Spektakulär diabetes-studie

Haimoto

Kan man bota typ 2 diabetes, en av våra vanligaste folksjukdomar, på sex månader? Utan medicin eller operationer?

En ny studie ger ytterligare stöd för att svaret är ja.

Problemet med diabetes

Högt blodsocker ger hög risk för svåra komplikationer på längre sikt. Ju högre blodsocker desto högre risk för hjärtinfarkt, blindhet, amputationer och annat elände. Fråga bara Richard Roseman, en av miljoner offer för vanliga diabeteskomplikationer:

Roseman

Uppenbarligen vill man undvika sådana följder. Men konventionell fettsnål kost (de vanliga kostråden idag) och medicin botar i princip aldrig diabetes. I bästa fall hålls sjukdomen under kontroll utan att göra större skada. I värsta fall går det som för Richard Roseman. Eller värre.

Det behövs bättre behandling än så.

Studien

De 33 deltagarna var i genomsnitt 59 år och hade haft sin typ 2 diabetes i runt fem år. Man valde ut diabetiker med kraftigt förhöjt blodsocker. Långtidsblodsockret (HbA1c) skulle vara över 8%, vilket är mycket högt.

Deltagarna i dagens studie fick råd om lågkolhydratkost. De skulle försöka undvika socker, bröd, ris, pasta, potatis och frukt – åtminstone vid frukosten och middagen.

Med andra ord skulle de undvika den mat som bryts ner till socker i magen. Ganska logiskt, eller hur?

Däremot fick de äta så mycket protein- och fettrik mat som de ville, inklusive mättat fett (exempelvis kött, fisk, ägg med grönsaker och fet sås).

Resultat

Långtidsblodsockret sjönk som en sten mot normalare nivåer, hos i princip alla deltagare. Här är en linje för varje person:

Haimoto

Ett långtidsblodsocker (HbA1c) på 12% betyder att man sista månaderna haft ett blodsocker på över 20 i snitt, sett över hela dygnet. Det skadar de små blodkärlen i ens kropp, man kan säga att de långsamt fräts sönder.

Normalt HbA1c är runt 5% eller lägre, då har blodsockret i genomsnitt legat runt 6 sista tiden. Det mår blodkärlen bra av.

Två avhopp

Två deltagare av 33 slutade med kosten efter fyra månader, det är dessa två linjer:

Haimoto-avhopp

Notera att trots att den översta röda ”avhopps-linjen” ser tråkig ut så slutar personen ändå med något lägre blodsocker än innan starten.

Övriga

De övriga 31 personerna fortsatte med lågkolhydratkost. Deras långtidssocker sjönk från i snitt 9,8% (skrämmande högt) till 6,1% på ett halvår. Det är nära till normala värden.

Vad hände med blodfetterna när patienterna åt hur mycket fett och mättat fett de ville? De blev bättre. (Signifikant lägre LDL och högre HDL. Trend mot lägre TG)

12 av patienterna stod på medicin i slutet, ungefär samma som innan, mest en låg dos metformin eller glitazon.

Botade?

Sju av patienterna hade sänkt sitt urspårade långtidsblodsocker ända ner till normalt (max 5,3%), redan efter ett halvår.

Haimoto normala

Låt oss titta på kvinnan som fick allra mest imponerande resultat. Hon ökade även sin motion, mot instruktionerna i studien. Det rörde sig om en timmes promenad, 4 gånger i veckan. Hon hade också dragit ner på kolhydraterna mer än de flesta i studien – till 11% kolhydrater. Hon använde inga mediciner.

Haimoto-vinnaren

Hennes långtidsblodsocker sjönk från 13,3% (vansinnigt högt) till 5,0% (normalt) efter tre månader. Efter sex månader var det finfina 4,4%. Hennes risk för hjärtsjukdom, cancer, demens, blindhet, dialys och amputationer sjunker nog ännu mer.

Jag har sett många liknande fall. Det är så man kan bota vuxendiabetes.

Studien

Haimoto H, et al. Effects of a low-carbohydrate diet on glycemic control in outpatients with severe type 2 diabetes. Nutr Metab (Lond). 2009 May 6;6:21.

PS – Jag har dragit av 1,1% från HbA1c-värdena i studien (inklusive i bilderna) för att översätta till svenska värden.

Om diabetesmedicin

Angående mediciner vid typ 2 diabetes så är det klokt att använda Metformintabletter om blodsockret är högt utan. Det är vanligen bäst om man kan klara sig utan insulinsprutor, då mer insulin ger viktuppgång och riskerar att försämra sjukdomen på sikt.

Mer

Allt om diabetes

Lågkolhydratkost / LCHF för nybörjare

Jämförande studier: Lågkolhydratkost 6 – Fettsnålt 0

Fler som testat:

Tack till GoEd för tipset, samt till den utmärkta bloggen Whole Health Source.

1 2 3

148 kommentarer

  1. arne,
    intressanta funderingar. Det här handlade tydligen om normalviktiga diabetiker, sådana ser jag aldrig. Folk som kommer till mig är feta. De feta går ner i vikt och förbättrar huvuddelen av sina värden. LDL brukar ligga stilla, HDL går upp dramatiskt och triglyceriderna går ner. Men detta är på feta diabetiker. Kanske fungerar normalviktiga typ tvåor på ett annat sätt?

    /SSS

  2. Den lilla uppgången efter 6 månader antyder än en gång vikten av uppföljning. Själv har jag försökt under flera år att få lämna tätare hBA1c-prov på egen hand, utan uppföljande sjukhusbesök. Detta har varit MYCKET svårt att få göra. Vårdapparaten är inte intresserad av att ge patienten verktyg att själv påverka sin situation. Jag funderar på varför. Det är ju inget svårtolkat värde.
  3. Jag vet inte riktigt vad det är som är spektakulärt.
    Alla var relativt normalviktiga, ingen injicerade insulin och nivån på kolhydrater var inte speciellt låg.
    Men visst är det bra att det görs studier av effekten av minskad andel kolhydrater, även om det bevisligen förekommer bra mycket bättre resultat redovisade här på kostdoktorn, sedan tidigare.
    Nu väntar vi på en studie gjord på överviktiga, insulinbeorende diabetiker typ 2.
    Det är vi som har haft de absolut största hälsoframgångarna med lågkolhydratkost.
    Helena Hesselmark
    diabetiker typ 0, inte botad, men symptomfri
  4. Nisse#1
    Finns det något "gör det själv" test för blodfetter? När Becel (eller vem det nu var av margarintillverkarna) turnerade i Sverige och testade folk på löpande band, skickades proven till labb då eller fick dom svar direkt? Vore intressant om man kunde kolla själv på samma sätt som tex blodsocker.

    /Nisse

  5. Anhörig till äldre diabetiker
    Detta handlar om en kvinna, 90 år, diabetes typ 2 och amputerat underben. Boende på ett äldreboende med storköksmat från Sodexho som enligt avtal med kommunen inte erbjuder någon särskild diabeteskost utöver efterrätter sötade med sötningsmedel. I februari år 2008 bedömde jag som anhörig att livskvalitén försämrades av viktuppgången i kombination med mer och mer insulin. Jag införde LCHF-kost 3-4 gånger i veckan middagstid. Mat som jag själv tillagade och åkte dit med. Maträtter rika på animaliskt fett som smör, grädde, fet mjölk och ägg. Minimalt med kolhydrater.

    Vikten och HbA1c såg ut så här med LCHF-kosten 3-4 gånger/vecka mellan februari 2008 till maj 2009. Alla andra dagar var det boendets mat från Sodexho:

    69 kg feb-08 – HbA1c = 9.7 %
    67 kg mar-08 – HbA1c = 8.6 %
    ?? kg jun-08 – HbA1c = 7.3 %
    ?? kg juli-08 – HbA1c = 6.8 %
    ?? kg aug-08 – HbA1c = 6.7 %
    66 kg okt-08 – HbA1c = 6.1 %
    Uppehåll med LCHF-kost under ca 6 veckor (mars-april-09)
    65 kg maj-09 – HbA1c = 6.9 %

    Not.:
    När jag gjorde ett uppehåll med LCHF-kosten under ca 6 veckor så gick HbA1c gick upp till 6.9 % från 6.1 %.

    Kvinnan är rullstolsburen och använder protes, kan endast gå ett antal meter med rollator och mänskligt stöd. Får insulin 28E+14E per dygn.

  6. Berit Westerlund
    Måste få kommentera de inlägg om att samhället kan vara i fara om ingen vill äta mjölbaserad mat, socker osv.
    Jordbruksindustrin kan utöka arealerna för frigående djur, allt från oxe till ko och gris, för att inte säga hönor. Ängarna som idag antingen är gröna av spannmål eller gula av majs, kan gå över till att ge näring dvs gräs till nötboskapen. Till jordbruket tillhör mejerier som kan tillverka det mesta som tillverkas idag. Till jordbruket kan fortfarande alla kringindustrier som servar finnas kvar. Sockerbetor o dyl tror jag man kan använda till etanol??? Gissar, är det någon som vet. Nog finns det ersättningsindustrier. Flexibiletet krävs överallt. Friska människor orkar åstadkomma mer. Ideér.
    Problemet kan vara att den rena, äkta maten som inte är processad kan kosta för den vanlige konsumenten. Man behöver kanske mindre mängd? Jag blir mättare av LCHF mat, jag stoppar längre, jag tror jag är rikare också???
    Håller med om det Goran fan der Buske säger.
    Man blir mer medveten.
  7. #55
    En försiktig fråga....
    Hur kan det komma sig att de tog HbA1c så ofta febr-okt 2008?
    Jämför #52
  8. Helena Hesselmark skriver:
    "... Nu väntar vi på en studie gjord på överviktiga, insulinbeorende diabetiker typ 2.
    Det är vi som har haft de absolut största hälsoframgångarna med lågkolhydratkost."

    Den studien lär du få vänta på, Helena. Om den genomfördes så skulle ju tillverkarna av insulin, statiner och blodtrycksmedicin förlora hundratals miljarder om året...

    /SSS

  9. Resultaten ser imponerande ut, och kan få en att undra varför studien inte tagit sig in i mer prestigefyllda tidsskrifter än N&M.

    Även om jag är övertygad om att lågkolhydrat är den rätta vägen att gå för diabetes typ2 behandling finns det några skönhetsfläckar med studien:

    1. Man valde att selektivt rekrytera individer med väldigt högt HbA1c. När man selektivt väljer en extremgrupp för en studie måste man alltid beakta risken att man får se 'regression to the mean'-effekt. En sådan effekt kan ge de positiva fynden en liten skjuts, så att säga.

    2. Det fanns ingen jämförelsegrupp. De som deltar i en studie tenderar att rent allmänt skärpa sig, så precis som ovan kan detta ge en liten extra skjuts i rätt riktning. Att det inte finns en jämförelsegrupp gör också att det blir svårare bedöma ev 'regression to the mean'-effekt.

    Inget som stjälper hela studien, men trots allt gör det resultaten mer svårtolkade och felkällorna kan ha bidragit till de till synes spektakulära resultaten.

  10. Anhörig till äldre diabetiker
    Helena Hesselmark!
    Jag som anhörig krävde det! Jag hänvisade till viktökningen, som stadigt ökade med ökad insulindos. När vikten var 69 kg och insulindoserna egentligen inte räckte till trots höjning då och då så hänvisade jag till livskvalitén och det merarbete som skulle följa i vård- och omsorgsarbetet.

    Insulindoserna såg ut som följer från att insulindoserna infördes och stegvis trappades upp parallellt med att glibenklamid-tabletterna trappades ner.

    När man helt övergick till insulin så var man uppe i 18E+10E (morgon+kväll)

    Eftersom man inte förändrade kosten på något sätt så ökade insulindoserna vartefter:
    Morgon+Kväll
    18E + 10E (juni-06)
    20E + 10E
    22E + 10E
    24E + 10E
    28E + 10E (mars-07)
    32E + 14E (febr-08)

    Här i februari 2008 tyckte jag att det fick vara nog med kolhydratmaten! Nu började jag att ställa krav och visa mina egna sammanställningar. (Man får begära ut sjuksköterskejournaler, medicinlistor och blodsockerkurvor. Sen är det bara att sätta sig att göra sammanställningar och utvärderingar).

    Det var inte alltid så lätt att begära insyn och åtgärd. Vid ett tillfälle så sa sjuksköterskan vid min begäran om HbA1c - "Kom ihåg, att det är inte du som ordinerar, det är han, akta dig så han inte blir förbannad". (Han=doktorn). Jag fick också veta att provtagning kostade pengar, minsann. Jag erbjöd mig att betala den kostnaden, men jag har aldrig fått någon räkning.

    Däremot så tog jag reda på vad en provtagning kostar. Jag lyckades få svar från ett landsting. Där var priset 48 kr för ett HbA1c. Kanske någon annan kan bekräfta priset?

  11. Medvetenskap,
    bra invändningar. Det finns förstås ett antal jämförande studier med kontrollgrupp också:
    http://www.kostdoktorn.se/Fettsnålt%20förlorar%20igen

    Av olika skäl blir effekten av lågkolhydratkost vid diabetes inte alltid fullt lika imponerande i sådana, även om den vunnit alla jämförelser med fettsnålt jag sett.

    Jag tror en faktor till är att om man deltar i en randomiserad studie så vet man inte om ens grupp är den "rätta". Men om man deltar i en interventionsstudie där man får berättat för sig att det man skall testa är effektivt och bra, då går man nog in hårdare för det, i snitt.

  12. Anhörig till äldre diabetiker
    För ett tag sedan fanns följande inlägg "DN Ekonomi (!) om LCHF och diabetes:
    http://www.kostdoktorn.se/dn-ekonomi-om-lchf-och-diabetes

    Där finns i kommentar ett exempel på en årsförbrukning av insulin:

    "Här är kostnaden, en årsförbrukning av insulin för en gammal kvinna på ett äldreboende:

    700 st pennkanyler = 1088 kr
    400 st teststickor = 2900 kr
    100 st injektionstork = 22 kr
    400 st lancetter = 221 kr
    Insulatard Flex pen inj = 6300 kr

    TOTALT 10 532 kr

  13. sss #58

    Du har 20.000 elever och fler kommer säkert till.
    Vad om du sammanställde dina elevers sammanlagda resultat på ett sätt som även de etablerade vetenskapsnormer kan godta. Det var något att ha!
    Jag tror dig. Jag har mött dig i våras och jag set dina (före)bilder från då du var enorm stor. Om du inte har sparat data från förtiden kan du börja med dem nu på dina nuvarande elever. Vi ser fram mot de fantastiska resultatet i skrift (men känner det ju redan.)

  14. Rozbet
    Anhörig till äldre diabetiker,

    Förvånar mig inte om det kostar så lite.
    När jag ville ta kolesteroltest och erbjöd att betala själv bara för att det gjort när läkaren tvekade så föranledde det mig att kolla upp priserna.

    Jag ringde upp ett privat labb där vårdcentralens tester skickas till.
    Om jag minns rätt var det priser runt 16 kr styck för Total, HDL, LDL, triglycerider. 32 kr styck för Apo provet.

    Struntsummor med andra ord. Det roliga är att man som privatperson inte får ta dessa prover, eftersom "ingen har ansvar" för ens hälsa. För att OM proverna skulle vara åt skogen så måste en läkare gripa in, ungefär så är resonemanget.
    Snacka om att omyndighetsförklara folk. Om man inte får ta såna prov av en läkare för att han/hon tycker att det är onödigt är det väl upp till en själv att kunna betala för det, tycker jag.
    Ska man följa rutinerna går man till en privat läkare och betalar fullpris(Ex 700kr) för att begära prov, sedan betalar man labbet, efter det så måste man besöka läkaren igen(ytterligare 700kr) bara för att få reda på resultatet!

  15. Jaaaa, 4,4 senaste HbA1c

    Frisk, ja, men bara så länge som jag äter så här!
    Smal, näe, det finns att ta av!

    Men att göra en studie där folk med diabetes ska äta kolhydrater enligt tallriksmetoden är oetiskt och omoraliskt!

  16. Stig Hastrup,
    Calle Carlsson har samlat sådant material i 27 år. Jag tror att han har data från mer än hundratusen analyser. Det har kostat honom år av hans liv. Jag tänker inte göra om hans misstag.

    /SSS

  17. pelle
    Doc #37

    Det var bara menat som en jämförelse av hur mycket kolh det var.

    En medelstor potatis innehåller ca 15 g kolh.

    137/15 räkna själv.

    För övrigt är det ungefär samma mängd kolh som ISO-dieten så kolla de recepten som jämförelse

    Det är möjligt att allt var vitkål vad vet jag.

  18. Anhörig till äldre diabetiker
    Rozbet,
    Det lär vara så att provtagningar, t ex vid infektioner som "kanske" kräver antibiotika, får vårdcentralen själv stå för själv. Om vårdcentralen/läkaren skriver ut antibiotika utan provtagning så går kostnaden på landstinget/staten.

    Ovan sagda har iofs inget med just diabetes att göra, men på vem kostnaden faller, för det ena och det andra, har ett visst intresse.

    Till exempel: Allt insulin med tillbehör är ju gratis för patienten, vilket säkerligen är okej, men hur är det med kostnaden för t ex fotvård i förebyggande syfte?

  19. Stefan
    Du skriver:

    "Kan man bota typ 2 diabetes, en av våra vanligaste folksjukdomar, på sex månader? Utan medicin eller operationer?

    En ny studie ger ytterligare stöd för att svaret är ja."

    Menar du att man verkligen blir botad?

  20. Stefan,
    man kan diskutera viket ord som bör användas. Naturligtvis har man mycket hög risk (nästan en garanti) att förr eller senare få tillbaka sjukdomen om man börjar leva som innan igen.
  21. Stefan
    ok,
    Så skadan i pankreas är alltid irreversibel?
  22. Stefan,
    nja inte nödvändigtvis helt, och vid typ 2 diabetes har man normalt ingen nedsatt förmåga till insulinproduktion vid debuten. Snarare produceras betydligt mer än vanligt. Det är nog ett av skälen att man ofta blivit fet.

    Typ 2 diabetes beror ju på insulinresistens i första hand, inte pankreasskada.

  23. Patrik R
    Doc
    Vad orsakar insulinresistensen?
    Har du några fakta att komma med?
    Lindebergs studier pekar på att spannmål är en viktig del av orsaken.
  24. Patric R,
    min gissning är att hög total glykemisk belastning (jämfört med förbränningen) under lång tid ger insulinresistensen.

    Mycket spannmål är ett bra sätt att få till en sådan belastning.

  25. Patrik R
    Doc
    Det du säger stämmer inte med forskningen om grisar, utan spannmål var insulinresistensen liten.

    Nämn en studie som visar att kolhydrater orsakar insulinresistens, att insuliresistenta inte tål kolhydrater är en annan sak.

  26. Patrik R,
    grisarna som inte fick spannmål fick också mindre glykemisk belastning. Hur vet du då vilken faktor som var avgörande?

    Finns gott om observationsstudier som visar att personer som äter mat med högre glykemisk belastning oftare får diabetes typ 2, FWIW. Och det finns studier som visar att insulinresistensen minskar på lågkolhydratkost, ex:
    http://annals.highwire.org/cgi/content/abstract/142/6/403

  27. Patrik R
    Doc
    Du kan vända på resonemanget sätt in spannmål i dina forskningslänkar så kan spannmål förklara mycket.

    Om du framkallar insulinresistens med en kemikalie så botar inte LCHF men dieten tar bort symtomen och det sjukdomen sekundärt orsakar i kroppen (högt blodsocker)

  28. Stefan
    Vad är som ger insulinresistens?
    Är detta en kroniskt sjukdom för d2 patienter?

    Jag såg att bla friafettsyror av normala orsaker ger insulinresistens.
    http://wholehealthsource.blogspot.com/2009/09/palmitic-acid-and-insul...

  29. Grisar som föds upp på spannmål är ju inte direkt de friskaste djuren på jorden...

    Detta trots att de ändå i högre grad än vi är allätare.

  30. Martin
    Är inte insulinsresistens pudelns kärna för problemet runt diabets 2?
    Och det verkar inte vara så enkelt som att det "bara" är ett problem med överskott av kolhydrater?
  31. Stefan,

    Insulinresistens är förstadiet till typ 2-diabetes, och egentligen är typ 2-diabetes bara en godtyckling markering för att "jaha, nu har du haft över ett visst blodsockervärde på morgonen vid två separata mätningar".

    I själva verket kan man ha pre-diabetes (= insulinresistens) där man har förhöjt fasteblodsocker under lång tid, som till sist blir allt sämre tills den får benämningen typ 2-diabetes. Då är insulinreceptorer såpass skadade att det enda alternativet är att bli en typ 0-diabetiker, dvs utesluta kolhydrater som höjer blodsockret. Men skadan är så vitt jag förstår permanent.

  32. Martin
    Tack Mikael, men jag förstår inte..
    Vad gör människor sjuka?
    Och går det att bota dem?

    I denna tråd,som är skriven av en läkare sägs det:

    "Kan man bota typ 2 diabetes, en av våra vanligaste folksjukdomar, på sex månader? Utan medicin eller operationer?
    En ny studie ger ytterligare stöd för att svaret är ja."

    På direkta frågor.. så är svaret.. inget

  33. MJ,
    insulinreceptorerna "skadas" inte direkt vid typ-2 diabetes. De är nog bara nedreglerade, och potentiellt skulle de kunna uppregleras igen.

    Min poäng är att teoretiskt behöver det inte alls vara omöjligt att bota typ 2 helt och hållet.

    I praktiken kan man genom att utesluta kolhydrater ofta blir en "typ 0"-a dvs en symtomfri 2:a. Med tur (och helst låg ålder/manligt kön/kort tid med diabetes) en som dessutom tål små-måttliga mängder kolhydrater. Det är ju utmärkt redan det.

    Om man sen tillräckligt långsamt ökar på långsamma kolhydrater, helst i kombination med hård (styrke)träning, då borde det vara möjligt att få kroppen att hantera allt mer kolhydrater igen. Att uppreglera insulinreceptorerna (i muskulaturen ex), och få bort åtminstone delar av insulinresistensen.

    Bäst effekt får man förstås om man börjar tidigt, helst innan man når den ganska godtyckligt dragna diabetesgränsen.

  34. Martin,
    man har definitivt goda chanser att bli symtomfri och undvika långtidskomplikationer. Det är knappast inget. Det är snarare nästan allt.

    Se för övrigt #84.

  35. Martin
    Tack för respons..
    Jag är ändå förvirrad.. blir bukpottskörteln förstörd efter några års av insulin resistens? eller kan man häva d2 om man agerar sabbt? om inte så blir man diabetes typ 0, och tvingas undvika socker resten av livet?
  36. Martin,
    tja jag är också lite förvirrad efter många års funderade och läsande. Det behövs mycket mer forskning. Särskilt på hur man bäst långsiktigt botar, eller "botar", typ 2 med lågkolhydratkost.

    Efter många år med höga socker- och insulinvärden verkar bukspottskörteln utmattas allt mer. Då kan det vara för sent att bli frisk av lågkolhydratkost, men man kan alltid bli bättre. Man har då börjat bli typ 1 också kan man säga. Man har då både insulinbrist och insulinresistens, både typ 1 och typ 2.

    Att bli en typ 0:a, en symtomfri 2:a alltså, verkar fungera bra för många så länge man håller sig till mer eller mindre strikt lågkolhydratkost.

    Om man dessutom kan träna kroppen att tåla lite mer kolhydrater igen är mer spekulativt. Men det bör kunna vara möjligt tror jag, åtminstone för vissa.

  37. GLP-1 tarmhormon som har med diabetes att göra, man kan undra vad som kan påverka GLP-1 i tarmen, min numera välkända teori bakterier!
    Forskning visar för övrigt att diabetiker har en avikande tarmflora.

    ” Man vill nu undersöka om bakterier i tarmen påverkar produktion och funktion av hormoner och om man isåfall kan styra uppkomsten av bl.a fetma och diabetes genom att modulera tarmfloran.” http://www.holding.gu.se/Aktuellt%20pa%20GU%20Holding/GUH%20investera...

    Här är lite länkar om vår aptit och GLP-1
    http://www.med.lu.se/diabetes/aktuellt_om_vetenskap_haelsa/hormon_min...

    http://www.orebroll.se/upload/Lakemedelskom/Dokument/PPtpresent/Bilde...

    http://www.lakartidningen.se/includes/07printArticle.php?articleId=8279

    Komplext samspel styr aptiten
    http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=1805&a=3654&l=sv

    Kanel förbättrar sockeromsättningen
    http://diabetesportalen.se/arkiv-foer-nyheter/kanel-foerbaettrar-sock...

    doc 84 där håller jag med dig.

    Martin
    I väntan på den riktiga lösningen, får vi vara glada över att diabetes så framgångsrikt kan behandlas med LCHF.
    Jag tror inte att skadorna är helt permanenta.

  38. "Bakterier kan orsaka fetma
    Flera olika försök på möss visar att det finns ett samband mellan tarmens bakterieflora och hur mycket fett mössen lagrar."
    http://www.smittskyddsinstitutet.se/smittskydd/arkiv/2008/nr-3-2008/b...

    Tarmfloran styr vår ämnesomsättning
    http://www.nordisknutrition.se/Arkiv/NN_4_2008_pdf/NN4_s21_tarmflora_...

    han har nog rätt här "Tarmfloran bör betraktas som ett eget organ."

  39. Martin
    Tack för era svar!

    Jag förstår nu lite mer :)

  40. Hade man inom sjukvården mätt insulin och inte bara blodsocker hade man fått en diagnos långt innan man passerar den godtyckliga gränsen för diabetes typ 2.

    Man kan då med en koständring med kraftig minskning av kolhydraterna helt eliminera risken att drabbas.

    Har man högt insulin i förhållande till blodsockret är man insulinresistent.

  41. lasse
    Doc, Patrik, Kenneth, Martin, Trance

    ...och alla andra som fortfarande tyr sig till den medicinvetenskapliga forskningen

    Ni söker era svar på fel ställe tyvärr. Forskning på människokroppen har nåt en återvändsgränd då den felaktigt inte tar hänsyn till fenomenet energi...ni kan hålla på med era resonemang i tiotusen år och fortfarande fundera över orsak/verkan.

    Jag skriver detta i all vänlighet i hopp om att en konstruktiv dialog på detta vis ska födas. Det är hög tid nu...

    Titta på detta föredrag, det är två delar och förklarar vad den RIKTIGA vetenskapen kommit fram till.

    Ha en skön Lördag och Hoppas ni tar er tid

    Vänligast
    Lasse

  42. lasse
    Doc, Patrik, Kenneth, Martin, Trance m.fl.

    Ni söker era svar på fel ställe tyvärr. Den medicinska forskningen på människokroppen har nått en återvändsgränd då den felaktigt inte tar hänsyn till fenomenet energi...ni kan resonera om detta i tiotusen år till och fortfarande fundera över orsak/verkan.

    Jag skriver detta i all vänlighet i hopp om att en konstruktiv dialog på detta vis ska födas. Det är hög tid nu...

    Titta på detta föredrag ac Bruce Lipton, det heter "The new biology" det är två delar och förklarar vad vetenskapen kommit fram till.... egentligen.

    http://video.google.com/videoplay?docid=-8506668136396723343#

    http://video.google.com/videoplay?docid=-6568107389365915765#

    Ha en skön Lördag och Hoppas ni tar er tid

    Vänligast
    Lasse

  43. Trance
    lasse:

    Jag har lyssnat på det ett tag och läst lite om Bruce Lipton. Jag tror inte vi kan ha en konstruktiv dialog om detta. Jag är inte religiös.

  44. lasse
    inte jag heller...

    Vad är det du inte gillar?

  45. Martin
    Ytterligare en sak jag inte förstår.. Varför används inte HBa1c som screeninganalys vid hälsoundersökningar? Är analysen dyr att göra eller är man rädd för att behöva varna folk om att de har stor risk för att få diabetes 2?
  46. Martin,
    Mätning av insulin och blodsocker borde vara ett enormt mycket bättre sätt att mäta i så fall.

    Fast allra bäst hade det varit att äta så som man gjorde innan åldersdiabetes blev vanligt. Då behöver man inte mäta annat än vid tydliga symptom eftersom det blir så ovanligt.

  47. lasse
    trance.. vart tog du vägen....Kanske fullt upp med att hitta studier där man förnekar energi...???
  48. Rozbet
    Lasse och Trance,
    Jag är inte heller religiös, långt ifrån. Tyckte att några få uttalanden av Bruce var överdrivna, tex att man kunde dör på plats av skräck, om jag nu tolkade det rätt. Eller att händelser som triggar uttalandet "När man talar om trollen" skulle vara mer än just en slump.

    Hur som helst var det mycket intressant överlag och stämmer det vetenskapliga så är det väl snudd på banbrytande, eller?!
    Föredraget kan ju också vara väldigt förenklat eftersom det var väldigt lättbegripligt, men inte nödvändigtvis osant för det.
    Placeboeffekten får tex en förklaring här.

    Det ena behöver inte utesluta det andra, kostens betydelse för människans hälsa är väl ändå odiskutabel.

  49. lasse
    Rozbet

    Visst är kostens betydelse för hälsan odiskutabel..men den är absolut inte allenarådande. Denna info borde väl ha ganska stor betydelse när det gäller vad som är skadligt för en del medans andra tål vad som helst.

    Om det visar sig att det är frekvenser som styr och molekyler har en underordnad roll i signalsystemet så kan man prata molekyler i all evinnerlighet utan att förstå sammanhangen. Att hitta en god behandling blir som jag ser det omöjligt och mycket oeffektivt om inte detta tas i beakting

    Vad tror ni?

    Vänligast
    L

1 2 3

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg