Stora rubriker: ”Man kan inte springa ifrån en dålig kost”

23 april 2015 av i Träning, Viktnedgång

Man kan inte springa ifrån en dålig kost. Fixeringen vid kaloriräkning och motion har i huvudsak blivit ett sätt för skräpmatsindustrin för att flytta uppmärksamheten från deras problematiska roll i fetmaepidemin.

Det är budskapet bakom stora rubriker i utländska media efter en utmärkt ledare av dr Aseem Malhotra, professor Tim Noakes och professor Steven Phinney. Förhoppningsvis får många upp ögonen efter detta:

BBC: Exercise ’not key to obesity fight’

Skynews: Experts say you can’t outrun a bad diet

BJoSM Editorial: It is time to bust the myth of physical inactivity and obesity: you cannot outrun a bad diet

Intervju

Detta speglar förstås budskapet i den videointervju jag gjorde nyligen med dr Malhotra, förste författaren ovan:

Vi måste sluta ljuga om att träning botar fetma

30 kommentarer

Toppkommentarer

Svar på kommentar #4 av Aurora
Robert
24 april 2015 21
Där har du helt fel! Jag gick ned drygt 26 kilo på 10 månader med liberal LCHF utan att besöka gymmet eller motionera i stort sett någonting under denna period. Resultatet blev att jag är helt fri från flåsighet när jag går i trappor, tvättar bilen, klipper gräset, går och handlar på stan etc. Så visst kan man "äta sig till en god kondition". Utan tvekan får man bättre kondition med bättre kost, det säger sig självt! Därmed inte sagt att man inte ska motionera, motion i alla former är självklart nyttigt och bra för såväl kropp som själ. Men rätt mat ger lägre kroppsvikt vilket i sin tur ger bättre kondition (också utan träning) - ingen tvekan om den saken!

Läs vidare →
Tuva
23 april 2015 21
Jag tror kopplingen mellan viktminskning och träning är en av de saker som skadat folkhälsan mest.

Jag ser det hur ofta som helst och jag vet att det var precis så jag själv fungerade. Jag var fet. Jag började träna för jag ville inte vara fet. Inget hände på vågen. Jag gav upp efter 3 veckor eller 3 månader med i allra bästa fall extremt blygsamma resultat (ni vet: "om jag går ner i den här takten och tränar som nu så kommer jag gått ner 5 av de 30 kilona när jag fyller 97").
Träningen "fungerade" alltså inte och jag slutade.
Jag såg aldrig allt det träningen faktiskt fungerade för: styrka, mentalt välmående, mindre infektioner, starkare skelett o.s.v.

För ett par år sen tog jag ett träningsryck. 9 timmar i veckan med zumba, styrketräning, simning, yoga. Jag gick ner exakt 0 gr på två månader. 0 gr.
Har sen tre månader tillbaks tränat styrka, yoga, joggar, simmar och har nyss bytt ut styrkesalen mot cross fit. Det blir väl en 5-6 timmar sammanlagt. För viktminskning fungerar det lika lite som förr. Exakt 0 gr igen.

Skillnaden är att nu "fungerar" träningen för den gör allt det jag vill att den ska göra och det jag kan förvänta mig av den: pigg, nyter, frisk, starkare, lite vigare, lite bättre flås, jag har roligt. Det har i sin tur gjort att på fem år har jag bara haft ett halvårs träningspaus och det var inte träningens fel, det var livet som körde in i mig med full fart och just träningen blev (tyvärr) det jag bortprioriterade för att hålla näsan över vattnet.
Jag har också friheten att prova olika grejer och välja utifrån nöjesfaktor. Jag slipper bry mig om "hur många kalorier jag bränner på ett pass". ;-)

Svar: #25

Läs vidare →

Alla kommentarer

1
Chrille_chili
23 april 2015 8
Jag har av ren lathet gjort det till ett experiment. Sedan i vintras har jag nu tappat 10 kg (det hade antagligen blivit mer om jag inte gjort snedsteg från kosten över påsk). Dessa 10 kg har försvunnit utan nån form av motion, mer än det jag får på jobbet och i vardagen med hundrastning etc.

Jag tror att inte bara livsmedelsindustrin är bekymrade över det faktum att motion inte direkt är ett bot mot fetma. Även träningsindustrin borde vara bekymrade. Självklart är träning bra för kroppen, men det är inte ett absolut måste för att tappa vikt och förbättra hälsan. Ju fler stillasittande personer (som jag) som upptäcker det, desto färre medlemskort till gymmen tror jag kommer säljas runt nyår.

Förut, när jag googlade runt på diverse träningssajter och bodybuildingsajter, så hittade jag nästan enbart kostråd som liknade Viktväktarnas. Lågt fettinnehåll, lågt kaloriinnehåll och långsamma kolhydrater. Numera märker man att ett skifte är på gång. Många sajter rekommenderar faktiskt low carb för att komma i form snabbt, även om dom fortfarande rekommenderar sina läsare att minska på mättade fetter.

Ett steg i taget :-)
2
Tuva
23 april 2015 21
Jag tror kopplingen mellan viktminskning och träning är en av de saker som skadat folkhälsan mest.

Jag ser det hur ofta som helst och jag vet att det var precis så jag själv fungerade. Jag var fet. Jag började träna för jag ville inte vara fet. Inget hände på vågen. Jag gav upp efter 3 veckor eller 3 månader med i allra bästa fall extremt blygsamma resultat (ni vet: "om jag går ner i den här takten och tränar som nu så kommer jag gått ner 5 av de 30 kilona när jag fyller 97").
Träningen "fungerade" alltså inte och jag slutade.
Jag såg aldrig allt det träningen faktiskt fungerade för: styrka, mentalt välmående, mindre infektioner, starkare skelett o.s.v.

För ett par år sen tog jag ett träningsryck. 9 timmar i veckan med zumba, styrketräning, simning, yoga. Jag gick ner exakt 0 gr på två månader. 0 gr.
Har sen tre månader tillbaks tränat styrka, yoga, joggar, simmar och har nyss bytt ut styrkesalen mot cross fit. Det blir väl en 5-6 timmar sammanlagt. För viktminskning fungerar det lika lite som förr. Exakt 0 gr igen.

Skillnaden är att nu "fungerar" träningen för den gör allt det jag vill att den ska göra och det jag kan förvänta mig av den: pigg, nyter, frisk, starkare, lite vigare, lite bättre flås, jag har roligt. Det har i sin tur gjort att på fem år har jag bara haft ett halvårs träningspaus och det var inte träningens fel, det var livet som körde in i mig med full fart och just träningen blev (tyvärr) det jag bortprioriterade för att hålla näsan över vattnet.
Jag har också friheten att prova olika grejer och välja utifrån nöjesfaktor. Jag slipper bry mig om "hur många kalorier jag bränner på ett pass". ;-)

Svar: #25
3
Monkan
23 april 2015 4
På t ex löpband, crosstrainers och liknande maskiner på gymmet så brukar det ju finnas en display med olika status du uppnår när du tränar, bl a kaloriförbrukning. En får ju pinna på rätt bra med ben och armar för att förbruka kalorier! Bara det borde få folk undra...hungrig blir en också och då är det lätt äta mer...särskilt om energin kommer från kh.
På en lchfkost orkar jag träna mycket mer än när jag åt "vanligt". Men träningen gör mig bara friskare och starkare inte tappar jag vikt.
4
Aurora
23 april 2015 14
Man kan inte äta sig till god kondition heller!

Svar: #10, #12
5
kattizz
23 april 2015 6
Aurora, det är ju sant så klart. Att röra sig o använda kroppen är jätteviktigt men av andra skäl än att gå mer i vikt - där är kosten nr ett. :-)
6
kattizz
23 april 2015 6
Aurora, det är ju sant så klart. Att röra sig o använda kroppen är jätteviktigt men av andra skäl än att gå ner i vikt - där är kosten nr ett. :-)
7
RS
24 april 2015 2
Även i The Guardian:
http://www.theguardian.com/society/2015/apr/22/obesity-owes-more-to-b...
8
RS
24 april 2015 2
Och i Medical News Today:
http://www.medicalnewstoday.com/articles/292706.php
9
Sara
24 april 2015 6
Jag verkligen kunde inte träna alls innan jag började med LCHF. Det var ungefär som att försöka putta en elefant som vägrar röra på sig, i uppförsbacke. Jag kunde knappt gå i normal takt utan att flåsa. Kände mig som en betongklump och brydde mig helt enkelt inte. Dessutom var jag extremt mobbad i skolan under just idrottslektionerna så jag blev inte direkt inspirerad till att röra mig heller när några stod och hånade mig så fort jag sprang. Men nu älskar jag att röra mig och är ute och springer några gånger i veckan. Inte för att gå ner i vikt utan för att det är så förbannat skönt efteråt! Jag har blivit enormt stark i mina ben och för tio år sedan trodde jag aldrig att jag skulle kunna springa så långt som jag gör nu. Det är helt fantastiskt! :D :D

