otroligt mycket bättre, och till min sambos stora glädje har jag blivit som en kanin i sänghalmen. Allt detta på några få dagar!!! Igen dålig diet det här! Jag kommer definitivt fortsätta. Det är så gott och lätt och passar mig som handen i handsken. Man är ju ständigt mätt och nöjd. Helt otroligt. Ja, också har jag ju gått ner i vikt också. :-)
va kul med alla som har gått ner i vikt.....
jag var smal innan LCHF, men är nu ännu smalare :)
men jag har fått så många andra vinster : piggare, sover bättre , mer livslust, jämnare humör o större ... aptit.
Snabbare uppför med LCHF
Tycker det är väldigt trevligt att den uppmärksammas mer och allt fler väljer att dra ner på kolhydrater.
Jag är 24 år och började vid nyår att köra LCHF och var väl aningen skeptisk till en början, då jag inte trodde att jag skulle gå ner speciellt mycket och att det skulle fungera. Vid nyår vägde jag 84 kilo och var/är 179 cm lång. Jag hade då ett BMI på strax över 26. Brukar egentligen inte mäta BMI så ofta, då jag anser det vara lite missvisande beroende på hur pass mycket muskler man har, men det är ändå en bra referens att ha.
Till en början, likt många andra, hade jag lite svårt att gå från kolhydratdrift till fettdrift. Det märktes genom att jag var lite orkeslös på gymmet och kände att "skallen inte hängde med" alltid. Men efter ett par veckor försvann mina problem och jag började känna mig riktigt pigg och återigen full med energi på gymmet.
Efter tre veckor valde jag för första gången väga mig och nog blev det en chock när jag ställde mig på vågen - den visade 76, alltså en viktnedgång på 8 kilo. Då blev det oerhört peppande att fortsätta med lågkolydratskosten och så fick det bli. Efter ytterligare 3 veckor hade jag gått ner till den vikt jag verkar ha stannat på nu: 71-72 kilo. En total viktnedgång på 12-13 kilo! Ligger nu på ett BMI på ca 22.
Jag tränar flera gånger i veckan på gymmet, men deltar även på BodyPump-klasser och jag kan inte säga att jag har mindre energi än jag hade innan nyår, utan det känns riktigt bra att träna! Känner inget behov av kolhydrater varken innan eller efter.
En annan positiv effekt är att jag nu slipper mina blodsockersvängningar som var ganska jobbiga. Blev irriterad och lite arg varje gång blodsockret var lite lågt. Det upplever jag inte alls idag, utan ligger på en jämn nivå under hela dagen.
Enda negativa effekten jag märkt av med LCHF-kost var vissa krampkänningar i vaderna efter 4-5 veckor. Insåg att jag förmodligen hade magnesiumbrist och åt kosttillskott under några veckor. Nu har jag inte haft krampkänningar på en månad och jag äter inget kosttillskott i dagsläget.
Jag har under hela tiden varit tämligen strikt med mitt kolhydratsintag och inte ätit något som innehåller mer än 5/100g kolisar. Utan att veta tror jag även att jag legat på minimumnivå per dag och det har fungerat ypperligt för mig.
Och jag vill passa på att citera #12 med orden från Gandhi:
"Först ignorerar de dig, sedan skrattar de åt dig, sedan kämpar de emot, sedan vinner du"
Det är verkligen det jag känner att jag upplevt på jobbet gällande min kost. Vi är idag flera som kör LCHF på jobbet och de som ännu inte gör det har börjat tvivla på att fett är farligt och kolhydrater ofarliga och att de idag accepterar fettrik kost, då jag är ett levande exempel på att det verkligen går att både gå ner i vikt och må bättre, utan att avstå från en massa god mat.
Vidare uppdateringar kommer att dyka upp, vi hörs! :)
Jag har tränat ungefär 2-3 gånger i veckan, främst BodyPump-klasser, men även bara "vanlig" styrketräning.
Ingen direkt konditionsträning, förutom en del promenader.
Nån som har erfarenhet?
Jag gick ner 10 kg. sen tyckte jag synd om mig själv som inte fick äta godis längre, (började efter en kryssning med en del alkohol) så då var det godis och andra kolhydrater ett halvår plus att grädden blev kvar i kaffet.....viket medförde mer än plus 10 kg nu.....
Vill så gärna må bra i mina artrosknän igen och gå ner en massa kilon!
Känner att jag har lite insperation nu när det är vår!!!
Är det svårare för kroppen nu så här en andra gång??
Ge mig lite råd ni som har på lager!!
Kolla hellre på hur byxorna sitter, det säger ofta mer.
76,8 i morse:)
Iallafall, viktnedgång är en balansakt för de flesta, där kroppen styr över viljan!
Ge det åtminstone tre månader och under tiden får du en utmärkt chans att lära känna din kropps behov.. både verkliga och påhittade.
Lyckas man hitta balansen mellan fett, protein och kolhydrater där kroppen själv regelerar aptiten så har man kommit långt.
http://www.kostdoktorn.se/lchf
http://www.kostdoktorn.se/viktnedgang/svart-ga-ner-i-vikt
Förra gången jag åt enligt LCHF gick det bra. Det är några år sedan nu. Men då jag inte var metoden trogen utan fuskade stannade min viktnedång ca 20 kilo för tidigt. Tyvärr tillät jag mig mycket socker förra sommaren och dessa påläggskilon får jag synda för nu. Jag står fortfarande still sedan mitten av januari.
Ang din tröghet i viktnedgång. Jag är 52 och har inte heller gått ner trots att det gått fyra månader. kanske är det helt enkelt vår ålder kopplat till att vi är kvinnor som är den bromsande faktorn?
Jag åt mig fet under 20 år men det tog bara ett år att äta mig smal, tänk om jag känt till LCHF redan för 15 år sedan.