Sockerchock!

matdag3h

Siffran är censurerad. Av er som gissat hade alla fel, utom en person. Att äta en rejäl dos snabbsmält socker och ren stärkelse (och inget annat) till lunch är min kropp ovan vid.

Det märktes.

Lunchmenyn

matdag3

Menyn såg ut som de andra dagarna. Det är bara det minimala innehållet i smörgåsarna man byter.

Ätardags

Nu var det dags att testa. Sådan här koncentrerad socker/stärkelsemat har jag inte ätit på åratal tror jag. Detta är ett offer för vetenskapen.

Jag testade mitt blodsocker innan maten: 5.0 – ett normalt fastevärde är mellan ca 4 – 6.

Normala gränser efter maten är krångliga:

  • Formellt sett räknas upp till 8.7 (vid stick i fingret) som normalt, 2 timmar efter en sockerbelastning.
  • 8.7 – 12.1 är då nedsatt glukostolerans.
  • Har man över 12.1, efter två timmar, tyder det på diabetes.

Själv har jag testat en del sista veckorna. Mitt rekord är 6.7 efter mat.

Med alla dessa kolhydrater borde rekordet slås:

matdag3b

Det var länge sen jag åt så mycket socker. Det var gott, men kändes samtidigt ofräscht på något sätt.

Blodsocker just efter maten

matdag3c

6.8? Jag hade knappt ätit färdigt så hade jag slagit mitt blodsocker-rekord. Vart ska detta sluta?

Tretton minuter senare

matdag3d

7,6? Redan? Ojoj.

Åtta minuter senare

matdag3e

9.3?! Här började jag känna mig lite småstirrig på något vis. Det kan ha varit inbillning, men jag tror jag kände av att något inte var som vanligt i kroppen.

Efter detta började jag ta nya prover mycket tätt för att fånga toppvärdet.

Sexton minuter senare

matdag3f

9.9 var det högsta värdet innan det vände. Oväntat högt tycker jag. Men jag mådde aldrig dåligt, och hade nog inte märkt något om jag inte testat blodsockret.

Efter toppen (som kom redan 37 minuter efter att jag ätit klart) sjönk blodsockret rätt kvickt igen. Två timmar efter maten låg det runt sjustrecket, dvs med god marginal normalt, trots toppen innan. (Normalt är under 8.7)

Några timmar senare

matdag3g

Som lägst var sockret 4.1, betydligt lägre än innan maten, och lägre än jag brukar ha fastande. En rekyl alltså. Under tiden var jag sugen på fika. Men jag kände inget annat konstigt.

Här är alla blodsockervärdena

Sockerkurva

Den röda kurvan är idag. De blåa kurvorna är test jag gjort andra dagar när jag käkat lunch på stan etc, med lite potatis och bröd, blandat med gott om bra mat. De gröna är när jag ätit lågkolhydratkost lagad hemma.

Vilken skillnad! Dagens skräplunch smältes förstås på nolltid i magen och forsade ut som blodsocker. Om man ser på den röda kurvan så är blodsockret lite väl högt under 45 minuter. Kanske steg det extra för att min kropp inte är van vid en sådan sockerchock? Det var åratal sedan. Enzymen för att ta hand om en sockerchock nedregleras kanske något, tills de behövs igen.

Notera också att om man väntat 1.5 timmar eller mer efter måltiden så hade man inte märkt något av den tidiga toppen. Lurigt.

Kolhydrater och fetma

Mat som höjer blodsockret kraftigt höjer också insulinet. Det kan göra dig lite fetare varje gång. Eftersom insulinet lagrar näring i fettcellerna låses det undan, och du blir hungrig snabbare än du blivit annars. Som jag blev tre timmar efter skräpmaten idag. Repetera det dagligen i ett decennium eller två och du kan vara en fet typ 2 diabetiker.

Det är uppenbarligen inte kalorierna som gör det. Den gröna kurvan underst var en rejäl måltid. Jag blev mycket mättare av den än av dagens sockerchock. Skillnaden är att den gröna var strikt lågkolhydratkost. Motsatsen till dagens. Nu blir det ingen mer skräpmat för mig på ett tag.

Vad är ditt blodsocker-rekord?

Mer

Et tu, doktor?

Hur man gör fetmaläkare feta

Allt om diabetes

PS

Alla ni som inte trodde att något skulle märkas, känn er imponerade av P:

juli 14, 2010 klockan 22:55

Effekten för din del torde då bli först en mycket snabbt övergående blodsockerförhöjning (frågan är om du har tagit tillräckligt många prov omgående efter måltiden). Måltiden innehöll mycket snabba kolhydrater som omgående satte igång snabb och hög insulinproduktion. Eftersom totala mängden kolhydrater inte var större än dina halvtomma glykogendepåer rymde blev det inte heller någon längre bestående blodglukosförhöjning p.g.a. skräcklunchen. Däremot medförde det starka insulinsvaret att blodsockret sjönk, alltså efter en snabbt övergående förhöjning, till värden under initialvärdena. Detta resulterade även i hungerkänslor och behov av att äta igen trots att detta kalorimässigt inte skulle behövas.

Smart, P.

1 2 3 4

175 kommentarer

  1. Lund
    Det finns en språkförbistring vad gäller ordet insulinresistens.

    Precis som Andreas korrekt beskriver vad en "sjuklig" insulinresistens är, så borde inte ordet sjuklig behövas. Det finns ingen "normal" insulinresistens och det en del sockeröverätande högtränande personer kallar lågkolhydrats-insulinresistens finns helt enkelt inte.

    Om man inte överlastar bukspottkörteln med excessiva mängder socker, så minskar produktionen av insulin. Om man ånyo ökar sitt sockerintag, så ökar insulinprioduktionen igen. Kroppen möter det behov som finns, så länge man är frisk. Att sedan insulin är ett ganska stort protein, och att det är en energikrävande process att tillverka insulin, så finns en liten delay i produktionstakten.

    Betänk att produktionen av insulin hos Andreas är helt tillräcklig för att han skall "godkännas" som frisk av sjukvården.

  2. Mariann
    Helena Hesselmark
    jag kan inte säga att jag vet (och det var inte ironi) utan jag antar baserat på lästa delar här och var på nätet att naturfolk inte har samma komplikationer som vi har vid våra förlossningar och jag antar det beror på vår sockerstinna föda.
    Jag använder ju också orden "tyder på" "tro" i #91
  3. Thomas H
    Din jämförelse i 99:an är strålande Doc!

    Sockerberoendet(dom gillar västerländsk mat) i exvis Indien ökar enormt och detsamma gör nu diabetessjukdomarna. Sicken enorm läkemedelsmarknad!

    Rössner, Marcus m fl professorer och även en mängd "diabetesexperter" har inte lyckats uppfinna "hjulet"... dvs lämpliga hälsoförebyggande åtgärder och ett skolex på detta är bl a luncherna på fetmakonferensen i Stockholm.

    Marknadsekonomiska krafter har fått fritt spelrum. :wink:

  4. Victoria
    Hej. Intressant att se blodsockerkurvorna. Har du nånsin gjort något blodsockertest då du ätit sukrin. Skulle vara intressant att se resultatet.
  5. Mia
    Grisar borde oxå testas på blodsockervärden.
    Konventionella grisar som bara äter finmald spannmål borde ha ett blodsocker som åker bergodalbana. Borde bidra till ett "sug" ett tag efter att fodergivan är uppäten o bidra till ökad svansbitning.

    KRAVgrisar däremot måste utfodras med grovfoder (konserverat gräs) o sommartid få gå på bete, med möjlighet att äta daggmaskar, skalbaggar o sorkar.
    Dessa har oxå mindre svansbitning.

  6. Emil
    Det är väl tackvare att grisar får spannmål som gör att dom blir feta och därmed mer bacon åt lchf:are...

    ;)

  7. Patrik Hägglund
    Bekräftar #96 och div svar,

    Jag tycker det är för mycket fokus på insulinresistens. Vad får man för komplikationer av att ha hög insulinresistens om man för övrigt är helt normal? Svar: Inte en enda, vad jag känner till.

    Insulinkänsligheten talar ju bara om hur snabbt kroppen kan parera svängningar (uppåt) i blodsockret. Dvs det är blodsockret som är den primära variabeln. Insulinkänsligheten är sekundär.

    Även hos en typ 2-diabetiker så är insulinresistensen endast ett sekundärt problem. Det är högt blodsocker som orsakar mikro- och makro-vaskulära problem, vilket är de mest allvarliga komplikationerna. (Men, det är sant, högt insulin inte är så bra heller.)

    Träning och fasta kan användas för att sänka ett högt blodsocker. För att undvika högt blodsocker efter en måltid så undviker man mat som omvandlas till socker. Bra insulinkänslighet kan förbättra svaret, men det är effektivare (för en sjuk typ 2-diabetiker) att påverka blodsockret _direkt_.

    Docs liknelse vid alkoholkänslighet tycker jag inte är 100%-ig. Du får nog inte problem på sikt så länge du har lågt blodsocker. Det skulle i så fall vara om du utsöndrar mer insulin och om det är skadligt i sig.

