Reglera blodsockret med LCHF vid typ 1-diabetes
i Typ 1-diabetes 
Är LCHF bra för att reglera blodsockret vid typ 1-diabetes? Absolut. Det har bevisats i studier och många har upplevt det. Inklusive denna teknikbloggare, som har skrivit en detaljerad analys av sina upplevelser:
Diabetes and Tech: Managing Glycaemic Variability by Eating Low Carb. Does It Work?
Stora blodsockersvängningar är en riskfaktor vid diabetes, eftersom det ökar risken för diabeteskomplikationer så som skador på näthinnan, nerv- och njurskador – samt risk för blodsockerfall.
Lågkolhydratkost stabiliserar blodsockret och håller det inom gränsvärdena mer effektivt än ”vanlig” kost, vilket innebär att risker vid diabetes bör minska drastiskt.
Håller du med om att lågkolhydratkost är bättre för att reglera typ 1-diabetes?
Video
Mer om typ 1-diabetes
Lågkolhydratkost kontra kolhydratrik kost vid typ 1-diabetes
23 kommentarer
Toppkommentar
Alla kommentarer
Ingen lätt puck...
Problemet är att även vissa typ1-diabetiker tar till sig dessa råd och försöker hantera sin sjukdom med denna kost. Dessa patienter har dock en annan sjukdom än typ2:or. Typ1 har brist på insulin, medan typ2 är resistenta mot insulin. Insulinet är ett viktigt hormon och bristen på detta kan inte påverkas med kostförändringar.
Typ1:or som mäter sitt blodsocker och försöker hantera det med kosten, kan börja se det som positivt att ta så lite insulin som möjligt. Resultatet blir i värsta fall en brist på insulin i kroppen, låg energi och grav undervikt.
Detta är kanske enskilda fall jag mött, och LCHF-kosten är troligtvis positiv för typ1:or, precis som för de flesta människor. Jag tycker bara det är viktigt att understryka att typ1 diabetiker inte ska försöka eliminera sitt insulin med LCHF.
Det finns inte på kartan att jag i rådande stund tänker överge LCHF tänket. Jag har väldigt lite strul att hålla mitt blodsocker på acceptabla nivåer.
Därför undrar jag vilka studier som Andreas Eenfeldt åsyftar? Finns inga kvalificerade studier bör snarast texten i just detta sammanhang ändras i hans inlägg. Punkt.
Såg just att Anders T stängt ner sin bloggsida
Övrigt så förordar Andreas E inte typ 1:or att laborera med strikt LCHF om man inte vet vad man sysslar med.
Vad det gäller vetenskapliga studier på lågkolhydratkost, så finns det flera RCT studier som visar fördel för detta och faktiskt inga som visar motsatsen (se 18-0 listan).
http://smartadiabetiker.se/
Någon annan kost som uppfyller det kravet, finns inte.
När det gäller Socialstyrelsens är det en missuppfattning att de gett grönt ljus för lchf. Så här säger man från socialstyrelsen gällande lchf och typ 2 diabetes;
"
Extrem lågkolhydratkost
I extrem lågkolhydratkost står kolhydraterna för 10–20 procent av
det totala energiintaget. Kosten utgörs främst av kött, ägg, grönsaker och ost. Jämfört med övriga granskade koster innehåller extrem låg- kolhydratkost betydligt mindre socker, bröd, ingor, potatis, rotfrukter och ris. Även inslaget av baljväxter, frukt, bär, fullkorn, alkohol och rotfrukter är lägre än i övriga koster.
Vetenskapligt stöd
Det saknas vetenskapligt underlag för att bedöma de långsiktiga effek- terna av extrem lågkolhydratkost när det gäller vikt, blodtryck, blodfet- ter, långtidsblodsocker samt risk för och dödlighet i hjärt-kärlsjukdom.
Fördelar
Extrem lågkolhydratkost kan initialt ge en snabb viktminskning och en marginell förbättring av blodfetterna (ökning av HDL-kolesterol) hos överviktiga. Efter ett år är viktminskningen dock jämförbar med andra kosters. I extrem lågkolhydratkost utgör protein mer än 20 procent av den totala energin. Protein ökar mättnadskänslan vilket kan vara en fördel för den som vill gå ner i vikt. Med en kost med lågt kolhydrat- innehåll är det också lättare att undvika blodsockerstegring efter måltid.
Nackdelar
Övergång till kosten kan innebära ett ökat energiintag, ett ökat intag av mättat fett [9, 11] och en förhöjd nivå av ogynnsamma blodfetter (LDL- kolesterol). Hög andel animalt protein i kosten kan möjligen påverka njurfunktionen negativt.
I en stor befolkningsstudie jämfördes två grupper som till vardags åt olika lågkolhydratkoster: en av kosterna innehöll mycket animaliskt fett och den andra innehöll mycket vegetabiliskt fett. Risken för hjärt- kärlsjukdom, dödlighet och cancer visade sig vara högre i gruppen som ersatte en del av kolhydratintaget med animaliskt fett och lägre
i gruppen som åt vegetabiliskt fett [12].
Vägledning
Det är ännu oklart om extrem lågkolhydratkost kan vara bra vid diabetes, eftersom det saknas vetenskapligt underlag för att bedöma långsiktiga effekter och långsiktiga risker. Om en person ändå väljer att pröva extrem lågkolhydratkost är det viktigt att hälso- och sjukvår- den kan ge information om hur denna typ av kost är sammansatt samt följa upp personens hälsotillstånd och vad kosten har för effekt.
I extrem lågkolhydratkost står fettet för mer än 50 procent av den totala energin. Det är därför viktigt att välja livsmedel som innehåller omättade fetter [9, 11].
Även den som äter en väl sammansatt kost får svårt att gå ner i vikt om mängden mat är för stor. Det är därför viktigt att även titta på den totala energimängd maten ger och vid behov ge råd om att minska till exempel portionsstorlek.
För överviktiga patienter som inte lyckas gå ner i vikt efter omläggning till extrem kolhydratkost bör hälso- och sjukvården föreslå en kost
som har dokumenterad effekt vid diabetes, det vill säga traditionell diabeteskost, måttlig lågkolhydratkost, Medelhavskost eller traditionell diabeteskost med lågt glykemiskt index.
Uppföljning
Utöver sedvanlig uppföljning av personer med diabetes (HbA1C, blodfetter, blodtryck och vikt samt riktad eller systematisk egenmätning av blodglukos) bör man följa upp njurfunktionen. Eftersom kostens effekter är mindre kända är det viktigt att följa upp hur kosten påverkar den medicinska behandlingen. Risken för hypoglykemi bör särskilt beaktas vid behandling med insulin eller läkemedel som frisätter insulin. Om patienten inte går ner i vikt eller om vikten först går ner för att sedan stiga är dessa uppföljningsåtgärder särskilt viktiga."
Se: http://www.kostdoktorn.se/ny-studie-lagkolhydratkost-bra-vid-typ-1-di...
Vad det gäller Socialstyrelsens rek. så borde du, som "Intresserad" inte ha undgått den massiva kritik mot deras rekommendationer som förts i olika media, från personer med högt kvalificerad utbildning i ämnet
"i enighet med vetenskap och beprövad erfarenhet". för att i de officiella kostråden "sakna vetenskapligt underlag för att bedöma de långsiktiga effekterna av extrem lågkolhydratkost när det gäller vikt, blodtryck, blodfetter, långtidsblodsocker samt risk för och dödlighet i hjärt-kärlsjukdom".
Att det inte finns "vetenskapligt underlag", anser jag vara BS, då man bara behöver se på hur man behandlade diabetes, innan man införde insulinbehandling samt att man kan ställa sig frågan.
Varför skulle en sådan kosthållning, som är bra för diabetiker, vara farligt för ickediabetiker, alla de medicinska parametrar som skolmedicinen anser har betydelse för hälsan, förbättras ju på LCHF?
Vad det gäller vetenskapliga studier på lågkolhydratkost i allmänhet så finns det länkat här hos Kostdoktorn till 18 RCT studier som visar till dess fördel, så vetenskapligt underlag saknas inte.
Skulle vara intressant att läsa en Intresserads syn på saken. ;-)
http://www.nutritionjrnl.com/article/S0899-9007%2814%2900332-3/fulltext
samt
http://www.ralfsundberg.se/2014/07/25/ny-oversiktsartikel-utmanar-pra...
(Den första länken finns även i artikeln av Ralf Sundberg)
http://tranastyrka.se/reaktioner-pa-forsta-studien-av-nusi-fran-lchf-...
"Till sist vill jag bara påpeka att den här studien som allt det här handlar om inte på något sätt är den perfekta studien. Det är en svaghet att den inte hade en kontrollgrupp. Det är synd att man inte fick bättre kontroll på energiintaget under de två första veckorna då man försökte få till den delen"
Vad menar du med "lchfsektens misslyckande"?
Jag kan inte se ett misslyckade i att massor av människor får bättre hälsa på en kolhydratreducerad kost och att, som jag skrev tidigare, alla de medicinska parametrar som skolmedicinen anser har betydelse för hälsan, förbättras ju på LCHF.
Anser du att dessa parametrar förbättras på fel sätt...eller?
F.ö så var mina länkar i #16 mera inriktad mot trådens ämne, nämligen diabetes, men det är väl lätt att missa i sommarhettan, även om man är Intresserad.
Nu har du missat poängen med den studien. Den uttalar nämligen inte om bra eller dåliga effekter med lågkolhydratskost utan om det finns en metabol skillnad som effekt av förändring av makronutrienter i kosten.
Jag såg det tal (speech) som Kevin Hall (huvudförfattaren till artikeln som beskriver den studie som gjorts) gav igår på ICNM där han satte denna, och tidigare studier, i sin kontext. Han var väldigt tydlig med att han inte kan uttala sig om något annat än de förhållanden som använts till dessa studier och ingenting om lågkolhydratskost i allmänhet utanför en kontrollerad miljö.
https://medium.com/@davidludwigmd/defense-of-the-insulin-carbohydrate...