Sockerchock!
Siffran är censurerad. Av er som gissat hade alla fel, utom en person. Att äta en rejäl dos snabbsmält socker och ren stärkelse (och inget annat) till lunch är min kropp ovan vid.
Det märktes.
Lunchmenyn
Menyn såg ut som de andra dagarna. Det är bara det minimala innehållet i smörgåsarna man byter.
Ätardags
Nu var det dags att testa. Sådan här koncentrerad socker/stärkelsemat har jag inte ätit på åratal tror jag. Detta är ett offer för vetenskapen.
Jag testade mitt blodsocker innan maten: 5.0 – ett normalt fastevärde är mellan ca 4 – 6.
Normala gränser efter maten är krångliga:
- Formellt sett räknas upp till 8.7 (vid stick i fingret) som normalt, 2 timmar efter en sockerbelastning.
- 8.7 – 12.1 är då nedsatt glukostolerans.
- Har man över 12.1, efter två timmar, tyder det på diabetes.
Själv har jag testat en del sista veckorna. Mitt rekord är 6.7 efter mat.
Med alla dessa kolhydrater borde rekordet slås:
Det var länge sen jag åt så mycket socker. Det var gott, men kändes samtidigt ofräscht på något sätt.
Blodsocker just efter maten
6.8? Jag hade knappt ätit färdigt så hade jag slagit mitt blodsocker-rekord. Vart ska detta sluta?
Tretton minuter senare
7,6? Redan? Ojoj.
Åtta minuter senare
9.3?! Här började jag känna mig lite småstirrig på något vis. Det kan ha varit inbillning, men jag tror jag kände av att något inte var som vanligt i kroppen.
Efter detta började jag ta nya prover mycket tätt för att fånga toppvärdet.
Sexton minuter senare
9.9 var det högsta värdet innan det vände. Oväntat högt tycker jag. Men jag mådde aldrig dåligt, och hade nog inte märkt något om jag inte testat blodsockret.
Efter toppen (som kom redan 37 minuter efter att jag ätit klart) sjönk blodsockret rätt kvickt igen. Två timmar efter maten låg det runt sjustrecket, dvs med god marginal normalt, trots toppen innan. (Normalt är under 8.7)
Några timmar senare
Som lägst var sockret 4.1, betydligt lägre än innan maten, och lägre än jag brukar ha fastande. En rekyl alltså. Under tiden var jag sugen på fika. Men jag kände inget annat konstigt.
Här är alla blodsockervärdena
Den röda kurvan är idag. De blåa kurvorna är test jag gjort andra dagar när jag käkat lunch på stan etc, med lite potatis och bröd, blandat med gott om bra mat. De gröna är när jag ätit lågkolhydratkost lagad hemma.
Vilken skillnad! Dagens skräplunch smältes förstås på nolltid i magen och forsade ut som blodsocker. Om man ser på den röda kurvan så är blodsockret lite väl högt under 45 minuter. Kanske steg det extra för att min kropp inte är van vid en sådan sockerchock? Det var åratal sedan. Enzymen för att ta hand om en sockerchock nedregleras kanske något, tills de behövs igen.
Notera också att om man väntat 1.5 timmar eller mer efter måltiden så hade man inte märkt något av den tidiga toppen. Lurigt.
Kolhydrater och fetma
Mat som höjer blodsockret kraftigt höjer också insulinet. Det kan göra dig lite fetare varje gång. Eftersom insulinet lagrar näring i fettcellerna låses det undan, och du blir hungrig snabbare än du blivit annars. Som jag blev tre timmar efter skräpmaten idag. Repetera det dagligen i ett decennium eller två och du kan vara en fet typ 2 diabetiker.
Det är uppenbarligen inte kalorierna som gör det. Den gröna kurvan underst var en rejäl måltid. Jag blev mycket mättare av den än av dagens sockerchock. Skillnaden är att den gröna var strikt lågkolhydratkost. Motsatsen till dagens. Nu blir det ingen mer skräpmat för mig på ett tag.
Vad är ditt blodsocker-rekord?
Mer
PS
Alla ni som inte trodde att något skulle märkas, känn er imponerade av P:
…Effekten för din del torde då bli först en mycket snabbt övergående blodsockerförhöjning (frågan är om du har tagit tillräckligt många prov omgående efter måltiden). Måltiden innehöll mycket snabba kolhydrater som omgående satte igång snabb och hög insulinproduktion. Eftersom totala mängden kolhydrater inte var större än dina halvtomma glykogendepåer rymde blev det inte heller någon längre bestående blodglukosförhöjning p.g.a. skräcklunchen. Däremot medförde det starka insulinsvaret att blodsockret sjönk, alltså efter en snabbt övergående förhöjning, till värden under initialvärdena. Detta resulterade även i hungerkänslor och behov av att äta igen trots att detta kalorimässigt inte skulle behövas.
Smart, P.
175 kommentarer
Det är ju såna mellanmål många barn får idag, inte undra på att de blir speedade på kort sikt och överviktiga med åren.
Visa Rössner det här resultatet och fråga vad han anser. Det kanske kan få honom att börja tänka i lite andra banor framöver.
Ibland undrar jag hur man som LCHFare skall göra ifall man måste in på sjukhus?
Värre om man inte KAN (pga av en olycka tex) säga att man inte är van vid "vanlig" kost. Är det då farligt? Eller t o m livshotande?
Det jag redan kan säga är att jag inte fattar hur man orkar vara en levande nåldyna. Jag har ca 10 stick i varje finger så det är inte helt skönt att trycka på tangentbordet.
Fast jag tror snarare att det är frånvaron av kolhydrater som orsakar det. Naturfolk som är övervägande köttätare har en viss insulinresistens och vad jag förstår så är det bra när man äter bara små mängder kolhydrater, i.o.m. att de på så sätt kan (i viss mån) reserveras för hjärnan och andra processer som behöver glukos och besparar kroppen jobbet med glukoneogenes.
Fast till stor del gissade jag nära p.g.a. list, eller människokänndom. ;-) Om värdet varit lägre än förväntat hade det ju varit ett antiklimax och då hade doc inte dragit ut på det som han gjorde. Alltså var värdet högt.
Jag tänkte att eftersom högfettskost ger en viss insulinresistens, kanske det räcker för att pressa upp sockertoppen över normalvärdet. Å andra sidan antar jag som andra att doc är frisk och värltränad, så det borde inte bli så stor katastof i alla fall. Alltså gissade jag precis över normalvärdet.
Nej. Blodsockret efter två timmar var 7, inte över 8.7 som vid nedsatt glukostolerans. Så detta är inte patologisk insulinresistens.
Insulinresistensen vid diabetes hänger ihop med höga insulinvärden, bukfetma, högt blodtryck, lågt HDL och höga triglycerider. Metabolt syndrom alltså. LCHF ger motsatsen. Mina värden på alla de riskfaktorerna är utmärkta.
Detta är en sockerchock när kroppen inte är van vid sådant. Med insulinresistens hade kurvan blivit ännu högre och, framförallt, hållt sig hög betydligt längre tid (åtminstone över två timmar).
Möjligen kan man ändå kalla det för tecken till fysiologisk insulinresistens.
Rätta mig om jag har fel men rekyl är väl ändå när man hamnat för lågt och blodsockret sticker uppåt?
Tack för dina alltid roliga, pedagogiska inlägg! :)
rekyl kan man få åt båda hållen. ;)
"Solande kan skydda kvinnor mot åldersdiabetes". Åtminstone de som är smala, för de kraftigt överviktiga kvinnorna verkar det inte ha någon effekt.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=3...
Daimen lär väl ha högre GI än Bounty? Mer socker i knäcken än i kokos. :)
Angående insulinresistensen så ger intaget av vissa mättade fettsyror en nedsatt insulinkänslighet akut. Men den akuta effekten skall inte förväxlas med en kronisk och framför allt lär den ha minimal betydelse vid lågkolhydratkost.
Värre är det för såna som mig, jag äter både massor av kolhydrater och stor andel mättat fett. :D
"Detta är en sockerchock när kroppen inte är van vid sådant. Med insulinresistens hade kurvan blivit ännu högre och, framförallt, hållt sig hög betydligt längre tid (åtminstone över två timmar)."
Vilket borde innebära att det här nog är en hyfsat bra jmf med vad som nu händer naturfolk världen över och människor i tredje världen som nu börjar äta en kost liknande denna. dvs. dom drabbas snabbare av en mängd olika metabola sjukdomar..
Min fru som typ etta, har numera en superjämn kurva tack vare lchf och har inte haft en förkylning eller lunginflammation på 16 månader. tidigare på Livsmedelsverkets skitmat var det ständigt återkommande "gåvor".
Det hade varit intressant att mäta mitt blodsocker som snarare följer Paleo än LCHF.
Men jag hoppar nog trots allt, eftersom jag inte tycker om "stick i fingret". :mrgreen:
Precis, det här är ett välkänt fenomen bland vissa lågkolhydratare. Dr. Kurt Harris på http://www.paleonu.com har nämnt det åtskilliga gånger. Jag skulle även satsa pengar på att Dr. Eades har skrivit om det, även om jag itne kollat.
http://www.annahallen.se/eskimaerna-tjuvat-socker
Vad säger att en tallriksdietätare inte skulle fått ett ännu högre blodsocker, en långsammare återgång till normalt blodsocker och en tillfällig dip ner ännu lägre än den Andreas fick? Det låter mera logiskt och den som äter talltiksdiet har ett synnerligen vältränat insulinsystem.
Varför försöker du få nya läsare att tro att Anna Hallen är någon slags auktoritet inom lågkolhydratkost? Hon är en typisk GI-are, har varit så sedan begynnelsen och är det fortfarande.
Decennierna efter andra världskriget användes stora mängder ohälsosamma kemikalier som anrikades framförallt i animaliskt fett. Detta var den egentliga orsaken till att mättat fett uppvisade vissa negativa hälsoeffekter och fick dåligt rykte, de negativa effekterna berodde inte på fettet utan på föroreningarna i fettet. Efterhand har vi lyckats få bort DDT, PCB m.m. och fettet idag är ofarligt. Därför finns inte längre några vetenskapliga belägg för att fett skulle ha negativa effekter. (Vill man äta riktigt hälsosamt bör man föredra KRAV-märkt smör, Bregott m.m. före icke kravmärkt.)
Det finns givetvis ett enormt motstånd från etablissemanget mot LCHF, ingen auktoritet vill ju "tappa ansiktet". Från den synpunkten vore det bra att framhålla att det kanske inte var helt fel att på 50, 60 och 70-talet anse att mättat fett hade vissa ogynnsamma hälsoeffekter, men det gäller inte nu längre eftersom det naturliga fettet inte längre innehåller ohälsosamma biprodukter.
Det är ju helt uppenbart att det idag är fel att råda byta ut fett mot kolhydrater, vilket fortfarande är innebörden av de officiella kostråden.
(I övrigt tackar jag för hedersomnämnandet i samband med "gissningstävlingen" !)
Jag måste nog gå och köpa mig en sån där blodsockermätare och se vad jag ligger på under en period...
Detsamma gjorde jag, testade både Atkins och GI, innan det blev LCHF som fick mig att må bra.
Jag tycker Anna skriver väldigt insatt om lågkolhydratmat, med en ödmjuk framtoning.
Men du måste också acceptera att på ett forum som kostdoktorn finns det människor med betydligt större kunskaper än t.ex. Anna Hallen. Då finns risk för kritik.
Det slår i stort sett aldrig fel, dessa rekyler jag ser hos vissa..... Dom käkar mackor, eller annan måltid som baserar sig på snabba kolhydrater, och sedan står dom och sneglar på godispåsar och fikabröd. "Alltså, ja' kan inte förstå att ja' e så sötsugen, vi åt ju för bara två timmar sedan...."
Verkligen. Det kan jag förstå.
Jag blir så trött när hon kommer med siffror och påståenden som verkar gripna ur luften och sakna kunskap bakom.
Levern innehåller 150 g glukos på 2 kg alltså 7,5 g glukos/100g lever
Kött innehåller 250 g glukos på 20 kg eller 1,25 g glukos/100g kött
Blod innehåller knappt 1 g glukos per liter eller 0,1 g glukos/100 g blod.
Sedan kan vi nog räkna med att djuret var stressat innan det dödades vilket innebär att glykogenlagren är klart mindre än de maximala värden jag visat här. Per 100 g bytesdjur blir det sammanlagt mindre än 1,5 g glukos i genomsnitt. Äter du 3 hg kött, lever och blod (plus späcket!) om dagen så får du i dig mindre än 4,5 g glukos det vill säga mindre än du själv har i blodet. Glöm inte att levern kan alltid tillverka det glukos du behöver, det är därför vi inte behöver äta en enda molekyl kolhydrater.
Eskimåerna smååt nog inga växter alls, framför allt inte den perioden det fanns snö vilket är större delen av året.
SLV vill att vi ska äta extrema 375 g glukos om dagen. Det motsvarar 7 500 mL 5 % fysiologisk glukoslösning att klämma i sig varje dag. Det är alltså sanslösa 7,5 L glukoslösning om dagen.
Ska hon ge uppgifter så låt dem åtminstone vara korrekta!
Dietister tror att deras legitimation tas ifrån dem om de ens andas ordet lågkolhydrat. Deras fack har visst gått ut och hotat med delegitimering...
Insulin ligger färdigproducerat och lagrat i ß-cellerna färdigt för exkretion.
Hos en lågkolhydratindivid är lagernivån låg, det behövs aldrig större mängder insulin. Hos extrema högkolhydratätare måste det alltid finnas stora reservlager.
Det tar ett par timmat för ß-cellerna att nyproducera proteinmolekylerna med hjälp av nyproducerat m-RNA som ska avkodas i ribosomerna. Insulin består av 82 aminosyror och ska sedan spjälkas till A- och B-kedjorna och sättas ihop och C-peptiden ramlar bort.
Att lågkolhydratare har låga nivåer av insulin är bra ur kroppens energisynpunkt.
Ännu ett bevis
Borde kanske skaffa sig en egen mätare till blodsockret.
Intressant undersökning Doc.
Blev det 100 g kolhydrater i lunchen? Alltså något mer än en fjärdedel av SLVs rekommendation för en extrem högkolhydratrik matordning (375 g KH)
http://fetbobba.net/stuff/bodily_fuels.png
betyder alltså att insulinproduktionen anpassar sig till högt kolhydratintag på ett par timmar?
"Att lågkolhydratare har låga nivåer av insulin är bra ur kroppens energisynpunkt."
På vilket sätt? Energikrävande att tillverka insulin menar du?
Muskelglykogen 0.25 lb, motsvarar 480 kcal,
leverglykogen 0.5 lb, motsvarar 280 kcal;
skall det inte vara tvärt om?
Cumulus:
Fettlagrad energi är mer lättillgänglig med låga insulinnivåer.
Fettlagrad energi är mer lättillgänglig med låga insulinnivåer.
Självfallet anpassar kroppen sig till vad man normalt gör.
Alla proteiner kräver energi för att tillverkas så det gäller för kroppen att ha ett lagom stort lager av olika ämnen inklusive insulin.
Det frisätts insulin så fort du bara tänker på socker (precis som Pavlovs hundar på förrförra seklet). Sedan skickar ß-cellerna ut en liten lagom mängd av sina förråd och drar igång nysyntesen av insulin för att fylla på förråden igen.
Är du extrem SLV-kolhydratätare måste bukspottkörteln ha stora mängder insulin färdigt att skicka ut, är du fysiologisk lågkolhydratätare har du inte så stora förråd.