  8. Björn Hammarskjöld
    Socker i högre koncentrationer än 6 mM är toxiskt.

    Gör vi som SLV och Socialstyrelsen säger, äter 60 E% socker i maten eller 375 g kolhydrater per dag så är det helt klart en extremt ofysiologisk sockermängd att äta om vi jämför med hur mycket socker vi har i kroppen och ännu mer extremt om vi jämför med hur mycket socker vi har i blodet.

    Låt oss nu se på vad kolhydrater orsakar i kroppen.

    Blodsockret stiger, vi kan mäta glukos men vi mäter aldrig fruktos så det ser vi aldrig.

    Insulinet stiger då blodsockret stiger eftersom glukos är toxiskt i högre koncentrationer än 6 mM. Insulin är vårt katastrofförebyggande hormon.

    Eftersom vi har 3-6 g socker i blodet så är socker mer än 5 g i maten en fara för kroppen. Vid blodsocker mer än 6 mM så kopplar sig socker utan enzymer till proteinmolekyler och kan då skada proteinets funktion. Kroppen måste göra allt den kan för att få ned blodsockernivån till ickeskadliga nivåer.

    Äter vi 100 g socker så skulle blodsockret utan insulin stiga till över 100 mM. Men vi har dött när blodsockret kommer över 30-40 mM

    Så kroppen måste göra allt den kan för att få ned blodsockernivån till ickeskadliga nivåer.

    Bland det den kan göra finns följande:

    1. Insulin blockerat alla konkurrerande energikällor som fett och protein, ingen ättiksyra skall komma från annat än glukos för att snabbast möjligt sänka glukosnivån i blodet.

    2. Glukos bryts ned till ättiksyra för att förbrännas i citronsyracykeln.

    4. Det blir i alla fall ett överskott på ättiksyra som levern då polymeriserar till mättade fettsyror, levern ägnar sig åt lipo(neo)genes.

    5. Insulin försöker få glukosen att tas upp av alla celler i kroppen. Varje glukosmolekyl är omgiven av 190 vattenmolekyler så cellerna kan inte ta upp så mycket glukos med tillhörande vatten utan att vattensprängas.

    6. Cellerna drar tillbaka sina insulinreceptorer som skydd mot vattensprängning och vi kallar det för insulinresistens.

    7. Vi lagrar glukos i form av glykogen men vi kan bara lagra högst omkring 500 g glykogen i muskler och lever, sedan är förråden fulla.

    Vi använder alla dessa olika mekanismer för att vi snarast ska söka få ner glukoskoncentrationen i blodet till icketoxiska nivåer mellan 3-6 mM eller 3-6 gram glukos i hela blodvolymen om 5,6 L.

    Så det vi kallar för insulinresistens är den enskilda cellens egna skydd mot att insulinet ska tvinga in mera glukos med tillhörande 190 vattenmolekyler.

    Och så tvingar vi cellerna att försöka vattenspränga sig genom att ge ännu mer insulin!

    Detta är helt ologiskt och riktigt sjukt när vi vet att det som förbättrar och till och med ”botar” en diabetiker är en fysiologiskt kolhydratfattig kost. Ät tillräckligt lite kolhydrater och de flesta diabetiker mår bra.

    Att detta ska vara så svårt att förstå för våra eminenser är mig obegripligt om det inte finns en dold agenda bakom denna ofantliga ignorans.

  9. Jag har en del intressanta reslutat i mitt microtest angående blodsocker hos mig och min man. Där det är skillnad mellan de dagar vi har varit strikta och de dagar vi äter kolhydrater. Lever jag lchf i 36 timmar och sen äter godis tar det lång tid innan sockret normaliseras jämfört med de dagar jag äter kolhydrater hela dagen. Men det ska jag försöka samanställa ikväll. Eller imorgon, jag kan tänka mig att godisfrossan ikväll får mig att somna.
  10. W
    #108

    Den här teorin med vattensprängning har du nån vetenskaplig referns ?

  11. Subcalva
    #99 "Dricker man sällan eller aldrig alkohol blir man full om man får i sig större mängd. Dricker man regelbundet alkohol så blir levern bra på att snabbt förbränna den, och det påverkar inte lika mycket. Men om man dricker väldigt mycket under lång tid sliter man ut levern, får leversvikt och blir sjukligt känslig för alkohol."

    Men Doc, Fredrik Nyström har ju precis visat att det ger bättre värden att dricka ett glas vin om dagen än att avstå helt. Kanske borde man göra en studie på att äta en liten mängd icke-raffinerade kolhydrater om dagen och se vad det ger? :)

  12. Zizzy
    #108 Björn Hammarskjöld;

    Tack för en mycket intressant beskrivning av hur kroppen reagerar på kolhydrater. :-)

  13. Helena Hesselmark
    #108
    "Blodsockret stiger, vi kan mäta glukos men vi mäter aldrig fruktos så det ser vi aldrig."

    För en tid sedan skrevs det om blodsockermätare som också visade påverkan av fruktos.

  14. # 91, 95, 102 - kanske fler?

    Jag har ingen anledning att beskriva förlossningar här på denna blogg. Vill man förstå varför t ex Maasaikvinnor kan ha det mycket svårt, kan man gå in på denna länk.

    http://www.afya-bora.com/fgm.htm

    Jag vill varna för stark beskrivning av fakta.

  15. Mariann
    Omskärelse av kvinnor, i detta fallet massajkvinnor, har väl inte något att göra med kosten väl? För om jag minns rätt pratade vi om nollkolhydrat och mindre komplikationer vid förlossning.
  16. Helena Hesselmark
    #91, 115

    Nej, men det har mycket stor betydelse för komplikationer vid förlossning.
    Knappast någon Maasaikvinna har komplikationsfria förlossningar.
    Var har du läst att "naturfolk" skulle ha mer komplikationsfria förlossningar än vi har i västvärlden?
    Och skulle det i så fall bero på vad de äter?

  17. Mariann
    Det kan jag mkt väl tänka mig att omskärelse är negativt av alla upptänkliga orsaker.
    var jag läst är svårt att säga för jag har läst så mkt lite var stans på nätet. Skulle kunna vara på Weston Price. Genom allt jag läst och forskat i lite här o där på nätet har givit mig den förståelsen att det är ovanligt med komplikationer hos naturfolk.
  18. 108# Björn Hammarskjöld,
    det var riktigt intressant. Kan du beskriva insulinets roll lika ingående när det gäller omsättning av protein vore jag mycket tacksam. För något som förbryllat mig länge är att tex fisk har högre insulin-index än havregrynsgröt? Varför fokuserar vi på att undvika kolhydrater som höjer insulin, när det finns protein som ibland höjer mer? Vad är mekanismerna?
  19. Näringsfysiologen
    Den så kallade inkretin-effekten ger upphov till frisättning av insulin även innan blodsockret ökar. Inkretiner är hormoner i tarmen som påverkas av både kolhydrater och fett, men även vissa proteiner. Det är troligtvis en förklaring till att mjölkprodukter (med dess vassleprotein) har väldigt lågt GI men ger ett stort insulinsvar. Därför är det fel att jämt dra parallellen mellan kolhydrater och höga insulinnivåer. Det skulle vara intressant att se hur mycket insulinnivåer ökar vid olika koster och inte bara hur blodsockret ökar.
  20. Lund
    Och.....?

    Kolhydrater ger alltid insulinsvar. Mycket kolhydrater innebär alltid mycket insulin, om man nu inte är typ 1a. Det ena utesluter inte det andra.

  21. Erik W
    Dok: Är det denna insulinresistens som du upplever som forskningsstudier använder för att bevisa att fettätande skapar irreversibel insulinresistens eller är det en annan mekanism som ligger bakom det?

    Logiskt borde ju de som äter mer fett äta något mindre kolhydrater i de studierna om vi antar att kalorisumman håller sig något konstant. Färre kolhydrater(ca samma GI) gör att kroppen svarar något långsammare med insulinpåslag eftersom den har anpassat sig till en lägre nivå av kolhydratintag och det tolkar forskarna som om personen börjat utveckla sjuklig irreversibel insulinresistens istället för att dra den korrekta slutsatsen att kroppen har anpassat sig efter kolhydratintaget och inte alls har förlorat något av sin förmåga att reagera på högre kolhydratmängder vid behov.

    Om det förhåller sig så så borde det vara enkelt att designa en studie som falsifierar deras slutsatser genom att låta "fettätarna" återgå till samma kost som de mer kolhydrattunga i studien. Om "fettätarna" då ökar sin insulinrespons betyder det ju att potentialen finns kvar i kroppen och att ingen sjuklig irreversibel insulinresistens har uppstått.Dessutom bör man ju avläsa blodsockervärden frekvent under testen för att dra slutsatser av det.

    Det forskarna då har funnit i sina studier är kroppens reglertekniska förmåga dvs den anpassar sig till den situation den befinner sig i för tillfället för att minimera kostnaden i form av energi och andra "tillgångar". Varför befinna sig i akutläge och maximal energiåtgång när det inte behövs?

    Jämför t.ex om en tränad(kondition) person slutar träna, då tappar han kondition men den sämre förmågan är ju ett resultat av att kroppen anpassar sig till den ansträngningsnivån den förväntar sig och betyder inte att den efter att ha minskat sin förmåga aldrig kommer att kunna öka konditionen igen.

    Var det inte Rössners protege(namn?) som hade gjort en sådan studie?

  22. Oavsett insulinsvar så kvarstår faktumet - man blir fet av kolhydrater men deffad av kött/fisk.
  23. Hanna
    Varför måste allt bero på kost!!?

    Vad jag förstår så har afrikanska kvinnor mindre problem med livmoderframfall pga sitt traditionella "stående på huk". Det är inget vi kan uppnå genom att stå på huk under hela vårt liv, utan hos dem har det nästan blivit genetiskt. En sådan sak borde väl också rimligtvis påverka t.ex. förlossningar...? (Bara som exempel)

    Det går väl inte att ignorera att det inte bara är kost som skiljer oss från naturfolken, utan faktiskt hela livsstilen...?

    Sluta nu dra förenklade slutsatser!!!

  24. Björn Hammarskjöld
    Var ska vi göra av allt socker som vi äter? 75 g till varje mål (5 mål inklusive mellanmål per dag)

    Sockretkan inte befinna sig i blodbanan, då dör vi efter första målet eftersom P-glukos stiget upp mot 80 mM.

    Lagra i glykogenförråden går inte om de är fulla.

    Lagra i celler går inte om cellerna är fulla av glukos med 190 vattenmolekyler/glukosmolekyl (Invändning:"Jamen då kan vi ge mer insulin!!")

    Förbränna går bra men det räcker inte och alla kan/vill inte motionera bort 1 000 kCal/h som elitidrottspersoner

    Kissa ut går bra men det räcker inte, och du blir törstig.

    Lagra som fett går bra men räcker inte alltid. Då har du sockersjuka. Nyupptäckt diabetiker typ 2, då har du 40 % chans att dö inom 5 år ( http://ltarkiv.lakartidningen.se/1998/temp/pda18608.pdf )

    När vi lagrar glukos som fett drar vi undan en del av den energi vi trodde att vi stoppade i oss, blodsockret sjunker, vi blir hungriga igen. Vi har då helt plötsligt inte tillräckligt med glukos i blodet och fettnedbrytning till ättiksyra är avstängd på grund av den höga insulinnivån. Varenda cell i hela kroppen befinner sig i ett energibrist- eller svälttillstånd som vi inte tar oss ur på grund av insulinets alla effekter.

    Vi måste alltså äta kolhydrater för att åter få energi till cellerna i kroppen. Alternativet är att vänta tillräckligt länge så att insulinnivån sjunker tillräckligt mycket så att fettförbränningen kan komma igång igen. Hos en del tar detta lång tid och det är plågsamt att känna denna hunger utan att göra något åt det.

    Äter man en fysiologisk lågkolhydratkost så blir insulinnivåerna inte så höga, fett fördröjer magsäckens tömning så att det inte blir så stora mängder glukos som frigörs per sekund (eller timme om så önskas). Då lagras inga större mängder glukos som fett, vi slipper elda upp sockret och glukosnivån i blodet ligger ganska normalt. Vi mår bra.

    Som vanligt, det finns inte två människor på denna jord som är identiska, inte ens enäggstvillingar. Så var och en måste individualisera sina kostråd. Är du nöjd med din vikt äter du troligen lagom med kolhydrater, är du överviktig äter du för mycket kolhydrater, minska (till noll om så behövs) mängden kolhydrater.

    Men kunskap bakom underlättar, då kan man arbeta enligt the K.I.S.S!-principle.

    Inte undra på att folk blir sockerberoende då de tvingas att äta socker av till synes totalt okunniga myndigheter!

  25. W
    Vad gör växtätande djur med allt socker. Har de en annan typ av celler som inte vattensprängs ?
  26. Björn Hammarskjöld
    #126

    Växtätarnas celler är precis lika lätta att vattenspränga som våra.

    Växtätare har bakterier som omvandlar cellulosa och stärkelse till kortkedjiga fettsyror som ättiksyra, propionsyra, smörsyra. Dessa fettsyror är vattenlösliga och tas direkt upp i blodet. Går till levern där de byggs om till längre fettsyror.

    Så även en växtätare tar upp minst 60 E% i form av fett även om det ser ut so om de äter kolhydrater.
    Så vanligt socker är lika giftigt för växtätare som för oss men lyckligtvis för växtätarna så innehåller inte växter så mycket raffinerat socker.

  27. simon
    det är väl inget nytt att lchf orsakar tillfälligt sämre insulinkänslighet? Däremot så gäller fortfarande kalorier absorberade vs kalorier förbrända. Det är väl för övrigt övervikt som leder till kroniskt höga insulinnivåer och inte vice versa. Att hålla en låg mängd kroppsfett är viktigare än mängden fett och kolhydrater i kosten
  28. simon,

    Det är väl för övrigt övervikt som leder till kroniskt höga insulinnivåer och inte vice versa.

    Varför är du så säker på att hönan kom före ägget?

    Att hålla en låg mängd kroppsfett är viktigare än mängden fett och kolhydrater i kosten

    Kanske det, men mängden kolhydrater i kosten påverkar mängden kroppsfett. Så det är inte så enkelt att ignorera.

  29. Lund
    simon

    ...och mängden kolhydrater påverkar mängden insulin...

  30. W
    #127

    Kan man inte göra ett läkemedel med de här bakterierna som vi kan ta ?

  31. Oavsett vilket, för att få en låg kroppsfettsprocent (10% eller lägre för män) med kolhydrater i kosten så måste man räkna kalorier och väga allt (och ändå vara hungrig), men även om man gör det riskerar man att misslyckas - tänk om man inte har tillräckligt med testosteron i kroppen för att kunna få en låg kroppsfettsprocent ( http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10442580 )? För mycket vegetabilier (t.ex kolhydrater) i kosten ger lägre testosteron medan massa fett i kosten ger högre testosteron (20E% protein verkar vara optimalt, men studierna är förstås inte gjorda på nollkolhydratare)...

    http://jap.physiology.org/cgi/content/full/82/1/49
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/4014062
    http://www.ajcn.org/cgi/content/abstract/64/6/850

    Rimmar ju illa med det här:
    http://care.diabetesjournals.org/content/28/7/1636.full

    Skulle det inte kännas bättre att få superlåg kroppsfettsprocent utan att varken räkna, väga eller inte ens känna sig hungrig någonsin? Bara äta sig mätt och hålla sig mätt hela dagen lång och ändå - med tiden - bli slimmad? (hur många ggr eller hur mycket man äter per dag spelar dessutom ingen roll, en eller flera - man mår toppen vilket som).

  32. Björn Hammarskjöld
    #128
    ”det är väl inget nytt att lchf orsakar tillfälligt sämre insulinkänslighet?”

    Läs och lär din fysiologi så finner du att en fysiologisk lågkolhydratkost aldrig kan orsaka sämre insulinkänslighet. Men kroppen behöver inte slösa energi på att tillverka mycket insulin att ha i lager. Detta gör att äter man plötsligt mer kolhydrater än normalt så tar det tid att tillverka mer insulin för att täcka behovet. En del uppfattar detta (felaktigt) som en sämre insulinkänslighet. En fysiologisk lågkolhydratkost ger en utmärkt insulinkänslighet

    ”Däremot så gäller fortfarande kalorier absorberade vs kalorier förbrända.”

    Ja detta är termodynamikens första lag. Men glöm inte termodynamikens andra lag. All omvandling av energi till annan form av energi kräver energi. Så biologiska system brukar ha en verkningsgrad på mellan nästan noll till upp emot 80 %. Men den verkningsgraden kan vi styra med hormoner. Så vi kan få en verkningsgrad vid ett tillfälle och en annan vid ett annat tillfälle.

    ”Det är väl för övrigt övervikt som leder till kroniskt höga insulinnivåer och inte vice versa.”

    Det är kolhydraterna i kosten som frisätter insulin som lagrar fett. Det är den gamla hederliga fysiologin, biokemin och hormonläran som gäller igen.

    ”Att hålla en låg mängd kroppsfett är viktigare än mängden fett och kolhydrater i kosten”

    Fel. Det är den gamla hederliga fysiologin, biokemin och hormonläran som gäller återigen.

  33. W #131:

    "Kan man inte göra ett läkemedel med de här bakterierna som vi kan ta ?"

    Det sista vi behöver är väl läkemedel som gör oss MER benägna att ta upp energi? ;) Det finns mycket forskning på tarmbiotan i förhållande till olika individer förmåga att reglera vikten. Både studier på gnagare och människa.

    En tarmbiota med högre mängd av de bakterier som kan utvinna energi ur kostfibrer är korrrelerat med mer övervikt. Det är alltså inget positivt ur viktaspekt att kunna tillgodogöra sig energin från cellulosa.

    Vill man absolut få i sig mer energi från fett är det väl i så fall bättre att äta mer fett än att försöka mixtra med tarmbakterier för att få i sig fettet från kostfibrer? :)

  34. Björn Hammarskjöld
    #134

    Vi är felkonstruerade för att kunna bryta ned cellulosa. Vi har inte 4 magar som kon, vi har inte 80 % av totala tarmen som grovtarm som låglandsgorillan, vi saknar blindtarm som hästen.

    Vår tarm är 80 % tunntarm (där vi kan bryta ned protein och fett) och 20 % grovtarm, faktiskt något kortare grovtarm än vargen. Tiden i grovtarmen är för kort för att bakterierna ska hinna bryta ned cellulosan. Den tiden förkortas ytterligare av fibrers skavsårseffekt på tarmen som då vill bli av med skräpet genom att öka passagehastigheten och vätskesekretionen (smörjmedel).

    Du kan ju alltid prova kaninernas sätt att tillgodogöra sig cellulosan, de äter upp sin spillning som passerat en gång (men inte efter andra passagen) för att bakterierna ska få tillräckligt med tid att knäcka cellulosan till flyktiga fettsyror.

    Det är den gamla hederliga fysiologin, biokemin och hormonläran som gäller igen. Fortfarande.

  35. Nu vet jag inte ens vad du kommenterar Björn? Allt det där vet jag och mitt svar handlade om teorin gällande olika individers tarmbiota. Och nej jag tänker inte äta min egen skit.
  36. Lund
    Nicklas, du missförstår, Björns svar gäller frågan från #131, den du också kommenterar. Du anger en nyttoaspekt, mer kalorier om vi också kan bryta ner cellulosa, vilket kan vara onödigt och oönskat.

    Björn anger människans fysiologi som hinder.

  37. Melchior Meijer
    "En fysiologisk lågkolhydratkost ger en utmärkt insulinkänslighet"

    Fysiologisk insulinresistens finns visst! Tack och lov.

    http://high-fat-nutrition.blogspot.com/2009/09/physiological-insulin-...

  38. Melchior Meijer
  39. Schysst! Hade ingen aning om att hyperlipid funderade i dessa banor och hade lite exempel. Får tacka för länken! :)

    På senaste tiden har jag själv haft (kapillära) fastevärden runt 5.0 till 5.3. Förr hade jag fastevärden ända ner till 4.3 (kapillärt) till 4.7 mmol/l.

    När jag kollar mina egna kapillära fastevärden (tar regelbundet diverse prover) så ligger jag markant högre sen mars månad (i år) än innan. Man kan nog t.o.m ana det om man tittar på kurvan dessutom: http://spreadsheets.google.com/oimg?key=0ApHGHqpiy_IscFJWenlCdjE3QnR0...

    Att jag håller på att utveckla diabetes/insulinresistens har jag dock inte varit tillräckligt klarsynt att förstå (ironi). Min teori har varit att muskelcellerna går i betydligt högre utsträckning på fett och "vill inte ha" blodsocker längre (inte ens för högintensivt arbete), därför är fastevärdet i stort sett likadant under resten av dagen för min del.

    Min vidare teori är att man kanske kan använda blodsockermätning som ett mått på hur anpassad man är till denna kosten. Ur mitt perspektiv är det intressant idrottsmässigt - teorin går i stort sett ut på att om fasteblodsockret är (för) lågt går man inte på fett i tillräckligt stor utsträckning (ännu). Om blodsockret efter hård ansträgning sjunker (för lågt) så är det samma sak. Går kroppen fortfarande på (om än liten mängd) socker så kommer man förmodligen gå i väggen och kanske är förklaringen varför vissa (dock få) inte verkar klara av att prestera fysiskt även efter lång (mer än 4 månader) anpassning till kosten.

    Vad som är lågt/högt är förstås lite individuellt, så att man ska nå ett visst antal mmol/l är nog fel, utan snarare att man höjer sitt fasteblodsocker efter 3-4 månader (eller längre) på kosten.

    Detta kanske är en preliminär förklaring till varför jag kan hålla väldigt hög puls (90% av max i snitt) under 2 timmar (har dock bara provat 2 timmar, känns som att det skulle kunna pågå mycket längre) utan att krokna (och göra om samma sak dagen efter) - medan några andra som provat kosten tydligen inte kan det (Mark Sisson t.ex).

    Låter det rimligt?

  40. Jag har läst den där artikeln förut. Själva insulinresistensen (eller vad vi ni ska kalla det) begripeper jag och det stämmer med annat jag läst, verkar logiskt. Men jag förstår inte varför just fastevärdet blir högt. Eller menar man inte fastevärdet som man tar det hos doktorn, efter x timmar utan mat, utan ett värde taget direkt man vaknar? I det senare fallet kanske glukoskicken från leven höjer blodsockret, men det borde ju ha hunnit rätta till sig när man väl kommer iväg och lämnar provet.

    Kan nån förklara?

  41. Lund
    Det är utomordentligt viktigt att skilja på insulinresistens av den sjukliga typen, som diabetiker har.

    En fysiologisk anpassning, som är reversibel i båda ändar borde inte kallas "insulinresistens". Ordet insulinrsistens är redan "paxat" för att beskriva insulinets ökning och sämre funktion hos typ2-diabetikern.

    Det blir svårt att förstå för lekmannen att lågkolhydratkost skulle kunna innebära "fysiologisk insulinresistens".

    Skilj på dessa fenomen. Det är oprofessionellt att använda ett och samma uttryck för två vitt skilda företeelser. ssk som den ena är sjuklig, den andra en anpassning hos en frisk individ i ketos.

  42. Det är nog inte just fastevärdet utan allmänt - man får inget "lågt blodsocker" utan det är jämnt mest hela tiden. Teoretiskt kanske man kan ha lite högre precis när man vaknar (med tanke på att många hormoner är "på topp" just då). Kolhydratdrivna (eller vad man nu ska kalla dem) "går nog av" lite socker på väg till labbet, medan fettdrivna "går av" triglycerider "istället" (i högre utsträckning iaf). Om det stämmer i praktiken för de flesta LCHF:are vet jag förstås inte, bara en observation hos mig själv.

    Allt är förstås relativt, hos en frisk person (oavsett fettdriven eller kolhydratdriven) så håller sig blodsockret inom ett snävt område, men principiellt har en LCHF:are extremt mycket mer stabil blodsockerkurva med varken dalar eller toppar.

    Skillnaden är att triglycerider tar aldrig slut egentligen (till skillnad mot sockret), jag själv har t.ex ca 5 kg fett att gå på om det tryter (räcker en månad) och iom att cellerna redan föredrar fettsyror och glukagonet redan är igång verkar det ske "sömlöst" - utan slägga/vägg/svacka (dvs utan "ketoanpassning" eftersom den redan är gjord).

  43. Jag håller med Lund, det är givetvis inte frågan om samma sak och det verkar ju som att alla LC:are (som inte va diabetiker innan) som testat har kunnat "återanpassa sig" till kolhydrater (men vem vill göra det?) genom att äta sådant under några dagar och sedan tolererat ett glukostoleranstest perfekt/optimalt.
  44. Lund
    Tack! Michel,

    skönt att se att du förstår, men jag är inte säker på att alla som anser sig "kunniga" på området verkligen fattar att det är två vitt skilda fenomen.

  45. Patrik Hägglund
    Lund #145,

    Som jag skrev i #107 så anser jag att grundfelet är fokusen på insulinresistensen. (Men om man ändå ger sig in i att resonera kring insulinkänslighet, så bör man ju givetvis hålla dörren öppen för flera olika sorters insulinresistens. Det kanske finns ännu fler mekanismer än de vi har diskuterat?)

  46. Lund, vi fattar, men de flesta av oss är inte "professionella" och använder alltså de uttryck och termer vi lär oss använda genom det vi läser. Men du är ju professionell, så du kan väl vara hygglig och svara på min fråga då? :-)

    Michel, så kan det ju vara, så klart. Men jag får intrycket att det är just fastesockret som är högt, dvs högre än det är senare på dagen mellan måltiderna. Men det kanske bara är jag som är missuppfattat det hela.

    Nä, vi kanske inte går av oss så mycket som kolhydratätare, men till en del gör vi nog det ändå. Resten tänker vi väl bort. Vi använder ju trots glukos.

  47. En annan teori skulle ju kunna vara insulinsvaret som protein ger och "tar med sig" glukoset vilket leder till blodsockersänkning efter/mellan maten.
  48. Och som då leder till ökad glykagonutsöndring, som leder till ökad fettförbränning. Den teorin kan funka faktiskt.
  49. Lund
    Ett fasteblodsocker brukar vara det morgonvärde man har efter att ha varit fastande sedan midnatt. Vad som händer framåt morgonen är att vi får en dusch av cortisol, vilket höjer blodsockret. Kanske skall vi vakna bättre och lättare på så vis.

    hemul vilken fråga då?

1 2 3 4

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg