”Övervikt bland barn har blivit en klassfråga”

original

DN rapporterar idag om hur övervikt hos barn allt mer blir en klassfråga. Barn i fattiga områden blir allt oftare feta, medan barn i rikare områden på senare år börjat få mindre problem:

DN: Övervikt bland barn har blivit en klassfråga

Det är inte svårt att tänka sig en orsak. Fattigare familjer har mindre pengar och i allmänhet svårare att få tillgång till riktig mat. De har lättare att fastna i träsket av allt billigare och mer lättillgänglig skräpmat, chips, godis och läsk. Sådant som gör barn feta.

Tidigare om mat till barn

1 2

67 kommentarer

  1. Mia
    Det handlar knappast enbart om pengar utan medvetenhet och högre utbildade tenderar ha bättre möjlighet att ta till sig ny information: och lär sig således snabbare om negativa effekterna av skräpmat. Den som vill kan leva hälsosamt på lite pengar men först måste man vara medveten om vad som är skadligt och vad som är hälsosamt samt vara kapabel att ändra sin livsstil så att den motsvarar den information man tagit del av. Fattigdom går inte enbart att mäta monetärt.
  2. julle
    Måste ju gå åt mer pengar på att köpa hem godis och läsk än att dricka vatten å käka grönsaker
    Svar: #42
  3. Thomas B
    Jag bor i Sthlm. Har med egen logik fattat det här fenomenet för länge sedan.
    Självklart är detta ett klassfrågeproblem och ett utdildnings/intresseproblem.
    Bl.a. tillgång till en egen Pc och ett intesse för hälsa alt. Varför mår jag inte bra?
  4. Sofie
    Jag tror snarare att föräldrar som själva mår dåligt (pga tex ekonomisk eller socialstress) tenderar att tröstäta mer = de köper i större utsträckning hem sådan mat som förknippas med sånt. Godis, glass och chips. Detta äter ju såklart även barnen av.
    Svar: #11
  5. maja
    Det har väl blivit så i hela samhället, inte bara bland barn. På bara 100-200 år så har det förändrats från att då var det de rika som var feta och trinda, fulla med spannmål och socker för det var dyrt, och fint samt att de inte rörde på sig så mycken, och helst så bleka som möjligt. Medan fattiga var bruna och smala, för de var ute o jobbade mycket och åt fet mat och grönsaker o potatis, kött o sånt man gjorde av djur.
    Nu har det helt vänt, för nu är de bruna o smala de som har tid o pengar, att lägga ner tid på träning och pengar på bra mat. Nu när fett o kött och riktig mat är dyrare än spannmålsmat och socker....
    Undra hur det ser ut om 100 år?!
  6. Tombola
    Det handlar bara till viss del om pengar utan om utbildning och prioriteringar,,,

    Rökning och skräpmat är inte gratis!

  7. MJ
    Att man äter ren skräpmat beror knappast på dålig utbildning. Är det någon som är så dåligt utbildad att de tror att ballerinakakor är nyttigare än blomkål?
    Svar: #9, #10
  8. Paleo Micke
    Problemet är inte att bra mat är för dyrt, felet är att dålig mat är för billigt!
    Sen en annan sak, barn gör inte som man säger barn gör som man själv gör! En 4-10 åring kan inte bestämma vad hen äter det gör föräldrarna! Tjocka barn, tjocka föräldrar....
  9. D
    Det beror på vad man menar med skräpmat. En del tror att margarin och lightprodukter med socker är nyttiga. Min uppfattning är att ett problem (bland de många andra som ovan nämnts) är att lågutbildade generellt är mer auktoritetsbundna än högutbildade. De vågar inte ifrågasätta läkare, myndigheter, livsmedelsindustrin, reklammakare... En del är medvetna om sin okunskap, andra är det inte. De senare "vet" att lightprodukter är nyttiga och då "gör det inget" om man äter kex och kakor för "jag har varit så duktig hela veckan". Många tycks resonera så, och de förstår inte alls varför de går upp i vikt, och har man inte rätt kunskaper om hur kroppen fungerar så är det inte så lätt. Precis som Mia ovan skrev så bra: "högre utbildade tenderar ha bättre möjlighet att ta till sig ny information". Det ser jag runtomkring mig varje dag.
    Svar: #18
  10. Tombola
    Nej - riktigt så korkade är det få som är men det går fortare att sprätta upp ett paket Ballerinakex än att koka blomkål och så tycker många att det är godare p g a sitt sockersug,,,,

    Kommer igåg när mina barn gick på mellanstadiet och skulle ha med sig lite ätbart på en utflykt - chokladkaka var strängt förbjuden men inte chokladkex som ansågs mycket nyttigt - på den nivån låg de som läst på universitetet i flera år,,,

  11. irene
    Det tror jag med. Skräpmat är ett billigt nöje. Har man inte råd åka på utlandssemester så kan man väl iallfall få unna sig chips och läsk till fredag lördag?

    Sen tror jag också att i lite 'finare' familjer är det helt enkelt inte socialt accepterat vara överviktig, så därför blir det mindre skräpmat.
    Och ju rikare socialt liv man har, ju fler resor man åker på, desto mer är man kanske villig hålla sig i trim, dels hinner man ju inte sitta i soffan äta heller på samma sätt.

    Ett rikare liv för mig innebär mindre tröstmat.

    Svar: #12, #14, #16
  12. Sofie
    Huvudet på spiken :)
  13. Åsa
    Jag vet bara att mina matkostnader har ökat sedan jag började med lågkolhydratkost.
    Särskilt grönsakskontot.
    När jag gick och röstade igår stod det godisskålar framme i vallokalen och just detta att det alltid bjuds på godis och sötsaker i alla möjliga och omöjliga sammanhang måste ju göra tillvaron svår för en småbarnsförälder som försöker hålla igen på barnens sockerkonsumtion.
    Vi borde nog sockersanera alla offentliga miljöer, inte bara skolorna och dagisen.
  14. Cia
    Ja, så är det nog. Irene satte fingret på en viktig sak. Skräpmat blir ett slags tröst eller kompensation för annat, för inte är det billigare. Tvärtom är det en dyrare livsstil skulle jag säga. Lite åt droghållet....
  15. Lars
    Som många skriver så är skräpmat ofta dyrare än riktig mat. Om man jämför en bit kött med pizza så får du en skiva hängmörad entrecote på 200 gram för vad en pizza kostar, alltså 70:- Och lika riktig mat, fisk, kött, grönsaker finns billigare än den dyra entrecoten. Klassfråga - ja tydligen men inte lika mycket en ekonomisk fråga.
    Svar: #43
  16. balix
    Så 4-åringen i Rinkeby behöver tröst i form av chips och läsk för att familjen inte åker på utlandssemester? Låter inte helt övertygande...

    Här gissas det vilt om orsakerna till 4-åringarnas övervikt och kopplingen till socioekonomiskt område. Önskar att det fanns lite fakta att gå på.

  17. Caspar
    Haha, högre klass innebär inte automatiskt bättre mat. Sitter precis i SJ's 1'a klass lounge på centralen och det bjuds alltid på fika här. Allt är dock socker- & mjölbaserat. Kakor, syltlängder, kex, bröd och juicer samt såklart frukt. Tur att man inte sitter här för att äta utan ätit sig mätt på ägg, bacon & grönsaker innan.
  18. MJ
    Jo men man äter inte ballerina, smågodis, chips och pizza på grund av att man är för obildad för att förstå att det är onyttigt, för det finns ju ingen uppfattning alls som gör gällande att det skulle vara nyttigt.
    Skillnaden mellan fattiga och rika har dessutom varit densamma även innan kunskapen om kolhydraternas inverkan på fett kom tillbaka med LCHF.

    Det är billigt med skräpmat och det är nog det som är problemet.

    Min erfarenhet är däremot att lågutbildade är MINDRE auktoritetstroende. Men det tror jag beror på att de oftare har haft negativa kontakter med myndigheter och upptäckt med vilket oförstånd samhället styrs.

  19. croissant
    Kokt potatis är billigare än chips och vatten billigare än läsk. Har man ont om pengar borde man ju snarast vara tvungen att köpa råvaror och laga mat från grunden. Så att det är "allt billigare och mer lättillgänglig skräpmat, chips, godis och läsk" som är orsaken håller inte riktigt. Vad sägs om, i vanlig ordning, lite mer fakta och mindre tvärsäkra (men för den Stora Saken passande) uttalanden?
    Svar: #44
  20. evah
    På strikt LCHF är mina matkostnader avsevärt lägre än tidigare. Andra fördelar är att jag inte behöver köpa massa tandborstar, tandkräm, jag behöver inte ens duschmedel eller diskmedel till hårtvätten. Jag använder mig av W O ( water only ) fungerar alldeles utmärkt.
  21. Ann Kristin
    Jag äter ute högst 4-5 gånger per år. Därför har jag ett lågt matkonto, trots att jag äter ekologiskt, när odlat och gräsbetat. Men överlag äter allt fler ute, men rikare äter på bättre ställen, medan fattigare äter på Donken.

    Att äta ute har tydigen blivit en mänsklig rättighet. Laga bra, billig mat är inte inne. Inte ens för dem som har tid (de som inte arbetar, t ex).

    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5...

  22. Isabell
    Det handlar inte om pengar utan om intresse. Att orka bry sig och ta reda på fakta.
    Nudlar eller frysta färdiga pannkakor kostar t ex mer per kilo än vad fläskfärs gör.
    Fattig betyder inte dum men man måste orka och bry sig. Fattig betyder inte heller att du har mindre tid att laga riktig mat. Ofta kan det vara tvärtom.
    Jag vill påstå att alla har samma förutsättningar att äta rätt.
    Svar: #23, #45
  23. MJ
    Inte tillagad vikt, då är fläskfärsen flera gånger dyrare. Så per portion blir fläskfärsen dyrare.
    Fattig betyder dessutom väldigt ofta att man har mindre tid till matlagning, arbetslös däremot betyder ofta att man har mer tid men å andra sidan är man då mycket fattigare också.
  24. Katrin
    Underskatta inte folks medvetenhet och kunskaper om vad som är nyttigt och vad som är onyttigt. Ingen tror väl att chips och läsk är nyttigt, eller billigt heller. Men om man är trött, ledsen och uppgiven handlar det inte om pengar utan om ork.Chips och läsk är lätt att ta till när fysisk och mental ork tryter.
    Svar: #31
  25. Petras familjeliv - med LCHF och träning
    Intressant statistik och mycket intressanta kommentarer från er alla, som jag förmodar inte har ett överviktigt barn därhemma. Det har jag! I vårat fall så är det så att vårat barn (en son) har varit rund ända sedan han var ca 6 månader gammal. Vi har kämpat med hans vikt ända sedan dagistiden och nu är han 10 år. Vi har provat det mesta med att bl a försöka styra över hans portioner när han äter mat hemma (han tycker om nästan all mat), röra på sig mera, bara äta godis på lördagar, inte ha läsk och fikabröd hemma osv osv. Vi har sedan ett par år tillbaka åkt till överviktsenheten på det sjukhus som vi tillhör, men det har i stort sett inte hjälpt oss någonting. Han har visserligen nästan stått stilla i vikt sedan december 2012 vilket de (och vi) såklart är väldigt nöjda med, men han behöver gå NER.
    Jag äter själv LCHF och försöker förstås få honom att undvika så mycket socker och snabba kolhydrater som möjligt, men det är långt ifrån enkelt. Vi har 2 barn till hemma, där den ena (en dotter på 13 år) väger ganska normalt och den andra (en son på 3,5 år) är väldigt smal och snudd på underviktig.
    Vi lagar mycket mat från grunden och äter väldigt sällan "utemat". Fikar vi borta så får han t ex bara ta en bulle el en kaka och inte en av vardera sorten. Jag vill ju att han ska känna sig som "alla andra" samtidigt som han vet att han inte är det. Han lider ju av sin övervikt t ex på gymnastiken i skolan och när vi ska köpa kläder, men sockersuget han har är så stort och mäktigt, att det spelar ingen roll vad vi säger eller gör. Känns det som!

    Om någon av Er alla har något bra tips att ge så tar jag tacksamt emot detta. Men jag kan lova er att hans övervikt varken beror på att vi är fattiga eller rika, att vi föräldrar är överviktiga och köper mycket skräpmat och godis eller att han sitter stilla inne och spelar dataspel hela dagarna.

    Svar: #28, #35, #53
  26. Elisbeth
    Nu blir man ju inte bara fet på skräpmat. Mycket socker och stärkelse i form av pasta, mackor och ris, gröt osv kan också sätta sina spår, även om barn som regel tål detta bättre. Fattiga föräldrar har kanske sina barn längre dagar på förskolan och där finns sällan nyttig mat (mycket kolhydrater och lite fett). Fattiga kanske inte lägger pengar på fritidsaktiviteter och vid dödtid är det många som småäter och fikar osv.
    Man får inte glömma att stress är ett effektivt sätt att gå upp i vikt och är du fattig är det säkerligen en källa till stress och varför skulle inte även barnen påverkas av det?
  27. Alexander
    Chips och läsk är ju långt ifrån billigt, tar man hänsyn till näringsinnehållet är det faktiskt fruktansvärt dyrt.
    Svar: #46
  28. Åsa
    Vad skönt att du hörde av dig med en kommentar från en kämpande förälder!
    Sedan kan ma ju också hoppas på att din son växer ifrån sina kilon så småningom. Vissa barn är runda när de är små men sen skjuter de i höjden och då försvinner den där extravikten av bara farten :)
    Svar: #30
  29. Glad
    Auktoritetstroende, slentrian och svårigheten att omvärdera tror jag påverkar våra medmänniskor mest oavsett socioekonomisk situation.
    Sorgligt nog har jag vänner som är mycket välutbildade som inte kan ta till sig det ohälsosamma med högkolhydratdieten -de av deras barn som har övervikt skuldbeläggs hårt.
  30. Petras familjeliv - med LCHF och träning
    Ja Åsa, jag hoppas innerligt att det gör det!
    Svar: #32
  31. MJ
    En annan sak, som delvis säger emot vad jag sagt ovan, är ju att ha kunskap om HUR onyttigt något är. Vilket kanske behöver mer kunskap än att veta att något är onyttigt. Men olika orsaker växelverkar ju med varandra. I lägre klasser är det t.ex. inte socialt ansträngande att röka plus att man kanske inte är så insatt i hur jäkla hälsovådligt det är.
  32. foie gras
    Petras familjeliv - om din pojke är medveten om att han är tjock i förhållande till kamraterna så ta det på allvar och låt bli att tillåta en bulle för att pojken inte - som du skriver - ska känna sig annorlunda.
    Aldrig mer bulle eller kaka måste vara det självklara. Förklara att han har en allergi mot sött och att detta är anledningen till att han väger mer än kompisarna.
    Allergier känner alla barn till.
    Naturligt fett i skilda former är sättet att få bukt med suget. Ge honom hemlagad majonnäs till det ena och andra. Se till att han aldrig är hungrig.

    För övrigt är den högre andelen tjocka barn i invandrartäta förortsområden inte detsamma som att familjerna inte begriper bättre. Snarare handlar det om mötet med deras egen ofta nog väl så sofistikerade matkultur med mycket stärkelse och kolhydrater inte minst mycket socker och det som finns på hyllorna i svenska snabbköp. Mödrarna i dessa familjer är inga okunniga dumsnutar vilket de nedlåtande svenska kommentatorerna låter förstå. Att chips och Cocacola i Sverige är åtkomlig lyx i Sverige liksom ätandet vid dygnets alla timmar är vanligt kan inte dessa familjer lastas för.
    Däremot blir de sjuka av mötet med dessa vanor
    precis som vi själva. Hjälp dem handskas med det elände som finns i snabbköpen. Utan nedlåtande attityder.

    Svar: #34
  33. Fundersam
    Det är sorgligt att skillnaderna är stora mellan olika samhällsgrupper och så är det över stora delar i välden om man får tro Dr Lustig och Gary Taubes. I en del stadsdelar i USA innehåller tydligen 80 % av alla produkter i Livsmedelsbutiken socker. Man kan själv gå en runda på Lidl, Netto och dylika butiker inte är de speciellt mycket bättre här. Dessutom är utbudet av grönt väldigt ojämnt.

    Jag tycker inte man skall förminska "fattiga" människor och göra någon till offer. Vi har bra skolgång som man välja att ta till sig eller inte. Kanske några inte har dator men de allra flesta har. De flesta svar finns en eller två knapptryckningar bort, men det är ett val vad jag väljer att söka på. Det blir alltså en fråga om val och det gäller för alla människor. Därmed inte sagt att man "får skylla sig själv" men jag tycker att vi behöver byta attityd och inställning, och klä av oss "offerkoftorna".

    Själv har jag gjort en klassresa och bevare mig väl för att någon skulle hållit på att göra mig till offer. Det är förminskning och kan bli till ursäkt för att inte ta olika steg i rätt riktning.

  34. Petras familjeliv - med LCHF och träning
    Din kommentar är så dum så egentligen ska jag inte kommentera den alls, men jag gör det ändå.
    Om du tror att jag inte tar hans övervikt på allvar så tror du helt åt fanders fel!
    Att införa förbud är något jag inte tror på, inte för mej själv och inte för hans del heller och få honom att tro att han är allergisk, det är han för gammal för.
    Jag vet hur han bör äta. Han vet också hur han bör äta. Men det är inte så enkelt!!
  35. Kat
    Hej och tack för att du delar din familjs och din 10-årige sons kämpande med vikten. Jag arbetar på en Överviktsmottagning för vuxna och är ofta frustrerad över att vi har svårt att hjälpa. Det är min kliniska och privata uppfattning att vi har mycket starka biologiska krafter som driver metabolism och hormonsystem. Då är det klurigt att klara långsiktiga beteendeförändringar.
    Jag är inte nöjd med dagens livsmedelsindustri och ej heller hur de flesta dietister och läkare (med många undantag förstås) klamrar sig fast vid Nordiska kostrekommendationer utan att se specifikt till individen.
    Som privat och förälder genomdrev jag ett litet experiment i somras. Under två veckor skulle hela familjen äta lågkolhydrat, högfet och mjölkfri kost. Det innefattade min man 47 år, jag själv 42 år, en dotter 5 år, en son 11 år och en dotter 13 år. Jag lagade i princip all mat och hade full kontroll över intaget då vi bodde i sommarstuga och jag hade rensat bort alla raffinerade kolhydrater. Kvar var nötter, grönsaker, kött, fisk och ägg. Det gick oväntat bra... till att börja med. Första helgen och ytterligare en gång under andra veckan protesterade sonen vilt. Han längtade efter bröd. Jag gjorde bakade LCHF-bröd vilket accepterades motvilligt. Det slutade med att han bad om köttbullar till fredagsmys vecka 2. Samtliga i familjen höll oss viktstabila, möjligen lite mer definierade. Jämnare humör och minskat sötsug var tydligt. 13-åriga dottern blev dramatiskt förbättrad i sin läkemedelsbehandlade acne (hon har nu kunnat ta bort medicinen). Hon har efter detta själv valt att äta lågkolhydratkost i skolan och hemma. Vi kör inte strikt. Det blir t.ex. vindruvor till helgen eller yoghurt/grädde sötad med massor av Stevia. Jag tycker att man verkar komma långt med frukt och stevia utan att det känns som om hon behöver offra så mycket.
    Jag förstår att du sliter och att det kan vara riktigt tufft för din son. Man försöker ju alltid göra sitt bästa. Jag misstänker att råden vi får kring kost som medicin inte är adekvata. Vår hudläkare sa före experimentet att kosten inte har så stor betydelse. Efteråt sa hon att det lutar åt det mer och mer på senare tid. Jag tror jag förstår hur hon menar för det är svårt att råda någon att exkludera sådant som alla borde ha "rätt att äta". Och jag vet, det kan vara oändligt svårt att genomföra förändringar, vi reagerar olika på koster och blir missmodiga när vi försöker och försöker utan att få lön för mödan. Jag vill stärka dig i att pröva dig fram, fortsätt stötta din son och försök avdramatisera maten. Det är så lätt att man får med sig en ryggsäck dålig självtilit när vikten överskuggar mycket av ens andra fantastiska kvaliteter.
    Svar: #36, #37, #57
  36. Ann Kristin
    Det är väldigt intressant att läsa om ditt och Petras försök att styra upp familjens mat. Det är nog inte alls så att alla här har normalviktiga barn, men många orkar inte prata om det.

    Jag har många år i barnomsorgen och har sett en hel del överviktiga barn genom åren. Jag har också vänner med stor övervikt och överviktiga barn.

    Det som är positivt för pojkar är att puberteten brukar innebära en viktnormalisering, men det beror också på om man kan styra upp även de svåra tonåren, när ungarna börjar konstra på allvar. För flickor burkar det inte vara så enkelt, och dessutom måste man balansera och hålla emot anorexi och bulimi.

    Min väninna har lyckats få sin dotters vikt att stanna av och t o m med minska några kilo. Men det är en kamp, ungefär som de barn jag har haft som var svårt glutenintoleranta - dels förstod inte barnen själva, dels förstod inte omgivningen "för en bulle kan han väl få". Detta innebar totalt tarmhaveri och sjukhusinläggning. Nu tror jag att kunskapen om gluten och laktos t ex är mycket bättre, och förhoppningsvis kommer kolhydratintolerans att också bli en diagnos som accepteras och kan behandlas på rätt sätt.

    Detta riktar sig till Petra: Om det var mitt barn (mina vuxna barn har problem, liksom jag, men inte i barndomen) skulle jag kräva en massa prover på hur allt från blodsocker (det kan man fixa själv) till insulin, kortisol och andra hormoner som påverkar metabolismen. Det blir säkert inte lätt, men där kan man ju börja, om ni inte redan har gjort det.

    Svar: #38
  37. Petras familjeliv - med LCHF och träning
    Tack själv för att Du delar med dig av dina erfarenheter. Intressant också att läsa om ditt experiment med familjen! Köttbullar till fredagsmys? Ja varför inte:)!
  38. Petras familjeliv - med LCHF och träning
    Man har tagit en massa prover på honom redan och testat både det ena och det andra och det man kunde se är att han har ganska högt insulinvärde, men däremot så är blodsockret ganska bra. Läkaren förklarade att han har väldigt lätt för att lagra i fettcellerna och har erbjudit oss medicin mot detta (det finns tydligen 2 olika) men jag är lite tveksam till den lösningen. Allt har ju att göra med vad han äter. Hemma är det ganska så lätt att styra (även om vi ryker ihop ibland och jag är en dum mamma) men i skolan och hos kompisar är det en annan sak. Vi har pratat med flera föräldrar om hans vikt och de flesta lyssnar och förstår, medans en del andra fortsätter att bjuda honom på både det ena och det andra:(.
    Svar: #39
  39. Ann Kristin
    Det är ju bra att man i alla fall tar det på allvar. Jag tror att du gör rätt som undviker mediciner så långt du kan. Det vore väldigt intressant om du orkar skriva mer om detta med att lätt lagra fett, eftersom jag har ett barn i min närhet som har en avsevärd övervikt, inte bara lätt mullighet.
    Svar: #40
  40. Petras familjeliv - med LCHF och träning
    Som jag har förstått det går det in energi både till fettceller och muskler när man äter mat. Äter man kolhydratrik mat (med mycket socker i) så öppnas dessa fettceller sin "dörr" på vid gavel och mycket energi åker in där och inte alls lika mycket i musklerna. Äter man däremot inga kolhydrater (dvs inget socker) alls så höjs ju inte insulinet nämnvärt över huvud taget och energin åker då in i musklerna i stället. Så har jag fått det förklarat för mej. Rätt eller fel? Kanske Kostdoktorn kan svara?
  41. Diana
    Många måste alltid ha något i mun, är det inte mat, så är det fika med tillbehör. Sen är det snacks,godis till tv. Frukt till skolan/arbetet, godis, glass etc.
    Nu säger jag ju inte att all övervikt beror på "att alltid ha nåt i mun" men jag har noterat att det är vanligt. Nästan som tics.
  42. Erik
    Julle> Måste ju gå åt mer pengar på att köpa hem godis och läsk än att dricka vatten å käka grönsaker

    Grönsaker är väldigt dyrt räknat per kalori. Socker innehåller mer än 10 ggr så många kalorier per vikt än de flesta sorters grönsaker. Men kilopriset är inte mycket lägre än för plockgodis.

  43. Erik
    Lars> du [får] en skiva hängmörad entrecote på 200 gram för vad en pizza kostar, alltså 70:-

    Du kan knappast jämföra priset på en bit naturellt, olagat kött med att äta på en pizzeria. Vad kostar det om du ska ha din entrecôte på en restaurang?

    De som har dålig ekonomi köper nog en fryst pizza och värmer hemma, tror det kostar mycket mindre än 70:-.

    Bakar ibland egen pizza, kostar inte många kronor per pizza (med det är avämnes, tror inte att det är vanligt i socialgrupp tre).

    Svar: #49
  44. Erik
    croissant> Kokt potatis är billigare än chips

    Inte per kcal. Med 8 kr/kg och 760 kcal per kg, kostar 1000 kcal potatis 15:52 kr.

    Med 60 kr/kg och 4950 kcal per kg, kostar 1000 kcal chips 12:12 kr.

    Dessutom kan chipsen ätas direkt, medan det tar en 20 minuter att koka potatisen.

  45. Erik
    isabell> Det handlar inte om pengar utan om intresse. Att orka bry sig och ta reda på fakta. Nudlar /.../ kostar t ex mer per kilo än vad fläskfärs gör.

    Min fru köper nudlar för 27 kr/kg på Willys. Fläskfärs brukar kosta mer än så. Dessutom innehåller nudlar mer än dubbelt så många kcal per kg, vilket rimligen borde vara det man jämför om man talar om alternativa bukfyllor (utan hänsyn till långsiktig hälsa).

  46. Erik
    Alexander> Chips och läsk är ju långt ifrån billigt, tar man hänsyn till näringsinnehållet är det faktiskt fruktansvärt dyrt.

    Stämmer, men om vi pratar om folk för vilka det primära är att tillgodose det kortsiktiga energibehovet så är chips billigt per kalori.

  47. Razze
    Det vet man ju vilka som bor i Rinkeby-Kista....
  48. Linnea
    Jag tror att det har med utbildning att göra i grunden. Finns ju faktiskt statistik på att folk som är lägre utbildade oftast är fetare.
  49. Lars
    Jag har inte riktigt ekonomin att äta riktigt bra entrecote på restaurang, där spelar vi i olika ligor du och jag, Erik... :-)
  50. M
    Fetma och dålig inkomst ser jag en solklar koppling till. Tjänar man väldigt lite kan det bli en jäkla skillnad på mat och mat rent prismässigt. Lchf är dyrt, ren mat är dyrt, lite extra grönsaker på det är dyrt och ännu dyrare blir det om det ska vara ekologiskt. Sen tror jag att låginkomsttagare är lite mer stressade. Man kan inte köpa sig tjänster, man har inte bil, man kanske har mindre tid. Man kanske gärna väljer halvfabrikaten, skämmer bort ungarna med tex. lösgodis för 4:90 och lite skräpkultur i stället för ekologiska handplockade bär från Småland under ett täcke av smält 70% Lindt-choklad med rostade hasselnötter till osötad lchf-glass vid sidan av en IPad. (Matmedvetenhet är status precis som prylar..)
1 2

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg