Sockerchock!

matdag3h

Siffran är censurerad. Av er som gissat hade alla fel, utom en person. Att äta en rejäl dos snabbsmält socker och ren stärkelse (och inget annat) till lunch är min kropp ovan vid.

Det märktes.

Lunchmenyn

matdag3

Menyn såg ut som de andra dagarna. Det är bara det minimala innehållet i smörgåsarna man byter.

Ätardags

Nu var det dags att testa. Sådan här koncentrerad socker/stärkelsemat har jag inte ätit på åratal tror jag. Detta är ett offer för vetenskapen.

Jag testade mitt blodsocker innan maten: 5.0 – ett normalt fastevärde är mellan ca 4 – 6.

Normala gränser efter maten är krångliga:

  • Formellt sett räknas upp till 8.7 (vid stick i fingret) som normalt, 2 timmar efter en sockerbelastning.
  • 8.7 – 12.1 är då nedsatt glukostolerans.
  • Har man över 12.1, efter två timmar, tyder det på diabetes.

Själv har jag testat en del sista veckorna. Mitt rekord är 6.7 efter mat.

Med alla dessa kolhydrater borde rekordet slås:

matdag3b

Det var länge sen jag åt så mycket socker. Det var gott, men kändes samtidigt ofräscht på något sätt.

Blodsocker just efter maten

matdag3c

6.8? Jag hade knappt ätit färdigt så hade jag slagit mitt blodsocker-rekord. Vart ska detta sluta?

Tretton minuter senare

matdag3d

7,6? Redan? Ojoj.

Åtta minuter senare

matdag3e

9.3?! Här började jag känna mig lite småstirrig på något vis. Det kan ha varit inbillning, men jag tror jag kände av att något inte var som vanligt i kroppen.

Efter detta började jag ta nya prover mycket tätt för att fånga toppvärdet.

Sexton minuter senare

matdag3f

9.9 var det högsta värdet innan det vände. Oväntat högt tycker jag. Men jag mådde aldrig dåligt, och hade nog inte märkt något om jag inte testat blodsockret.

Efter toppen (som kom redan 37 minuter efter att jag ätit klart) sjönk blodsockret rätt kvickt igen. Två timmar efter maten låg det runt sjustrecket, dvs med god marginal normalt, trots toppen innan. (Normalt är under 8.7)

Några timmar senare

matdag3g

Som lägst var sockret 4.1, betydligt lägre än innan maten, och lägre än jag brukar ha fastande. En rekyl alltså. Under tiden var jag sugen på fika. Men jag kände inget annat konstigt.

Här är alla blodsockervärdena

Sockerkurva

Den röda kurvan är idag. De blåa kurvorna är test jag gjort andra dagar när jag käkat lunch på stan etc, med lite potatis och bröd, blandat med gott om bra mat. De gröna är när jag ätit lågkolhydratkost lagad hemma.

Vilken skillnad! Dagens skräplunch smältes förstås på nolltid i magen och forsade ut som blodsocker. Om man ser på den röda kurvan så är blodsockret lite väl högt under 45 minuter. Kanske steg det extra för att min kropp inte är van vid en sådan sockerchock? Det var åratal sedan. Enzymen för att ta hand om en sockerchock nedregleras kanske något, tills de behövs igen.

Notera också att om man väntat 1.5 timmar eller mer efter måltiden så hade man inte märkt något av den tidiga toppen. Lurigt.

Kolhydrater och fetma

Mat som höjer blodsockret kraftigt höjer också insulinet. Det kan göra dig lite fetare varje gång. Eftersom insulinet lagrar näring i fettcellerna låses det undan, och du blir hungrig snabbare än du blivit annars. Som jag blev tre timmar efter skräpmaten idag. Repetera det dagligen i ett decennium eller två och du kan vara en fet typ 2 diabetiker.

Det är uppenbarligen inte kalorierna som gör det. Den gröna kurvan underst var en rejäl måltid. Jag blev mycket mättare av den än av dagens sockerchock. Skillnaden är att den gröna var strikt lågkolhydratkost. Motsatsen till dagens. Nu blir det ingen mer skräpmat för mig på ett tag.

Vad är ditt blodsocker-rekord?

Mer

Et tu, doktor?

Hur man gör fetmaläkare feta

Allt om diabetes

PS

Alla ni som inte trodde att något skulle märkas, känn er imponerade av P:

juli 14, 2010 klockan 22:55

Effekten för din del torde då bli först en mycket snabbt övergående blodsockerförhöjning (frågan är om du har tagit tillräckligt många prov omgående efter måltiden). Måltiden innehöll mycket snabba kolhydrater som omgående satte igång snabb och hög insulinproduktion. Eftersom totala mängden kolhydrater inte var större än dina halvtomma glykogendepåer rymde blev det inte heller någon längre bestående blodglukosförhöjning p.g.a. skräcklunchen. Däremot medförde det starka insulinsvaret att blodsockret sjönk, alltså efter en snabbt övergående förhöjning, till värden under initialvärdena. Detta resulterade även i hungerkänslor och behov av att äta igen trots att detta kalorimässigt inte skulle behövas.

Smart, P.

1 2 3 4

175 kommentarer

  1. Intressant och upplysande! Det är mer än sorgligt att detta är "föda" på Fetmakongressen, men så är de väl mer ute efter att sälja läkemedel mot fetma än att åtgärda orsaken…?
  2. Tack för ett intressant inlägg. Fint att du uppoffrade dig, så vi fick se hur det kan ställa till i kroppen med sånt skräp. Hade inte trott du skulle få så höga siffror, men mådde nästan illa bara av att se innehållet i "lunchen".

    Det är ju såna mellanmål många barn får idag, inte undra på att de blir speedade på kort sikt och överviktiga med åren.

    Visa Rössner det här resultatet och fråga vad han anser. Det kanske kan få honom att börja tänka i lite andra banor framöver.

  3. Ha! Jag var ivf nära (9). :-D
  4. Där ser man...

    Ibland undrar jag hur man som LCHFare skall göra ifall man måste in på sjukhus?

    Värre om man inte KAN (pga av en olycka tex) säga att man inte är van vid "vanlig" kost. Är det då farligt? Eller t o m livshotande?

  5. Jag håller på med ett liknande projekt, men i en lite längre tidsperiod. Jag och min man äter olika mat i en dryg vecka och mäter flera gånger per dag. Vi är färdiga på fredag, då ska jag redovisa på min blogg. Det som ska bli mest spännande är vad vi lyckas maxa på fredag kväll då vi ska vräka i oss lösgodis. För en godisfrossa var vad som kräves för att få min man att vilja sticka sig i fingret varje kvart efter måltid i 10 dagar. Så ok, då avslutar vi testet med det.

    Det jag redan kan säga är att jag inte fattar hur man orkar vara en levande nåldyna. Jag har ca 10 stick i varje finger så det är inte helt skönt att trycka på tangentbordet.

  6. mikaelq
    Menar du med detta alltså att LCHF leder till insulinresistens?
  7. Ja, högt fettintag ska ju medföra en viss insulinreistens. Det var så jag tänkte.

    Fast jag tror snarare att det är frånvaron av kolhydrater som orsakar det. Naturfolk som är övervägande köttätare har en viss insulinresistens och vad jag förstår så är det bra när man äter bara små mängder kolhydrater, i.o.m. att de på så sätt kan (i viss mån) reserveras för hjärnan och andra processer som behöver glukos och besparar kroppen jobbet med glukoneogenes.

    Fast till stor del gissade jag nära p.g.a. list, eller människokänndom. ;-) Om värdet varit lägre än förväntat hade det ju varit ett antiklimax och då hade doc inte dragit ut på det som han gjorde. Alltså var värdet högt.

    Jag tänkte att eftersom högfettskost ger en viss insulinresistens, kanske det räcker för att pressa upp sockertoppen över normalvärdet. Å andra sidan antar jag som andra att doc är frisk och värltränad, så det borde inte bli så stor katastof i alla fall. Alltså gissade jag precis över normalvärdet.

  8. mikaelq,
    Nej. Blodsockret efter två timmar var 7, inte över 8.7 som vid nedsatt glukostolerans. Så detta är inte patologisk insulinresistens.

    Insulinresistensen vid diabetes hänger ihop med höga insulinvärden, bukfetma, högt blodtryck, lågt HDL och höga triglycerider. Metabolt syndrom alltså. LCHF ger motsatsen. Mina värden på alla de riskfaktorerna är utmärkta.

    Detta är en sockerchock när kroppen inte är van vid sådant. Med insulinresistens hade kurvan blivit ännu högre och, framförallt, hållt sig hög betydligt längre tid (åtminstone över två timmar).

    Möjligen kan man ändå kalla det för tecken till fysiologisk insulinresistens.

  9. Stefan Andersson
    "Som lägst var sockret 4.1, betydligt lägre än innan maten, och lägre än jag brukar ha fastande. En rekyl alltså."

    Rätta mig om jag har fel men rekyl är väl ändå när man hamnat för lågt och blodsockret sticker uppåt?

    Tack för dina alltid roliga, pedagogiska inlägg! :)

  10. När man äter lågkolhydrat konsekvent så blir ju kroppen bra på att spara på blodsockret s.a.s. Käkar man helt plötsligt socker då så händer alltid detta, det går upp så in i h-e. Det är inget konstigt och betyder inte att man är sjuk eller något. Du får en slags icke-sjuklig insulinresistens eller vad man skall kalla det, för att kroppen sparar på det lilla socker den har.
  11. Stefan,
    rekyl kan man få åt båda hållen. ;)
  12. Sussie
    Äntligen har "vi vanliga" fått reda på varför man ska vänta 1 1/2- 2 timmar efter måltid med att mäta sitt socker, om man lyder alla kostråd. Vi skulle mycket fortare förstått hur fel allt var och varför vi bara blev sjukare om vi bara kollat våra värden tätare inpå maten. Tur att du Doc och Annika m fl finns som hjälper oss att öppna ögonen.
  13. Helt otroligt! Bort med högt G.I. De hade ju faktiskt ersatt Bounty med Daim också. Inte illa! :)
  14. Emma
    OT:
    "Solande kan skydda kvinnor mot åldersdiabetes". Åtminstone de som är smala, för de kraftigt överviktiga kvinnorna verkar det inte ha någon effekt.
    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=3...
  15. John:

    Daimen lär väl ha högre GI än Bounty? Mer socker i knäcken än i kokos. :)

    Angående insulinresistensen så ger intaget av vissa mättade fettsyror en nedsatt insulinkänslighet akut. Men den akuta effekten skall inte förväxlas med en kronisk och framför allt lär den ha minimal betydelse vid lågkolhydratkost.

    Värre är det för såna som mig, jag äter både massor av kolhydrater och stor andel mättat fett. :D

  16. Thomas H
    Du skriver Doc:
    "Detta är en sockerchock när kroppen inte är van vid sådant. Med insulinresistens hade kurvan blivit ännu högre och, framförallt, hållt sig hög betydligt längre tid (åtminstone över två timmar)."

    Vilket borde innebära att det här nog är en hyfsat bra jmf med vad som nu händer naturfolk världen över och människor i tredje världen som nu börjar äta en kost liknande denna. dvs. dom drabbas snabbare av en mängd olika metabola sjukdomar..

  17. Melchior Meijer
    Peter over at hyperlipid has some interesting posts about physiological (or functional) insulin resistance. It's a perfectly normal adaptation, but of course it is eagerly used by the mainstream to vilify low carb. I wouldn't be surprised though, if Rossners BG-excursion on this massive ogtt would mirror dr Eenfeldts numbers. The difference being that he is playing this game six times per day ;-).
  18. Bosse
    Det är dessa upp och nergångar som inte är bra för kroppen, kärlen, knoppen, kroppen. Desto brantare upp och nergångar sänker också kroppens eget imunförsvar.
    Min fru som typ etta, har numera en superjämn kurva tack vare lchf och har inte haft en förkylning eller lunginflammation på 16 månader. tidigare på Livsmedelsverkets skitmat var det ständigt återkommande "gåvor".
  19. Kan det inte vara insulinproduktionen som är lite "otränad"?
  20. Zizzy
    Intressanta siffror! Tack för att du offrade dig för vetenskapen/oss Doc. :-)

