Rössner på Newsmill
24 april 2009 av Dr Andreas Eenfeldt
i Stephan Rössner
i Stephan Rössner 
Ännu ett lite rörigt inlägg på temat ”det är egentligen egalt på vilket sätt man äter” (för vikten). Tro det eller ej – det är ett direkt citat.
Det enda som fungerar är Medelhavskosten
Vad Rössner inte inser är att det finns två sätt att äta mindre kalorier än kroppen gör av med:
1/ Ät vad du vill, och sluta äta innan du är mätt. Svält alltså, och vanligen mer eller mindre ständig hunger – livslångt.
2/ Lågkolhydratkost, som ofta ger viktnormalisering trots att man äter sig mätt.
I studier har den andra metoden visat sig effektivare. Trots (eller på grund av?) att man kan äta sig mätt.
Det tycker jag att han skall ha poäng för.
"Den senaste kostdebatten har snarast bidragit till att skapa förbittring än klarhet bland såväl experter som allmänhet"
Men kära Du Rössner.
Det är ju helt tvärtom, debatten har ju lett till att din 25 åriga, professionell misslyckande har avslöjats, även orsakerna till det.
Orsaken heter FETTSKRÄMD!
Nu finns vi massor av människor som har frigjord oss från Dina och SLV:s galenskaper och mår bättre än på länge.
Dessutom en stor antal diabetiker som blivit friska.
Tänk lite Professor, det är inte farligt...eller är de det för professorer?
Låt det var förvirrat och och låt människor ta ställning själva. Det är ju tom sanktionerat av socialstyrelsen. Låt hur många blommor som helst blomma....
Man ser det man vill se:
http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=23093&epslanguage=SV
"Enskilda kostfaktorer som ökade risken för hjärt- och kärlsjukdom och som uppfyllde alla fyra kriterier var transfett och högt glykemiskt index samt ett västerländskt kostmönster. Risken ökade med cirka 30 procent, när man jämförde extremgrupper avseende intag. Ett västerländskt kostmönster karakteriseras av högt intag av kött och köttprodukter, smör, feta mejeriprodukter, ägg och raffinerade spannmålsprodukter, som vitt bröd och kaffebröd."
Och lite senare läser att:
"Ett västerländskt kostmönster med högt intag av bland annat kött, smör och feta mejeriprodukter var däremot i analysen förenat med en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom."
Alltså, man drar slutsatsen att det är kött, smör och feta mejeriprodukter som är den största riskfaktorn vilket passar utmärkt som ammunition i fettkriget. Patetiskt! Var tog transfettet, som av alla pekas ut som en stor bov, och de raffinerade spannmålsprodukterna vägen? Ta bort dessa och behåll kött, smör, ägg och grädde så ser nog bilden helt annorlunda ut.
Hos en del nedregleras ämnesomsättningen ordentligt vid för kraftig energirestriktion. Eller snarare, vid all sorts kronisk energirestriktion kommer kroppen att anpassa sina utgifter efter inkomster. Strävar alltid efter homeostas.
Anpassar sig verkligen kroppen? eller är det bara så att utgifterna blir enligt inkomsterna utan anpassning? som belägg för LCHF brukar vi ju använda kroppens oförmåga att just anpassa sig till kolhydrater (du vet, vi har i 2 000 000 år ........)
myt eller sanning?
Naturligtvis anpassar sig kroppen. Det är därför du fryser när du äter för lite. Frågan är i vilken utsträckning, och hur lång tid det tar att uppreglera ämnesomsättningen igen. För vissa är svaret mycket, och aldrig.
Därav fettinlagringen vid "jojobantning".
Missförstå mig inte, jag brukar också använda svältargumentet då jag ska förklara för någon, men jag undrade om det fanns forskning bakom. Får nöja mig med Kennets svar så länge.
Att kroppen anpassar sig akut har varit känt hur länge som helst. Inte så att viktnedgång omöjliggörs men individuella varietioner i nedsatt metabolsim vid energiunderskott är väl beskrivet i litteraturen.
Förra året kom dessutom en studie som pekar på att den nedreleringen kan påverka mer kroniskt än man tidigare trott.
Rosenbaum M et al. Long-term persistence of adaptive thermogenesis in subjects who have maintained a reduced body weight Am J Clin Nutr 2008;88:906 –912.
Så MikaelJ är inte ute och cyklar.
Jag reagerade på att fluffy_ferret talade om myt i något jag köpt rakt av.
Jag skiljer dock på momentan anpassning (som att pupillen minskas vid ökat ljus) och långvarig anpassning som jag trodde vi diskuterar.
MJ brukar inte vara ute och cykla, i alla fall inte bildligt talat :-)
Ja okej. Men som sagt, referensen jag redovisade antyder ju att den tidigare tron att kronisk anpassning till jojobantning inte alls existerar mycket väl kan vara felaktig. En viss irreversibel leptinresistens diskuteras bl.a. som orsak.
Och att Mikael är ute och cyklar bokstavligt talat är ju sant. :D
Att man ska "äta mer fett" för att öka förbränningen är bara svammel. Visst ökar fettoxidationen om man äter större 'andel' fett men inlagringen av fett i fettväven kommer att vara större än utlagringen om man ökar fettintaget så pass mycket att man ligger på positiv kaloribalans. Jag tycker man kan äta större 'andel' fett för det är nyttigt och ger bra mättnad men definitivt inte MER fett.
Nu är jag med på vad du menar och håller helt med. Ett underskott är ett underskott och det som varierar är olika individers svårigheter att åstadkomma detta underskott.
Och där finns stora individuella variationer för hur pass ovillig kroppen är att upprätthålla metabolismen.
Tack för den klarhet er diskussion gav mig! Nu är jag också med :-)
Väntar med spänning på dina reflektioner! Skulle själv ha varit där du är, men annat kom emellan, tyvärr..
Då måste ett mycket stort antal personer Sten Sture hjälpt ha ljugit om att deras avstannade viktnedgång satt igång igen när de ökat mängden fett?
Kom precis hem, medelst just cykel, från Fysiken och Koloträffen :-)
#22
Kroppen har mekanismer för att se till att du måste öka ditt energiunderskott mer och mer, så att det till sist blir ohållbart att gå lägre.
Som att sänka energi- och näringstillförsel till hår/hud/naglar, hjärnan, värmeregleringen. För extremfallet på "låg ämnesomsättning", se hypotyreos.
Kenneth/#27
Kan det inte vara så att de höll sig mättare längre när de åt mer fett? Det är en effekt jag märkt av. Så att de egentligen får i sig mindre energi totalt under dygnet, men när de väl äter så äter de mer? Alternativ skulle vara att de fick i sig för mycket protein tidigare (= insulinhöjningar), kanske.
Det omvända gäller ju också. Går du ner i vikt måste du äta mindre för att upprätthålla den nya vikten. Minskar man i vikt med bara 10% så sjunker totala energiförbrukningen med 18% med samma kroppskomposition. Verkar bli samma resultat både för feta och de som aldrig haft övervikt...
http://content.nejm.org/cgi/content/full/332/10/621
Utöver den homeostatiska regleringen du pratar om, dvs en metabolism som "slösar och snålar" vid olika förutsättningar, så är NEAT en viktig faktor.
http://traningslara.se/blogg/begreppet-neat-och-varierande-energibehov/
Sedan kostar nybildning av FFM energi även det och allt som överäts bildar ju inte FM. Så både det faktum att en viss del av överskottsenergin BLIR fettfri massa samt ann den bildningen i sig "kostar" litegrann påverkar ju.
Att hänvisa till termodynamikens lagar är ett amatörmässigt och totalt felaktigt sätt att beskriva vår matsmältning. Och om man - som några tydligen gör - envisas med att se vår kropp som ett slutet system, så får man nog finna sig i att lida av permanent förstoppning. Strängt taget bör man nog också sluta andas, för en del energi försvinner ju faktiskt med den varma utandningsluften...
Vi som äter mer fett och fortsätter att gå ner i vikt utan att någonsin behöva gå hungriga får väl finna oss i att bli betraktade som "paradoxer" av dem som framhärdar i tron att allt som stoppas i munnen förbränns av vår metabolism - och att inte våra hormoner påverkar förbränningen. Snart representerar vi troligen den "anekdotiska evidens" som visar sig representera "landskapet", när Rössner och andra vimsar omkring med sin felaktiga karta och ser förvirrade ut...
Håller med dig.
Vid överskott som ger långsam uppgång i vikt såsom de flesta faktiskt har byggt upp sin övervikt (med kanske 1-3 kilo om året) så kommer FFM att följa med upp som en anpassning till den ökade vikten. Vid måttligt överskott är säkert NEAT en avgörande omedveten anpassning som gör att effekten av överskottet minskar. Däremot ökar den ju inte på något sätt linjärt med överskottet... skulle se kul ut då ! :)
Förmågan att förbränna är ju rimligtvis relativt linjär med FFM. Frågan är var gränsen går utan att öka planerad rörelse. Och min fråga var ju vilket syftet är för kroppen är att öka förbränningen till max... och hur högt kan den stiga. Den termogena effekten torde vara linjär vid ökad mängd förutsatt att man äter samma, men mer. Förmågan att lagra in fett är ju rimligen väldigt stor relativt förmågan att öka i FFM vid stort överskott. Men det handlar ju om omsättning av energi inte förbränning. Och förmågan att omsätta är betydligt högre än förmågan att förbränna oavsett hur man ser ut, sannolikt.
I Fredrik Nyströms snabbmatsstudie var det ju en som ökade 12kg på 2 veckor vid dubblerat energiintag... och det är ju svårt att inte tro, att det mesta skulle vara fettökning. Det hade ju varit intressant med en arm med lite kolhydrater även om det sannolikt skulle varit svårt för en del att få i sig de mängderna fett på kanske 600g utan att en del åker ut bakvägen :)
Subcalva... du försöker svara på något annat tror jag ;)
Så länge man får i sig av alla nödvändiga näringsämnen och tillräckligt med energi så lär man inte svälta oavsett hur man äter... men det var som sagt inte frågan.
Vi är inne på exakt samma linje du och jag. Jag menade förstås inte att en överätning ersätts av exakt isokalorisk metabol anpassning och/eller exakt isokalorisk förbrukning av NEAT, bara att det finns stora individuella variationer som gör oss mer eller mindre "mottagliga" för att bli feta.
Vad Subcalva svamlar om förstår inte jag heller. Det verkar förekomma en viss missuppfattning om dietärt fett och kroppsfett samt kroppens förmåga till kolhydratoxiadtion där. Men det är antagligen ingen fight värd att tas.
Menar han att det han sagt om medelhavskosten och energiunderskottet inte är hela sanningen? :?
Är det verkligen han själv som satt rubriken ??
Inledningsvis så pratar han om kosters effekter på viktförändring. Så man kan ju förledas att det är det han menar med rubriken. Men när han motiverar medelhavskost så är det ju enbart med hjärt-kärlhälsa som motiv och överhuvud taget inte ur överviktssynpunkt... så man undrar ju vad rubriken egentligen avser. Att medelhavskost är den enda kost man inte blir hjärt-kärlsjuk av eller att den är den enda som fungerar om man vill minska i vikt utan att bli sjuk ??
http://www.gustolab.com/blog/uploads/2008/04/pyramid_med.gif
Istället frossar man i ganska stor utsträckning i fett och rött kött, samt i snabba kolhydrater och socker.
Så vad är då hemligheten bland medelhavsmänniskorna? (det som ibland kallas den franska paradoxen). Jo, det hela är väldigt enkelt. Till skillnad från oss nordeuropeiska protestanter så sk-ter de fullständigt i orwellska nymodigheter som centraliserade myndigheter försöker att trycka på dem uppifrån. Det skulle aldrig falla dem in att äta nyckelhålsmärkt, lättmargarin och annat som gör folk sjuka och feta. Familjetraditionerna är starka och man håller sig till traditionerna när det gäller mat. Som visserligen innehåller en del onyttigt, men det viktiga är att de aldrig skulle låta sig luras av centraliserade myndigheter att sluta äta det nyttiga naturliga animaliska fettet. No way!
Det är det som är äkta medelhavskost: att ge blanka f-n i vad Rössner och liknande moralbefriade vansinnesprofeter försöker tuta i en.