Religiösa argument och sunt förnuft i fettkriget
I dagens Göteborgsposten finns utöver debattartikeln även en uppgiven krönika om fettkriget:
GP: Närmast religiös argumentation i fettkrig
Krönikören har förstås rätt i sitt avslut. Om folk väljer att dricker Coca-Cola för att snuskiga snabbmatskedjor säljer läsk billigare än vatten så lär de fortsätta att gå upp i vikt. Sådant kan trots allt vara den största orsaken till fetmaepidemin.
Varför kan en journalist inte förhålla sig informerad/utbildad om den vetenskapliga metoden när jag kan det? Varför är det så jobbigt för Sarah Britz och hennes kollegor att förhålla sig kritiska till (och verkligen sätta sig in i den) den rent ut sagt "skitdåliga" s.k. vetenskap som fettskräckens företrädare säger sig stödja sig på, när hon och hennes journalistkollegor utan minsta tvekan köper alla andra möjliga studier som kommer från "forskare" i alla andra sammanhang, typ "klimathotet", cancerrisken pga plasten i barnleksaker m.m.
Nu är det hög tid att den i så hög utsträckning intellektuellt lata journalistkåren lär sig att granska "vetenskap" och "forskning" på riktigt. Så svårt är det faktiskt inte om man är intresserad av att upprätthålla en anständig journalistisk nivå och sin intellektuella heder.
Journalister beter sig som "sårade oskulder" så snart någon pekar på deras bristande integritet och okunskap i olika frågor. Istället för att uppgivet börja tala/skriva om "religiös argumentation" är det dags att sätta sig ner och läsa på lite annars kommer de att förlora förtroendet hos intellektuella som mig själv och andra med lite krav på innehållet i tidningarna.