    Det hade varit intressant att mäta mitt blodsocker som snarare följer Paleo än LCHF.
    Men jag hoppar nog trots allt, eftersom jag inte tycker om "stick i fingret". :mrgreen:

  21. "Kan det inte vara insulinproduktionen som är lite "otränad"?"

    Precis, det här är ett välkänt fenomen bland vissa lågkolhydratare. Dr. Kurt Harris på http://www.paleonu.com har nämnt det åtskilliga gånger. Jag skulle även satsa pengar på att Dr. Eades har skrivit om det, även om jag itne kollat.

  22. Kostrådgivare Anna Hallén skriver ett intressant inlägg om vår ursprungliga kost idag;

    http://www.annahallen.se/eskimaerna-tjuvat-socker

  23. Lund
    "Kan det inte vara insulinproduktionen som är lite "otränad"?"

    Vad säger att en tallriksdietätare inte skulle fått ett ännu högre blodsocker, en långsammare återgång till normalt blodsocker och en tillfällig dip ner ännu lägre än den Andreas fick? Det låter mera logiskt och den som äter talltiksdiet har ett synnerligen vältränat insulinsystem.

  24. Bra inlägg Kostdoktorn. Kul att du offrade dig och åt skräplunchen. :D
  25. Birgitta, nu är det så att Anna Hallen har så mycket felaktigheter i sin blogg att det är tragiskt, ssk med tanke på att det kan finnas någon läsare som tror att hon sitter på sanningen. Att hon dessutom kallar sig diabetesspecialist är ett lagbrott.

    Varför försöker du få nya läsare att tro att Anna Hallen är någon slags auktoritet inom lågkolhydratkost? Hon är en typisk GI-are, har varit så sedan begynnelsen och är det fortfarande.

  26. P.
    Mättade fetter var sämre förr!

    Decennierna efter andra världskriget användes stora mängder ohälsosamma kemikalier som anrikades framförallt i animaliskt fett. Detta var den egentliga orsaken till att mättat fett uppvisade vissa negativa hälsoeffekter och fick dåligt rykte, de negativa effekterna berodde inte på fettet utan på föroreningarna i fettet. Efterhand har vi lyckats få bort DDT, PCB m.m. och fettet idag är ofarligt. Därför finns inte längre några vetenskapliga belägg för att fett skulle ha negativa effekter. (Vill man äta riktigt hälsosamt bör man föredra KRAV-märkt smör, Bregott m.m. före icke kravmärkt.)

    Det finns givetvis ett enormt motstånd från etablissemanget mot LCHF, ingen auktoritet vill ju "tappa ansiktet". Från den synpunkten vore det bra att framhålla att det kanske inte var helt fel att på 50, 60 och 70-talet anse att mättat fett hade vissa ogynnsamma hälsoeffekter, men det gäller inte nu längre eftersom det naturliga fettet inte längre innehåller ohälsosamma biprodukter.

    Det är ju helt uppenbart att det idag är fel att råda byta ut fett mot kolhydrater, vilket fortfarande är innebörden av de officiella kostråden.

    (I övrigt tackar jag för hedersomnämnandet i samband med "gissningstävlingen" !)

  27. Dina sockerkurvor visar med all tydlighet att LCHF är nyttigt att äta och att HBA1C är ett dåligt mått på att långtidsmäta. Det har ju Helena Hesselmark visat i sina kurvor också.
  28. heh... intressant!
    Jag måste nog gå och köpa mig en sån där blodsockermätare och se vad jag ligger på under en period...
  29. Mö #25. Precis som många av oss andra här inne, började Anna med GI men har sen gått över till LCHF.
    Detsamma gjorde jag, testade både Atkins och GI, innan det blev LCHF som fick mig att må bra.

    Jag tycker Anna skriver väldigt insatt om lågkolhydratmat, med en ödmjuk framtoning.

  30. Egentligen visar det väl att man hanterar socker dåligt när man är ovan. Doc hade nog haft lägre sockersvar om han inte lowcarbat, även om fortfarande högre än önskvärt, så klart.
  31. Det är din rättighet att tycka vad du vill.

    Men du måste också acceptera att på ett forum som kostdoktorn finns det människor med betydligt större kunskaper än t.ex. Anna Hallen. Då finns risk för kritik.

  32. Miller
    Ett inlägg om att eskimåer åt socker eftersom kött blir socker i kroppen är beyond dumt.
  33. Helena Hesselmark
    Även jag gissade på lägre än förväntat, dock inte efter så lång tid.
  34. CharlotteTheOriginal
    Personligen tror jag att folk får betydligt mer "socker rekyler" än vad dom själva är medvetna om. Skulle ett test i sjukvården visa lite för högt, tar man ett fastande värde och vips så är det normalt.... Ändå led jag av typiska symptom för insulinresistens men det var det ingen läkare som uppmärksammade. (Var det fastande bra, var det liksom ingen fara....Hm.)

    Det slår i stort sett aldrig fel, dessa rekyler jag ser hos vissa..... Dom käkar mackor, eller annan måltid som baserar sig på snabba kolhydrater, och sedan står dom och sneglar på godispåsar och fikabröd. "Alltså, ja' kan inte förstå att ja' e så sötsugen, vi åt ju för bara två timmar sedan...."

    Verkligen. Det kan jag förstå.

  35. Välkommen i klubben. Det är nog en erfarenhet som delas av många. Jag blev ju med tiden prediabetiker, men ingen kunde fortfarande förstå eller förklara varför jag var pigg bara en stund efter måltid och resten av dan som en urkramad, och svettdrypande, trasa. De kostråd jag fick känner ju alla till.
  36. Björn Hammarskjöld
    Jag läste på Anna Halléns blogg om eskimådiet.

    Jag blir så trött när hon kommer med siffror och påståenden som verkar gripna ur luften och sakna kunskap bakom.

    Levern innehåller 150 g glukos på 2 kg alltså 7,5 g glukos/100g lever
    Kött innehåller 250 g glukos på 20 kg eller 1,25 g glukos/100g kött
    Blod innehåller knappt 1 g glukos per liter eller 0,1 g glukos/100 g blod.

    Sedan kan vi nog räkna med att djuret var stressat innan det dödades vilket innebär att glykogenlagren är klart mindre än de maximala värden jag visat här. Per 100 g bytesdjur blir det sammanlagt mindre än 1,5 g glukos i genomsnitt. Äter du 3 hg kött, lever och blod (plus späcket!) om dagen så får du i dig mindre än 4,5 g glukos det vill säga mindre än du själv har i blodet. Glöm inte att levern kan alltid tillverka det glukos du behöver, det är därför vi inte behöver äta en enda molekyl kolhydrater.

    Eskimåerna smååt nog inga växter alls, framför allt inte den perioden det fanns snö vilket är större delen av året.

    SLV vill att vi ska äta extrema 375 g glukos om dagen. Det motsvarar 7 500 mL 5 % fysiologisk glukoslösning att klämma i sig varje dag. Det är alltså sanslösa 7,5 L glukoslösning om dagen.

    Ska hon ge uppgifter så låt dem åtminstone vara korrekta!

  37. Typ etta
    Detta test som du gjort Andreas vore mkt bra om alla motståndare till LCHF fick till sig, framförallt Rössner som varit med och arrangerat konferensen. Framförallt dietister behöver få ta del av detta oxå. Då jag är diabetiker typ 1 sedan 31 år tillbaka och har gått igenom de flesta kostmodeller och funnit LCHF bäst mår inte jag särskilt bra av när jag inte finner en enda dietist som är positiv till LCHF. Ändå arbetar jag nära dem dagligen........inte en enda fråga eller undran över hur det fungerar för mig får jag av dem. Kommer kostfrågan upp är det som att sätta en munkavel eller isoleringstejp över munnen..........det blir helt tyst. För mig är det en total förnedring av diabetessjukdomen. Mkt jobbigt att bli bemött på detta sätt varje dag.
  38. Lund
    Typ etta

    Dietister tror att deras legitimation tas ifrån dem om de ens andas ordet lågkolhydrat. Deras fack har visst gått ut och hotat med delegitimering...

  39. Björn Hammarskjöld
    #19
    Insulin ligger färdigproducerat och lagrat i ß-cellerna färdigt för exkretion.
    Hos en lågkolhydratindivid är lagernivån låg, det behövs aldrig större mängder insulin. Hos extrema högkolhydratätare måste det alltid finnas stora reservlager.
    Det tar ett par timmat för ß-cellerna att nyproducera proteinmolekylerna med hjälp av nyproducerat m-RNA som ska avkodas i ribosomerna. Insulin består av 82 aminosyror och ska sedan spjälkas till A- och B-kedjorna och sättas ihop och C-peptiden ramlar bort.

    Att lågkolhydratare har låga nivåer av insulin är bra ur kroppens energisynpunkt.

  40. Diagrammet talar sitt tydliga språk.
    Ännu ett bevis
    Borde kanske skaffa sig en egen mätare till blodsockret.
    Intressant undersökning Doc.
  41. Björn Hammarskjöld
    Andreas!

    Blev det 100 g kolhydrater i lunchen? Alltså något mer än en fjärdedel av SLVs rekommendation för en extrem högkolhydratrik matordning (375 g KH)

  42. Känns som det är läge att posta den här åskådliga tabellen igen. Orkar inte räkna om för att kolla om det stämmer med dina värden, Björn, men det gör det nog.

    http://fetbobba.net/stuff/bodily_fuels.png

  43. Frida Lundberg
    Usch, stackars dig. Och jag som känner mig besudlad om jag råkat äta en något för kolhydratstinn chorizo. Efter det där skulle man ju känna sig alldeles smutsig i flera dagar.
  44. Intressant Björn #39,
    betyder alltså att insulinproduktionen anpassar sig till högt kolhydratintag på ett par timmar?

    "Att lågkolhydratare har låga nivåer av insulin är bra ur kroppens energisynpunkt."
    På vilket sätt? Energikrävande att tillverka insulin menar du?

  45. Dennis
    Hemul: i din tabell.

    Muskelglykogen 0.25 lb, motsvarar 480 kcal,
    leverglykogen 0.5 lb, motsvarar 280 kcal;

    skall det inte vara tvärt om?

    Cumulus:

    Fettlagrad energi är mer lättillgänglig med låga insulinnivåer.

  46. Dennis
    Cumulus:

    Fettlagrad energi är mer lättillgänglig med låga insulinnivåer.

  47. En eskimå, som bara lever på jakt, måste alltså äta 25kg kött om dagen för att komma upp i SLV:s 375 g kolhydtrater..... :)
  48. Dennis #45, OK, det är jag med på.
  49. Björn Hammarskjöld
    #44

    Självfallet anpassar kroppen sig till vad man normalt gör.
    Alla proteiner kräver energi för att tillverkas så det gäller för kroppen att ha ett lagom stort lager av olika ämnen inklusive insulin.

    Det frisätts insulin så fort du bara tänker på socker (precis som Pavlovs hundar på förrförra seklet). Sedan skickar ß-cellerna ut en liten lagom mängd av sina förråd och drar igång nysyntesen av insulin för att fylla på förråden igen.

    Är du extrem SLV-kolhydratätare måste bukspottkörteln ha stora mängder insulin färdigt att skicka ut, är du fysiologisk lågkolhydratätare har du inte så stora förråd.

  50. Dennis, det hade jag inte lagt märke till. Man tycker ju också att energivärdet för 0.5 lb borde vara exakt dubbelt så högt som för 0.25 lb... Vad konstigt. Man kanske inte kan lita på Textbook of Biochemistry with Clinical Correlations.
1 2 3 4

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg