I dagens Göteborgsposten finns utöver debattartikeln även en uppgiven krönika om fettkriget:
GP: Närmast religiös argumentation i fettkrig
Krönikören har förstås rätt i sitt avslut. Om folk väljer att dricker Coca-Cola för att snuskiga snabbmatskedjor säljer läsk billigare än vatten så lär de fortsätta att gå upp i vikt. Sådant kan trots allt vara den största orsaken till fetmaepidemin.
Tycker du verkligen det är så en journalist skall arbeta - Att enbart läsa böcker som förespråkar lågkolhydratskost?
Är det inte bättre att läsa böcker som förespråkar olika typer av kost och bildas sig en uppfattning vad man anser bäst efter det?
Inte 3 böcker som förespråkar lågkolhydrat som Ann Kristin föreslog.
Det kan lika gärna vara alla matprogram och grilltrenden, som har svept över landet de senaste 15 åren. Kockarna, med Tina i spetsen, gillar ju HCHF.
Någon typ av kunskap om kost måste hon ju ha, varför skriver hon annars om kostfrågor? Men uppenbarligen har hon inte läst någonting om lchf. Jag anser att hon ska utbilda sig i LCHF innan hon har en åsikt. Det kravet skulle jag ha om hon hade åsikter om Syrien.
Hur gärna du än vill tro att det inte gäller LCHF så är ovanstående någonting som gäller all kost - inklusive LCHF.
Om intaget är större än förbrukningen riskerar vi att bli sjuka oavsett hur mycket fett och lite kolhydrater du äter.
Du behöver 3-4 veckor av rensning i systemet innan kolhydraterna släpper taget, om du inte är extra beroende, då får du kämpa.
Du borde skaffa en blodsockermätare och se vad kolhydrater gör med ditt blodsocker, det får dig nog att tänka till. För du går rätt in i sjukdom som det är nu, det kan jag garantera dig. Jag började min vikt- och hälsoresa vid 40 på allvar, men hade inte LCHF att tillgå.
Mitt bästa tips är faktiskt att äta tillräckligt med fett, t ex att börja med kokosfett i kaffe eller te direkt på morgonen, äta ost med smör på när du får "sug" under dagen. Fundera inte till en början på hur mycket du äter, se bara till att du äter 150 g fett per dag, inklusive det som maten innehåller. Du kan äta samma som familjen, skippa potatis, ris och pasta och ät sallad istället. Glöm inte gräddsåsen!
Skräpmat ska inte barnen heller äta, det är både dyrt och onyttigt. Om du är hemmaförälder kan du ju ta total kontroll över maten. Om du gillar matlagning finns lchf gourmet på nätet, där man kan göra både pizza och pasta som är lchf, och det är inte ens svårt. Jag har snart omvänt hela min familj.
Lycka till! Jag satsar på att väga 66 kg om ett år (minus 33 kg), har tappat 6 kg redan och är under hundra. Ska du hänga på? Jag är dessutom 57 och har det ganska knepigt att gå ner i vikt.
1. Det är du själv och ingen annan som kan ta tag i problemen. Att skylla på stress och krav från familjen fungerar inte i längden. Din familj behöver en frisk mamma!
2. Börja dagen enligt rådet att ta kokosfett i kaffet! För få igång processen krävs fett, främst animaliskt. Kokosfett är ok, men personligen börjar jag dagen med några deciliter vispgrädde och en äggula samt gott om kaffe med grädde i!
3. Brödet måste slängas ut! Förutom kolhydraterna finns långsiktiga faror, men viktigast är ändå att det tillför för stora mängder kolhydrater.
4. Under förutsättning att du får i dig tillräckligt med animaliskt fett, så kommer du att känna dig mätt och kan ta itu med sådant som du känner dig stressad av!
Ja, du vet säkert vilka övriga livsmedel du ska hålla dig till!
Lycka till!
Varför kan en journalist inte förhålla sig informerad/utbildad om den vetenskapliga metoden när jag kan det? Varför är det så jobbigt för Sarah Britz och hennes kollegor att förhålla sig kritiska till (och verkligen sätta sig in i den) den rent ut sagt "skitdåliga" s.k. vetenskap som fettskräckens företrädare säger sig stödja sig på, när hon och hennes journalistkollegor utan minsta tvekan köper alla andra möjliga studier som kommer från "forskare" i alla andra sammanhang, typ "klimathotet", cancerrisken pga plasten i barnleksaker m.m.
Nu är det hög tid att den i så hög utsträckning intellektuellt lata journalistkåren lär sig att granska "vetenskap" och "forskning" på riktigt. Så svårt är det faktiskt inte om man är intresserad av att upprätthålla en anständig journalistisk nivå och sin intellektuella heder.
Journalister beter sig som "sårade oskulder" så snart någon pekar på deras bristande integritet och okunskap i olika frågor. Istället för att uppgivet börja tala/skriva om "religiös argumentation" är det dags att sätta sig ner och läsa på lite annars kommer de att förlora förtroendet hos intellektuella som mig själv och andra med lite krav på innehållet i tidningarna.