Sockerchock!
Siffran är censurerad. Av er som gissat hade alla fel, utom en person. Att äta en rejäl dos snabbsmält socker och ren stärkelse (och inget annat) till lunch är min kropp ovan vid.
Det märktes.
Lunchmenyn
Menyn såg ut som de andra dagarna. Det är bara det minimala innehållet i smörgåsarna man byter.
Ätardags
Nu var det dags att testa. Sådan här koncentrerad socker/stärkelsemat har jag inte ätit på åratal tror jag. Detta är ett offer för vetenskapen.
Jag testade mitt blodsocker innan maten: 5.0 – ett normalt fastevärde är mellan ca 4 – 6.
Normala gränser efter maten är krångliga:
- Formellt sett räknas upp till 8.7 (vid stick i fingret) som normalt, 2 timmar efter en sockerbelastning.
- 8.7 – 12.1 är då nedsatt glukostolerans.
- Har man över 12.1, efter två timmar, tyder det på diabetes.
Själv har jag testat en del sista veckorna. Mitt rekord är 6.7 efter mat.
Med alla dessa kolhydrater borde rekordet slås:
Det var länge sen jag åt så mycket socker. Det var gott, men kändes samtidigt ofräscht på något sätt.
Blodsocker just efter maten
6.8? Jag hade knappt ätit färdigt så hade jag slagit mitt blodsocker-rekord. Vart ska detta sluta?
Tretton minuter senare
7,6? Redan? Ojoj.
Åtta minuter senare
9.3?! Här började jag känna mig lite småstirrig på något vis. Det kan ha varit inbillning, men jag tror jag kände av att något inte var som vanligt i kroppen.
Efter detta började jag ta nya prover mycket tätt för att fånga toppvärdet.
Sexton minuter senare
9.9 var det högsta värdet innan det vände. Oväntat högt tycker jag. Men jag mådde aldrig dåligt, och hade nog inte märkt något om jag inte testat blodsockret.
Efter toppen (som kom redan 37 minuter efter att jag ätit klart) sjönk blodsockret rätt kvickt igen. Två timmar efter maten låg det runt sjustrecket, dvs med god marginal normalt, trots toppen innan. (Normalt är under 8.7)
Några timmar senare
Som lägst var sockret 4.1, betydligt lägre än innan maten, och lägre än jag brukar ha fastande. En rekyl alltså. Under tiden var jag sugen på fika. Men jag kände inget annat konstigt.
Här är alla blodsockervärdena
Den röda kurvan är idag. De blåa kurvorna är test jag gjort andra dagar när jag käkat lunch på stan etc, med lite potatis och bröd, blandat med gott om bra mat. De gröna är när jag ätit lågkolhydratkost lagad hemma.
Vilken skillnad! Dagens skräplunch smältes förstås på nolltid i magen och forsade ut som blodsocker. Om man ser på den röda kurvan så är blodsockret lite väl högt under 45 minuter. Kanske steg det extra för att min kropp inte är van vid en sådan sockerchock? Det var åratal sedan. Enzymen för att ta hand om en sockerchock nedregleras kanske något, tills de behövs igen.
Notera också att om man väntat 1.5 timmar eller mer efter måltiden så hade man inte märkt något av den tidiga toppen. Lurigt.
Kolhydrater och fetma
Mat som höjer blodsockret kraftigt höjer också insulinet. Det kan göra dig lite fetare varje gång. Eftersom insulinet lagrar näring i fettcellerna låses det undan, och du blir hungrig snabbare än du blivit annars. Som jag blev tre timmar efter skräpmaten idag. Repetera det dagligen i ett decennium eller två och du kan vara en fet typ 2 diabetiker.
Det är uppenbarligen inte kalorierna som gör det. Den gröna kurvan underst var en rejäl måltid. Jag blev mycket mättare av den än av dagens sockerchock. Skillnaden är att den gröna var strikt lågkolhydratkost. Motsatsen till dagens. Nu blir det ingen mer skräpmat för mig på ett tag.
Vad är ditt blodsocker-rekord?
Mer
PS
Alla ni som inte trodde att något skulle märkas, känn er imponerade av P:
…Effekten för din del torde då bli först en mycket snabbt övergående blodsockerförhöjning (frågan är om du har tagit tillräckligt många prov omgående efter måltiden). Måltiden innehöll mycket snabba kolhydrater som omgående satte igång snabb och hög insulinproduktion. Eftersom totala mängden kolhydrater inte var större än dina halvtomma glykogendepåer rymde blev det inte heller någon längre bestående blodglukosförhöjning p.g.a. skräcklunchen. Däremot medförde det starka insulinsvaret att blodsockret sjönk, alltså efter en snabbt övergående förhöjning, till värden under initialvärdena. Detta resulterade även i hungerkänslor och behov av att äta igen trots att detta kalorimässigt inte skulle behövas.
Smart, P.
175 kommentarer
Hej Björn, har du förklarat dina synpunkter för Anna själv på hennes blogg?
Doc
Mycket intressant test, kul om fler LCHF:are skulle kunna göra kontrollerade tester på sin blodsockerhöjningar efter en kolhydratrik måltid..
Det är lika bra med 25 kg ångkokt gurka för vegetarianen.
#45
Glykogenet hos en 70 kg Vasaloppsåkare (0,5 kg) räcker halva Vasaloppet, till Evetsberg, om han kan andas ordentligt. För att ta sig i mål behöver han 5 L blåbärssoppa till.
Utan syre räcker glykogenet i tre minuter och då får han via den anaeroba förbränningen av glukos lika mycket mjölksyra (som han inte överlever).
Med fettförbränning räcker 440 g fett (3 % av förrådet) för att åka hela Vasaloppet. Fortsätter att må bra och kan åka några Vasalopp till om han vill.
Yes!
Jag har snott bilden från Lyle McDonald's "The Ketogenic Diet". Äras den som äras bör.
Visst är det de höga sockervärdena, parallellt med de höga insulinvärdena som är toxiska, ssk skadliga för de små blodkärlen. Det är därför som HbA1c är ett rätt dåligt mått.
Leta upp Helena Hesselmarks text här på Kostdktorn om hur hon går från typ2-diabetes till typ noll. Där finns en mycket elegant blodsockerkurva över tid, det finns också HbA1c-värden före och efter lågkolhydratkost.
Kött består ju av muskler (och fett) som innehåller glykogen, men det vi bör tänka på när det gäller glykogenet är att det bryts ned till mjölksyra. Man måste äta helt färskt kött för att få i sig de kolhydraterna.
Vi vet att inuiterna lagrade kött och fisk på olika sätt, t.ex. genom syrning eller frysning, vilket alltså innebär att de inte åt allt kött rykande färskt...
Såvitt jag vet är det arean över kurvan för 7,5 mmmol/L i en blodsockerkurva som inte är nyttiga -direkt.
http://www.nmsociety.org/App_Themes/Images/Diabetes/How%20I%20Quit%20...
De rödfärgade områdena på dessa blodsockerkurvor visar på potentiellt skadliga blodsockernivåer.
Men om en diabetiker äter så är ju det stående svaret att det helt enkelt skall kompenseras med insulin, punkt slut.
Så vad vissa ser som det självklara, dvs att kolhydratrik mat minskas, är inte alla som håller med om. Där är det bättre att kompensera med starka mediciner och låta naturalförloppet ha sin gång.
För övrigt - Här har doktorn onekligen grunden till minst ett kapitel i bok nummer 2,,,,
Lite såna här riktlinjer om vad som händer i kroppen är bra att känna till - diabetiker eller ännu icke diabeteiker,,,
Tack för mycket intressant info!
Kan du inte prova att ta en viss mängd Alfaliponsyra innan så får man se om det har någon verkan. Skulle vara intressant.
#5
Att vara en levande nåldyna vänjer man sig vid och tänker inte på det...ca 2200 stick/år blir det nog för mig + ca 120 stick i magen/år då man sätter ny nål till pumpen.
Innan jag hade pumpen stack jag inte så ofta i fingrarna, men då oftare i magen.
Fingrarna är lite prickiga, men det är så fina nålar att det inte är så farligt. :)
Min tro är att stora svängningar är skadliga även om medelvärdeskurvan är OK. Högt blodsocker ger intensiv försockring (glykering) av proteiner och den effekten kvarstår under proteinets återstående livstid.
Man mäter denna effekt hos ett av de mest snabbomsatta proteinerna som finns i blodet. Detta värde är HBA1c, slarvigt benämnt "långtidsblodsocker". Om ett sådant protein glykeras redan första dagen av sitt liv så tar det likväl 120 dagar innan det går till återvinning och under hela den tiden är det obrukbart.
Ännu dummare är att tro att kolhydrater behövs för att tända fettbrasan. Det har Anna också skrivit.
Björn, jag håller med Annas svar på hennes blogg om att hon inte alls nämner några siffror! Jag citerar hennes inlägg -"(vilka är pyttesmå, jag vet)....(Även detta i mycket små mängder)....Inga stora mängder men dock", hon nämner flera gånger att mängden är liten men man har alltid fått i sig glukos från det man äter!
Citatet ovan och din egen kommentar "så får du i dig mindre än 4,5 g glukos" visar ju båda på att mängden var liten, men dock så finns det en mängd!
VH Stefan
Hur kan man jämföra Andreas test med herr Paulúns? Andreas undersökning kanske inte heller skulle vara super vetenskaplig, utan bara en kul grej att kolla.. Jag tror Andreas håller med att det behövs fler liknande och kontrolerade undersökningar för att kunna dra en helt korrekt slutsats. Om Paulún tyckte det skulle vara en kul grej att kolla LCHF och sen efter en vecka rata metoden därför att han inte uthärdade övergångsbesvären, ja då är det väl upp till honom. Men det är Paulúns kritik kring LCHF som han fått stått tillsvars för, sen när man fick veta att han testat LCHF i en vecka, en vecka!?, ja då kanske inte förtroendet blir så starkt.
#58: Utmärkt artikel! Precis det jag hävdar att blodsockret är giftigt vid redan ganska "låga" nivåer.
Jag hade gärna samlat in mer data innan jag försöker publicera i NEJM. Men tyvärr blev det avslag i min etiska kommitté. ;)
http://www.phlaunt.com/diabetes/14045621.php
Jag tycker du ska lägga in förkortningen på konferensen i dina artiklar med anknytning till konferensen.
Skulle vara kul om dina blogg skulle kom högt när man söker på konferensen.
Kul realistiskt test, säger lite om forskarna som ordnar konferensen, att man inte lever som man lär...
Sanningen är att de säkert åt en del bär och annan växtlighet under den korta sommaren, om de inte var bosatta där det var evig vinter, men under resten av året fick nog kolhydraterna komma från absolut pinfärskt kött när de jagade. Tro inte att de jagade varje dag året runt heller, de bunkrade upp precis som alla förutseende människor gjort i alla tider.
Personer som levt med eskimåer har beskrivit maten som en ändlös och enahanda räcka av kött och/eller fisk, ofta serverad med extra fett. Köttet och fisken var för det mesta syrad, frusen, torkad... Sällan färskt kött eller färsk fisk, utom vid god jaktlycka under säsong.
Det betyder så gott som noll kolhydrater under absolut största delen av året eller hela året.
Kommer ihåg att det finns någon/några studie/studier på att lågkolhydratätare bränner kolhydrater sämre när man plötsligt tillför kolhydrater (t.ex i träningssyfte, train low / compete high, t.ex). De menade då att LCHF va sämre för att man kan inte använda socker som energi lika effektivt som vid kolhydratladdning (orkar inte leta ref). Att man får mer fettdrift ju mindre kolhydrater man äter är väl(?) de flesta överens om. Prestationsmässigt skiljer sig åsikterna kraftigt. Min åsikt är förstås som den är (delas av Frank Nilsson och Björn Hammarskjöld, t.ex) - man bränner inte socker oavsett intensitet i första hand utan fett som LCHF:are (förutsatt fullständig anpassning förstås).
Som Björn Hammarskjöld påpekar så tillverkar kroppen (lever och kanske i nödfall njurar) alla kolhydrater kroppen behöver - varken mer eller mindre. Sen att vissa tydligen mår bättre av lite kolhydrater än inga alls får man ju respektera. Skillnaden mellan 0 och lite kolhydrater är ändå obefintlig om man jämför t.o.m mild LCHF med de 300-400g kolhydrater som SLV rekommenderar.
Att ge sig in i en diskussion om vad som är optimal kost brukar ofta sluta i ett evigt sjabbel så där drar jag mig undan.
Beträffande Stefansson och inuiterna... Inuiternas kost är ett extremfall. Att en folkgrupp levt så bevisar intenting annat än att det går. Det var också den tes Stefansson var ute efter att bevisa, att man överlever på enbart animalisk kost. Jag har läst, om det stämmer vet jag inte, att han fick leta rätt länge innan han hittade en grupp inuiter som faktiskt i princip levde på enbart animalisk föda.
Tro vad man vill, men jag tycker det är något skevt att ständigt dra upp ett extremfall och försöka göra det till regel.
(Jag läser inte Annas blogg, så jag vet inte vad hon brukar komma med annars.)
Här är en text om traditionell Samisk mat, saxad ur Samiskt Informationscentrum. Länk till sidan för intresserade; http://www.samer.se/1223
”Den traditionella samiska matkulturen baseras på vad naturen ger. Av naturliga skäl är renkött en mycket viktig del. Det kan förädlas på olika sätt: kokas, stekas, rökas, eller torkas, vilket ger variation i smakupplevelserna. Ytterligare smakdimensioner får man av inälvsmat och renblod och alla andra ingredienser från naturen, som bär och örter av olika slag.”
Knappast LCHF.
Här en länk till ett dokument om hur livet levdes på en fäbod i början-mitten på förra seklet.
Kapitlet om maten som åts av fjällbönderna är särskilt intressant.
http://www.stenvallen.se/skarvallen.html
all skit startade i samband när vi blev bönder har jag insett efter att sett det braiga programmet om Svensk historia som gick med Timell och någon historiegubbe. All jävelskap började då i samband med bonderiet, det visade de tydligt.... allt för tydligt....
Såg också ett program med utgrävningar av sklett från jägar/samlare och stad/bönder och stadsbornas/böndernas skelett var fulla av tecken på inflammationer...
Magen klarade sig bra. Nu när du tar upp saken så var det en aning lösare än vanligt till kvällen, men inget som gav brådska till toaletten. :)
Vilket önsketänkande. Föda barn utan komplikationer? Hur vet du det?
Det närmaste jägare/samlare man kan komma i dag är nog San-folket i Kalahari. De lever inte i en romantisk värld.
Men det var kanske en ironisk eller satirisk kommentar, och som jag deklarerat tidigare har jag svårt att förstå dylika.
Jag har bott 5 år i Afrika och levt långa tider bland Maasaierna vid många tillfällen.
Om jag skall vara riktigt ärlig - och det skall man ju, så vore jag hellre ko bland Maasaierna än kvinna.
mvh
Helena Hesselmark
Vet du hur ett djur i tropikerna är byggt?
Kamel, eland och kudu?
Fett t o m i en puckel på ryggen.
Även de små gazellerna är fettrika.
Helena Hesselmark
Vore det inte intressantare om du berättade lite om hur deras förlossningar gick till och skillnaden jämfört med våra i västvärlden?
Att bara skriva som du gör i #93 tycker jag inte ger så mycket om jag skall vara ärlig.
Helena #98. Vad har djur i tropikerna med att djur i allmänhet har mer fett om de är i ett kallare klimat?
"Kanske steg det extra för att min kropp inte är van vid en sådan sockerchock?"
