Stephan Rössner i mailboxen
Ett mail från professor Rössner dök upp idag, och det hela var faktiskt ganska intressant.
Det hela började med ett långt mail från Margareta Lundström, pensionerad sjuksköterska, till ett 20-tal personer – professorer, forskare osv med intresse för kostråd, inklusive mig.
Till detta kom ett snabbt svar från professor Rössner, till alla ovanstående personer. Ni kan läsa Rössners mail nedan och själva bedöma trevlighetsgraden i det. Jag kände mig tvungen att kommentera och skickade själv ett kort mail till hela gänget, vilket kan läsas sist i detta inlägg.
Först det långa mailet från Lundström:
Ref.till artikel ”Kost med högt intag av fett kan ifrågasättas”
Jag har med stort intresse läst Professor Claude Marcus et al artikel ”Kost med högt intag av fett kan ifrågasättas” i Läkartidningen.nr 24-25 2008 Jag har också läst dr Eenfeldts gensvar och professor Marcus svar på det senare.
Det är en övertygande argumentation med många källhänvisningar, som professor Marcus och medarbetare för. Jag utgår från att både tolkningen av och att källorna bygger på strikt och hederlig vetenskaplig grund. Ytterligare tyngd till artikeln ger de namnkunniga personer som medverkar till artikel eller som stödjer den.
Får jag pensionerad sjuksköterska tillföra en anekdotisk erfarenhet .
Om jag för två år sedan hade blivit tillfrågad om jag var helt frisk, skulle jag obetingat svara jakande.
Jag trodde nämligen att vara frisk människa/kvinna 67 år innebar:
att alltid betvinga ett sug efter något att stoppa i munnen, även om jag just ätit
att acceptera ett med åren ökande midjemått
att magen är uppblåst och full med gaser
att regelbundet besöka tandhygienist för att få bort tandsten
att man måste acceptera ständiga svampinfektioner i underlivet
att man har ett antal övre luftvägsinfektioner om året
att alltid tänka på vikten, kalorier och att undvika fett
att vila vid varje uppförslut på den 4 km långa morgonpromenaden
I dag två år senare :
Går jag mätt från bordet och håller mig mätt länge, länge utan att känna sug
Samma midjemått som för tio år sedan och normalviktig
Magen är platt och inga gaser
Tänderna är tandstensfria
Inga svampinfektioner
Inga övre luftvägsinfektioner
Springer utan att vila hela sträckan på 4- 5 km
Detta och lite till är bara en bonus på det faktum att min man sedan två år slipper sitt insulin (efter en 20-årig insulinresistenshistoria) och doktorn är nöjd med hans blodfetter. Inga Statiner!
Neuropatierna i fötterna är i stort sett borta och carpaltunnelproblemen i händerna är försvunnet.
Allt lika nu, som för två år sedan utom att vi har blivit två år äldre och har uteslutit kolhydrater i vår kost, och motsats till tidigare njuter vi av mycket animaliskt fett och protein i form av kött och fisk.
Vart vill jag komma?
Jo, Professor Marcus et al höjer ett varningens finger för eventuella långsiktiga risker med en lågkolhydratkost med mycket animaliskt fett. Det gör han naturligtvis rätt i om han har grund för att tro så.
Jag vill bara påpeka att jag tror att det blir ett svårt pedagogiskt problem att övertyga människor att på grund av eventuella framtida risker överge en kost som ger så många subjektiva och objektiva hälsovinster. Vad är alternativet? Läkemedel? Kirurgi?
Jag utgår från att de kort-och långsiktiga riskerna med kirurgi det måste vara försumbara. Annars skulle ju inte ansvarsfulla doktorer befatta sig med sådant.
Jag fäste mig även vid följande påstående i artikeln: ”Ett minskat kolhydratintag kan leda till minskat insulinbehov trots att insulinresistensen ökar vid ökat intag av mättat fett.”
Svårt att få vanliga människor att förstå att när man blir bättre så blir man sämre!
Vänligen
Margareta Lundström
Pensionerad Sjuksköterska
Sedan professor Stephan Rössners svar:
Tack för intressanta personliga erfarenheter. Som
vi alla sagt tidigare kan vi dock aldrig bygga
nationella kostråd på aldrig så övertygande
individuella vittnesbörd. Forskningen fungerar
inte så- vilket naturligtvis inte utesluter att
du ska vara glad om din kostomläggning förbättrat
din kondition, tandsten och svamp i underlivet.
mvh srö
—
Professor Stephan Rössner
Obesity Unit
M 73, Karolinska University Hospital Huddinge
SE-141 86 Stockholm, Sweden
phone: +46 8 58xx xxxx
fax: + 46 8 774 99 62
email: Stephan.Rossner@ki.se
homepage: http://www.medhs.ki.se/overvikt
Slutligen mitt mail
Jag känner mig tvingad att komma med en kommentar.
Vad sägs om att istället basera nationella kostråd på vetenskapliga fakta?
Såsom att de två största och bäst genomförda studierna på området visat bättre viktutveckling, bättre blodfetter, bättre blodtryck och bättre blodsocker av lågkolhydratkost än av den fortsatt rekommenderade fettsnåla kosten. Majoriteten av ovanstående fynd var statistiskt signifikanta.
Med vänliga hälsningar
Andreas Eenfeldt
ST-läkare allmänmedicin
www.kostdoktorn.se
Ref:
Shai I, et al. Weight loss with a low-carbohydrate, Mediterranean, or low-fat diet. N Engl J Med. 2008 Jul 17;359(3):229-41
Gardner CD et al. Comparison of the Atkins, Zone, Ornish, and LEARN diets for change in weight and related risk factors among overweight premenopausal women: the A TO Z Weight Loss Study: a randomized trial. JAMA. 2007;297(9):969-77.
Eftersom du hade med länk till http://www.medhs.ki.se/overvikt så var jag inne och läste lite av deras information! Vad gäller "fetmainfon" så var senaste ändringar gjorda 2007-07-31 och självklart kan inte KI forska på sådan kost som dom rekommenderar överviktiga att äta - dvs bröd, pasta,ris och potatis)... Skriver detta med tanke på ditt förra inlägg om KI forskning på blåbär och choklad som nu fick stora rubriker i Media!!!!!!
Bra kommentar av dig, Doc!
Alla?
Mitt intryck av Rössans svar är att han är en vettskrämd liten skit som kämpar för att hålla sitt mer och mer skamfilade anseende i behåll. I hemlighet äter han enligt lchf :D Varför riskera sitt eget liv och hälsa?
"Ej aktuellt för mig att debattera detta under aktuella premisser."
Jag förstår inte riktigt vad de "aktuella premisserna" innebär - kanske att man inte i UNT är garanterad att alltid få sista ordet som Rössner & Marcus alltid får i Läkartidningen? Men Rössner ska ha en pluspoäng för hans fyndiga rubrik på svarsmejlet: "Flygproblem ?". Det tog ett tag innan jag förstod att det var hans sätt att skämta om min liknelse i artikeln att tallriksmodellen hade belagts med flygförbud om det hade varit en flygplanstyp.
Om det inte vore så att många går en alltför tidig död till mötes till föjd av Rössners m fl kostråd så skulle jag kunna uppskatta hans skämtlynne tillfullo.
Hans fallskärm är liten och torftig och trolig anledning till att han inte vill belasta den för mycket.
"Trots att stroke är en av våra stora folksjukdomar är kunskapen hos allmänheten dålig om riskfaktorer, insjuknandesymtom och sjukdomens konsekvenser. "
http://www.strokeforbundet.org/index.asp
Personligen känner jag 7-8 st som drabbats av stroke. Endast en enda var rökare. Övriga hade aldrig rökt. Alla var mellan 65-80 år.
Kostvanor? Vilken betydelse har kostvanor?
För några år sedan så har jag för mig att 25000 drabbades av stroke varje år, nu läser jag 30000! Vilket framtidsperspektiv på 10 år. Det är ju också vanligt att man drabbas av flera stroke. Inte bara en alltså.
Men naturligtvis skall man inte forska på något "enskilt" fall även om det börjar bli 100 000 - tals som upptäcker samma sak.
Då är det naturligtvis bättre att "forska" på vad som händer om man dricker blåbärssaft.
Ja - varför inte en avhandling om betydelsen av blåbärens geografiska uppväxt. Vi vet ju ännu inte om vi bör plocka bären i Skåne eller Norrland?
Ibland behöver man faktiskt kunna säga: vi vet för lite för att säga något med säkerhet, och definitivt för lite för att ha några officiella nationella råd.
Men nu kommer mina fördomar in (ber om ursäkt ;-) ... läkare är en yrkesgrupp som i största allmänhet måste bli mycket bättre på att lära sig att säga: jag vet faktiskt inte.
du har en poäng. Att stryka dagens lågfettråd är en bra början och rimligt i dagsläget. Så får vi se vad fortsatta och längre studier på området visar.
Under tiden äter såklart jag och många andra vad vi mår bäst av! ;)
Rössner är ingalunda fri från kravet att ge klara besked så länge han är svensk professor. Är han inte det kanske?
Hur kan man "muta in" en tes - i detta fall "fettsnålhet rockar fett" och hävda att allt annat är trams? Speciellt då när man noterar den egna tesens skrala resultat.
Det är mycket märkligt!
De allra mest extrema fettdieterna typ Skaldeman passar nog de av oss som har en förstörd metabolism, diabetes, övervikt o s v.
Men det torde knappast vara skadligt för en frisk person att följa Skaldeman´s råd - inget har hittills visat detta.
Naturligtvis begår Marcus, Rössner och alla andra tjänstefel då de till varje pris undviker LCHF.
Men detta är ett politiskt problem, någon måste helt enkelt sätta stopp för den sortens stolligheter som kommer från dessa "forskare"!
-----
Angående den kunskapsteoretiska frågan om när "anekdoter" blir kunskap att respektera?
Svaret är enligt mig enkelt, men ej upplyftande.
Först en bakgrund: Det har att göra med de TVÅ BEN varpå etablissemanget stöjder sig på. Etablissemanget är myndigheter, läkemedelsföretagen, sockerindustrin, hallonbåtsprofessorer och andra med egna särintressen inom detta område.
Det ena benet är "EVIDENS". Vilket betyder enligt vetenskapliga krav och metoder fastställda resultat.
(Jag väljer dock här att ej gå in närmare på definitioner av "vetenskap" då det är difussare än de flesta känner till)
Det andra benet är "ENLIGT BEPRÖVAD ERFARENHET".
Så här använder etablissemanget sina två stödjeben i praktiken:
1. När "anekdoter" passar etablissemangets agenda övergår de till att vara Beprövad erfarenhet, och då faller det annars stränga kravet på Evidens.
2. När "anekdoter" EJ passar etablissemangets agenda viftas de bort pga avsaknad av Evidens. Kravnivån för Evidens höjs alltid till en nivå som gör att anekdoterna kan avfärdas.
3. När Evidens passar etablissemangets agenda basuneras rönen ut med alla medel i alla kanaler.
4. När Evidens EJ passar etablissemangets agenda mörkläggs rönen/anslagen dras in/personer byts ut/rönen "tvättas" för att passa, osv.
(angående att tvätta rönen: den som är insatt i statistik vet vilket formidabelt instrument det är för att få fram stöd för det man vill ha fram stöd för. Det enda som behövs är som regel att populationen är erforderligt stor samt att variablerna är nog många)
Tack för ordet.
/T
Ändå har jag övervikt, har fått minskad ämnesomsättning (medicinerar) och höga onda blodfetter, som medicineras då kost och motion inte räckte. Senaste kollen i april blev det dessutom varningsklocka för högt blodsocker!!!
Då kom jag i kontakt med LCHF. Skulle jag våga? Ja, har 30-35 år med officiellt rekommenderad livstil inte hjälpt, så kunde jag testa i ett år (det är ju inte farligt enligt socialstyrelsen).
Resultat? Jo allt det som brukar nämnas, bl.a. viktnedgång, inget sug mellan måltiderna, allmänt välmående. Och vilka matnjutningar! Att få ta en bit fet ost utan dåligt samvete! Grönsaksgratänger med grädde och ost!
En kost som får en att må så bra kan inte vara fel!
(Jag har ändå inte uteslutit kolhydrater helt, och under semestern har det blivit mer vin än rekommenderat).
Min man, min ena syster och hennes dotter, och andra i bekantskapskretsen mår oxå bättre numera. LCHF förståss. Än har jag inte hört någon som inte mått bra.
Till KI m.fl: FORSKA I VAD SOM EGENTLIGEN HÄNDER VID OLIKA KOSTMETODER! Nuvarande forskning är som att forska i hur vi ska kunna minska följderna av en skada, inte hur vi ska kunna hindra att skadan uppstår!
Nä, nu tror jag att jag slutar med simvastatinet åtminstone.