Dessutom går jag upp i vikt när jag tränar riktigt mycket. Märker direkt när jag har en period av att inte träna och går då ner i vikt. Musklerna antar jag...

Svar: #14
10
Svar på kommentar #4 av Aurora
Magnus Svan
24 april 2015 11
Nu förstår jag inte. Mäts inte kondition i VO2max, (ml syre/kg kroppsvikt/minut)? Om man äter sig till en viktminskning borde man ju då relativt sin kroppsvikt förbättra sin kondition.

Om du tappar tio kg i kroppsvikt kommer du garanterat att prestera bättre i nästan vilken aktivitet som helst. Du har då ökat din prestationsförmåga. Visst, man får inte Kalla-kondis utan träning, men man får bättre än man hade innan.

Dessutom är frågan irrelevant för tråden. Det finns ingen här som säger att man inte ska träna. Träning är jättebra på 1001 sätt, men på gruppnivå är viktminskning inte ett av dem. Rörelseglädjen kommer ofta som en effekt av den förbättrade hälsan, inte tvärtom.

Träning förbättrar effekten av en bra kost och gör det svårare att hamna i skiten igen men det är inte vägen ut. Jag tror att vägen ut är en bra kost med träning som sidekick.
11
Effie
24 april 2015 1
Jaa, det här med träning, och uppfattningar om det... Jag skaffade nytt gymkort I höstas, och fick ett par timmar med en PT, en ganska ny sådan tror jag. Vad har du för mål med din träning? Hmmm...att bli stark, och rörlig...och min käraste tror jag ska gå ner I vikt, men det är ju inte därför man tränar! PT-n bara stirrade på mig, och vi lyckades enas om att det inte var någon direct nackdel för viktnedgång att träna. Sedan fick jag nån standardgenomgång, med maskinerna en trappa upp, som är lättare för oss träningsovana att hantera... Går en gang I veckan; orkar med tyngre vikter, men inte har vikten förändrats. Min käraste föredrar enbart roligare träning, som dans, men de har ju olika syften (dans roligt, socialt, kondition; gymmet styrka)
12
Svar på kommentar #4 av Aurora
Robert
24 april 2015 21
Där har du helt fel! Jag gick ned drygt 26 kilo på 10 månader med liberal LCHF utan att besöka gymmet eller motionera i stort sett någonting under denna period. Resultatet blev att jag är helt fri från flåsighet när jag går i trappor, tvättar bilen, klipper gräset, går och handlar på stan etc. Så visst kan man "äta sig till en god kondition". Utan tvekan får man bättre kondition med bättre kost, det säger sig självt! Därmed inte sagt att man inte ska motionera, motion i alla former är självklart nyttigt och bra för såväl kropp som själ. Men rätt mat ger lägre kroppsvikt vilket i sin tur ger bättre kondition (också utan träning) - ingen tvekan om den saken!
13
jala
24 april 2015 4
Jag håller med Robert.
14
Svar på kommentar #9 av Sara
Chrille_chili
24 april 2015 3
Ja fyfan där känner man igen sig. Idrotten i skolan var en riktig plåga. Varenda jäkla gång skulle det spelas nån lagsport som fotboll, innebandy eller liknande. Jag avskydde det eftersom jag var totalt sämst på allt sånt. I och för sig så var jag inte så mobbad, men fick en del kommentarer som såhär i efterhand kan tyckas elaka (tur att jag var rätt trögfattad som ung :-D

Men så fort jag fick tillgång till ett gym och styrketränade så tyckte jag det var kul. Det var nåt med själva utmaningen att pressa upp så mycket vikt som möjligt som jag gillade.

Sen provade jag lite kampsport, och gillade det väl, men jag gillade inte macho-kulturen som fanns där. Ungdomar och kampsport, då handlar det mest om att slåss och det var jag inte intresserad av egentligen. Jag gillade mer konceptet att kunna försvara sig.

Men så föddes min latmask. Sen var det kört. Vikten steg pga dålig kost, men jag trodde hela tiden det var bristen på motion. Tills LCHF dök upp och jag vågade testa det. Uppvuxen på 80- och 90-talet så var man ju fettskrämd till max. Men nu är det nya tider :-)
15
Göran Öström
24 april 2015 2
Helt rätt. Viktnedgång är kost. Men, men, men - har du vägt mycket så har du haft fett runt ryggrad, leder och inuti kroppen - och så försvinner fettet, inflammationer försvinner MEN du blir lösare i kroppen. Så träning tillför ett välmående och stärker kroppen. Jag själv är ett strålande exempel på att motion inte behövs för viktnedgång utan för att undvika problem med - vad ska jag kalla det - instabil kropp kanske. Ischias exempelvis - inte roligt och det kommer som ett brev på posten utan träning. Träna alltså och ni behöver inte testa för att se om det funkar utan träning.
16
Åsa
24 april 2015 1
Men om det nu är så att träningen har så oerhört många andra positiva effekter än just viktnedgång, varför väljer du då att blåsa upp den här nyheten så stort?
Är det bara för att du ska skriva vissa på näsan om att "vi har rätt och ni har fel"?
I så fall är det förkastligt gjort av dig - för de har ju faktiskt inte haft helt fel och många har blivit både friskare, starkare och gladare av att träna även om de inte har gått ner i vikt!

Svar: #17, #21
17
Svar på kommentar #16 av Åsa
Roland
24 april 2015 6
Tagga ner lite, det är fortfarande många som tror det och även gym ;-) Och vilka är vi och ni??
Så det är inte fel att poängtera att man inte motionerar sig smal. Man tränar för att bli stark och uthållig. Men utan rätt kost så blir man sjuk oavsett hur mycket man tränar.

Rolle på Österlen
18
maria hm
24 april 2015 8
Jag har aldrig varit överviktig men haft dålig kondition och det har inte spelat någon roll att jag jogga och cyklat, det har aldrig blivit lättare eller roligare utan alltid varit lika jobbigt. Men så plötsligt några månader efter att jag lagt om kosten så fick jag mycket mer energi och helt plötsligt bättre kondition. Så, jo man kan äta sig till bättre kondition.

Svar: #24
19
Q
24 april 2015 2
Varför denna fixering vid vikten i kg ? Det är fettmängden som är problemet.
20
löparsven
24 april 2015 6
Min berättelse. Jag löptränar 5-15 mil per vecka, lite beroende på upplägg. Jag har absolut inte några problem med överviktighet eller andra bekymmer. Jag har heller aldrig brytt mig kosten, någonsin. Eftersom jag gör över med mycket energi så kan min kropp hanterat min kanske lite obegripliga kost, för mig är kost föda och inget annat (ointresse ja). Men men... För nästan två år sedan fick vi barn, där började mitt intresse för mat, vad innehöll maten vi åt. För mig blev det ett uppvaknande vilken "skitmat" vi åt. I och med mer lärdom via böcker och annan litteratur uppkom även lite experiment med min kost och kropp. bröd försvann helt, socker reducerades bort, pasta, ris och lite andra livsmedel plockades bort ur kosten, det här var nytt för mig. Jag fuskar naturligtvis då och då. Överlag håller jag en ganska strikt LCHF och Paleo kost, halv/helfabrikat är helt borta. Jag är dock inte bättre på matlagning nu än förut, jag anser fortfarande att mat är föda (energi), tur att jag och vårt barn har sin mor hemma, som dessutom är kock, risk för skörbjugg annars. Klart jag tycker om god mat, tro inget annat, jag ska bara inte vara med i referensgrupper om matkvalitet. Efter jag påbörjade min resa och väl påläst om LCHF och Paleo tog det inte lång tid, kilona försvann, herregud, hur kan jag minska i vikt tunn som jag var, jag snittar kanske 10 mil i veckan, jag kan inte rasa så här i vikt och ändå orka träna. Min kropp reagerade direkt, 5 månader 7 kg minus. På en klen löparkropp är 7 kg skitmycket ska ni veta. Idag måste jag äta upp mig med kolhydrater i mellan åt, så att jag ligger mellan 3-5 kg under min "normala" löparvikt, äta mer av andra livsmedel som fett, proteiner mm, det händer liksom inget med kroppen, bara med orken. Måste ju också se anständig ut (tycker min fru :-) ), 7 kg nja det är väl för mycket för mig. Kontentan är att jag som löptränar dessa mil per vecka, jag kan inte springa mig smalare det går bara inte, jag kan BARA bli av med överskottsfettet via ändrad kost. Rörelse är bra för kropp och knopp i många anseenden, det vet alla, att bli av med all överviktighet endast genom rörelse, nja, det tror jag inte riktigt på. Eftersom jag definitivt inte kan gå ner mer i vikt genom rörelse, min viktnedgång skedde av ändrad kosthållning och inget annat. Kan jag tunn som en spena gå ner 7 kg på knappt ett halvår genom ändrad kost, ja då kan alla gå ner mångt mycket mer utan problem.
21
Svar på kommentar #16 av Åsa
BJA
25 april 2015 2
Du har givetvis helt fel.
Det är väldigt viktigt att lära etablissemanget att träning inte är det primära sättet att gå ner i vikt utan att det är lågkolydratkost som gäller. Det är misshandel att sätta tex tjocka barn i särskilda träningsprogram medan man ger dem traditionell lågkalorikost. Misshandel!
Låt mig tillägga att jag själv tränar minst fem ggr i veckan. Men av andra skäl.
22
Sigurd
25 april 2015
Metabolismen (i passivt läge) är alltid cirkus 75% konstant.
Därmed finns ca 25% utrymme för träningskaloriförbrukning.
Således kan en person som väger 100 kilo, och 25 kilo för mycket,
med 25% utökad
träningskaloriförbrukning, med sitt vanliga kaloriintag, gå
ner i vikt till 75 kilo inom en relativt kort tidsperiod! Ett faktum
som säkert alla träningsvilliga applåderar.

Sedan är det ju en annan historia med hur det på något enda
sätt skulle kunna vara berättigat för t.ex. fetmapatienter att
expandera sina redan övergödda fettceller med utökat fettintag...

I dag tas med att: All träning gör förträfflig skillnad, enligt ovan. Så
träna på!
23
Ernst R Dahl
26 april 2015 4
Hei Sigurd, man blir inte fett av fett,men av kolhydrater. Like lite som man blir gul av gulerøtter(morøtter) brun av at drikka kaffe, eller grøn av at èta grønsaker.
Falt på isen i vinter i kjellartrappen. Operert i foten och satt dit tre stk skruvar. Har sittet inne i ro uten noen form for motion, i + 90 dagar. Har ikke lagt på mig et enda gram.Har kjørt strikt LCHF sedan 2012, aldrig mått betre. En stor takk til Sten Sture Skaldeman, som fikk mig åt rett spår!!! Ber om forlåtelse at jag jnte kan skriva korrekt svenska ;)
24
Svar på kommentar #18 av maria hm
Tomtefar
24 april 2015 1
Det är bl a därför som jag hängde på de andra som föreslog intervju med Terry Wahls, som pratar om att äta för sina mitokondrier. För ett sätt att se kondition på är mängden mitokondrier (och kanske dessas välmående, utöver antalet?). Då kan man med fog ställa hypotesen att kost skulle kunna förbättra konditionen (utan träning alltså), ÄVEN om man bortser från att det är lättare kinetiskt att flytta en kropp efter viktminskning, helt enkelt för att cellerna mår bättre. En fråga väl värd att ställa till Terry kanske?

Dessutom får nog många ett bättre Hb-värde med LCHF, vilket i sig är en naturlig blod-doping som ökar syreupptagningsförmågan.
25
Svar på kommentar #2 av Tuva
Axel
29 april 2015
Bra poäng! Många sätter likhetstecken med motion och viktminskning- och fort ska det gå. Jag rekommenderar alla som kan göra det att köra en ganska stor del A1 träning precis som eliten. Dvs. låg intensitet (ca 60-70% av maxpuls). Det kan man få mycket god kondition av om man är ute länge och ganska ofta. Sedan kan man spetsa det med högre intensitet då och då (eller bara några ryck några gånger per vecka).

Jag tror en stor del av glädjen med fysisk aktivitet riskerar att försvinna. Visst, man kan gå ned i vikt bara genom att träna. Men i regel kräver det väldigt mycket träning, och de nya vanorna måste man fortsätta med. Det är inte ett naturligt förhållningssätt. Problemet är att aptitregleringen inte fungerar, och då ska man lösa den biten först.

En liknelse är att tanka en modern bensinbil med 100% etanol och "desperat" använda upp mycket etanol ideligen och späda det med bensin allteftersom tanken blir mindre full på etanol. Bensinen på macken består av 15% etanol, så visst klarar de av att gå på etanol en tid, men det är absolut inte optimalt. Samma med skräpmat och människor.

Lösningen är förstås att inte fortsätta att tanka med 100% etanol bara för att sedan späda ut det (motsvarande att äta nyttigare mat), utan välja den blandningen som bilen är gjord för dvs. bensin med 15% etanol. Att träna mycket bara för att äta mycket skräp sedan är ungefär lika meningslöst.
26
Torleif Ögren
29 april 2015 1
Jag började med LCHF kost för snart två år sedan och har i stort sett dagligen mätt vikt, blodsocker och blodtryck och har därför full koll på dessa värden. Jag hade diagnosen diabetes typ 2 och tog tabletter mot det men även mot för högt blodtryck och för högt blodfett (6 tabletter/dag) Min startvikt var 79 kg så vikten var egentligen inget större problem, utan det var blodsockernivån jag ville påverka. På ganska kort tid var vikten nere i 73 kg utan motion och blocksockernivån hade sjunkit, men inte tillräckligt mycket. Jag började motionera mer och mer och vikten fortsatte att sjunka ner till 67 kg. Där har den legat i över ett år och även blodsockervärdet sjönk under 6. För mig gäller nu daglig motion motsvarande 12 km promenad med träningsstavar (tar c:a 2 tim). Varierar motionerandet med skidor, rullskidor, löpning, motionscykel och styrketräning. De dagar jag arbetar tillräckligt mycket med någon fysisk aktivitet behövs ingen extra motion. För mig är alltså en viss mängd fysisk aktivitet varje dag en nödvändighet. Jag är numera helt medicinfri, tar dock en tablett D-vitamin varje dag i förebyggande syfte. Det känns fantastiskt bra att som 67-åring inte ha några krämpor och kunna ligga på en motionsnivå som jag nog inte har legat på tidigare, trots ganska flitigt motionerande genom hela livet.
27
fluffy_ferret
29 april 2015
Fysisk aktivitet är ändå monumentalt viktigt. Du får en lika bra eller bättre påverkan på hälsofaktorer som glukosmetabolism jämfört med enbart kost samtidigt som du får mer energi och ökar muskelmassan vilket aldrig skall underskattas. Du kan inte få optimal hälsa om du har bra kost men aldrig rör på dig. Det är ingen bra strategi ur hälsosynpunkt att nedvärdera fysisk aktivitet.
28
jala
30 april 2015
Dålig kost jagar dig där du minst anar det.
https://www.google.se/search?q=Vimeo&oq=Vimeo&aqs=chrome..6...
29
Klasse
15 maj 2015
Jogga aldrig på asfalt. Skorna då. De gör inte så mycket som man tror. Klä dig varmt. Inga kortbrallor o t-shirt i april. Ingen säger så numer. Våra kroppar tål
inte vad som helst. Detta hade man som motto förr.
30
tipp
2 oktober 2015
Vid 65 började jag träna. Då började jag gå som en gubbe, lite vaggande och pendlande fram med benen utan att gå aktivt. Ryggen var stel. Jag bad min fru handla lite mindre i affären eftersom det blev jobbigt att bära hem matvarorna. Så tränade jag tio år. Blev 5-10 år yngre i kroppen än när jag började. Ryggkrämporna försvann och krafterna återkom. Men jag gick knappast ner något. Och trots tränandet hade blodsockret gått upp en enhet. Så jag fick anledning att börja med lchf. Med lchf och träning gick jag ner 15 kg på ett år (93-->78). Så snart är jag nere i 45-55 årsåldern. Kronologiskt är 76.

Lämna en kommentar Avbryt svar

Äldre inlägg