Tror du att du har fått sämre insulinkänslighet av att äta lågkolhydratskost? Kanske det kan stämma, det finns ju sådana antydningar i litteraturen. Undrar i sådana fall om det är reversibelt? Det vore intressant att se om du fortfarande får så högt blodsocker med samma träningsnivå om du återintroducerar kolhydrater lite längre tid.
Jag har inte gått över 6,5 med täta kontroller då jag druckit 75g glukoslösning vid upprepade tillfällen och 75g KH i form av formfranska. Fast jag löper en hel del och äter ganska mycket kolhydrater till vardags och utgår från att jag därför har mycket bra insulinkänslighet.
Då t.ex Kalahariöknen torkar ut en period varje år (innan flod/regn från väst kommer) så måste djuren (t.ex kudu) kunna klara sig nästan utan bete innan gröngräset kommer åter. Samma sak är det förstås för djur i norr, fast pga mycket snö och frusna marker istället. Bägge lägger på sig fett för att klara respektives kärvare säsong.
Om man sen blir mer insulinkänslig är säkert öppet för diskussion, men då man sänker sina insulinvärden så stressar man iaf inte sin bukspottkörtel och därmed är det ganska säkert att man åtminstone bibehåller sin insulinkänslighet. Ju mer socker man äter desto mer insulinresistent blir man, det är vi nog alla överens om, det är ju det som är hela problemet med typ-2 diabetes. Så äter man inte socker borde man enligt all logik åtminstone bibehålla sin insulinkänslighet.
Att sedan gå från fettdrift till så snabba kolhydrater att vilken Tour de France-cyklist som helst skulle kunna äta dem under en hård utbrytning lär bli en chock för kroppen och måste "återanpassa" sig till kolhydratdrift igen (med högre insulinsvar, osv). Björns förklaring va betydligt mer avancerad än jag kan prestera, så läs gärna den :)
En utveckling av min tidigare kommentar:
Insulinresistensen vid diabetes hänger ihop med höga insulinvärden, bukfetma, högt blodtryck, lågt HDL och höga triglycerider. Metabolt syndrom alltså. LCHF ger motsatsen. Mina värden på alla de riskfaktorerna är utmärkta.
Detta är en sockerchock när kroppen inte är van vid sådant. Notera att toppen kommer redan 37 minuter efter avslutad måltid, och sen sjunker undan ganska snabbt. Med sjuklig insulinresistens hade kurvan blivit ännu högre och, framförallt, hållt sig hög betydligt längre tid (åtminstone över två timmar).
Jag kom på en bra liknelse till hur jag tror det hänger ihop: alkohol.
Dricker man sällan eller aldrig alkohol blir man full om man får i sig större mängd. Dricker man regelbundet alkohol så blir levern bra på att snabbt förbränna den, och det påverkar inte lika mycket. Men om man dricker väldigt mycket under lång tid sliter man ut levern, får leversvikt och blir sjukligt känslig för alkohol.
Något liknande kan ske med större doser snabba kolhydrater. Jag är ovan. Du är van. Sjuklig insulinresistens är när kroppen inte orkar stora mängder längre.
Att vara ovan vid mycket snabba kolhydrater och att ha utvecklat sjuklig insulinresistens är på det sättet snarast varandras motsatser, ändpunkterna på skalan.
Du säger; "Jag har inte gått över 6,5 med täta kontroller då jag druckit 75g glukoslösning vid upprepade tillfällen och 75g KH i form av formfranska. Fast jag löper en hel del och äter ganska mycket kolhydrater till vardags och utgår från att jag därför har mycket bra insulinkänslighet."
Hur många år håller dina betaceller om du ska misshandla dem med sådana excesser
av socker? Även om dina muskelceller kan ta upp det mesta av överskottsockret, så krävs ändå insulin för det.
Jag tycker också att det vore intressant om du angav i vilka tidsinervall du kollat blodsockret efter 75 gram socker. Jfr det ologiska tidsintervallet efter oral glukosbelastning inom sjukvården.