Protein verkar vara bra för skelettet – syra-basmyten motsägs igen
i Myter om LCHF 
Vägen till starkare skelett?
En ny studie visar att för lite protein i kosten kanske inte är bra för skelettet, och kan leda till minskat kalciumupptag och en trend mot minskad benmassa:
MedPageToday: Low-Protein Diet: Bad for Women’s Bones?
Detta är intressant då det visar exakt motsatsen till syra- basmyten, som fortfarande florerar i vegankretsar. Denna felaktiga teori hävdar att proteinrik lågkolhydratkost leder till försurat blod och upplösning av skelettet. Detta är dock helt enkelt felaktigt, något som visats för länge sen.
Åtminstone två studier av hög kvalitet har visat att personer på lågkolhydratkost (vanligtvis åtminstone måttligt med protein) bibehåller sin benmassa utan några tecken på problem [1 2]. Och att döma av den här senaste studien verkar det till och med kunna vara en fördel att äta tillräckligt med protein. Vilket är logiskt eftersom skelettet byggs av protein, tillsammans med mineralämnen som kalcium.
Kött och mjölkprodukter kan vara perfekt benbyggarmat.
Tidigare
Hon var vegan i över 20 år och gav upp och anger sina skäl i boken. Både hälso- och miljöskäl.
Finns som kindle för ca 12 dollar här: http://www.amazon.com/The-Vegetarian-Myth-Justice-Sustainability/dp/1...
Om du har miljöskäl för att inte äta kött, notera att gräsbetande (inte industriuppfödda) kor är kolnegativa. De lagrar undan mer kol än de konsumerar. Kolet lagras i jorden som får tjockare humustäcke år efter år. Efter ca 7 år kunde man ta ett par välväxande spannmålskördar . Spannmålskörden minskar humusskiktet, så sedan växlar man tillbaks. Finns fortfarande sådana farmare i Argentina, sällsynta.
Kofisarna verkar vara en reklamgroda för Monsanto m.fl. Se istället till hur mycket metan som kommer från ruttnande alger i våra vattendrag, blubb, blubb. Det kommer främst från konstgödsele som rinner av i regn och (flytande) avföring från industristallar av svin, boskap. Den kväverika soppan sprids på åkrar och ofta rinner en stor del rakt ner i täckdiken med regn och smutsar sedan ned och sprider kväve och fosfor i halter som dödar allt utom några slemmiga alger som avger metan när dom sedan ruttnar. Med tjock humus och avföring spridd jämnt under välskött betesbruk absorberas allt lokalt och bidrar istället till mikroliv och ökad humustjocklek som i sin tur även skyddar marken från torka och vattendrag från översvämmning eftersom mängder av regnvatten då kan buffras i den, ju mer ju tjockare. Med inblandning av kvävebindande växter försvinner behovet av konstgödsel på sådana betesmarker