Socialstyrelsen rekommenderar lågkolhydratkost vid diabetes!

Kost vid diabetes

Vad ska diabetiker äta egentligen?  Idag kom efter åratal av förarbeten och expertgrupper Socialstyrelsens nya vägledning till sjukvården.

De gamla råden att akta sig för allt fett saknar vetenskapligt stöd och är uppenbarligen på väg ut. Men vad kommer istället? Förvirringen är stor idag.

Frågan är om Socialstyrelsens nya vägledning kommer att minska förvirringen. Istället för de gamla fettskrämda råden till alla förs nu (minst) fyra alternativ fram för rådgivning till diabetiker i sjukvården. Ett av dem är revolutionerande i sammanhanget.

Fyra huvudalternativ

Här är de huvudsakliga alternativen:

  • Traditionell diabeteskost
  • Måttlig lågkolhydratkost
  • Medelhavskost
  • Traditionell diabeteskost med lågt glykemiskt index (GI)

”Traditionell” diabeteskost (sid 16)

Fettsnålt enligt alla gamla nyckelhålsmärkningar och tallriksmodeller. Den kolhydratrika kost vi fått råd om sedan 80-talet, medan fetmaepidemin tagit nya rekord varje år.

Nackdelarna verkar vara uppenbara även för Socialstyrelsen. Enligt vägledningen (sid 16) är det i sammanhanget viktigt att inte ersätta fettet man tar bort med för mycket söta (”skorpor, saft och läsk”) eller stärkelserika livsmedel (som ”bröd, frukostflingor eller gryn”) då dessa ”höjer blodsockret” och ”kan göra det svårt att gå ner i vikt”!

Ingen rungande rekommendation av tallriksmodellen precis. I praktiken skriver allså Socialstyrelsen att Livsmedelsverkets råd kan riskera att ge sämre blodsocker och högre vikt för diabetiker!

Måttlig lågkolhydratkost (sid 18)

Detta är revolutionerande och jag citerar direkt ur rapporten:

På senare år har måttlig lågkolhydratkost studerats vetenskapligt i allt större omfattning. I flera studier har man undersökt effekten av en måttlig kolhydratreduktion även hos diabetespatienter.

Kosten utgörs av kött, fisk, skaldjur, ägg, grönsaker, baljväxter och vegetabiliska proteiner samt fett från olivolja och smör. Kosten innehåller bland annat mindre socker, bröd, flingor, potatis, rotfrukter och ris än traditionell diabeteskost. [min fetstil]

Flera internationella riktlinjer för kostbehandling av personer med diabetes rekommenderar i dag en kost som i stort liknar måttlig lågkolhydratkost, särskilt vid övervikt och minskad känslighet för insulin.

Med en kost med lågt kolhydratinnehåll är det lättare att undvika blodsockerstegring efter måltid.

Måttlig lågkolhydratkost kan vara bra vid diabetes. Kosten har en positiv inverkan på långtidsblodsocker (HbA1C) och vikt samt förbättrar blodfetter (det vill säga ökar HDL-kolesterol hos patienter med lågt HDL-kolesterol).

Spektakulärt.

Visserligen brasklappar Socialstyrelsen med tal om ”måttlig” lågkolhydratkost (30-40% kolhydrater) och mest omättat fett. Men läs den markerade meningen om kosten ovan ett par gånger. Låter inte det som nästan exakt vad diabetiker bör äta?

Detta är ur Socialstyrelsens nya vägledning för sjukvården! En anledning att fira, absolut.

Extrem lågkolhydratkost (sid 24)

Striktare lågkolhydratkost som LCHF och Atkins är också med i vägledningen. De rekommenderas dock ännu inte bland förstahandsalternativen då man anser att de studier som finns inte räcker för att bedöma de långsiktiga effekterna.

Dock medger man att liknande kost kan ge snabb initial viktminskning och något förbättrade (!) blodfetter och ”lättare att undvika blodsockerstegring efter måltid”.

Här är ytterligare framsteg:

Det är ännu oklart om extrem lågkolhydratkost kan vara bra vid diabetes, eftersom det saknas vetenskapligt underlag för att bedöma långsiktiga effekter och långsiktiga risker. Om en person ändå väljer att pröva extrem lågkolhydratkost är det viktigt att hälso- och sjukvården kan ge information om hur denna typ av kost är sammansatt samt följa upp personens hälsotillstånd och vad kosten har för effekt. [min fetstil]

Det står inget om att försöka övertala patienter att sluta. Inget om några bevis för att det skulle vara farligt. Istället ska sjukvården kunna informera och följa upp effekterna!

Särskilt viktigt är det (helt riktigt) att vid strikt lågkolhydratkost vara uppmärksam på risken för blodsockerfall vid behandling med insulin eller liknande mediciner (man kan snabbt bli för frisk för dem, även om Socialstyrelsen inte formulerar sig så).

Invändningar

De som föredrar att se glaset som halvtomt kommer att peka på alla föråldrade gamla idéer i rapporten (det finns många), samt klaga på att Socialstyrelsen inte genast rekommenderar LCHF för alla diabetiker. Men låt oss vara realistiska: Det var aldrig ett alternativ redan i år.

Denna typ av förändringar tar tid, det blir aldrig några 180 graders vändningar genast. I praktiken kan en del äldre experter i expertråden kan behöva pensioneras ut och ersättas innan friskare nytänkande kan få friare spelrum.

Låt oss se det väldigt positiva istället:

Ett stort steg åt rätt håll

Socialstyrelsens nya vägledning slår alltså undan benen för tallriksmodellens gamla monopol över kostråden i sjukvården. Istället öppnas helt för flera olika alternativ, inklusive en måttlig lågkolhydratkost som på beskrivningen låter utmärkt.

Dessutom informeras om striktare varianter av lågkolhydratkost för (smarta) patienter som själva väljer detta.

Resultat? Många dietister i sjukvården kan behöva lära sig nytt nu och deras patienters hälsa kan förbättras. Låt oss välkomna alla nyfikna hit!

Vägledningen

Läs själv:

Socialstyrelsens Kost vid diabetes – En vägledning till hälso- och sjukvården

SoS: Större variation i kostråden i sjukvården

Fler kommentarer

Dagens Medicin: Flera sorters kost bra vid diabetes

DiabetesDoc: Socialstyrelsens vägledning i kostfrågan

Mer

SVT Vetenskapens värld om diabetes och LCHF – rekommenderas varmt

Finsk TV om LCHF

Diabetesförening ser ljuset

Fetare mat förebygger diabetes

Bra diabetesmat i praktiken

Mindre kolhydrater eller mindre fett för diabetiker i studier? 12 – 0

1 2 3

129 kommentarer

  1. Dotter
    Jag hade en äldre familjemedlem med diabetes typ 2 – hennes olika läkare rekommenderade alltid tallriksmodellen, dvs man kunde äta precis som alla andra, lite fett och mycket frukt och fibrer, gärna nyckelhålsmärkt och gärna lightprodukter! Högt blodsocker botades med insprutat insulin! Ingen kostförändring med andra ord!

    Tallriksmodellen verkar nu, hur som helst, vara helt borttagen som diabeteskost!

  2. Anki
    Man skulle ju nästan tro att det är Paulun som satt ribban för de nya rekommendationerna, alltså LCHQ :P
  3. en läkare
    LCHF kost har en utomordentligt kraftigt blodsockersänkande verkan på patienter med metabolt syndrom och derangerad diabetes typ 2 med kraftig hyperglycemi, svängande blodsocker och glucosuri. Blodsockret kan bli helt normalt inom någon, några dagar.

    Är det INTE ett medicinsk konstfel att INTE sätta in LCHF som första akutbehandling på dessa patienter?

    Socialstyrelsen skriver inte detta i kostråden, måste inte Socialstyrelsen kritiseras offentligt för detta?

  4. Jamenvisst #39:

    Det är inte att man blandar kolhydratrik och fet kost som är problemet utan att man äter raffinerad mat. Det var vad Weston Price kom fram till under 30-talet efter att undersökt hur ursprungsbefolkningar som fortfarande åt sin traditionella kost åt runt omkring i världen. Nästan oavsett hur sammansättningen av makronutrienter såg ut, mycket kolhydrater eller mycket fett eller blandat, så var de friska och smala med bra tandhälsa så länge de inte åt den västerländska kosten med finmalet vitt mjöl, burkmat och kött och mjölk från boskap uppfött på spannmål. Så, det är nog raffineringen det handlar om.

    Är man frisk och har ätit bra under hela livet så kan man antagligen äta väldigt varierat sålänge maten är lagad från grunden och boskapen uppfödda på rätt sätt och grönsakerna odlade på rätt sätt. Då fungerar det antagligen att äta spannmål också om det bara är gamla ursprungliga spannmålssorter som mals med stenkvarn precis innan man bakar av det. Däremot, om du redan är sjuk pga att du ätit dåligt under livet och fått tex diabetes så är antagligen LCHF det bästa.

  5. En fråga bara, betyder detta att läkare m.fl. MÅSTE upplysa om måtlig LC-kost som ett alternativ vid kostbehandling för diabetiker?
  6. Funderaren
    Mer vansinne i expressen idag.

    http://www.expressen.se/halsa/1.2643355/sa-sanker-du-dina-farliga-blo...

    "Att äta enligt LCHF-metoden (lite kolhydrater och mycket fett) fungerar visserligen ibland om man vill gå ner i vikt.
    - Men LCHF har mycket ofta negativa effekter på kolesterolet, säger professorn.
    Dilemmat med höga blodfetter är att de inte ger några symptom förr-än de resulterar i exempelvis en hjärtinfarkt.
    "

  7. Sofie
    Stefan: denna folder delas nog ut till de flesta diabetiker.
  8. Goran van Den Buske
    Om det finns en kost som gör kostrelaterat sjuka friska eller besvärsfria ...hur (o)troligt är det då friska förblir friska om dessa glufsar i sig densamma? Kan det vara så lågkolhydratkost funkar även för friska...annars hade vi väl blivit sjuka, vid det här laget?
  9. MJ
    klicka på rätta textfel och skicka en rapport om de sakliga felen i expressens artikel.
  10. hans
    #54
    Visst kan det vara rätt med en sund varierad kost med naturliga råvaror. Sen reagerar jag en del när ett gäller citat: "äta dåligt under livet" och kopplingen diabetes. Visst finns ett samband, men litegrann av skuldbeläggelse för oss med diabetes.

    Har själv diabetes och har alltid ätit sund mat frånsett året innan jag fick min diagnos med kraftig viktuppgång. Diabetes är dessutom ärftligt och finns ett otal faktorer som kan utlösa sjukdomen.

  11. Maria Jonsson
    hans
    Det där med att skuldbelägga har jag hört tidigare och undrat en del över. Det finns ju en rad riskfaktorer för diabetes typ 2 och informationen till medborgarna är väl inte alltid den bästa.

    Jag har dock hört detta i samband med med rökning. Att rökning är farligt kan väl knappast ha undgått någon.

    Hur skall man nå fram till människor INNAN dom blir sjuka?

  12. Vegetabiliskt omättat fett bättre än animaliskt mättat.
    Spannmåls-Fullkorn bra, trots Staffan paleo Lindeberg i referensgruppen.
    William Davis kan man glömma.
    LCHF:s viktminskningsfördel är en korttidseffekt.

    Extrem lågkolhydratkost kan initialt ge en snabb viktminskning och en
    marginell förbättring av blodfetterna (ökning av HDL-kolesterol) hos
    överviktiga. Efter ett år är viktminskningen dock jämförbar med andra
    kosters.

    Fullkornsprodukter
    Det finns ett vetenskapligt stöd för att fullkornsprodukter minskar
    total dödlighet och dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar hos den som har
    diabetes [2].
    CONCLUSIONS: Whole-grain and bran intakes were associated with reduced all-cause and CVD-specific mortality in women with diabetes mellitus. These findings suggest a potential benefit of whole-grain intake in reducing mortality and cardiovascular risk in diabetic patients.
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20458012

    Ett par nyligen publicerade sammanställningar av befolkningsstudier
    visar att risken för hjärt-kärlsjukdom minskar när mättat fett i kosten
    ersätts med fleromättat
    http://content.karger.com/produktedb/produkte.asp?DOI=000229002&...

    Modifying fat in our food (replacing some saturated (animal) fats with plant oils and unsaturated spreads) may reduce risk of heart and vascular disease, but it is not clear whether monounsaturated or polyunsaturated fats are more beneficial
    http://summaries.cochrane.org/CD002137/cutting-down-or-changing-the-f...

    Måttlig lågkolhydratkost
    Det finns ett vetenskapligt stöd för att måttlig lågkolhydratkost (30–40
    E% kolhydrater) ger viktreduktion och påverkar blodfetter och långtidsblodsocker
    (HbA1C) positivt.
    Risken för hjärtkärlsjukdom,
    dödlighet och cancer visade sig vara högre i gruppen som
    ersatte en del av kolhydratintaget med animaliskt fett och lägre
    i gruppen som åt vegetabiliskt fett [12].

    Conclusion: A low-carbohydrate diet based on animal sources was associated with higher all-cause mortality in both men and women, whereas a vegetable-based low-carbohydrate diet was associated with lower all-cause and cardiovascular disease mortality rates.

    http://www.annals.org/content/153/5/289.abstract

    Medelhavskost
    Det finns ett vetenskapligt stöd för att övergång till Medelhavskost
    senarelägger behovet av läkemedelsbehandling (vid typ 2-diabetes).
    Kosten har gynnsam effekt på långtidsblodsockret (HbA1C) och blodfetter.
    I befolkningsstudier finns stöd för att kosten ökar överlevnaden
    och minskar risken för hjärt-kärlsjukdom [13]
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19549997

    Extrem lågkolhydratkost
    I extrem lågkolhydratkost står kolhydraterna för 10–20 procent av
    det totala energiintaget.
    Vetenskapligt stöd
    Det saknas vetenskapligt underlag för att bedöma de långsiktiga effekterna
    av extrem lågkolhydratkost när det gäller vikt, blodtryck, blodfetter,
    långtidsblodsocker samt risk för och dödlighet i hjärt-kärlsjukdom.
    I en stor befolkningsstudie jämfördes två grupper som till vardags åt
    olika lågkolhydratkoster: en av kosterna innehöll mycket animaliskt
    fett och den andra innehöll mycket vegetabiliskt fett. Risken för hjärtkärlsjukdom,
    dödlighet och cancer visade sig vara högre i gruppen
    som ersatte en del av kolhydratintaget med animaliskt fett och lägre
    i gruppen som åt vegetabiliskt fett [12].
    http://www.annals.org/content/153/5/289.abstract

    Ett flertal studier pågår
    Vad jag kan se inget genomslag för vare sig Paleo eller LCHF

    Några LCHF studier som pågår ?? Borde väl göra om var 4:e svensk äter/försöker äta enligt LCHF
    Om inte är det nog läge att kavla upp skjortärmarna och sätta igång med gedigna interventionslångtidsstudier :-)
    LCHF vs Paleo vs Traditionell Diabeteskost vs Medelhavs

  13. anpassa kosten efter vem du är som människa och vad du har för mål. Man ska äta för att leva, inte leva för att äta. Så ät det din kropp behöver och avstå från det dem inte behöver. Det gäller bara att bestämma sig!
  14. hans
    Maria,

    Känns bara lite jobbigt att höra att livsstilen kanske inte har varit den rätta, när man själv ändå så här i backspegeln inser att i detta fall kosthållningen inte varit den rätta året innan diagnosen diabetes.

    Naturligtvis behövs information. Dels allmän information och enskild information från hälso- och sjukvården. I mitt fall upptäcktes diabetesen vid en rutinkontroll hos distriktsläkare. Borde förstås ingått koll av blodsocker vid tidigare provtagningar eftersom jag gått upp en hel del i vikt. Istället har besöken hela tiden varit inriktade på annan krämpa. Efterlyser alltså en helhetssyn hos läkare. En krämpa utesluter inte andra sjukdomar, särskilt som den krämpa jag sökte hjälp för indirekt ledde till min diabetes.

  15. marie2
    Bra och intressant sammanställning Torbjörn. Vi kanske skall börja ett kostuppror för att få en LCHF-studie. Här finns ju flera läkare (och professorer) på KD. Ingen som är pigg på att starta en studie?
  16. myran
    Kanske kan man gå tillbaka till den diabeteskost som fanns i början av -60 talet. Inga stuvningar och mjölsåser, knappt med bröd och potatis. Potatis och bröd vägdes. Jag minns däremot inte hur mycket fett som ingick. Allmänt fick man lära sig att "blanka av" kokta grönsaker med en klick smör.
  17. Om ingen forskar på LCHF så får man ju varken stöd för att vara för eller emot. Fast många verkar kunna vara emot ändå. Det är riktigt dåligt av Socialstyrelsen att man inte infört en variabel i diabetesregistret om vilken kost folk äter. Här missar man massor med gratiskunskap som kan ligga till grund för forskning. Jag skrev ett brev till generaldirektören för några år sedan och påpekade detta. När jag som är typ 2 skulle registreras så fanns det bara alternativet Kostbehandlad (och det har inte ändrats). Men vilken kost som avses kan man inte ange och då blir det väldigt missvisande. Här borde Diabetesförbundet trycka på om dom värnar om sina medlemmar.
    Dom här nya rekommendationerna är ett stort steg för Socialstyrelsen men ett litet steg för oss som har diabetes.
  18. En sak till: Vad finns det för vetenskapligt stöd att rekommendera "måttlig lågkolhydratkost"?
    Det skulle vara intressant att veta för då kan man ju undra över var gränsen mellan extrem och och måttlig går.
    Jag stör mig också på detta tjatande om extrem, det är ett dåligt ord i sammanhanget, att vara extremist är väl ungefär som att vara terrorist.
  19. marie2
    Så otroligt många som är mot all form av motion på kostdoktorn!!!! Kan vi få ett klart besked, vad anser kostdoktorn Andreas själv? Behöver vi som äter enl LCHF i mer eller mindre extrem form, inte motionera alls? Är allt som vi läst om att motion är bra för hjärta och kärl, för starkare skelett m m helt fel?
    Socialstyrelsen skriver ju: "Att vara fysiskt aktiv är lika viktigt som att äta bra".
  20. Zepp
    #69

    Tyvär så är det mest en skröna och det finns väldigt dåligt vetenskapligt stöd för att motion skulle ge någon form av hälsofördel.

    Utan man får nog inse att de som har sämst kondition har mest att vinna på att höja sin aktivitetsnivå, medans de som redan har en bra konstitution inte vinner något.

    Och då skall man ta i beaktande att det finns inget stöd för det heller.

    Grejen är väl att det som finns mest stöd för att det är bra att belasta skelettet, helst genom långa promenader då antar jag.

    Tror mer det handlar om att vara fysiskt inaktiv är dåligt då man får mindre muskler, sämre kondition och svagare skellet samt har svårt att tåla en tyngre ansträngning.

  21. Plutten11
    Marie2: Är väl ingen som påstått att det inte är bra med fysisk aktivitet? Däremot fungerar det dåligt som enda åtgärd för viktnedgång (se sbu:s sammanställning). I kombination med förändring av kost fungerar det bättre. Framför allt är ju poängen att många lyckas gå ner utan träning med lchf. Fysisk aktivitet är absolut bra för det du nämner, men det är väl snarast dess relation till viktnedgång som diskuterats här? Så äter man enligt lchf mår man givetvis bra av att motionera som alla andra.
  22. marie2,
    Det är klart att lagom mycket fysisk aktivitet kan ge hälsofördelar och ökat välmående.
  23. fundersam
    #43 Anna, dietist skriver: ”SLV:s riktlinjer har inte hand om kost för sjuka längre”.

    Vet Anna
    1) hur stor del av personalen på landets vårdcentraler, i skola, vård och omsorg som känner till detta?
    2) På vilket sätt SLV och SoS har agerat för att tydliggöra att de allmänna kostråden endast riktar sig till den friska delen av befolkningen?

    Bra att du Anna betonar att
    • riktlinjer är just riktlinjer och inte "bestämmelser".
    • Individanpassning är det viktigaste målet.

    Betyder det att
    3) att läkare kan avstå från att varna för mättat fett?
    4) måttlig lågkolhydratkost skall individanpassas med målsättningen att medicindosen kan trappas ner till ett minimum?

  24. chilisalsa
    Zepp,
    om du med att stärka skelettet, vilket jag antar, menar att undvika benskörhet, så är tyvärr promenader inget vidare. Simning, cykling är ännu sämre. Det effektivaste är faktiskt stötar, alternativt belastningsträning.

    Lite intensivare stavgång i lite kuperad terräng skulle kunna vara ett alternativ. Eller löpning såklart. Vissa former av dans kan jag tänka mig är utmärkt, där man belastar benen i längdriktningen genom stötar. Eller t.ex zumba, step up etc. om man gillar sånt.

    Vibrationsträning borde rimligen oxå funka riktigt effektivt om man har dålig kondition eller inte kan röra sig naturligt, är handikappad, eller bara inte gillar att motionera. Bra balansträning också så man kanske kan undvika fallolyckor.
    Säkert bra mot statininducerad myopati på köpet :-)

  25. A F
    Zepp,

    Jag håller inte med dig, det finns mycket studier som visar positiva hälsoeffekter av träning. Exempelvis en randomiserad studie på infarktpatienter där konditionsträning gav bättre effekt än ballongvidgning.

    Fysisk aktivitet har ju massor av positiva effekter. Somliga av dessa är kopplade till blodsocker - glukos kan släppas in i cellerna oavsett insulinnivåer i upp till två dygn efter träning exempelvis. Här kan man välja lite om man vill vara noga med lågkolhydratkost, eller träna och äta mer kolhydrater (eller låta bli det med förstås).

    Men andra effekter av träning som ökad rörlighet, balans, välmående, etc. etc. går ju inte att få motsvarande med bara bra kost. Men det är viktigt att hitta en motionsform som man gillar.

  26. Hans #60:

    Jag skrev:

    "om du redan är sjuk pga att du ätit dåligt under livet och fått tex diabetes"

    Med "ätit dåligt under livet" menade jag ätit västerländsk kost. Har du anlag för att få tex diabetes så kan du få det av västerländs kost, även om man ätit en nyttigare variant av västerländsk kost. Äter man bara oprocessad mat som dessutom är odlad och uppfött på ett bra sätt så får man inte diabetes oavsett om man har anlag för det.

    Med odlad och uppfött på ett bra sätt menar jag att ha "oförädlade" växter och djur samt odla och hålla dem på naturligt och småskaligt brukad mark som inte har utarmats.

    På 30-talet när Weston Price jämförde ursprungsbefolkningarnas föda med västerländsk föda så ska man komma ihåg att 30-talets västerländska föda var mycket mer näringsrik än dagens västerländska föda eftersom framställningen av vår föda inte var lika effektiviserad som idag och våra jordar inte var lika utarmade.

  27. us
    #75 Hopprep borde alltså vara perfekt både för benen och hjärtat.
  28. Farmor kaisi
    Förvånansvärt läsning i rekommendtionerna! Nu börjar vi prata samma språk! Man behöver inte känna sig så "udda" längre. Detta måste firas!
  29. Zepp
    #73
    Kul att du tog de stödet för att motbevisa mina något vulgära och onyanserade "åsikter"!

    Det är just sådana jag stöder min tes på.. man laborerar altså med skillnader av graden tiondels procent, fast omvandlat till relativa tal.. något som i andra samanhang skulle betraktas som icke relevant och utan stöd!

    Nu är ju jag för fysisk aktivitet, i olika former, varoen bestämer själv, men vad man ser så verkar det som sagt inte finnas något verkligt stöd för åsikten att fysisk aktivitet skulle förlänga livet eller leda till ett friskare liv.. såvida man inte förstorar upp tiondelar av procent i diagram.

    Fysisk aktivitet främjar nog hälsan på annat sätt och då menar jag välbefinnandet, under det liv man lever.. man blir mer fullständig som mäniska med en bättre fungerande kropp helt enkelt.

    ”Det räcker med att promenera
    30 minuter om dagen för att uppnå
    normalkondition”

    Vilket antagligen det oxå är ett antagande?

    Det finns altså aldeles för dålig korelation mellan motion och hälsa för att det skall låta sig påvisa ha större betydelse för utfallet.. andra saker kan vara viktigare.

    Tex så kan anledningen hos de med låg fysisk aktivitet vara att de har andra problem, såsom sjukdommar osv!

    Hur som helst.. det är skönt att röra på sig.. man mår bra, man fungerar bättre i vardagen, osv.. räcker inte det rätt långt?

    Sen så, om det nu är bra skall jag låta vara osagt.. grejen var att det finns väldigt dåligt stöd för det.. men det kanske kommer.. vad vet jag?

  30. anhörig
    #53 en läkare, Absolut!

    Och det finns definitivt många års erfarenheter av att strikt lågkolhydratkost var livsviktig medicin för diabetiker innan insulinet blev allena saliggörande, vilket möjligen kan bero på att många läkare har bindningar till läkemedelsindustrin.

    http://www.dagensmedicin.se/vetenskap/diabetes/lakare-bakom-riktlinje...

    Läs Forskningsfusket! av Ralf Sundberg.

  31. plutten11
    Vad gäller 30min fysisk aktivitet om dagen brukar man väl ändå mena att detta ger betydande hälsoförbättringar i förhållande den tid du lägger ner (jämfört med att vara inaktiv) samt att vinsten inte blir blir lika stor i förhållande till nerlagd tid om du tränar ännu mer (kanske har kommit nya rön nu dock). FYSS innehåller ju rätt många kapitel (med referenser) med sjukdomar man anser kunna påverkas av fysisk aktivitet, artros i knän ex, bara att gå in och läsa på fyss.se
  32. "Anna betonar att
    • riktlinjer är just riktlinjer och inte "bestämmelser"."

    Ja, men på sjukhus, skolor och äldreboenden uppfattas de ju som bestämmelser! Den just aktuella flickan i Luleå är ett exempel, och det har funnits dierse många "kostchefer" som försvarar sin istadighet med hänvisning till SLV:s anvisningar.

  33. fundersam
    #83 Nog är det märkligt att SLV inte följer upp/kontrollerar om kostchefer samt personal i vård, skola och omsorg vet om att de allmänna kostråden numera endast gäller för den friska normalt rörliga delen av befolkningen.

    Tvärtom, nu skall SLV i samarbete med Skolinspektionen kontrollera att "lagen som inte finns" efterlevs ;)

  34. Maria Jonsson
    Är det lag på vad sjukhusen skall erbjuda i form av mat och dryck?
  35. Fundersam, #84
    Ja, och i samband med detta lanserades "Måltidsbloggen", som nu tycks ha dämpats av att vi fick in väsentlig motinformation i kommentarerna. Ytterligare kommentarer har inte släppts igenom på flera dagar.
  36. chilisalsa
    #78
    Jodå, hopprep är nog alldeles utmärkt under förutsättning att man klarar av det på ett säkert sätt. Många äldre har nog dock svårt med det. För äldre som är väl magra är det också fördelaktigt att lägga på sig några kilon. Även barn och ungdomar som är för magra lär få problem senare i livet, inte minst superslimmade tjejer... Borde rimligen även gälla fertila kvinnor som är så magra att det påverkar östrogennivåerna neråt vilket kan leda till benskörhet.
  37. fundersam
    Piltson#86, Jag har sett att bl.a. du har varit mycket aktiv där. Toppen :) Har även sett att SLV har uppmanats att informera kostcheferna i landets kommuner om att det inte finns någon lag som påbjuder lightprodukter.

    Enligt Bengt Ingerstam är kostcheferna uppbundna av Kostchefernas Förening med bindning till näringslivet. Riksföreningen Hem och skola är det visst inte mycket bevänt med enl. Uppdrag granskning. Vilken soppa! Föräldrar kan tydligen endast agera lokalt. Tala om att söndra och härska.

  38. Annica
    läkare och läkare, bästa kostråden får man ju inte från läkare som studerat kost i en vecka, utan från dietister som studerat kost i 3 år och har ett verkligt intresse för det.
  39. Goran van Den Buske
    Annica: Har de? Tycker nästan uppvaknandet går trögast på den fronten. Det beror väl också HUR man lär sig och hur bokstavtrogen man är i förhållande till vad "kunden" upplever? Brukaren brukar ju ha rätt.
  40. LenaK
    Man kan fundera över vilka råd det par, som jag träffade vid ett julbord igår, har fått av sin diabetessköterska/läkare. Damen berättade att hon tar 14 olika mediciner dagligen bl a mot högt blodtryck och diabetes. Det senare drabbades hon av för ca 25 år sedan i fyrtioårsåldern. Hon sa att hon någon enstaka gång kunde äta sådan mat som serverades vid julbordet. (Det skulle jag kunna göra dagligen :-) ) Det jag reagerade mest på var den hög med godis i form av t ex Geisha och Wienernougat som hon tryckte i sig till kaffet. Inte direkt någon sockerfattig mörk choklad! Mannen, även han diabetiker, tycktes också gilla godis.

    Jag kunde inte annat än sitta och fundera över hur många av de 14 medicinerna hon kanske skulle kunna bli av med om hon gjorde en kostomläggning till LCHF.

    Tragiskt!

  41. Thomas H
    Vad gäller diabetes så pågår det väl fyra större studier eller fler vad gäller diabetesläkemedel som förstås till huvudsak betalas av respektive läkemedelsföretag, som redan iräknat kommande vinster.

    På tiden då att staten investerar i koststudier om man nu inte vet hur säkert exvis)LCHF-kosten är... En investering som kommer att ge mångdubbelt åter till staten i minskade sjukvårdskostnader. En tillbakablick på studier gjorda före 1980 hade även gjort många klokare.
    En mängd olika insamlingar pågår ju ständigt till olika forskningsområden som hjärt/lungfonden, cancerfonder mm. Hur används dom medlen? Typ av studier?
    Så visst finns där pengar, det gäller väl bara att STYRA forskningspengarna rätt och till det som ger mest återbäring! Dvs. Hälsovinster.

  42. Andreas Persson
    På vårdcentralen där jag jobbar så kommenterar diabetessjuksköterskan de nya kostråden för diabetes genom att säga att LCHF inte får användas!

    http://www.meint.se/me3/open/page.jsp?_function=init&versionid=1...

    På denna sida har socialstyrelsen sammanfattat råden med att: " Fyra alternativ kan erbjudas, men inte extrem lågkolhydratkost."

    Denna sammanfattning uppfattas av många som inte orkar läsa igenom hela rekomendationerna som att det inte får rekomenderas LCHF till diabetespatienter. Detta är ytterst olyckligt enligt min mening.

  43. Goran van Den Buske
    Men ändå en framgång. Blev " lågkolhydratkost" ens nämnt tidigare? Typiskt maktspråk och skrämselpropaganda använda negativt laddat ord som "extrem" för sammanhanget. Knappt så jag själv ens vågar hämta ut ägg ur kylskåpet.
  44. Jan Karlsson
    Äntligen börjar myndigheterna röra på sig, kanon. Har själv diabetes 2 och högt blodtryck sedan början -90 talet och åt 9 tabletter per dag. När läkaren sa att jag började närma mig insulinsprutor var måttet rågat, jag gjorde tvärt om den 24 aug 2009 började med strikt LCHF fick redan efter några dagar minska medicinen och vikten bara försvann. Mår idag snart tre år senare utmärkt, medicinfri och värden som är kanonbra. Det är ju en galen värld när myndigheterna är styrda av en vinstsugen industri.
  45. P
    Så här står det

    "Om en person ändå väljer
    att pröva extrem lågkolhydratkost är det viktigt att hälso- och sjukvården
    kan ge information om hur denna typ av kost är sammansatt samt
    följa upp personens hälsotillstånd och vad kosten har för effekt"

    Det är alltså inte rekomenderat att rekomendera LCHF men om patienten vill pröva så skall vården stötta.

  46. chilisalsa
    Vaddå inte orkar läsa !
    Om man inte kan eller orkar läsa ca 22 sidor lättläst text som i deras yrke ska vara VÄGLEDANDE så har man nog valt fel yrke... det tar en normal kafferast att få in informationen lixom !

    Olycklig sammanfattning av SoC dock som inte är gjord av gruppen själv antagligen.
    dvs "inte erbjudas" isf "inte kan rekommenderas", men pat får välja det själv och ska då stöttas i det personliga valet.

  47. Goran van Den Buske
    P; Den tolkningsvarianten hade ju aldrig varit möjlig utan genljudande kostuppror på internätet och några väl valda böcker. Varifrån skulle plöltsligt patienter få dessa tokiga och tygellösa tankar? De vet att de är ute och cyklar i det blå..gäller rädda den heder som finns kvar
  48. hans
    #93

    Det är ju lite av en brytningstid nu. Vid första besöket som nydiagnostiserad typ 2 hos min diabetessköterska för ett halvår sen fick jag rådet att följa tallriksmodellen. Vid det andra besöket med utmärkt normalt långtidssocker var diabetessköterskan klart förvånad över förbättringen. Berättade nu att jag höll mig till "kost med lite kolhydrater" och fick svaret att denna kost verkade passa mig. Alltså inga invändningar att fortsätta den inslagna vägen.

    Med tanke på hon varit verksam i 15 år som diabetessköterska, så finns det ändå hopp att de som jobbar inom diabetesvården kan vara lyhörda och ta till sig nya rön.

    Kanske lite fegt att tala om "kost med lite kolhydrater" men var lite orolig att hon skulle slå bakut om jag nämnde ett så värdeladdat och nästan förbjudet ord inom den traditionella diabetesvården som LCHF...

  49. #93

    Jag använde också 'lite kolhydrater' fast till barnmorskan och hon verkade bara berömma mina fina värden och kom av sig hela tiden när hon tänkte undervisa mig om att inte dricka så mycket läsk. 'Jag dricker inte läsk' 'OK, bra, men tänk på att inte äta godis' 'Jag äter lite mörk choklad ibland' 'OK, det är ju det bästa godiset i så fall men ät inte skräpmat som pizza' 'Äter det bara om det är det enda som finns att få tag i' 'OK, kom i håg att äta frukt och grönsaker, minst ett halvt kilo om dagen' 'Jag äter inte mycket frukt men minst en sorts grönsaker varje måltid' osv...

1 2 3

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg