”Övervikt bland barn har blivit en klassfråga”

original

DN rapporterar idag om hur övervikt hos barn allt mer blir en klassfråga. Barn i fattiga områden blir allt oftare feta, medan barn i rikare områden på senare år börjat få mindre problem:

DN: Övervikt bland barn har blivit en klassfråga

Det är inte svårt att tänka sig en orsak. Fattigare familjer har mindre pengar och i allmänhet svårare att få tillgång till riktig mat. De har lättare att fastna i träsket av allt billigare och mer lättillgänglig skräpmat, chips, godis och läsk. Sådant som gör barn feta.

Tidigare om mat till barn

67 kommentarer

Toppkommentarer

  1. Mia
    Det handlar knappast enbart om pengar utan medvetenhet och högre utbildade tenderar ha bättre möjlighet att ta till sig ny information: och lär sig således snabbare om negativa effekterna av skräpmat. Den som vill kan leva hälsosamt på lite pengar men först måste man vara medveten om vad som är skadligt och vad som är hälsosamt samt vara kapabel att ändra sin livsstil så att den motsvarar den information man tagit del av. Fattigdom går inte enbart att mäta monetärt.
    Läs vidare →
  2. Tombola
    Det handlar bara till viss del om pengar utan om utbildning och prioriteringar,,,

    Rökning och skräpmat är inte gratis!

    Läs vidare →
1 2

Alla kommentarer

  1. Anna Sarshka Sandell
    Vissa kommentarer här gör mig faktiskt äcklad.
    Era åsikter som att fattiga människor inte skulle "orka bry sig", "förstå vad som är onyttigt", "ha dåliga prioriteringar" eller "rökning är också dyrt men de fattar nog inte att det är farligt, de dumma stackars outbildade fånarna som parasiterar på oss andra, ärliga människor. Super och knarkar och slår sina ungar gör de väl också när de ändå är i farten, man skulle infört arkebusering igen om det nu inte var så att vi behöver några som kan ta de sämsta jobben för skitlöner för att hålla reservationslönerna nere." (inte citerat helt korrekt, jag lånade lite från Anders Borg) och liknande vittnar om en vidrig människosyn.

    Det handlar inte om hur smart eller utbildad man är, det handlar om att en ensamstående med två barn på 7-10 år har en matbudget på runt 800:-/vecka enligt riksnorm. Det är ca 57:- för den vuxne (51:- om man är två vuxna) och 29:- för var barn per dag.
    Vid tider för nya vinterkängor och liknande är det inte ovanligt att den vuxnes dagsranson ramlar ner till samma 29:- den också.

    Då gäller det att hitta billig bukfylla som ger någotsånär näring och att, när man nu inte kan låta ungarna gå på ridskola, ha en dator eller PS3, följa med klassen på skridskoutflykt, åka på utlandssemester, eller kanske inte ens ta sig till stranden på hela sommaren, försöka skämma bort dem så gott det går ändå. Lösningen blir då kanske helgmys med chips, godis, läsk och film.
    Bläddrar han eller hon lite i en bok eller tidning med LCHF-recept är det inte konstigt att de lägger ner alla tankar på att lägga om kosten - det kryllar nämligen av recept på rostbiff, räkor, entrecote, oxfilé, rökt lax, parmesan och så vidare och så vidare. Tittar man inte närmare så blir slutsatsen att LCHF är en diet för rika även om vi vet att det inte alls behöver bli dyrare.

    Prova själv - räkna ut hur mycket pengar du äter för på en normal vecka. Räkna då med att för att kunna äta något med mandelmjöl så måste du dra av en knapp fjärdedel på matpengen och så vidare - du kan inte räkna med att redan ha allting hemma. Jag har mycket svårt att tro att du skulle hamna under riksnorm (nu ska vi inte tvinga fattiga människor att fasta genom att jämföra din 5:2 mot deras vardagliga kostnad) men om du gör det får du gärna skicka ett mail till mig och berätta hur, det skulle hjälpa mig mycket i min blivande blogg om LCHF på stram budget: sarshka@gmail.com

    För övrigt innebär brist på högre utbildning väldigt sällan på bristande intelligens eller oförmåga och ovilja att ta till sig information utan helt andra orsaker.
    Så ni som tänker er att fattiga skulle vara nån sorts speciella människor med sämre kroppsliga eller intellektuella förutsättningar från födseln borde först skämmas och sen tänka om.
    Vi känner smärta som ni, vi blöder som ni och vi tänker som ni därför att vi ÄR som ni.

    Svar: #52, #54, #59
  2. evah
    Citat :---För övrigt innebär brist på högre utbildning väldigt sällan på bristande intelligens eller oförmåga och ovilja att ta till sig information utan helt andra orsaker.
    Så ni som tänker er att fattiga skulle vara nån sorts speciella människor med sämre kroppsliga eller intellektuella förutsättningar från födseln borde först skämmas och sen tänka om.
    Vi känner smärta som ni, vi blöder som ni och vi tänker som ni därför att vi ÄR som ni-----
    Jag håller med dig.
    Om du vill ha billig och näringsrik samt mättande mat så hittar du nog inget billigare och mer mättande än ägg.
  3. Busmamman
    Mina barn är inte överviktiga (än) men däremot så ser jag att de har (början till?) ett sockerberoende, precis som jag har. Och det är verkligen inte lätt att styra över ett sockerberoende hos barn, eftersom samhället ser ut som det gör. Intaget av mat och livsmedel sker på så många andra ställen än där man själv kan vara med och styra. I skolan, hos kompisar och hos andra närstående. Dessutom har de en pappa som inte riktigt förstår problematiken fullt ut då han inte själv har det här problemet. Jag har fullt sjå med att själv lära mig hanterar mitt eget sockerberoende, så jag har hittills inte orkat ta diskussionen med andra människor angående barnens problem, förutom med deras pappa. Men jag tror inte att vi är helt överens om vilken väg som är rätt väg att gå...

    Ja, inte kunde jag ge dig några svar utan jag har egentligen samma undran som du...hur hjälper man sina barn på bästa sätt?

  4. morgengry
    HELT rätt Anna Sarshka Sandell!

    Kan bara instämma 100% :)

    Blev också förfärat av alla kommentarer, känns tydligt att de flesta härinne inte har nån aning som hälst om att vara fattig på riktigt!

    Vilken LCHF middag för hela familjen är billigare en storpack spaghetti med den billigaste ketchup??
    Även det billigaste LCHF middag jag kan komma på, som strimlat kokt vitkål stekt med fläskfars är dyrare pr tallrik.

    Dom som säger att matkostnaderna inte ökat på LCHF är dom som i vanliga fall äter kött och grönsaker.

    En helt annan sak som jag set med många invandrergrupper är att de på trots av alla invandraraffärar inte kan få tag i dom ingredienserna som de är vana med, eller att det är för dyrt. Och då använder dom det billigaste alternativ de kan hitta.
    Som afrikaner där vill göra fufu (en typ cassava/rot/potatismos) de har inte de rotfruktar de brukar använda (eller det är för dyrt) och då tar de det billigaste potaismospulvret dom kommer åt.
    Och nu ska jag kanske säga nåt som kan låta rasistiskt, men de som inte kan språket och den svenska matkultur kan inte häller se skillnad på bra och dålig kvalitet, av ex potatismos och pasta, saft, och mycket mera. Min man som är utlänning trodde på fulla lavar att Lätta var riktigt smör från kor, och att ultravitaminsaft är riktig juice, tills jag visade han innehållsförteckingen där det stå 50% juice, rästen vatten och socker.
    Nu är det kanske inte sånt som vi brukar säga vi ska äta. Men jag ser ett stort problem i all fuskmat som finns. Och det är MÅNGA som inte fattar att det är fusk, och är man då invandrare också står man ju helt utan hjälp.

  5. Helge
    Jag tror övervikt bland barn är en kostfråga inte en klass fråga.
  6. morgengry
    Dessutom som en annan skrev, så generera fattigdom stress, vilket gör att även om man vet vad man ska äta, och man med lite omprioriteringar skulle kunna ha råd med det (iaf till viss del) Så pga stressen, så orkar man helt enkelt inte.
    Been there done that! :)
    Då jag var nere i min utmattningsdepression som delvis berodde på fattigdom och långvarigt beroende av soc. då bestod kvällsmaten till mina barn också av potatismos/spaghetti (billigaste sorten), ketchup, frysta grönsaker och köttbullar/fiskpinnar.

    Så prova att gå i en fattigs sko, och kom så igen om ett år, eller 2 eller 10 och se hur duktiga ni är på viktminskning och LCHF och paleo och närodlat och gräsbetet....... ;)

  7. Busmamman
    Tack för att du delar med dig av dina erfarenheter efter ditt experiment!

    Jag behöver verkligen fler sådana berättelser för att få mina nära att förstå att LCHF faktiskt kan ge resultat även för andra som inte har viktproblem (t.ex acne).

    Det verkar vara (precis som du skriver) svårt att få folk att ändra sin kosthållning eftersom kosten är så djupt inrotad i vår kultur och våra traditioner. Även fast mina barns far håller med mig i mkt kring kosten, så går det inte hela vägen. Han har själv inga viktproblem och har svårt att släppa taget om viss mat som han älskar, typ pasta. Och han verkar inte förstå att åtminstone två av våra barn har ärvt min metabolism, och tyvärr sockerberoendet.

    Men tack än en gång! För varje historia som din blir jag ändå lite mer stärkt i min kamp! :)

  8. Tuva
    En gång för länge sen var jag fattig.
    Det är otroligt svårt att stå emot billighetstänket men om man sätter sig ner och räknar på det så är inte kvalitet alltid dyrare. Ofta är det billigare.

    Samma som med kläder. Om man bortser från märkesfjanteriet så är ett kvalitetsplagg oftast billigare i längden. Bra kängor=1500 spänn. Räcker i många år. Billiga kängor=400 spänn. Räcker på sin höjd i två år, oftast ett.. Då står man inför rävsaxen om man har en mycket begränsad budget och det är extremt lätt att falla i fällan.

    Samma med maten. Kött kostar apa om man är fattig. Man är trött och less och ofta lite uppgiven. Man "unnar sig" lite för att inte känna sig riktigt lika fattig och tröstlös. Man "unnar" sig chips istället för brieost, en färdigpizza istället för en bit bra kött som behöver tillagas. Per portion är skräpet billigare men inte i längden. En bit pressad skum skinka med potatismjöl och tillsatser kostar mycket mindre per kilo än riktig skinka. Ska man bre skinkmackor åt fyra hungriga ungar är det lätt hänt att man väljer den "billiga" skinkan.

    Det är faktiskt inte så himla lätt att pussla ihop sammanhanget även om det känns "goddag yxskaft" enkelt för oss. Nu.

  9. Åsa
    Det ska bli väldigt intressant att följa din blogg :) Den blir säkert en skön motvikt mot alla hajpade LCHF-gurus. ;=) Skönt att du avdramatiserar liksom. Du får gärna ge oss andra en pling när bloggen är igång så vi kan börja "stalka" dig. Ha det gott!
  10. Patrik
    Det flesta av er som läser här, gör det för att ni är förhållandevis "nyfrälsta". Ni behöver alltså bara minnas tillbaka på vad ni själva köpte att äta innan, vilket förmodligen var en hel del "skräpmat". Det är lätt att vara kaxig nu när ni hittat "den rätta vägen" i matdjungeln, men ni har inte alltid ätit så. Varför då?
  11. Ann Kristin
    Jag har varit fattig större delen av mitt liv, som studerande med fyra barn, boende på landet där transporter var dyrt, och hjälp! hur mycket man måste jobba för att få det att gå ihop. Jag var dessutom inte riktigt frisk, eftersom jag blir sjuk av kolhydrater. Det fanns ju ingen kunskap att få då, så visst blev det pasta och potatis. Jag valde dessutom att vara hemma och få ihop det på en lön under deras tidiga barndom, för att jobba, ha två bilar och dagis hade inte varit någon vinst.

    Vi skaffade egna djur, get, får, gris, höns och en ko. Det är ju förstås lite exeptionellt, men oftast lever man billigare på landet än i stan. Det finns gott om boenden, dessutom.

    Visst, om man har ett låglöneyrke hinner man inte så mycket, men även när jag jobbade heltid och pluggade deltid prioriterade jag maten. Jag har tusen knep för att dryga ut köttfärs och kyckling. Efter att jag slutade med djur åt vi inte annat än de billigaste delarna av djur, och drygade ut med bra grönsaker. En påse chips på 200 g fick räcka till sex personer, liksom en begränsad mängd godis.

    Vi fiskade och plockade bär och fick frukt av grannarna, när inte våra egna räckte. Jag hade äpplen in i april. Detta är ju tidigt 90-tal, så det ekologiska var sällsynt och dyrt, men jag köpta bara svenskt i alla fall. Kaffe, och varor från Europa, typ olja och tomatkross, fick räcka.

    Jag vill dela min historia, för att visa att det går. Vi köpte hellre begagnat av bra kvalitet än dåliga H&M-kläder. Jag sydde och stickade. Helt enkelt bara det jag själv växte upp med. Det enda vi satsade på var dator, för jag insåg att det var framtiden och att barnen och jag behövde hänga med. Min man var arbetslös i perioder, för byggbranschen stod still i flera år, men då hinner man ju göra annat. När tvättmaskinen havererade tvättade vi för hand och kokade tvätt i pannmuren, tills vi hade sparat ihop pengar. Allting går.

    Nu låter jag fruktansvärt präktig, men vi levde under socialbidragsnormen i flera år (man får inte hjälp när man har ett hus, även om det är lånat av banken) så kom inte och prata med mig om fattigdom. Vi fick inga pengar förrän efter 40, när vi hade hunnit jobba ett par år. Då var barnen tonåringar och det var viktigare med kläder, men märkeskläder köper jag inte av princip.

    Ville de ha en Nikejacka fick de skaffa sig ett extraknäck i så fall, men de fick allt de behövde. Som tur var blev de hårdrockare mellan 13-17, så det var ju en lättnad ;)!

    Jag är väl mer benägen att se lösningar än problem. Dessutom lärde jag mig att vara klok med resurser i barndomen. Nu är jag sjukskriven och det är väl tveksamt om jag kan tjäna några större pengar, men allt jag tjänade under tio år har jag investerat i att bli av med lån och reparera huset. Utlandsresorna har varit få, och mest med tåg. Jag är ju miljömupp ;)

    Det finns många skäl till att man är fattig, ofta sjukdom i botten, men man får inte ett öre mer för att man sitter och klagar. Det innebär inte att jag inte förstår, och vissa har det besvärligt. Det inser jag. Men någonstans får man skaffa de barn man har råd med och tror sig klara av med den situation man har. Tror man att folkhemmet fråntar människor deras egna ansvar, då är man illa ute. Jag har en bekant som har skaffat åtta barn, utan att ha ens grundskola. Då kan det inte bli annat än dåligt.

    Svar: #63
  12. Selma
    Som SFI-lärare har jag haft många diskussioner med eleverna om vad deras barn - och de själva! - mår bra av att äta. Jag har märkt att det varierar mycket beroende på från vilket land de kommer.
    T ex har jag träffat många kosovoalbaner, som hävdar att barnen ska ha godis varje dag för att växa och må bra. I den elevgruppen var man helt enig om detta. En sak till: Deras barn fick inte äta bananer, eftersom det enligt kosovoalbanska tandläkare förstörde deras tänder.
    Har kollegor som undervisar invandrarbarn på högstadiet. Ett jätteproblem där är att barnen har med sig sin frukost till skolan, eftersom man inte äter frukost i hemmet. Och frukosten består av godis och Coca Cola!
    Som lärare vill man naturligtvis få både vuxna och barn att förstå vad som är bra resp dåligt att äta, dock utan att nedvärdera deras åsikter.
  13. morgengry
    Jag tror inte det handlar om att klaga, för os som är eller har varit fattiga.
    Vi har alla ett val och ett ansvar.

    Men vissa kommentarer verkar ganska nerlåtande emot fattiga.
    Att man som fattig vandrar runt i sin egen lilla white trash (eller blatte trash ;) ) verklighet och inte kan ta del i diskussionen om vad som är hälsosamt, och inte kan ta del av nya rön. Att man inte bryr sig om sin och sina barns hälsa och att man är helt omedveten om vad som anses vara hälsosamt.

    Om man byter ut fattig mot fet, då blir det kanske lättare att se. :)

    Dom som aldrig varit fattiga har ingen aning om vilket liv man lever, och dom som aldrig varit feta har inte heller nån aning om hur man lever som fet.

    Svar: #64
  14. Ann Kristin
    Det var oerhört klokt sagt. Till en viss gräns kan ingen annan sätta sig in i vilka bördor andra bär. Jag har ingen aning om hur det är att vara svårt psykiskt sjuk, t ex. Men jag har så svårt för offerkoftor, för inget är så kontraproduktivt. Jag vill att folk ska kämpa, oavsett om det är politiskt eller i privatlivet. Om man orkar.
    Svar: #65
  15. Marlene S
    Du skriver alltid så bra saker, Ann Kristin. Kan bara hålla med. =)
  16. Göran Elmertoft
    Nej, det där tror jag inte ett dugg på. Övervikt finns bland barn inom alla samhällsklasser. Kolla bara på överklassbarnen vars föräldrar kastar pengar över dem för att slippa lägga ner tid på att fixa käk o.s.v eftersom man är så förbannat upptagna med sina företag och hobbys. Inte tror jag att deras barn köper nyttiga saker för de pengarna utan även där blir det nog ofta chips, strips och annat skit. Detta med att överviktiga barn är överrepresenterade bland underklassen tycker jag är rena fördomar!
    http://www.mondoblog.se/diabetesbloggen/overvikt-bland-barn-finns-ino...
  17. Jenie
    Göran Nr 66. Det är klart att det finns fetma i alla samhällsklasser. Men det finns tydliga skillnader mellan dem som har det sämre ställt och de som har det bättre. Det är vanligare med fetma hos dem som tjänar mindre. Om du tittar i texten till länken du bifogade...han skriver tydligt " jag tror .."

    http://www.barnfetma.se/ar-fetma-en-klassfraga/

    http://www.fhi.se/PageFiles/3129/COMPASS(2).pdf
    Se sammanfattning sidan 8

    Tyvärr så är det sant och ingen lätt uppgift att få ordning på.
    Desto viktigare blir det då att det finns bra och näringsrik mat i skolan.

1 2

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg