Socker kanske ökar risken för typ ETT-diabetes också

t1dm-1600x981

De flesta vet att sockerkonsumtion ökar risken för typ 2-diabetes. Men det kanske också ökar risken för typ ETT-diabetes. Flera studier har visat att barn som konsumerar stora mängder raffinerade kolhydrater och/eller socker har en ökad risk för typ 1-diabetes [1 2 3].

Den här nya studien visar att barn som konsumerar mycket socker också snabbare går från tidiga tecken på sjukdomen (detekterbara antikroppar mot betaceller) till fullt utvecklad typ 1-diabetes:

Diabetologia: Sugar intake is associated with progression from islet autoimmunity to type 1 diabetes: the Diabetes Autoimmunity Study in the Young

Vad betyder detta? Det kan betyda att en ökad konsumtion av socker och andra raffinerade kolhydrater även ligger bakom den moderna epidemin av typ 1-diabetes, i tillägg till epidemin av typ 2-diabetes.

Kanske kan ett ökat intag av raffinerade kolhydrater/socker genom ökad insulinproduktion stressa betacellerna, och göra dem mer mottagliga för den autoimmuna reaktionen som leder till typ 1-diabetes.

Motstånd

Jag möter ofta stort motstånd från föräldrar med barn som har typ 1-diabetes när detta samband diskuteras. Det är förståeligt. Det är en tröst att tänka att typ 1 inte har något med miljön att göra, att det bara är ödet eller slumpen. Men data stödjer inte den idén.

Något i miljön har orsakat att många fler har fått typ 1-diabetes de senaste decennierna – och det sammanfaller med epidemierna av fetma och typ 2-diabetes. Det kan vara samma sak som driver båda epidemierna. En sjuk miljö med för mycket raffinerade kolhydrater i maten.

Tidigare

BoethiusHeidling

Carola Bakke

Typ 1-diabetesorganisation nyfikna på LCHF – och får massor av svar!

LCHF för typ 1-diabetes?

”Min fru har fått en helt ny man”

1 2 3 4

143 kommentarer

  1. Markus Lundgren
    Det är inte ofta jag ger mig in i kommentarsfälten men här känner jag att det behövs. Titelsättningen och delar av inlägget antyder att vi har evidens för att sockerinnehåll i kosten kausalt leder till typ 1 diabetes. Jag vill hävda att i nuläget finns ingen sådan evidens.

    Att den autoimmuna processen som leder till typ 1 diabetes startar mycket tidigt i livet och potentiellt under fosterlivet blir allt tydligare idag. Autoantikroppar som tecken på autoimmunitet ses mycket tidig, ofta innan 2 års ålder. Att ha mer än 2 positiva autoantikroppar är ett extremt risktillstånd där 50% kommer utveckla typ 1 diabets inom 5 år och 100% inom 20 år.

    Artikeln från Daisy-studien visar egentligen ingenting om vad som leder till att vi får diabetes, däremot att det går fortare att få sjukdomen om sockerinnehållet är högt i kosten. Dock skulle alla de som följts fått diabetes oavsett. I praktiken är det exakt samma sak som de andra 3 artiklarna visar. Man har endast tittat på året innan diabetesdiagnos, dvs barnen som skulle få diabetes var redan långt in i utförslöpan av autoimmunitet. För att säga något om risken för att få diabetes skulle vi behöva hoppa 5-10 år bakåt i tiden och titta på kosten.

    Att slutskedet i typ 1 diabetesutveckling går fortare för barn med högt sockerinnehåll i kosten är dock inte alls ointressant. Det innebär att vi potentiellt skulle kunna ge barnen ytterligare månader eller år som friska innan det oundvikliga händer. Att gå från ö-cellsautoimmunitet till autoantikroppsnegativitet är dock oerhört sällsynt och några publikationer som ger indikationer på hur detta skulle ske finns inte i nuläget.

    Att du möter motstånd när du antyder att socker är en del av orsaken till typ 1 diabetes i sig är jag inte ett dugg förvånad av. Det handlar dock inte om någon sort försvarsinställning, det handlar om att vi inte har något som pekar på att socker är en del av grundorsakerna till autoimmun diabetes.
    Å andra sidan är det ingen tvekan om att det är en, eller mer sannolikt flera, miljöfaktorer som står för ökningen av typ 1 diabets sedan femtiotalet. Vilken denna är är dock in bra fråga....

    /Markus Lundgren
    Doktorand, Diabetsprediktion och prevention
    Barnläkare, Diabetologi och endokrinologi
    DiPiS-studygroup, TEDDY-studygroup

    Svar: #4
  2. Natalie
    Hej kära kostdoktorn.
    Jag är ganska duktig på engelska och kan både läsa och tolka engelsk text. Jag hade även kunnat översätta den till svenska vilket jag ser att du hade kunnat behöva lite hjälp med. Så här kommer en snabb sammanfattning så du får chans att rätta till din text innan alltför många läst den, vi vill ju inte att du ska bli utskrattad för dina bristande språkkunskaper. I artikeln så står det att socker påverkade endast de som hade en hög GENETISK risk för diabetes att utveckla den lite snabbare. Det står även att på övriga barn påverkade det inte.
    Att socker påskyndar utvecklandet av diabetesen är ingen nyhet, det är vanligt att man söker sjukhus runt jul eller andra högtider då sockerintaget vanligtvis ökar och symtomen blir mer framträdande. Hoppas detta kan hjälpa dig att skriva om texten rätt så slipper du bli till åtlöje. Ha en trevlig vecka.
    Svar: #3
  3. Hej Natalie!
    Tack för att du vill skydda mig från att bli till åtlöje.

    Rubriken hade tyvärr ett felaktigt ord som nu är ändrat (kan -> kanske).

    När det gäller att den senaste studien gäller barn med redan hög risk för typ 1-diabetes så är det redan angivet i inlägget.

    Svar: #6
  4. Susanna
    Intressant inlägg. Min son som är 12 fick diabetes typ 1 i somras. Eftersom jag också har det, så har vi aldrig ätit mycket socker i vår familj, tvärtom. Inget godis och sällan bakverk. Han dricker sedan länge lightläsk om han dricker läsk (inte bättre än vatten såklart, men jag hävdar att det är bättre än läsk med socker). Själv har jag ätit LCHF, medan han fått pasta, ris eller potatis till. Han var heller inte sjuk månaderna innan symptomen visade sig (vilket jag var när jag fick det). Jag vill med detta säga även om jag tror att det är farligt för alla barn att äta mycket socker, så är nog anledningen till utveckling av diabetes typ 1 inte så lättförklarad. Personligen så tar jag på mig den genetiska skulden för att han också har det.
    Svar: #15
  5. Markus Lundgren
    Och ska man klyva hår så är det inte ens barn med hög risk, vilket rent genetiskt sätt är relativt vanligt utan barn med etablerad autoimmunitet. Alltså, barn med 2 autoantikroppar eller fler innebärande en i det närmaste 100% risk för insjuknande. Oavsett vad som hänt hade det stora flertalet av dessa barn (om inte alla) insjuknat. Nu gjorde de det något tidigare, det är intressant.

    Men att ens antyda ett kausalsamband gällande sjukdomen i sig när det gäller sockerintag, det har vi inget alls på fötterna för idag. Inte ens för ett kanske.

    Svar: #7
  6. Detta är inte den enda studien, notera även länkarna till tre ytterligare studier med observerade samband mellan typ 1 och socker/andra raffinerade kolhydrater.
  7. Markus Lundgren
    När det gäller de 3 ytterligare referenserna:

    Båda Dahlqvist/pundziute-lyckås artiklar baserar sig på retrospektiva bedömningar av barns matintag 1 år innan diabetesdebut. i dagens kunskapsläge kan man invända på två saker:
    1) Hur bra blir data på barns matintag 1 år bakåt?
    2) 1 år innan diabetesdebut är du sannolikt inte immunologiskt helt normal. Med mycket hög sannolikhet är du redan i etablerad autoimmunitet. Av förklarliga skäl, med en retrospektiv studie, kan man inte alls veta hur många av dessa barn som redan var multipelt autoantikroppspositiva och/eller hade en nedsatt glukostolerans. Så, visst kan man se att barn som utvecklat typ 1 diabetes hade högre konsumtion av tiden innan de blev diagnosticerade. hur det var när den autoimmuna processen startade, det kan man inte säga mycket om.

    Tredje referensen visar ju egentligen samma sak som huvudartikeln. Det är dessutom samma kohort. Att de inte ser samband mellan uppkomst av autoimmunitet men att processen från etablerad autoimmunitet till overt typ 1 diabetes går fortare.

    Så, jag hävdar fortfarande att du inte alls har täckning för rubriken eller majoriteten av brödtexten. Om inte den främsta referensen för det är en 25 år gammal artikel från BMJ.

  8. Marie
    Skulle vara intressant att höra din teori om alla autoimmuna sjukdomar då. T ex de som tappar håret, beror det på för mycket hårborstning då. Nej just det, det måste väl bero på för mycket socker i schampoot. Osv osv. Snacka om att vara ensidig ......
  9. Agneta
    Såg i våras i en stor dagligvaruhandelsaffär bland välling, barnmatsburkar och babyartiklar påsar med ost/majskrokar. Då jag själv använder mig av lågkolhydratskost för att slippa diabetesmediciner så fick jag en ordentlig fundering i hur dessa ost/majskrokar överhuvudtaget hamnat vid barnmatshyllorna. Såg ej efter någon innehållsförteckning då jag själv undviker majs i dess naturliga form för att det höjer mitt blodsocker för mycket men tror ju att dessa ost/majskrokar förmodligen ger en snabbare och större höjning av blodsockret.
    Min tanke är att vi i framtiden kanske kommer att se en viktutveckling bland de minsta som inte är hälsosam.
  10. Pappa till barn med diabetes
    Tack Marcus för tre väldigt bra inlägg. Märks att du är expert inom området. Andreas Eenfeldt har bedrivit hetsjakt på föräldrar till barn med diabetes under flera år. Han påstår ofta saker som inte har stöd i någon forskning, exempelvis som idag i det du så ädelt kommenterade. Det är en högst oetisk debatt som ökar stressen ännu mer för oss som lever med en svår livslång sjukdom hos våra barn!

    Eenfeldt har också propagerat för att barn med diabetes skall vara i ketos. Han fullständigt negligerar riskerna för ketoacidos. Det är en farlig utveckling på internet och många föräldrar kan bli rädda och oroliga och "gå på" skrönorna vilket kan få förödande konsekvenser för barnens liv och hälsa.

    Därför oerhört tacksamt att ni riktiga experter ger er in i debatten. Fortsätt gärna med det!

    Svar: #16
  11. Sabina
    Jag tänker att vad LCHF missar (och mycket av läkarkåren också) är forskningen om relationen mellan autoimmuna sjukdomar och tarmfloran t.ex. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22109896

    Och specifikt diabetes 1: http://www.cell.com/cell-host-microbe/abstract/S1931-3128(15)00021-9?_returnURL=http%3A%2F%2Flinkinghub.elsevier.com%2Fretrieve%2Fpii%2FS1931312815000219%3Fshowall%3Dtrue&cc=y=#

    Om socker då skulle vara en riskfaktor så är ju frågan om/hur sockret påverkar tarmfloran, det är ju i tarmfloran autoimmunitet uppstår, tänker jag?

    Oavsett så ger den här forskning om tarmflora och autoimmuna sjukdomar stora förhoppningar om att kunna påverka utvecklingen av diabetes . Vill man inte vänta tills läkarkåren tar till sig forskningen så kan man ju prova att återställa en skadad tarmflora 'leaky gut' med diet. T.ex. finns det exempel på de med diabetes 1 som iaf lyckas minska mängden insulin på dieter som läker 'leaky gut' med bl a. probiotika: http://diabetesdropout.blogspot.no/

  12. Markus Lundgren
    Sabina: Du behöver dock inte vara orolig för att de som bedriver forskning runt autoimmuna sjukdomar har missat tarmflorans vikt för immunförsvaret. Microbiomforskning är hett och ett väldigt spännande fält. Om det sen är primärt i tarmen som den "autoimmuna" processen startar eller om det är där den inte fås att avstanna är nog en öppen fråga. På många sätt är det dock i sin linda och vi har mycket att lära om hur det friska normala systemet funkar likväl vad som skiljer det från det sjuka. Tyvärr finns fortfarande en del problematik inbyggd i all "Omics"-forskning. Stora mängder data och höga kostnader begränsar fortfarande analyserna. Men, mycket spännande är på väg och om några år är vi på en helt ny nivå.
  13. Eva
    Ja jösses. Många typ 1:or som blir (vill bli?) trampade på tårna. Själv - typ 1-diabetiker - tycker jag det känns SOLKLART att det överdrivna socker- och kolhydratsintaget i någon mån bidrar till typ 1-diabetes (och ökandet av förekomsten av typ 1-diabetes). I samband med andra faktorer så klart.
  14. Anne
    Du skriver att han ätit pasta bland annat. Fick han även välling som liten?
    Svar: #39
  15. Anne
    Herregud, "hetsjakt"!? Nu får du väl ge dig!
  16. Bengt D Nilsson
    Jag lade upp en länk till detta blogg-inlägg på forumet på diabit.se och fick bland annat följande svar:

    http://www.diabit.se/forum/yngre-an-10-ar/1240-socker-kanske-okar-ris...

  17. Tor H
    Hvis jeg husker riktig så tweetet Tim Noakes for en stund siden at foreldre til barn som får type 1 diabetes ikke får seg til å tro at sukker kan være årsaken.
    Det ville i såfall resultere i at de har skylden for at deres barn har fått sykdommen, og det nekter de å godta.

    Derfor blir de sinte og angriper enhver som påstår at sukkeret kan ha skylden, og det ser vi jo her i tråden.

    Samme med leger og behandling av type 2 diabetes, å innrømme at behandlingen de anbefaler gjør sykdommen verre er en sannhet de helst ikke vil godta i og ned at det betyr at de har gjort det verre for pasientene sine.

    Svar: #21
  18. Angående "hetsjakt" så är jag naturligtvis inte det minsta intresserad av sådan. Däremot är det viktigt att sprida kunskap som kan hjälpa personer med typ 1 till enklare liv, eller barn som möjligen kan räddas från att få typ 1.
    http://www.kostdoktorn.se/min-fru-har-fatt-en-helt-ny-man
    http://www.kostdoktorn.se/hon-fick-panik-och-sade-att-jag-skulle

    Att stryka förutfattade meningar medhårs kan däremot kvitta – jag tar gärna emot den kritik jag får.

    Svar: #22, #30
  19. Pappa till barn med diabetes
    Men Eenfeldt!

    Du kan väl kommentera dr Lundgrens kommentarer. Du verkar inte ha några som helst argument kvar?

    Varför kan du inte inta en mer ödmjuk inställning? Förstår du inte att du gör många människor enormt ledsna? Hade du haft belägg för dina påståenden/insinuationer så hade det varit en sak men du har ju de facto inte det.

  20. Markus Lundgren
    Att föräldrar till barn med typ 1 diabetes surnar till handlar i min erfarenhet inte om att de går i försvarsställning. Det handlar om att det rent krasst i nuläget inte finns någon vetenskaplig grund för att säga att socker har något med grundorsaken till diabetes att göra. Deras omgivning är dock synnerligen duktiga på att komma med lösa teorier och förklaringar de har läst "någonstans". Twittrande från en professor i sydafrika specialiserad på en helt annan problematik och sjukdom ser jag ingen som helst relevans för just i detta sammanhang.
    Svar: #23
  21. Markus Lundgren
    Hetsjakt kan inte jag heller hålla med om när det gäller barn och typ 1 diabets från Andreas Eenfeldts håll. lågkolhydratskost och typ2 är intressant och ju mindre diskussionen präglas av introvert skitkastande desto bättre.

    Detta inlägg däremot, i utgångsläget med en annan titel, är tendentiöst och byggt på referenser som inte underbygger texten. Detta gynnar varken diskussionen eller patienterna.

  22. Tor H
    Det kan ha vært Jason Fung som tweetet, det er tross alt en stund siden.
    Poenget er at det er slik vi mennesker har lett for å reagere.

    Merk at det stod "kanske" i tittelen til artikkelen, og at jeg skrev "kan være". Ingen vet vel helt sikkert hva som forårsaker sykdommen?

    Også litt konspiratorisk:
    Hvem vil vel sponse en studie som kan komme til å vise at sukker, eller vegetabilske oljer fører til diabetes 1?

    :)

  23. Pappa till barn med diabetes
    Kan förstå att det kan upplevas osakligt att hävda hetsjakt utifrån ett inlägg. Problemet är att det här inlägget är ett i en lång rad av inlägg om behovet av lchf-kost för barn med diabetes. Medarbetar från team kostdoktorn har gått med i slutna föräldragrupper till barn med diabetes för att förmå/övertyga föräldrarna att påbörja kostbehandling på barnen.

    Det har helt enkelt gått för långt. Man ifrågasätter kliniker och barnläkare. Kostdoktorn ägnade spaltmeter åt att kritisera Karolinska barndiabetessjukvård då de hade anmält en mamma till socialtjänsten (SOL14) utifrån konsekvenserna som hade inträffat vid lchf-behandling på barnet utan läkarnas inblandning. Kostdoktorn publicerar då en partsinlaga väl medveten om att Karolinska av sekretesskäl aldrig kommer kunna bemöta honom. Det i sig får konsekvenser i form av att andra föräldrar som har barn på sjukhuset blir oroliga. Vem har rätt egentligen?

    Det är otäckt, osakligt och oetiskt. Således var det här en del i en lång kedja av fokus på en redan utsatt grupp som gör allt för våra barn.

  24. Roland
    Kan känslan av hetsjakt grunda sig i att man som förälder kanske känner inte gjort helt rätt när man ger barnen socker i olika former?

    En undran i all välmening och inte i avsikt att hetsa upp...

    Rolle på Österlen

  25. Eva
    Jag ifrågasätter hemskt gärna det mesta här i livet, inte minst läkare om deras råd leder till försämrad livskvalitet och blodsocker för mig ;)
    På lchf: HbA1C 35-38 och lågt blodsocker 1-2 gånger per vecka. Aldrig krascher utan mjuka fina kurvor både uppåt och neråt. Behåller med lätthet min idealvikt och har ork och energi. Med eller utan Kostdoktorn hade jag hoppat av kolhydrats/insulinkarusellen, var så säker.
    Svar: #27
  26. Markus Lundgren
    Det är ju jättebra Eva. Grattis.

    Ser dock på inget sätt kopplingen mellan detta inlägg och uppkomsten av typ 1 diabetes hos barn.

    Svar: #33
  27. Janne I Jämtland
    Om vi bortser från vad som kan vara orsaken till diabetes typ 1 en stund, så borde det väl ändå vara så att det blir lättare att hantera sin diabetes och få en jämnare blodsockerkurva om man inte stoppar i sig en massa socker och kolhydrater.
  28. Tor H
    Bør man følge legens råd hvis legen forteller deg at diabetes 2 er en kronisk sykdom som blir verre med tiden og at det er ingenting man kan gjøre for å bli frisk?
  29. Pappa till barn med diabetes
    Kan du utveckla vad du menar med att möjligen rädda barn från att få diabetes? Menar du att risken att få diabetes minskar genom att barnen går på lchf?
    Svar: #31
  30. Anne
    Menar du att det inte går att rädda barn från att få diabetes?
    Svar: #32
  31. Jason
    Anne
    Nej du kan inte rädda barn från att få diabetes typ ett eftersom man inte vet varför man får det. Markus Lundgren är den här i kommentatorsfältet som är bäst lämpad att svara på det
    Svar: #38
  32. Eva
    Markus, det blev nog inte så tydligt men jag tänkte på någons tidigare kommentar om att "Man ifrågasätter kliniker och barnläkare..." [som något negativt]. Hade jag inte ifrågasatt det mina läkare sa till mig (250 gram kolhydrater per dag, lättprodukter av allt, höga insulindoser och så vidare) hade jag inte mått så bra som jag gör idag.

    Jag tycker det är bra att ifrågasätta medicinsk praxis, på rimliga grunder givetvis. Annars kommer den ju aldrig framåt heller. I fallet diabetes (alla typer) och lågkolhydratskost tror jag att man är något oerhört spännande på spåren både som behandling och - vem vet - kanske som preventiv åtgärd både för typ 2 (fungerar bevisligen) och för typ 1 (om man har anlag som svarar på det). Eller tycker du det känns bra och rimligt att ett barn med anlag för typ 1 ska käka godis, mängder pasta, dricka läsk...? Med det vi vet idag, hade du låtit ditt barn göra det?

    Svar: #34
  33. Markus Lundgren
    Hur bra man som vuxen kan må med diabetes och lågkolhydratkost är fortfarande inte vad detta inlägg handlar om. Att vara aktiv och deltagande och kritisk är på alla sätt bra. Jag blir bara glad när mina patienter bryr sig så mycket om sin behandling att vi kan diskutera den.

    Ingenstans, i något jag eller någon barndiabetolog säger, har det påståtts att vi vill att barn ska äta stora mängder godis och bälga i sig läsk. Detta oavsett vilket barn det är. Att börja särbehandla barn med anlag för typ 1 diabetes i dagens läge kan jag dock inte se som något annat än oetiskt. Den dag vi har tydlig evidens för en intervention som leder till att man inte utvecklar sjukdomen är vi i ett helt annat läge.

    Det denna diskussionen handlar om är att varken jag eller någon annan i nuläget kan påstå att barn får typ 1 diabetes av att de har ätit för mycket kolhydrater. Det var detta jag reagerade på, för det var det Andreas inlägg i början tendentiöst antydde.

    Hur du som vuxen med diabetes ska sköta din sjukdom uttalar jag mig inte.Det förstår jag mig inte på, och det jag inte förstår mig på får någon annan debattera. På många sätt ett sunt förhållningssätt på nätet och i livet.

    Därmed för min del streck i debatten.

  34. Li Vikström
    Mitt inlägg som jag skrev igår kom aldrig med men provar skicka igen (jag upplever inte att jag bryter mot kommentarsreglerna!):

    TACK Markus Lundgren för sakliga inlägg som bottnar i vetenskap! Det du skriver är otroligt viktigt, jag blir ledsen över kostdoktorns inlägg som spär på så många fördomar om barn med typ 1 diabetes.

    Det som (bl a) stör mig är att lchf:are påstår att vi som väljer att äta enligt kostråden "proppar våra barn fulla med socker". Jag har alltid försökt motarbeta lördagsgodis- och kalas-snask-kulturen gentemot mina barn. Vi behöver inte diskutera om huruvida sådan kost är bra eller dåligt för oss då det självklart inte alls är nyttigt. Jag försöker ge mig själv och min familj bra näringsriktig mat med långsamma kolhydrater, jag proppar inte mig eller mina barn fulla med socker. Det är näringsrekommendationerna man ska jämföra med när man testar en extrem /speciell diet, inte den i Sverige tyvärr ofta förekommande, och lättillgängliga västerländska skräpmaten med mycket raffinerat socker och mättade fetter /transfetter. Jag upplever att ni lchf:are jämställer näringsrekommendationer med detta. Det är ingen dietist eller läkare som rekommenderar skräpmat /stora mängder socker till D1-barn eller andra heller för den delen -tvärtom! Min dotter fick typ 1 diabetes när hon var 1,5 år (hade som ni säkert förstår då aldrig hunnit smaka sockerrik mat) och det finns så mycket sorg hos oss pga denna sjukdom. Jag är själv läkare men hade aldrig ens i närheten förstått vad det innebar att ha ett barn med typ 1 diabetes. Och för oss är det inte maten som är det största problemet, utan det faktum att hon hela tiden växer, får förkylningar, magsjukor, har oplanerad fysisk aktivitet som varierar... och många andra saker som vi inte kan styra över. Jag vill att hon, över natten och över längre sjukdomsperioder när hon inte äter så mycket ska ha en lever med bra glykogenreserver -detta är en marginal D1-or måste ha för att minimera risken för medvetslöshet och kramper. Då är det viktigt stt fylla på dessa reserver, särskilt eftersom vår tjej är väldigt fysiskt aktiv. Att propagera att barn med D1 ska äta en så extrem kost som lchf är inte ok. Det finns inga studier som visar på kausalt samband mellan sockerintag som orsak till typ 1-diabetes. Läs vad Markus Lundgren skrivit. Ditt inlägg, kostdoktorn, gör mig ledsen och du framstår i mina ögon som oseriös.

    Svar: #37
  35. Tor H
    Årsaken til diabetes type 2 og ikke minst reversering av sykdommen har vel også vært ukjent blant leger og dietister før LCHF og Jason Fung etc. kom på banen?

    Kanskje svaret på "diabetes type 1-gåten" er like åpenbar, bare at ingen har satt sammen bitene enda? Kanskje sukkerets rolle i utvikling av diabetes 1 blir forkastet av "ekspertene"?

  36. Eva
    Jag känner med dig Li. Självklart vill du och alla föräldrar det absolut bästa för våra barn. Ni gör på det sättet ni känner är bäst. Det finns också många föräldrar som har provat att ge sina barn lchf-kost och upplever att det fungerar bäst för dem. Kolla in Typeonegrit på Facebook.

    Som d1:a vet jag ju väldigt väl att även långsamma kolhydrater blir till glukos i kroppen i slutändan. Själv tycker jag att det är skönt att slippa risken att ta för mycket/lite insulin till en kolhydratsmåltid. Det blir ju sällan rätt. Fler sprutor eller mer kolhydrater följer, ständiga korrigeringar.

    Det kanske inte behöver vara rent socker som triggar tarmfloran/immunförsvaret heller. I Sverige är det t ex vanligt att ge glutenrik välling till barn, enligt gällande kostråd. Detta är numer en vetenskapligt provad och trolig faktor till förekomsten av autoimmuna sjukdomar. http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/gluten-okar-risken-for-diabetes-t...

  37. Anne
    Inte än, nej...
  38. Susanna
    Ja, han fick välling. Det rekommenderades av BVC. Men han är inte glutenintolerant och har aldrig haft några magproblem. Även om jag idag kan tycka att välling är dålig "mat" så tror jag inte det har orsakat att han 11 år senare får diabetes typ 1.

    Jag antar att du tycker han borde fått LCHF-kost, men han har ätit som andra barn minus rent socker och mindre kaffebröd och vanligt bröd.

    Han äter inte LCHF-kost idag heller. Han vill inte och hans läkare söger att barn behöver kolhydrater för att växa. Vet inte om det är sant, men jag måste ju respektera min sons vilja. Jag tror inte det skulle fungera med skolan heller. Just nu fungerar det bra, han är normalviktig, tränar och har ett jämnt och normalt blodsocker. Vi får väl se hur det blir i framtiden.

    Svar: #42
  39. Pappa till ett barn med diabetes typ 1
    Det är respektlöst att slänga ur sig best practise inom kost till barn med diabetes utan att ha värderat alla områden. Förutom att det idag inte finns något vetenskapligt stöd för att lchf-kost är bra för typ 1 diabetiker så finns också andra identifierade risker med för högt intag av kött och mättade fetter (tjocktarmscancer). All forskning som visar risker med lchf är inte köpt forskning som Eenfeldt och andra vill görs gällande precis på samma sätt som det finns intressant lågkolhydratsforskning. Det mest osmakliga i den extrema lchf-falangen som nog Eenfeldt får anses inte bara tillhöra utan också pådriva är de enträgna försöken att i strid mot nuvarande kostrekommendationer förmå föräldrar att påbörja kostbehandling på barn i typ 1 diabetes. Det är också osmakligt att slänga ut studier som denna och hävda ett orsakssamband som inte finns!

    Det finns också en annan psykologisk effekt. Inte nog med att våra barn lever under en extremt jobbig behandling med ständiga blodsockerkontroller, begränsningar i kost och regelbundna kontroller så måste de också utstå kommentarer från människor som Eenfeldt och andra lchfare om att de INTE får äta en smörgås, lite spaghetti eller ens en potatis. Var finns ödmjukheten hos er? Var finns förståelsen för den situation som barnen befinner sig i? Var är er moral?

    Sucidrisken för typ 1 diabetiker är redan kraftigt förhöjd enligt en studie från Karolinska som publicerade i fjol. Den är särskilt hög för de som insjuknat innan 40 års ålder. Era metoder kommer knappast innebära att den risken sänks.

    Det finns idag tillräckligt med evidens för att hävda att hba1c under 58 har god potential att undvika eller senarelägga komplikationer. Kanske är det allra viktigast att fokusera på; att sänka hba1c genom olika motiverande metoder och ingjuta gjädje och hopp i barnen! För vår del har hba1c aldrig överstigit 48. Alla värden är topp, viktkurvan perfekt och kosten består av varierad mat med måtta i kombination med motion. Finns ingen som helst anledning att påbörja en svår kostbehandling utan longitudinella studier, med högre risk för ketoacidos och oklara psykologiska effekter - för att inte tala om potentiell tillväxt.

    Jag är uppriktigt ledsen och tycker det är bottenlöst dåligt agerande!

    Svar: #43, #44, #50
  40. Tor H
    Vi har jo de som har det mye bedre med sin type 1 diabetes når de ikke følger "ekspertene".
    http://www.kostdoktorn.se/hon-fick-panik-och-sade-att-jag-skulle

    Skal man altså ikke unne sitt barn en mer normal hverdag?

  41. Anne
    Mina barn fick också välling, jag visste ju inte bättre då. Idag hade de definitivt inte fått det.
    http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/gluten-okar-risken-for-diabetes-t...
  42. Reefer
    Det är tyvärr lite svårt att ta dig på allvar när du påstår att KD-gänget "gått med i slutna föräldragrupper till barn med diabetes för att förmå/övertyga föräldrarna att påbörja kostbehandling på barnen", inser du inte själv hur vansinnigt det låter?
    Menar du att vissa föräldrar där ifrågasätter läkarnas bedömning? Det är bra, det SKA man göra, särskilt när man har en diabetessjukt barn och en läkarkår som till stor del sitter fast i gamla föreställningar om diabetes.
    Svar: #48
  43. Reefer
    Du verkar vara väldigt arg och bitter vilket kanske är förståeligt om du har ett D1-barn men att göra AE och kostdoktorn till måltavla för din frustration vittnar om just den typen av omdömeslöshet som du själv påstår kommer från dem.
    Sen pratar du om ödmjukhet, något som inte direkt visas i dina egna inlägg. Istället för att bara vräka ur dig en massa bitterhet så kanske du ska ta och faktiskt läsa artiklarna. Det händer mycket på nutritionsområdet och tyvärr är sjukvården en gigantisk koloss som det tar lång tid för att inhämta och praktisera kunskap som inte sitter fast i 1980-talets tänkande.
  44. Pappa till ett barn med diabetes typ 1
    Ja visst låter det vansinnigt, nästan osannolikt. Men dessvärre har det inträffat flera gånger. Finns många som kan vittna om det!
    Svar: #46
  45. Reefer
    För att klargöra: Du pratar alltså om andra föräldrar till barn med D1 i de här grupperna som ifrågasätter kostråden och behandlingen av D1-sjuka?
  46. En annan pappa
    Jag har sett flera av kostdoktorns anställda som inte har egna barn med D1 (har frågat dem explicit) vara inne i Facebookgrupper som är avsedda för föräldrar till D1 och där föra kampanjer om att man skall "behandla" barnen med LCHF.
  47. Jason
    Fredrik Söderlund aka majoren, har smugit sig in i föräldragrupper.
    Finns skärmdumpar som bevis för detta
    Svar: #49, #52
  48. Pappa till barn med diabetes typ 1
    Ja det här är en tokextrem rörelse. Jag skulle gärna vilja ha Andreas Eenfeldts kommentar på hans medarbetares agerande. Stödjer du detta?

    Jag skulle också vilja att du svarar på de andra frågorna.

  49. Eva
    "Det finns också en annan psykologisk effekt. Inte nog med att våra barn lever under en extremt jobbig behandling med ständiga blodsockerkontroller, begränsningar i kost och regelbundna kontroller så måste de också utstå kommentarer från människor som Eenfeldt och andra lchfare om att de INTE får äta en smörgås, lite spaghetti eller ens en potatis. Var finns ödmjukheten hos er? Var finns förståelsen för den situation som barnen befinner sig i? Var är er moral?"

    Som typ 1-diabetiker förstår jag den psykologiska effekten av en jobbig sjukdom med tillhörande behandling mycket, mycket väl.

    Men jag kan också säga att även de har blivit bättre av att äta mindre kolhydrater för mig. Det är svårt att förklara de fysiska och psykiska effekterna av riktigt högt och riktigt lågt blodsocker för någon som inte har upplevt/inte kan uppleva det själv. Att minska de topparna och dalarna har varit en skänk från ovan för mig. Jag tror många barn gärna hade sluppit dem också.

    Jag var själv inte någon direkt lchf:are innan jag blev sjuk och tror inte på att det är helt rätt kost för alla. Men för diabetiker? You bet. Det finns en anledning till att vanliga människors blodsocker ligger på 4-6 mest hela tiden. Naturen har designat det så. Därför strävar jag efter det också.

    Ketoacidos. Ketoacidos orsakas inte av kolhydratsbrist (som inte direkt finns) utan av insulinbrist i relation med högt blodsocker. I min värld är det lättare att hamna i det läget ju högre blodsocker man har och ju oftare man har det. Tvärtom mot en lchf-vardag.

    Det finns idag många, många, många typ 1-diabetiker som lever och mår bra på lågkolhydratskost. Det går också emot gällande kostråd. Men om 100 diabetiker säger till mig att de mådde skit på 250 gram kolhydrater om dagen och mår jättebra utan, med labresultat att backa upp uttalandet, lyssnar jag hellre på dem än på en läkarkår som har fått höra samma sak på läkarutbildningen sedan 30 år tillbaka.

    Om tillräckligt många läkare sa åt dig att du borde ge lchf-kost till ditt barn, hade du gjort det då? Eller känner du instinktivt att kolhydrater är det rätta på något sätt? Är bara nyfiken. Vi som lever med sjukdomen vet ibland mer än våra läkare. Tro mig. Vi är ju våra egna vårdgivare på en daglig basis trots allt.

    Jag vet inte om jag hade föredragit den härliga normala känslan av att äta en skål spaghetti (meningslös näringsfattig bomb av snabba kolhydrater med svårförutsägbar påverkan på blodsockret) framför att slippa ångesten över för högt eller för lågt blodsocker ett par timmar senare. Man får avstå (mat) grejer hela tiden i livet. En del är allergiska. Andra av religiösa skäl. Att avstå processad mjölmat eller potatis ser jag verkligen inte som en uppoffring. Jag tycker inte att lchf är en "svår" kostbehandling på något sätt.

    Svar: #51
1 2 3 4

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg