Citat från artikeln "...Exempelvis tilläggsskatter på vissa livsmedel..."
Jaha, går det igenom så lär nog fett-skatten bli verklighet!
Tror egentligen inte skatter hjälper - vem har slutat röka för att skatten höjdes - eller för den delen att de satte på varningstexter?!
Däremot, de med minst resurser är de som redan idag äter den osunda maten, eftersom den är billigast. Kött - för att inte tala om ekologiskt - är förhållandevis dyrt (undantag hamburgare, alltså processerat kött), likaså smör, grädde, grönsaker. Kommer dessa varor att bli billigare - knappast!
Ja, vi får också veta svaret varför inget görs åt de största bovarna i dramat (Coca-Cola och PepsiCo):
""A one-cent-an-ounce tax on sweetened beverages would bring in $1.5bn (£920,000) a year in California, reduce obesity rates, reduce disease and lower healthcare costs," Professor Gortaker said. "So why don't people do it? It may be because there is a $50bn industry to counter that tax.""
Och när något görs, så är det som vanligt fettet som står i skottgluggen:
"The Health minister Anne Milton said: "Tackling obesity is a priority. We have no current plans to impose a 'fat tax', but we are working with food companies to reduce fat, sugar and salt and ensure healthier options are available.""
Aveh
"minst resurser - äter den osunda maten"
Njaä, så enkelt är det inte. Det är ett feltänk.(som ofta tänks av lchfare)
Gör vi lite jämförelse i Sv. idag, så ligger en elektriker, bibliotekarie, industriarb., lärare, renhållningsarb. etc på samma nivå, rent resursmässigt.
Det är inskränkt att uttala sig på det viset och det blir inte mer sant för att det upprepas hela tiden.
I mejerihyllorna finns fruktyoughurtar som innehåller mer socker än CocaCola. T ex ICAs Youghurt drick! jordgubb, tillverkad i Österrike. Detta gillar vårt barnbarn, 5 år. Får dricka vid förkylning och annars när aptiiten är dålig.Jag antar, att de flesta människor tror, att det som finns i mejerihyllorna är nyttigt.
@4Ninnan. Nu var det inte precis de yrkesgrupper som du nämner jag tänkte på! Resursstark/resurssvag syftar inte bara på ekonomi, även om det är en väsentlig del. Sen - för att förtydliga - behöver självfallet inte alla överviktiga vara resurssvaga - om jag nu klev på en öm tå - själv tillhör jag de högutbildade och är överviktig!
Inskränkt, som du nämner, tycker jag däremot det är när man inte längre vågar prata om att olika grupper i samhället är olika resursstarka/resurssvaga, det är att ta på sig skygglappar. Om du inte vågar definiera 'problem', kan du heller aldrig finna lösning/ar.
Hur mycket du än vill tro att alla har råd att köpa bra kött, grädde, smör, grönsaker m.m., så är verkligheten fortfarande den att det är billigare att köpa en hamburgare på McDonalds eller färdiggjord fryst mat (som i och för sig inte alltid behöver vara dålig) - för att inte tala om hur mycket snabbare det går!
Resurser, som jag nämnde ovan, handlar nämligen inte bara om ekonomi utan det handlar om bl.a. tid, om att ha ett bra stöd, nätverk, ett skyddsnät i det dagliga livet. Alla lever inte i kärnfamiljens lyckliga sköte längre, och alla har inte idag i sin närhet sina föräldrar/mor- och farföräldrar eller för den delen barn/barnbarn och andra släktingar m.m., som kan avlasta i det dagliga livet. Många har långa och tidskrävande resor till och från arbetet, liksom flertalet inte har bil, varför de inte heller kan göra inköp på ett enkelt sätt vid de större livsmedelsvaruhusen, där utbudet inte bara är större utan oftare också billigare, utan de är hänvisade till den lokala livsmedelsaffären nära hemmet, där utbudet oftare är mer begränsat och också oftare dyrare, m.m. Listan kan göras lång!
Franska regeringen har höjt skatten på läsk som sötats med socker.
Detta som ett sätt att dels förbättra de usla statsfinanserna dels med det direkta syftet att motverka obesitet.
Däremot höjs inte skatten på den sk sockerfria läsken dvs den som har artificiella sötningsmedel. Dumt nog.
Självklart borde skatten höjas på läsk också i Sverige och varför inte på alla livsmedel inte minst mejeriprodukter så det smygtillsatta sockret eller sötningsmedel blir extra dyrt.
Är emot att politiker ska styra vad vi ska äta. De har inte kunskapen och plockar många gånger info från fel remissinstanser. Det är ändå upp till var och en vad man väljer att stoppa i sig. Kan också få oönskade skattehöjningar på produkter som är bra bara för att politikers okunnighet blir en sanning. Däremot undrar jag om en reglering av kemikalier inte vore på sin plats eller åtminstone att livsmedelstillverkarna skulle tvingas att skriva ut vad deras produkter EGENTLIGEN innehåller. Står det bensin så kanske man väljer en annan och bättre produkt. Varför behöver inte alla tillsatser i en matvara varudeklareras? T ex stärkelse i kyckling.
#8 Anita
Aldrig så höga skatter innebär inte att produkterna försvinner. Om så var fallet skulle politikerna verkligen styra vad vi petar i oss.
Bra idé med krav på varudeklarering av kemikalierna i livsmedlen.
@Fole gras. Inte att produkterna försvinner men vem ska avgöra vilken produkt som ska beskattas hårdare? Ska LMV bestämma så blir det ju fett. Skulle gärna se en skatt på socker men är det egentligen den rätta vägen? Aspartam skulle också vara en produkt som skulle behövas hårdbeskattas eftersom den ju ger en sådan enorm vinst för livsmedelstillverkarna.
Sockerskatt kanske, men då även på sötning av annat slag. Kan tyvärr finnas en närhet till fettskatt. Droppen urholkar så småningom stenen. Framgångarna för LCHF, alla lchf-kokböckerna och kostdoktorn.se kanske ska ses som en bra väg, omän lite långsam. Effektiviteten i den långsamma vägen borgar för mera grundläggande ändringar av mat- och drickvanorna hos barn och vuxna. Är det inte dags för en "rörelse-träff" av något slag, där man försöker sig på realistiska scenarion med värderingar av motståndarnas muskler. Kan resultera i taktiska förändringar och arbetsfördelningar som skyndar på utvecklingen. Har man inte försökt vet man inte.
Ur samma artikel i Independent som #3 hänvisade till. Livsmedelsindustrin i Europas fetaste land menar att de är ledande i kampen mot ohälsa genom att reducera salt och fett:
Terry Jones of the UK Food and Drink Federation said: "The Lancet fails to recognise the lengths to which the UK food and drink industry has gone to help improve the health of the nation.
"The UK has been ahead of the game for a long time in reducing salt, energy and fat in their products with a 9 per cent reduction in the amount of salt and fat consumed by households
Det är så sjuk humor att man nästan kan tro att det är Monthy Pythons Terry Jones som uttalar sig.
Wow, att jämföra yrken med likartad lön för att försöka bevisa... vad? Att det inte finns några klyftor i Sverige? Att alla har råd med bra mat? Inte tror jag att det blir särskilt mycket entrecote för de fattigaste 10 procenten som ska leva på ca. 6200 spänn i månaden. Att det blir mycket pannkaka och pasta när pengarna inte räcker är inte konstigt. 11,5 % procent av Svenska barn lever i fattigdom enligt Rädda Barnen, knappast troligt att dessa barn får äta på ett sätt som befrämjar deras hälsa på lång sikt. Istället för punktskatter på socker eller i värsta fall fett borde vi kanske överväga att slopa momsen på grönsaker och rena köttråvaror.
# Det är ingen nyhet har funnits något år eller så. Och Notera att företaget BMI Smart gör skäl för sitt namn - de helgarderar i kostdebatten med både en sockerblockerare och en fettblockerare. Frågan är om någondera funkar...möjligen blir man så taskig i kistan att man trots allt går ned i vikt.
#11
"Är det inte dags för en "rörelse-träff" av något slag, där man försöker sig på realistiska scenarion med värderingar av motståndarnas muskler. Kan resultera i taktiska förändringar och arbetsfördelningar som skyndar på utvecklingen. Har man inte försökt vet man inte".
@Lite mer om dina tankar kring detta? 🙂
#12
"The UK has been ahead of the game for a long time in reducing salt, energy and fat in their products with a 9 per cent reduction in the amount of salt and fat consumed by households"
@ Her har vi med även "forskare" å göra. Vad ska til för at få dom at förstå at dom är "langt inn i granskauen" (skau er dialektord for skog/norsk 😉 ?
Jag tror (husk det står um liv och hälsa för så många,) at vi måste bli mycket mera offensiva, utad - inte enbart på bloggar. Och det begrunnar jag bl.a. med at läkarna som ju er någon av nyckelpersonerna upp i dätta måste bevegas- läs mycket gärna "störas".
Oi, jag har massor av ideer - har ni INGEN 😉 🙂 - så kommer jag tilbaka 🙂 !! Jag tycker at det er tid för agerande - snält, men effektivt.
"Liposinol™ binder fettet i kosten, därför passar Liposinol™ dig som:
Tycker om snabbmat och friterad mat.
Har svårt att tacka nej till kakor, bakelser och tårtor.
Är medveten om att intag av fettrik mat påverkar din vikt.
Vill minska kaloriintaget av fett men samtidigt inte vill sluta äta all den goda maten. Exempel på fettrik mat: pommes frites, hamburgare, pizza, ost, såser, bacon…
Passar beskrivningen på dig? Läs då mer här."
Kanske funkar men har hört att man måste ha blöjor eftersom man läcker :(.
"inte alla överviktiga vara resurssvaga"
Jag har inte skrivit det och några ömma tår har jag inte.
Du skrev att de som har "minst resurser äter den osunda maten" och på grund av det köpte billig och dålig mat. Det påståendet handlar om ekonomi. Det var nog så du tänkte i #2.
Det är fortfarande inte billigast att köpa färdiglagad mat eller hamburgare.
Billigast är att köpa råvarorna själva. Dyrt? ägg, karré, kalopskött, smör,potatis och grönsaker efter säsong.
Att du tror "kärnfamiljenens lyckliga sköte" tex skulle motveka skitmat är absurt.
Resurser som kan påverka kosten blir nog mer; vilken mat man ätit i uppväxtåren, vad man prioriterar i livet och hur mycket man kan sovra vad myndigheter-media säger. Man får börja tänka lite själv.
@18Ninnan. Självklart spelar ekonomi som resurs en viktig roll - kanske t.o.m. den viktigaste - men i mitt svar till dig förtydligade jag vad resurser, inom vilken ekonomi tillhör, har för betydelse och gav exempel som t.ex. tillgång till stort, bra och billigt utbud, svårigheten att exv. inte ha två vuxnas inkomster, att inte ha avlastning som innebär att du hinner lägga ned mer tid på handling och tillagning av bra mat osv. Allt detta spelar givetvis roll. Du skriver "... hur mycket man kan sovra vad myndigheter-media säger. Man får börja tänka lite själv." Utbildning - ytterligare en resurs jag nämde. Generellt, ju högre utbildning du har desto lättare kan du sovra i myndigheters och medias budskap. Det betyder däremot inte att du ändå kan vara överviktig, då övervikt handlar om så många olika saker. Sen - en hamburgare kan du få för 9:- hos McDonalds och om du handlar vid extrapriser kan du köpa färdiglagad djupfryst mat som per portion kan hamna så lågt som en dryga tia. Det är billigare än grönsaker, än en bra köttbit, grädde, smör, ägg. Du skriver också att det handlar om "...vad man prioriterar i livet." För att kunna prioritera något måste man ha den valmöjligheten, eller med andra ord, måste man ha de olika former av resurser som krävs.
Aveh #22
Det börjar bli rörigt nu..
Det senaste skrivna av dej blev ekonomi, "den viktigaste" resursen.
Låt se nu; hamburgare köpt 9 kr. Senast köpte jag i en närbutik köttfärs för 49kr/kg.
Den matematiken behövs ingen universitetsutbildning för att förstå, vilket som är billigast.
Tala gärna om vilken middag som man kan köpa för 10kr/portion med bra innehåll. Jag köper den direkt.
Ensamstående kvinna med barn - dels är fadern tvungen att bidra med försörjningen av sina barn.Kan han inte det det går staten alltid in och ersätter den andre föräldern.
Fördyrade utgifter? bla bostad. Men man kan flytta till en billigare sådan eller tycker du inte det är rättvist? men "allra andra"-mentaliten" ska väl alltid gälla..
.
Tom rika personer med allehanda resurser är förgrämade för de har inte allt som andra har.
Jag tror att man ska se till att barn får en bra uppväxt som leder till självständiga vuxna. Ett sätt är att de medverkar på sin nivåer med sysslor inom hemmet.
Städa, klara av lättare matsysslor(ska de stå helt handfallna när de flyttar hemifrån?)
Resurs- utbildning; om det kan du läsa tex här på bloggen. Hur många professorer och forskare har studerat näringfysologi och matvanor. Har de alltid rätt pga höga studier?
Man ska inte heller förakta själstudier från en som gått grundskola. Det finns massor här som har stora kunskaper om fysik och näringslära trots britsen på sedvanliga skolor.
Att högre utbildning skulle göra det lättare till sovring av "fakta"? "generellt"?
I min lilla värld med åtta års högskoleämnen har jag tyvärr ofta sett att det även gynnar till mycket dålig sovring.
Intelligens är en av många resurser och i utbildning kommer bara en liten del av den till användning.
Social resurs är inte heller sammankopplat med äkta par.
Låt gå mentalitet och en människosyn som vill legimetera dåliga profetior är till för att trycka ner människor som har hamnat i i svåra situationer.
@22Ninnan.
Mitt sista inlägg, och enda skälet jag svarar är att du påyvlar mig åsikter jag aldrig framfört.
Du har 8 års högskolutbildning, men du har inte lärt dig citera korrekt?! Jag skrev; "Självklart spelar ekonomi som resurs en viktig roll - kanske t.o.m. den viktigaste..." Alltså inte som du påstår jag ska ha skrivit "den viktigaste", eller vet du inte att t.o.m. är en förkortning för 'till och med'?!
Du tycks ha fått för dig att jag jämställt intelligens med hög utbildning - något jag aldrig gjort! Däremot brukar forskning ständigt framhäva att personer med lägre utbildning oftare är överviktiga än personer med hög utbildning. Men, som jag skrev, även om en person med högre utbildning självklart lättare kan sovra i forsknings- och mediabruset - det är nämligen en del av högre utbildning att lära sig detta, eller missade du det under dina 8 år högskoleutbildning, vilket de facto innebär att du har läst forksarutbildning till och med - innebär det självklart inte att du för den skull inte kan vara överviktig, då övervikt handlar om så mycket mer än bara en faktor.
Sen, var i min text kan du hitta att jag skrev att färdigköpt microugnsmat för dryga en tia (om man köper vid erbjudanden, annars självklart dyrare), finns att köpa med 'bra innehåll'?! Det är väl det som är hela vitsen med den här diskussionen!! Mikrougnsmat m.m. går att köpa en hel portion, ingen längre tid behöver läggas på varken handling eller tillagning - detta är ett av de vanligaste skälen att färdiggjord mat köps. Igen tid - precis som ekonomi, utbildning m.m. - är en resurs, som du antingen har gott om eller inte, berodde på din livssituation. Om du är två vuxna som tar ansvar för det dagliga livet (och därtill har två inkomster), om du har ett jobb med exv. oregelbundna arbetstider, ett arbete med lite självbestämmande osv., då påverkar detta din livssituation, i form av stress, tid m.m.
Att inte ta hänsyn till att olika grupper av människor i samhället har tillgång till olika former av resurser och i olika grad, är att legitimera skillnader i ett samhälle. Men det är klart - vi får alla hoppas att du får rätt att när skatterna på livsmedel höjs ännu mer - kommer detta inte påverka, utan ALLA kommer att ha råd att köpa bättre och mer hälsosam mat! Och om inte kan de ju alltid göra som du säger "Fördyrade utgifter? bla bostad. Men man kan flytta till en billigare sådan...". Och var finns dessa billiga bostäder i dagens samhälle?!
Aveh: "de med minst resurser är de som redan i dag äter den osunda maten, efersom den är billigast"
Ninnan : Två personer med samma inkomst kan göra olika val när de handlar.
Antingen köpa dyr hamburgare eller billig köttfärs.
Detta är ett val och handlar inte om resurs.
"de facto" - helt fel.
Det finns många varianter på högskoleutbildning.
Jag tycker du ska leta upp fakta om att "person med högre utbildning självklart lättare kan sovra i forsknings-och mediabruset".
Jag hävdar att det behövs mer resurser än högskoleutbildning.
Två personer med samma inkomst kan göra olika val när de handlar.
Antingen köpa dyr färdigmald köttfärs eller billigare hela djur och stycka och mala själv.
Detta är ett val och handlar inte om resurs/kunskap.
inte helt sant. För den med låg inkomst brukar inte ha en stor summa till att kunna köpa hela djur. I princip är hela djuret billigare men man måste ha resurser för att kunna hantera ett helt djur OCH ha tillräckligt stor frys. Jag skulle gärna vilja köpa större mängder men det kan jag inte, pengarna räcker inte till och jag kan inte spara ihop heller för under tiden att jag sparar måste jag äta också.
There is nothing to choose between different diets that alter the fat, protein and carbohydrate balance, such as the Atkins diet that reduces carbohydrates, the researchers say. The body adapts rapidly to changes in these constituents with the result that all diets result in the same loss of body fat, at least in the short term. They said: "Little is known about the long-term effects."
@27 torbjörn. Den här delen i artikeln du länkade till är lite upplyftande - om man tar sig förbi 6-mån 'krisen', kommer viktminskningsplatån inte förrän efter 2-3 år!
"Most people on a diet achieve their maximum weight loss after six to eight months and it has been assumed this is a natural "plateauing" effect, resulting from slowed metabolism. But evidence shows that people find it hard to stick to a diet for longer than six months and that is why they stop losing weight. Body-weight plateauing occurs much later, after two to three years."
Dietdoctor.com använder kakor (cookies) för att webbplatsen skall fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Läs mer
Sugar in the evening..
Sugar everyday
That finns so mush sugar in the USA.........
Jaha, går det igenom så lär nog fett-skatten bli verklighet!
Tror egentligen inte skatter hjälper - vem har slutat röka för att skatten höjdes - eller för den delen att de satte på varningstexter?!
Däremot, de med minst resurser är de som redan idag äter den osunda maten, eftersom den är billigast. Kött - för att inte tala om ekologiskt - är förhållandevis dyrt (undantag hamburgare, alltså processerat kött), likaså smör, grädde, grönsaker. Kommer dessa varor att bli billigare - knappast!
""A one-cent-an-ounce tax on sweetened beverages would bring in $1.5bn (£920,000) a year in California, reduce obesity rates, reduce disease and lower healthcare costs," Professor Gortaker said. "So why don't people do it? It may be because there is a $50bn industry to counter that tax.""
Och när något görs, så är det som vanligt fettet som står i skottgluggen:
"The Health minister Anne Milton said: "Tackling obesity is a priority. We have no current plans to impose a 'fat tax', but we are working with food companies to reduce fat, sugar and salt and ensure healthier options are available.""
Här är originalartikeln:
http://www.independent.co.uk/life-style/health-and-families/health-ne...
/Ola S
"minst resurser - äter den osunda maten"
Njaä, så enkelt är det inte. Det är ett feltänk.(som ofta tänks av lchfare)
Gör vi lite jämförelse i Sv. idag, så ligger en elektriker, bibliotekarie, industriarb., lärare, renhållningsarb. etc på samma nivå, rent resursmässigt.
Det är inskränkt att uttala sig på det viset och det blir inte mer sant för att det upprepas hela tiden.
Inskränkt, som du nämner, tycker jag däremot det är när man inte längre vågar prata om att olika grupper i samhället är olika resursstarka/resurssvaga, det är att ta på sig skygglappar. Om du inte vågar definiera 'problem', kan du heller aldrig finna lösning/ar.
Hur mycket du än vill tro att alla har råd att köpa bra kött, grädde, smör, grönsaker m.m., så är verkligheten fortfarande den att det är billigare att köpa en hamburgare på McDonalds eller färdiggjord fryst mat (som i och för sig inte alltid behöver vara dålig) - för att inte tala om hur mycket snabbare det går!
Resurser, som jag nämnde ovan, handlar nämligen inte bara om ekonomi utan det handlar om bl.a. tid, om att ha ett bra stöd, nätverk, ett skyddsnät i det dagliga livet. Alla lever inte i kärnfamiljens lyckliga sköte längre, och alla har inte idag i sin närhet sina föräldrar/mor- och farföräldrar eller för den delen barn/barnbarn och andra släktingar m.m., som kan avlasta i det dagliga livet. Många har långa och tidskrävande resor till och från arbetet, liksom flertalet inte har bil, varför de inte heller kan göra inköp på ett enkelt sätt vid de större livsmedelsvaruhusen, där utbudet inte bara är större utan oftare också billigare, utan de är hänvisade till den lokala livsmedelsaffären nära hemmet, där utbudet oftare är mer begränsat och också oftare dyrare, m.m. Listan kan göras lång!
Let them eat cake she said?!
Detta som ett sätt att dels förbättra de usla statsfinanserna dels med det direkta syftet att motverka obesitet.
Däremot höjs inte skatten på den sk sockerfria läsken dvs den som har artificiella sötningsmedel. Dumt nog.
Självklart borde skatten höjas på läsk också i Sverige och varför inte på alla livsmedel inte minst mejeriprodukter så det smygtillsatta sockret eller sötningsmedel blir extra dyrt.
Aldrig så höga skatter innebär inte att produkterna försvinner. Om så var fallet skulle politikerna verkligen styra vad vi petar i oss.
Bra idé med krav på varudeklarering av kemikalierna i livsmedlen.
Terry Jones of the UK Food and Drink Federation said: "The Lancet fails to recognise the lengths to which the UK food and drink industry has gone to help improve the health of the nation.
"The UK has been ahead of the game for a long time in reducing salt, energy and fat in their products with a 9 per cent reduction in the amount of salt and fat consumed by households
Det är så sjuk humor att man nästan kan tro att det är Monthy Pythons Terry Jones som uttalar sig.
Wow, att jämföra yrken med likartad lön för att försöka bevisa... vad? Att det inte finns några klyftor i Sverige? Att alla har råd med bra mat? Inte tror jag att det blir särskilt mycket entrecote för de fattigaste 10 procenten som ska leva på ca. 6200 spänn i månaden. Att det blir mycket pannkaka och pasta när pengarna inte räcker är inte konstigt. 11,5 % procent av Svenska barn lever i fattigdom enligt Rädda Barnen, knappast troligt att dessa barn får äta på ett sätt som befrämjar deras hälsa på lång sikt. Istället för punktskatter på socker eller i värsta fall fett borde vi kanske överväga att slopa momsen på grönsaker och rena köttråvaror.
http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____163546.aspx
http://rb.se/press/pressmeddelanden/Pages/Barnfattigdomen_i_Sverige_e...
Äntligen finns den - Glucosanol - produkten som blockerar sockerupptaget i kroppen.
Nu r det tydligen inte fett som skall rinna rakt ut genom diverse produkter utan socker..
http://www.bmismart.se/sv/Produkterna/Glucosanol/
Så kan man äntligen vräääka i sig lösgodis igen utan fara..
http://www.bmismart.se/sv/Produkterna/Liposinol/
"Är det inte dags för en "rörelse-träff" av något slag, där man försöker sig på realistiska scenarion med värderingar av motståndarnas muskler. Kan resultera i taktiska förändringar och arbetsfördelningar som skyndar på utvecklingen. Har man inte försökt vet man inte".
@Lite mer om dina tankar kring detta? 🙂
#12
"The UK has been ahead of the game for a long time in reducing salt, energy and fat in their products with a 9 per cent reduction in the amount of salt and fat consumed by households"
@ Her har vi med även "forskare" å göra. Vad ska til för at få dom at förstå at dom är "langt inn i granskauen" (skau er dialektord for skog/norsk 😉 ?
Jag tror (husk det står um liv och hälsa för så många,) at vi måste bli mycket mera offensiva, utad - inte enbart på bloggar. Och det begrunnar jag bl.a. med at läkarna som ju er någon av nyckelpersonerna upp i dätta måste bevegas- läs mycket gärna "störas".
Oi, jag har massor av ideer - har ni INGEN 😉 🙂 - så kommer jag tilbaka 🙂 !! Jag tycker at det er tid för agerande - snält, men effektivt.
"Liposinol™ binder fettet i kosten, därför passar Liposinol™ dig som:
Tycker om snabbmat och friterad mat.
Har svårt att tacka nej till kakor, bakelser och tårtor.
Är medveten om att intag av fettrik mat påverkar din vikt.
Vill minska kaloriintaget av fett men samtidigt inte vill sluta äta all den goda maten. Exempel på fettrik mat: pommes frites, hamburgare, pizza, ost, såser, bacon…
Passar beskrivningen på dig? Läs då mer här."
Kanske funkar men har hört att man måste ha blöjor eftersom man läcker :(.
"inte alla överviktiga vara resurssvaga"
Jag har inte skrivit det och några ömma tår har jag inte.
Du skrev att de som har "minst resurser äter den osunda maten" och på grund av det köpte billig och dålig mat. Det påståendet handlar om ekonomi. Det var nog så du tänkte i #2.
Det är fortfarande inte billigast att köpa färdiglagad mat eller hamburgare.
Billigast är att köpa råvarorna själva. Dyrt? ägg, karré, kalopskött, smör,potatis och grönsaker efter säsong.
Att du tror "kärnfamiljenens lyckliga sköte" tex skulle motveka skitmat är absurt.
Resurser som kan påverka kosten blir nog mer; vilken mat man ätit i uppväxtåren, vad man prioriterar i livet och hur mycket man kan sovra vad myndigheter-media säger. Man får börja tänka lite själv.
"Det är ett feltänk.(som ofta tänks av lchfare)"
Ninnan det enda LCHFare behöver tänka på för att må bra och bli smalare är att att äta rätt.
Det börjar bli rörigt nu..
Det senaste skrivna av dej blev ekonomi, "den viktigaste" resursen.
Låt se nu; hamburgare köpt 9 kr. Senast köpte jag i en närbutik köttfärs för 49kr/kg.
Den matematiken behövs ingen universitetsutbildning för att förstå, vilket som är billigast.
Tala gärna om vilken middag som man kan köpa för 10kr/portion med bra innehåll. Jag köper den direkt.
Ensamstående kvinna med barn - dels är fadern tvungen att bidra med försörjningen av sina barn.Kan han inte det det går staten alltid in och ersätter den andre föräldern.
Fördyrade utgifter? bla bostad. Men man kan flytta till en billigare sådan eller tycker du inte det är rättvist? men "allra andra"-mentaliten" ska väl alltid gälla..
.
Tom rika personer med allehanda resurser är förgrämade för de har inte allt som andra har.
Jag tror att man ska se till att barn får en bra uppväxt som leder till självständiga vuxna. Ett sätt är att de medverkar på sin nivåer med sysslor inom hemmet.
Städa, klara av lättare matsysslor(ska de stå helt handfallna när de flyttar hemifrån?)
Resurs- utbildning; om det kan du läsa tex här på bloggen. Hur många professorer och forskare har studerat näringfysologi och matvanor. Har de alltid rätt pga höga studier?
Man ska inte heller förakta själstudier från en som gått grundskola. Det finns massor här som har stora kunskaper om fysik och näringslära trots britsen på sedvanliga skolor.
Att högre utbildning skulle göra det lättare till sovring av "fakta"? "generellt"?
I min lilla värld med åtta års högskoleämnen har jag tyvärr ofta sett att det även gynnar till mycket dålig sovring.
Intelligens är en av många resurser och i utbildning kommer bara en liten del av den till användning.
Social resurs är inte heller sammankopplat med äkta par.
Låt gå mentalitet och en människosyn som vill legimetera dåliga profetior är till för att trycka ner människor som har hamnat i i svåra situationer.
Mitt sista inlägg, och enda skälet jag svarar är att du påyvlar mig åsikter jag aldrig framfört.
Du har 8 års högskolutbildning, men du har inte lärt dig citera korrekt?! Jag skrev; "Självklart spelar ekonomi som resurs en viktig roll - kanske t.o.m. den viktigaste..." Alltså inte som du påstår jag ska ha skrivit "den viktigaste", eller vet du inte att t.o.m. är en förkortning för 'till och med'?!
Du tycks ha fått för dig att jag jämställt intelligens med hög utbildning - något jag aldrig gjort! Däremot brukar forskning ständigt framhäva att personer med lägre utbildning oftare är överviktiga än personer med hög utbildning. Men, som jag skrev, även om en person med högre utbildning självklart lättare kan sovra i forsknings- och mediabruset - det är nämligen en del av högre utbildning att lära sig detta, eller missade du det under dina 8 år högskoleutbildning, vilket de facto innebär att du har läst forksarutbildning till och med - innebär det självklart inte att du för den skull inte kan vara överviktig, då övervikt handlar om så mycket mer än bara en faktor.
Sen, var i min text kan du hitta att jag skrev att färdigköpt microugnsmat för dryga en tia (om man köper vid erbjudanden, annars självklart dyrare), finns att köpa med 'bra innehåll'?! Det är väl det som är hela vitsen med den här diskussionen!! Mikrougnsmat m.m. går att köpa en hel portion, ingen längre tid behöver läggas på varken handling eller tillagning - detta är ett av de vanligaste skälen att färdiggjord mat köps. Igen tid - precis som ekonomi, utbildning m.m. - är en resurs, som du antingen har gott om eller inte, berodde på din livssituation. Om du är två vuxna som tar ansvar för det dagliga livet (och därtill har två inkomster), om du har ett jobb med exv. oregelbundna arbetstider, ett arbete med lite självbestämmande osv., då påverkar detta din livssituation, i form av stress, tid m.m.
Att inte ta hänsyn till att olika grupper av människor i samhället har tillgång till olika former av resurser och i olika grad, är att legitimera skillnader i ett samhälle. Men det är klart - vi får alla hoppas att du får rätt att när skatterna på livsmedel höjs ännu mer - kommer detta inte påverka, utan ALLA kommer att ha råd att köpa bättre och mer hälsosam mat! Och om inte kan de ju alltid göra som du säger "Fördyrade utgifter? bla bostad. Men man kan flytta till en billigare sådan...". Och var finns dessa billiga bostäder i dagens samhälle?!
Aveh: "de med minst resurser är de som redan i dag äter den osunda maten, efersom den är billigast"
Ninnan : Två personer med samma inkomst kan göra olika val när de handlar.
Antingen köpa dyr hamburgare eller billig köttfärs.
Detta är ett val och handlar inte om resurs.
"de facto" - helt fel.
Det finns många varianter på högskoleutbildning.
Jag tycker du ska leta upp fakta om att "person med högre utbildning självklart lättare kan sovra i forsknings-och mediabruset".
Jag hävdar att det behövs mer resurser än högskoleutbildning.
Antingen köpa dyr färdigmald köttfärs eller billigare hela djur och stycka och mala själv.
Detta är ett val och handlar inte om resurs/kunskap.
http://www.independent.co.uk/life-style/health-and-families/health-ne...
"Most people on a diet achieve their maximum weight loss after six to eight months and it has been assumed this is a natural "plateauing" effect, resulting from slowed metabolism. But evidence shows that people find it hard to stick to a diet for longer than six months and that is why they stop losing weight. Body-weight plateauing occurs much later, after two to three years."