Staten mot LCHF-kyrkan
16 juli 2013 av Dr Andreas Eenfeldt![Dr Andreas Eenfeldt]()
i Matrevolution i Sverige
i Matrevolution i Sverige Bitvis underhållande och ateistisk krönika i SvD: Staten mot LCHF-kyrkan
Bitvis underhållande och ateistisk krönika i SvD: Staten mot LCHF-kyrkan
Det var fyndigt skrivet!!
Visst ska vi alla dö, men det är stor skillnad på att dö 15år för tidigt (genomsnitt för diabetiker) efter många år av försämrad livskvalitet respektive bli 85år och då vara så klar i huvudet och fysiskt frisk till glädje och nytta för omgivningen.
Med ändrade kostråd kommer fler att kunna uppleva en friskare ålderdom
Det är också lite lustigt (iallafall från mitt perspektiv som lite insatt och "praktiserande" lchf:are) att lchf fortfarande klumpas ihop med andra "dieter", när det snarast handlar om en kost-/matrevolution utan motsvarighet i modern tid...och vilken inte kommer att passera och försvinna utan med största säkerhet kommer leva kvar och förhoppningsvis ganska snart vara i det närmaste en "hälsostandard". Men men, vi får väl ge journalister och andra lite slack då de flesta ännu inte har egen erfarenhet och tillräcklig kunskap ;-)
Jag vill också passa på att slå ett slag för de enligt mig två skarpaste och mest kunskapstunga lchf-bloggarna, ur ett internationellt perspektiv:
http://www.eatingacademy.com (läkaren Peter Attias blogg)
och,
Hyperlipid, http://high-fat-nutrition.blogspot.se/ av Petro/Peter Dobromylskyj. Hyperlipid startade oktober 2006 och om man läser den "nerifrån" i kronologisk ordning (med början okt 2006) ser man snart vilken grymt skarp iakttagare, analytiker och skribent Peter Dobromylskyj är...och han var tidigt "på plan". Rekommenderas!
Kunde inte hålla med mer. Särskilt efter att jag lade om till LCHF/paleoish. Innan det var mat en ständig källa till, visst, glädje och gemenskap men också oändliga timmars självförebråelse, förhandlingar. Ni vet, om jag äter bearneiseås nu så ska jag ta bara sallad imorgon på lunchen för jag är så j%%$a fet och måste hålla igen och jag borde verkligen inte äta det här egentligen. Medvetenhet om min stora kroppshydda när jag åt bland folk och de dömande blickarna: "Herregud. Hon borde verkligen tänka på vad hon stoppar i kakhålet, den där."
2,5 år utan dåligt samvete vid matbordet. 2,5 år utan paltkoma. Utan självhat och självförakt. Bara god mat i familjens famn, med arbetskamrater, i goda vänners lag. Riktig mat. Det är grejer det. :-)