49 kommentarer

Toppkommentarer

  1. Johan
    Gjorde nu mitt 3:e Vasalopp på lågkolhydratkost, har sänkt mitt pers med nästan 2timmar på de 3 loppen och gick nu under en gammal drömgräns jag haft 6 timmar.
    Är det dock inte så strikt längre utan äter tex lite potatis några ggr i veckan och lite annat, det jag försöker undvika i mesta möjliga mån är pasta och spannmålsprodukter de är de stora bovarna.

    Har under dessa tre åren mixtrat en del fram och tillbaka och är nog inne på att Colting är ganska rätt på saken om kost och träning å ena sidan och kost och tävling å andra sidan med inslag av kolhydratbränsle.

    Läs vidare →
  2. Mikael
    Men Herregud! Riskerar man rullskridskorolyckor om man äter LCHF! Jag som inte ens har några rullskridskor.. Hoppas jag klara mig då!
    Läs vidare →

Alla kommentarer

  1. Robin
    Kul! Någon som vet om han klarade sig under 5 timmar?
  2. Ödlan
    #1, Tyvärr inte. Kollade resultaten och han fixade det på 5:24:37.
  3. 5,24 tror jag, men inte dåligt för att vara 61 år!
  4. Bengt Forssberg
    placering 2403 tid 5:24:37

    Det måste han vara nöjd med !

  5. Shrinkin David
    Åh nej, jag kan se Aftonblaskans rubrik:

    "Skidåkare blir sämre av LCHF!" ;)

    Välkommen i LCHF-klubben Erik och riktigt bra åkt! :D

  6. Leifanders
    Hyfsat cool gubbe. Oavsett kosthållning... :-)
    Tyvärr visar ju det här klart och tydligt att LCHF är farligt. Ger till och med axelskador...
  7. pensionär 60+
    Grattis till nya matvanor från en som inte åker vasalopp, men dock äter LCHF morgon, middag, kväll.
  8. Bengt
    Riktigt bra gjort, och det med intensiv värk i ena axel, över halva loppet.

    Axelproblemet efter en rullskidolycka i höstas, gör det hela ännu häftigare.

  9. marita 1 år med LCHF
    Grattis till Erik och så roligt att läsa om dina erfarenheter av att äta LCHF . Ja inte blir man avskräckt direkt . Idag fick jag hem -Stoppa Alzheimer nu . Ännu en anledning att äta LCHF.
  10. Mikael
    Men Herregud! Riskerar man rullskridskorolyckor om man äter LCHF! Jag som inte ens har några rullskridskor.. Hoppas jag klara mig då!
  11. Johan
    Gjorde nu mitt 3:e Vasalopp på lågkolhydratkost, har sänkt mitt pers med nästan 2timmar på de 3 loppen och gick nu under en gammal drömgräns jag haft 6 timmar.
    Är det dock inte så strikt längre utan äter tex lite potatis några ggr i veckan och lite annat, det jag försöker undvika i mesta möjliga mån är pasta och spannmålsprodukter de är de stora bovarna.

    Har under dessa tre åren mixtrat en del fram och tillbaka och är nog inne på att Colting är ganska rätt på saken om kost och träning å ena sidan och kost och tävling å andra sidan med inslag av kolhydratbränsle.

  12. Jonas
    #11
    Ja, Ferry hade ju aldrig brutit nyckelbenet fören han hade gått över till LCHF-inspirerad kosthållning... ;-)
  13. jon
    Ja så slö och orkeslös han blev då....
  14. Roffe
    marita.
    Ett bra bokval, en bok som många borde läsa, spec. de inom etablisemanget.
    Läs även FORSKNINGSFUSKET av Mats Sundberg, men var beredd på att Du kommer att bli riktigt förb------.
    Ha det bra.
  15. Bra jobbat! Ngn ska jag klara klassiker!
  16. Maggan A
    Rolig läsning! :-)

    Ska bli kul att se vad som händer i idrottsvärlden när LCHFs fördelar för prestationen blir mera känd... ännu ett sätt att knappa in på hundradelarna bör locka både utövarna och deras sponsorer ;-)

  17. Kul att lära om ytterligare en omvänd idrottare. Om ni tröttnat på er vanliga middag/lunch rekommenderar jag verkligen detta receptet! Sjukt gott!
    http://madeleinestedt.wordpress.com/2012/03/08/baconinlindad-parmesan...
  18. Humlan
    Ännu en vasaloppsåkare på LCHF.
    Förbättrade dessutom sin bästa tid med 45 min.
    http://www.kostdemokrati.se/frank/2012/03/06/det-kom-ett-mail-vasalop...
  19. P
  20. Ove
    #14

    Vad gör Ferry nuförtiden?

  21. Det gäller att äta ”riktig mat” för att må bra och kunna prestera - som jag ser det.
  22. JAUS
    #20 Kadmium finns mest framför allt i njure, det finns mycket lite kadmium i vanligt kött. Vetemjöl däremot finns stora mängder kadmium i och det är nog ännu värre än både gluteninnehållet och kolhydratmängden.

    Återvinn nickel-kadmium batterier i batteriholkar eller köp dem inte överhuvudtaget så slipper vi denna förgiftning av vår mat.

    Mer om kadmiumintag i olika livsmedel: http://www.gunnarlindgren.com/kadmiumlivs.html

  23. Härligt att se en aktiv, normalviktig, tränande, något äldre man i det här sammanhanget! Det understryker det många av oss redan vet – LCHF är hälsa, inte bara en bantningsdiet.

    Och till Erik: Grattis till en grym prestation och en bra tid! :-)

  24. Johan
    #5

    "- Jag har ett mål och det är att vara bland de 1 000 bästa"

    2403 kom han. Varför måste han vara nöjd med det?

    Jag hade varit jättebesviken..

  25. En annan Johan
    # 17 (Maggan)
    "Ska bli kul att se vad som händer i idrottsvärlden när LCHFs fördelar för prestationen blir mera känd... ännu ett sätt att knappa in på hundradelarna bör locka både utövarna och deras sponsorer"

    Det finns inga sådana belägg inom idrottsvärlden. Att en äldre herre (fd elitidrottare) förbättrar sin tid på Vasan ger nog elitidrottare väldigt lite att gå på. Colting är ju på inget sätt en given vinnare, och äter ju heller inte LCHF såvitt jag förstått. Tränar ju en del med tomma kolhydraterdepåer som jag förstått det. Ferry har såvitt jag vet aldrig sagt att han blivit en bättre skidåkare, bara att han själv mår bättre. Och om man ska tillskriva hans OS-guld till att han åt lite kolhydrater (som ju görs av andra än honom själv), beror då alla tävlingar han inte vunnit sedan dess på att han ätit FÖR MYCKET eller...?

    Att glada motionärer eller t o m f d elitidrottare presterar bättre (eller i de flesta fall snarare lika bra) KAN INTE jämföras med en person i världseliten. Per Elofsson hade sin laktattröskel 3 slag ifrån maxpuls när han var som bäst - det är svårt att ens begripa hur manfysiologiskt kan bli så aerobt tränad..! Man kan inte ens jämföra Colting och Ferry - det ene håller på flera timmar, den andre en dryg timme. För Colting är det inte kolhydraterna som sätter stopp - för de kommer ta slut hos samtliga tävlande ändå (+ 8 timmar), för Ferry hinner de möjligen inte tömmas ö h t (beroende på hur lågt han verkligen ligger ifrån början).

    De vetenskapliga studier som finns på området lågkolhydratkost visar ingen prestationsökning (men i många fall heller inte prestationsförsämring vilket givetvis är mkt intressant). Generellt har dock träningsintensiteten ligger långt under världselitens (oftast är det någorlunda tränande collegestudenter som rekryteras till studiepopulation).

    Men vi som håller på med sånt här (alltså idrottsfysiologi, inte elitidrott!) blundar inte för några nya rön som kommit, eller några dramatiska förbättringar på världselitnivå - för några sådana finns helt enkelt inte vid handen. Jag tycker personligen att teorin kring att träna "lågt" vissa pass för specifika fördelar är otroligt intressant men det är också det jag tror att det kommer mynna ut i - att kolhydratmängden blir en variabel man förändrar, precis som alla andra träningsvariabler, såsom duration, intensitet osv. Och egentligen är den redan en sådan variabel - idrottare har kört dubbelpass (och alltså förenklat: glykogentomma pass 2) i många år - det har kanske dock inte varit deras uttalade avsikt och strategi. Jag har dock mycket svårt att se hur det rent fysiologiskt skulle vara en fördel att för jämnan köra lowcarb som elitidrottare - eller uttryckt på ett annat sätt, jag har svårt att se vilken typ av elitidrott som skulle få en prestationsfördel (med all sin skiftande träning) av att ständigt äta lowcarb.

    Sorry för ett långt inlägg..

  26. En annan Johan
    Ferrys OS-guld på 12,5 km jaktstart 2012 var ju f ö betydligt kortare:
    1) Björn Ferry, Sverige, 33.38,4 (1)
    Dvs tider där man normalt inte anser att man ens hinner tömma sina glykogendepåer, ffa inte om man är elitidrottare som ju redan har en mkt god förmåga att bränna fett..
  27. Isak
    Kloka ord av "En annan Johan", LCHF må ha många fördelar, men hävdar man att det är en optimal kost för att prestera på elitnivå....då är man ute och cyklar rejält!
  28. Zepp
    Och vem hävdar att Ferry går ut i en OS-tävling med tomma glykogendepåer??
  29. En annan Johan
    Zepp:
    Det är flera av oss som nämnt Ferry ovan. Ingen av oss har dock hävdat det.
  30. Zepp
    Så varför skulle då hans prestation vara beroende av hur välfyllda hans glykogendepåer är?

    Det var altså en sk retorisk fråga.. jag tror nämligen att han inte är så dum, och att han fattar att det behövs glykolys som komplement till betaoxidattionen!

    Och det lilla jag begriper om skidskytte och Ferry så är han inte den bästa skidåkaren, utan han är beroende av att skjuta bäst.. det är då han har större chans att placera sig bra.

    Ju längre distans.. ju viktigare är skidåkningen.

  31. Majoren
    Jag har förstått det som att Ferry började med LCHF inledningsvis för att bli av med några kilo fett och hoppades även kunna ersätta delar av dessa kilon med muskler vilket han också lyckades med (enligt honom själv).
    Huvudmotivet för Ferry och Colting med att undvika/minska på kolhydrater verkar dock vara detsamma; att hålla sig så friska och därigenom få en så ostörd träningssäsong som möjligt.
  32. En annan Johan
    Zepp #32:
    Jag är med. Jag är tydligen mer van vid att bli mothuggen än att folk slänger ur sig retoriska frågor.. =)

    Och även om vi ju i slutändan inte har en aning om vad vare sig Ferry eller Colting stoppar i sig så får de ju ofta stå modell för att man blir guldmedaljör om man bara lägger om sin kost. Det jag förstått om skidskytte är att Ferry anses vara väldigt ojämn över säsongen. Jag tänker dock motstå frestelsen att vända på lowcarb-argumentet för det tror jag inte gör någon klokare.

    Sen tror jag inte att Ferry har en aning om vad glykolys och betaoxidationen är. Man utgår ofta ifrån att idrottare har värsta kunskapen om fysiologi och vet vad de ska äta utifrån sin träning. Utifrån de kostregistreringar jag tagit del av ifrån idrottare på elit- eller nära elitnivå (samt personlig information med en del kostansvariga på elitnivå) är detta långt ifrån norm. I samma tankefälla tror man inom gymvärlden på sånt som den störste hobbybyggaren på gymmet säger är sant, eftersom han blivit så stor måste han veta vad han snackar om..

    Majoren:
    Så har jag också förstått det.

  33. Zepp
    Vad jag förstår så är Colting den som främst varit inspiration för Ferry.. och Colting har påpekat åtskilliga gånger både här på bloggen och i olika artiklar, i sina böcker att för att prestera på elitnivå måste man kunna använda både betaoxidation och glykolys på max!

    Det han så framgångsrikt argumenterat mot är den enkelriktade focuseringen på glykolys!

    Som han sagt.. glykolysen är en skitsak i samanhanget, den kan man tillfredställa på närmaste bensinmack med lite Cola och godis.

    Det är främst hälsodepåerna man bör vara observant på och då räcker det inte med att ladda pasta och sportdrycker.. utan då får man äta riktig mat från bra råvaror.. ge allt det kroppen behöver av näring.

    Grejen är trots allt att den massiva kolhydratladdningens underbara effekter är falsifierad!

  34. En annan Johan
    Så klart att han kan argumentera mot det, glykolysen är på inget sätt den begränsande faktorn för hans idrott. För vissa idrotter är den det, och det finns också en hel del belägg för att det då är bättre med mer fyllda glykogendepåer. Och det är ingen skitsak i sammanhanget anser jag, om vi tänker oss att stora, välfyllda idrottsmän kan ha kanske 600-800 gram glykogen.

    Det finns dessutom en del ny intressant forskning på glykogen som mer än bara en energireserv; det verkar finnas en del belägg för att glykogen har en strukturellt viktig roll i muskeln och är inblandad i kalcium-frisättningen i skelettmuskel. Möjligen är det så att det finns olika subpopulationer glykogen i muskeln som har olika roller.

    Det finns en rad tydliga metabola/biokemiska fördelar med att oxidera KH framför fett:
    Mindre syreåtgång (mer ATP/liter syre), mer ATP/tidsenhet, föredraget substrat för lätt uttröttliga muskelfiber (2a och 2x).

    Att äta mycket fett istället finns det dock idag inga egentliga tydliga belägg för med avseende på prestation. Fettreserven är outtömlig under en given aktivitet. Att ha ätit mer innan aktivitet ger inte en större frisättning ifrån fettväven under aktivitet och eventuellt dietärt fett fortfarande i omlopp när en aktivitet startas tros spela en mycket liten roll med tanke på att lipoproteinlipas inte är vidare stimulerat under sådana förhållanden. Och försöken med att dricka medellånga fettsyror under aktivitet verkar ha gett antingen ingen fördel eller gastrointestinala besvär. Så folk som kör ngn lågkolhydratvariant och ersätter sportdryck med någon form av fettkälla gör sig bara onödigt besvär.

    Det finns som jag ser det två intressanta teorier:
    1. En högfettkost ger större inlagring av intramuskulärt fett vilket skulle kunna ersätta en del av energibidraget ifrån KH eller kanske hellre, verka tillsammans med kolhydrater och på så sätt ge en prestationsfördel (även om dock mycket ännu är oklart vad gäller denna fettdepås roll för prestation. (För diabetiker anses den ju vara skadlig och direkt inblandad i en försämrad insulinkänslighet)

    2. En person på en lågkolhydratkost skulle möjligen genom en metabol anpassning till lite kolhydrater löpa mindre risk för hypoglykemi vid långvariga aktiviteter.

    Det dock vissa belägg för att en kortare tids lågkolhydratkost nedreglerar förmågan (specifikt pyruvatdehydrogenas) att sedan utnyttja glykolysen när det verkligen behövs (t ex under en slutspurt). Har för mig att det är Stellingwerff et al (2006) som ffa/först visat detta.

  35. Zepp
    Mnja.. nu handlar det väl om att man väldigt lätt tillfredställer sitt behov av glykogen.. inget man direkt behöver fundera på om man äter riktig mat!

    Och som sagt vad den eventuella fördelen man skulle kunna tänka sig vid lägre intag av kolhydrater framförallt under träning är att man uppreglerar betaoxidation och sin förmåga till lipolys.. så man sparar på glykogenet.. speciellt för uthållighetsidrottare!

    Sen så finns en stor lucka inom idrottsnutrionen.. man vet ingét om ketonkropparnas roll i samanhanget.. och då är det trots allt som så att många långdistansare trots allt producerar ketoner under loppet.

    Och jag tror varken Ferry eller Colting är så dumma att de komer till tävling med dränerade depåer.

    Och om jag inte är helt fel underättad så styrs mängden puryvatdehydrogenas av mängden tillgängliga fri fettsyror som kan användas för energi.. men det kan vara en annan ensym oxå?

    Det är väl här man har fördelen.. dvs man sparar på glykogen.. allt annat vore ju märkligt?

    Mycket handlar om vilka slutsatser man drar.. och är man helt inne på att hög glykolys är det enda saligörande så kan man lätt dra fel slutsatser av fakta?

  36. En annan Johan
    Zepp:
    "Mnja.. nu handlar det väl om att man väldigt lätt tillfredställer sitt behov av glykogen.. "

    Har du några belägg för att detta skulle vara så väldigt lätt? Eller uttryckt på ett annat sätt: har du några belägg för att det är bättre med halvfulla glykogendepåer än att fylla dem mer. För om vi tittar på mängder KH som idrottare ätit och fortfarande ökat glykogeninlagringen så är det stora mängder KH vi talar om.

    Lipolysen anses inte vara begränsade för fettoxidation, och det antagandet tycker jag är ganska rimligt med tanke på att lipolysen inte verkar uppregleras vid uthållighetsträning, det verkar alltså finnas en överkapacitet.

    De studier som finns har ju också sett ett ökat energibidrag ifrån fett (tyvärr genom RER-mätningar vilka har sina tillkortakommanden, ffa på hög intensitet) men ingen effekt på prestation, och i de senare försöken har man då inför "tävlingen" laddat på ordentligt med KH för att ordentligt fylla glykogendepåerna, för att spara på så stora förråd som möjligt. Så att detta ger en prestationsfördel finns det iaf än så länge inga tydliga belägg för. Man kan också ställa sig frågan hur stor denna effekt blir på en elitidrottare som redan är fanatiskt bra på att oxidera fett.

    Ang. PDH har jag för mig att det främst är acetyl-CoA som inhiberar PDH genom negativ feedback men det är ju en akut reglering. Att fria fettsyror skulle nedreglera uttrycket av PDH har jag inte hört, jag tror att man snarare anser i sammanhanget ovan att nedregleringen helt enkelt kom ifrån minskat intag KH.

    Det man idag anser är att glykolysen reglerar fettutnyttjandet och inte tvärtom. Dvs, kommer det tillräckligt kraftig stimulering kommer fettoxidationen av avta till förmån för en kraftig glykolys. Jag minns inte alla de föreslagna mekanismerna i huvudet men en nyckelspelare har jag för mig är glykogenfosforylas som direkt verkar aktiveras av energitillståndet i muskeln - stort enegikrav = kraftig glykogenolys/glykolys.

    Eftersom detta sker vid högre intensiteter och fettoxidationen alltså avtar kanske man inte anser att ketonkroppars roll som muskelsubstrat under dessa förhållanden är avgörande. Eftersom de metaboliseras som fria fettsyror har jag svårt att se att det skulle ge någpn större skillnad.. Men visst, man pratar snarare om deras eventuella roll för det centrala nervsystemet.

    Hur jag än vrider och vänder på det kommer jag tillbaka till att i alla de avseenden då ett ökat förlitande på fett under träningen skulle ge en metabol fördel och ffa en prestationsfördel så skulle det ändå vara ointressant om man inte samtidigt ordentligt fyller sina glykogendepåer. Och det är för många idrottare betydande mängder. Sen ska vi precis som du säger inte stirra och blinda på KH endast (Tittar man på kostregistreringar på idrottare ser man att de iaf inte stirrar sig blinda på kolhydrater). Men om valet står mellan KH-rik kost och fettrik kost (utan manipuleringar av dessa vid olika tidpunkter), så tycker valet är ganska lätt.

  37. Zepp
    Ja, jag har belägg för det.. stanna vid nästa bensinstation.. där ser du hyllmetrar av snabba kolhydrater, råder knappast någon brist på sådant utbud.

    Så vore kolhydratladdningen den viktigaste biten inom idrottsnutrionen så behöver man knappast läsa på om kost överhuvudtaget.

    Sen så handlar det väl inte om huruvida det ligger någon fördel i halvfulla glykogendepåer, det handlar om att dessa är lätta att fylla på och det är övrig näring som kan vara kritisk.. för hälsa och långsiktig prestationsförmåga.

    Sen så gillar jag inte att diskutera metabola ensymer offentligt då jag insett att man bör vara docent minst för att förstå något som kan liknas vid någon helhet.

    Men jag kan ju alltid skriva hur jag tänker, och du kan ju alltid rätta mig om jag missuppfattat något.

    Hög förekomst av fria fettsyror i blodet leder i flera steg till omvandling till Acetyl-CoA.. som i sin tur verkar inhiberande på PDH.. och som du säger är en reglering av tillgänglig energi.. som komunicerande kärl.. balans mellan fett och glukos som energi.

    När cellernas behov av Acetyl-CoA är tillräckligt och om överskott uppstår omvandlas dessa till ketonkroppar.. som i sin tur kan användas som energi.. främst för de celler som inte använder lika mycket eller inget fett.

    Som jag förstår det hela så är inte PDH kritiskt i längden utan det regleras utifrån behovet för stunden.. vilka energisubstrat som finns tillgängligt, i vilka mängder, och ansträngningsnivån?

    Sen så tror jag du missupfattat det hela.. idrottare på elitnivå har sällan någon fördel av att ligga på väldigt låga kolhydratnivåer.. det är främst inaktiva personer som kan ha fördelar av detta.

    Däremot finns det heller inget som tyder på att 60E% K skulle vara optimalt heller!

  38. Zepp
  39. En annan Johan
    "Hög förekomst av fria fettsyror i blodet leder i flera steg till omvandling till Acetyl-CoA.. som i sin tur verkar inhiberande på PDH.. och som du säger är en reglering av tillgänglig energi.. som komunicerande kärl.. balans mellan fett och glukos som energi"

    Det är den s k Randlecykeln. Randle var fysiolog och ville förklara mekanismen bakom försämrad insulinkänslighet och diabetes typ 2. Så han utgick ifrån blodfetterna och tänkte att dessa kanske förklarade den förändrade KH-metabolismen. Jag tror han lyckades visa det på råtthjärtmuskel i vila, jag har det inte helt färskt i huvudet. Kontentan var iaf att det var oxidationen av fett som styrde KH-metabolismen. Men även om detta skulle vara gällande i vila har man sedan dess inte sett några belägg för att att det fungerar så under arbete, utan man anser att det är precis tvärt om.

    "När cellernas behov av Acetyl-CoA är tillräckligt och om överskott uppstår omvandlas dessa till ketonkroppar.. som i sin tur kan användas som energi.. främst för de celler som inte använder lika mycket eller inget fett."

    Ketonkroppar bildas såvitt jag förstått det främst när levern utsätts för stora mängder fria fettsyror, kombinerat med låga insulinnivåer, något som får anses ske i stor utsträckning för idrottare under arbete oavsett arbete. Men jag är ingen expert på ketonkroppar. Men det ska ju sedan till muskelväven och där metaboliseras på samma sätt som fettsyrorna där så jag ställer mig lite tvekande till dem som något prestationshöjande/KH-sparande substrat i skelettmuskel. Möjligen då hellre att förse hjärnan med energi och alltså motverka hypoglykemi.

    Jag tror vi släpper PDH. Vi diskuterar akut reglering (t ex fosforylering/defosforylering för att aktivera/deaktivera befintlig enzympool) synonymt med gentranskription och altså en ökad totalmängd och det blir bara rörigt.

    Jag avsåg belägg för att man enkelt (vilket jag tolkar som "lite kolhydrater") fyller sina glykogenlager. Att det är lätt att få ta i kolhydrater tror jag vi kan vara överens om. Men om jag får vända på frågan istället: IOC:s rekommendationer KH sträcker sig upp till 10 g/kg kroppsvikt (minns inte om det har med upp till 12 g/kg med avseende på superkompensation).

    Jag förstår inte riktigt ditt resonemang: hävdar du att de studier som ligger till grund för att att 10 g/kg kan vara bra för prestationen är felaktiga och i så fall varför, eller att ingen behöver så mycket för prestation, eller att man lätt får i sig 700 g KH på bensinstationen?

    Sen säger jag absolut inte att man ska gödsla på med KH. Men avstampet anser jag bör ligga ii behovet av KH för den aktuella idrotten/idrottaren, inte ifrån att man generellt ska avråda idrottare från KH, eller lura i dem att en lågkolhydratkost medför prestationsfördelar när det i alla fall än så länge inte finns några sådana empiriska belägg. Om något finns det snarare en rad fördelar med kolhydrater om man ser till både biokemiska, metabola och empiriska data.

  40. En annan Johan
    Mycket långa inlägg nu och det känns lite som att vi börjat röra oss i cirklar när jag tittar tillbaka på dem. Jag tror det är lika bra att vi släpper diskussionen här. Tack för samtalet! Ska kika lite mer på ketonkroppar när jag får tillfälle.
  41. Zepp
    Tycker oxå att vi slutar här.. för vad jag kan se så är vi i stort sett överens.. dvs så länge man får sitt behov av kolhydrater tilfredställt så hjälper det inte med mer.

    "Therapeutic use of ketogenic diets should not require constraint of most forms of physical labor or recreational activity, with the one caveat that anaerobic (ie, weight lifting or sprint) performance is limited by the low muscle glycogen levels induced by a ketogenic diet, and this would strongly discourage its use under most conditions of competitive athletics. "

    http://www.nutritionandmetabolism.com/content/1/1/2

  42. Magnus
    He,
    Jag måste ge mina erfarenheter av LCHF och träning. Jag är diabetes typ2 med insulin och har ätit strikt LCHF, No carbs sedan nyår. Dieten är ok men jag går inte ner i vikt och har inte kunnat minska mitt insulin så mycket.
    Men nu till träningen, och det funkar bedrövligt. Jag har provat att köra stryrketräning och spinning. Det jag upplever är att man förlorar uthålligheten och vid styrketräning är det jättesvårt att tillföra energi till muskler efteråt och jag får nästan som inflammation i musklerna som håller i sig i flera dagar.
    Senaste veckorna har jag ökat på carbs och nu går det bra att träna igen...
    Jag skulle verkligen vilja fortsätta med LCHF, men det fungerar inte.
  43. JAUS
    #45 Hur äter du? Eftersom ditt insulinbehov inte minskat misstänker jag att du äter fel på något sätt. Skriv ner vad du brukar äta och hur mycket kolhydrater du äter per dag.
  44. Magnus
    Jag äter som man ska, försökte att äta noll carbs (=så lite som det bara går). resten bra protein och bra fett, käkar mineraler och D-vitamin.

    Surt är att det första ni tror är att man gör fel! Jag har läst på som tusan och vet vad jag gör.
    Konstaterar bara att det inte fungerar.

  45. Zepp
    #47
    Vem hävdar att noll carbs är optimalt?

    Att vissa kan ha fördel av detta är en sak, men att det skulle vara någon allmän regel eller ens optimalt tror jag mer är ett tankefel.

    För hjärnan kan det ta cirka 3-4 veckor att ställa om till ketonkroppar som huvudsakligt bränsle.

    För musklerna kan det ta uppemot ett halvår att uppreglera sin fettoxidationsförmåga, finns flera flaskhalsar där.. karnitin för att transportera lägre fettsyror över cellmembranet, fler mitocondrier för fettoxidation, osv.

    Cocosfett kräver inget karnitin, det omvandlas väldigt lätt till ketonkroppar och kroppen lagrar inte gärna MCT heller.

  46. Zacce
    Förra veckan körde på 2 koppar kaffe med kokosfett ca kl 10 ca kl 12 ut o gå högt tempo 1,5tim direkt till gymmet mark lyft 6 set * 6 rep tungt ca 60 sek vila mellan setten, därefter rygg i cabel maskin 6*15 rep sen dusch o bastu knalla hem pigg o glad o äta första målet för dan kl 16 ägg o bacon...:) ätit lchf i drygt ett år inte blivit av med speciellt mkt fett men känns som man orkar hur mycket som helst.

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg