Bly och arsenik i barnens gröt och välling!

12 januari 2013 av i Mat till barn, Vetemjöl

Industriproducerad barngröt och välling från exempelvis Sempers och Nestle innehåller farligt höga nivåer av tungmetaller. Det slås fast i en ny stor analys från Testfakta:

Nivåerna är höga nog att några få portioner om dagen ger barnen intag av arsenik eller bly som överstiger rekommenderade maxgränser. Så höga intag är statistiskt kopplade till lägre IQ. Med sedvanlig reservation för osäkerheten i statistiska undersökningar så kan tungmetallerna potentiellt tänkas skada hjärnans utveckling.

Jag är nu extra glad att Klara (16 månader) inte fått vare sig gröt eller välling. Detta eftersom mjölmat (som gröt och välling) är näringsfattig och fylld av onödigt snabbsmält stärkelse. Inte mycket att bygga en ny kropp och hjärna på. Det finns mycket bättre mat till barn. Och som bonus slipper man då tydligen farliga doser arsenik och bly.

Vad får dina barn att äta idag?

Mer om mat till barn

76 kommentarer

Toppkommentarer

Aleda
12 januari 2013 38
Har själv en 23 år gammal dotter. Hon har aldrig missat en enda skoldag p.g.a. sjukdom. Hon är nästan aldrig förkyld, aldrig fått finnar, ont i magen eller mensvärk. Vad detta beror på? Enligt mitt sätt att se på saken beror det på det kosthållning som vi har haft hemma: hemlagat från grunden och LCHF likt mat.
Observera att både jag (mamman) och hennes far har jobbat minst heltid var under hela hennes uppväxt. Så kom inte och tycka att det är lätt om man är hemma. Det var inte vi.

Som nyfödd diade hon men jag började introducera "vanlig" mat för henne ganska tidigt, hon var nog tre månader gammal när hon fick smaka soppa första gången, samtidigt när vi började potträna henne, men det är en annan historia. Soppor gjorda på kyckling, köttben (med benmärg) och grönsaker som morot, potatis och lök, lätt saltat. I allra första början fick hon bara buljong för att utöka med grönsaker och kött. Hon satt och åt med oss så ofta det var praktiskt möjligt.

Jag har aldrig köpt en burk barnmat eller välling.

Vi har alltid köpt bara säsongbaserade frukt och grönsaker, ( inga jordgubbar i december). Närproducerat kyckling, kött och köttben (med mycket fett), fisk, ägg, smör, grädde. Bröd har jag bakat själv på surdeg.
Varken mor– eller farföräldrar fick ge henne kakor, glass, läsk eller godis. Varför inte det?
Att hon inte fick äta kakor och socker beror på att hennes far har haft stora problem med tänder och munhälsa och jag tänkte att man minskar risken att hon drabbas genom att undvika mat som skadar tänder. Hon har ändå ärvt hälften av hans gener, tänkte jag.
Då talade ingen om LCHF eller om sockrets skadeverkningar.

Detta var mycket kontroversiell då. Observera att vi har våra rötter i ett sydeuropeiskt land där man konsumerar mycket socker, våra bakelser får man hjärtklappningar av och diabetes är mycket vanlig förekommande.

Jag har varit mammaledig i 14 månader och när hon började på förskola var hon både blöjfri och åt vanlig mat, med sked.

När jag berättar om detta brukar folk tycka att det var andra tider, att hon var flicka (och fogar sig) och så vidare. Ingenting av detta stämmer. Det handlar om omsorg och engagemang. Jag hade inga kunskaper om kostens betydelse för hälsa, jag var rädd om hennes tänder.

Svar: #44

Läs vidare →
Jenny
12 januari 2013 8
TACK för att du skriver om det här! Jag har försökt att säga till folk att gröt o välling är gammaldags skräpmat, typ mjöl o vatten. Jag blir förvånad när folk säger "men vad ska man ge i stället". Amma! Man bör amma till ungefär 2 års i ålder men i sverige anses det som konstigt och jag har själv blivit kallad en hippi som planerar att göra det. Min dotter är 6 månader och har aldrig fått nåt annat än bröstmjölk. När hon är redo ska hon få plock/fingermat, samma mat som vi äter. Några pureer har jag aldrig tänkt ge.
Skriv gärna mer om den konstiga barnmatskulturen vi lever i.
Tack igen.

Svar: #75

Läs vidare →

1 2

Alla kommentarer

51
Terese
13 januari 2013 4
Slammet det pratas om är den fosforrika produkt som avskiljs vid avloppsreningsverk, och som kontrolleras noggrannare än alla andra gödinigsmedel på den svenska marknaden. Slammet har tyvärr felaktigt fått ta skulden för förorening av jordbruksmark och grödor av en handfull slammotståndare, som i många fall är dåligt pålästa, sprider desinformation och inte vill förstå att vi som jobbar med dessa frågor gör det tack vare ett genuint miljöintresse med helhetsperspektiv.

Värt att notera är att det mig veterligen inte finns någon svensk producent av barnmat som tar emot slam som gödning på grödorna, att anklaga slamgödsling för höga metallhalter i barnmat blir för mig därför obegripligt. Men det är förvisso lättare att angripa slammet än att ta ett ansvar för att inte låta föroreningar nå kretsloppet över huvud taget. För då måste vi ju, var och en av oss, tänka till och ta ansvar för allt vi hanterar i vardagen, som klädinköp, städprodukter, elektronik, kemikalier och framförallt mat.

Svar: #52
52
Svar på kommentar #51 av Terese
otev
13 januari 2013 1
terese, vad intressant! ibland skulle man vilja att såna som du skrev artiklar eller blev intervjuade i tidningen eller på nyheterna. det är så ofta att man hör ett rön som skapar oro, och då är folk otroligt snabba med att dra slutsatser och skapa nya rön. det är sällan att hela bilden kommer med när ett rön kommer ut i medierna. ge folket helheten! och istället för att skapa oro, ge folk rätt att dra sina egna slutsatser grundade på verklig fakta och inte några rön!

nu låter det som att jag tror att det här med spannmålsprodukter endast är ett rön, det tror jag inte. men det är oerhört frustrerande att få nya fakta hela tiden om vad som är bäst att ge ditt barn. först ska du ge fardiglagad barngröt och välling, sen ska du göra det själv, sen ska du inte ge det alls! ska inte vi heller äta bröd, gröt, majs mm? jag blir lite lätt förvirrad av allting. det skapar en oro som säger att vad jag än ger kan jag aldrig vara helt säker på att jag ger rätt till mitt barn. man kanske missar något väsentligt
53
Rickard Carlsson
13 januari 2013 2
Terese: Du som är insatt då kanske kan svara på vad för typ av mat som inte är förorenad på det här vis. Min egen slutsats är att vi har förstört naturen så pass mycket som vi gjort att det mesta blir ungefär så här illa, även om vi köper ekologiska produkter (som för med sig massvis med fördelar men inte kan lösa problemet med att det t.ex. finns för mycket bly i marken)
54
Terese
13 januari 2013 2
Rickard: Tyvärr har jag inga bra svar på det, det är inte riktigt mitt arbetsområde, och jag har inte hittat speciellt bra information på min fritid. Det jag vet är att vete är otroligt bra på att ta upp kadmium ur marken, och jag tror att även övriga sädesslag och potatis är det. Jag tror också, utan att egentligen ha kunskap nog att säga säkert, att jordar som är utarmade på nödvändiga spårelement (typ magnesium, selen, zink) är mer benägna att ge ifrån sig s.k. tungmetaller till grödan. Jordarna blir utaramde av konstgödsel, eftersom de inte innehåller spårelement i tillräcklig omfattning. Jag tror också att när vi sänker mullhalten i jorden, vilket sker om vi inte använder organiskt gödsel (t.ex. djurgödsel och rötslam) ökar också risken för att grödan tar upp "fel" saker. Men som sagt, det här är mest vad jag tror, men med det som grund kanske du själv har bättre förutsättningar att leta vidare. Om du gör det vill jag så klart veta allt!

Jag tror också att vår mänskliga påverkan gjort att vi hittar miljögifter i allt vi äter, och att det är otroligt viktigt att vi slutar tillföra gifter till kretsloppet. Att t.ex. tillföra fosfor via konstgödning är ett sätt att plocka in mer kadmium i systemet, så jag anser att vi måste begränsa detta, och i stället använda den fosfor som redan finns i kretsloppet. Ett sätt att göra det är att utnyttja den fina resursen som finns i rötslammet, och detta ska självklart ske under kontrollerade former (vilket jag anser att det gör i Sverige idag).

Jag tror också att vi har möjlighet att begränsa skadorna på kroppen av miljögifter genom att tillföra ordentligt av sånt kroppen behöver, och då pratar jag inte bara om protein och fett, utan även om vitaminer och spårelement (som brukar kallas mineraler i kost och kropp).
55
Svar på kommentar #47 av Tuva
Anna Delin
13 januari 2013 1
Här finns ett intressant analys av co2-belastningen från gräsbetande kött- och mjölkdjur.

http://cornucopia.cornubot.se/2012/03/radda-klimatet-at-mer-kott-och-...

Från Forskning & Framsteg:

"I en annan rapport från 2011 konstaterade Jordbruksverket att betesmark, som det även växer träd på, binder så pass mycket kol att det helt uppväger klimatpåverkan från nöt och lamm - utsläppen blir noll eller till och med negativa."

En länk till:

http://cornucopia.cornubot.se/2013/01/alternativ-till-eget-kott.html
56
Bets
13 januari 2013
Linna, du är inte ensam!!! Det finns MÅNGA som inte vill eller kan amma. Gå in här om du vill ha stöd eller hjälp (finns även på Facebook):
http://flaskmatningisverige.se/
57
Anna Delin
13 januari 2013
Bra länk om slammet och varför det inte är förenligt med ett långsiktigt hållbart kretslopp. Saken är inte alls trivial och de som kritiserar slamanvändningen verkar inte alls opålästa. Texten är visserligen något daterad, men grundproblemet kär exakt detsamma nu som när texten skrevs. I korthet går det ut på att vi har ett ohjälpligt systemfel i det att vi blandar svartvatten (urin, fekalier) med gråvatten (övrigt avloppsvatten) i våra avloppsnät.

http://www.safesoil.com/qa.htm

Svar: #58
58
Svar på kommentar #57 av Anna Delin
Terese
13 januari 2013 3
Det skulle ta mig timmar, kanske dagar, att bemöta den länken, och att kolla upp de siffror, som jag i åtminstone ett fall såg har 20 år på nacken. Det har hänt en hel del i min bransch sedan dess...

Men lite kort:
Det finns betydligt mer näring i slam än 1%
Att lägga om till urinseparering i stor skala tar lååång tid, och kostar mycket pengar. Vad ska vi göra under tiden? Dumpa fosfor, och använda konstgödning, och därmed föra in ännu mer kadmium i systemet? Att få avsättning för slammet som utfyllnadsmaterial är ett enormt resursslöseri, och strider mot det nationella miljömålet om fosforåterföring.
Det finns inga föroreningar som uppkommer i reningsverken, de uppkommer i samhället och det är där vi kan minska dem. Det som inte hamnar i slammet hamnar i stället i våra vattendrag, som sedan blr dricksvatten.

De argunent som används skulle kunna översättas i koldioxidtermer så här:
Vi ska inte elda med träflis i våra värmeverk, eftersom det trots fantastisk rening av rökgaserna ändå sker utsläpp av luftföroreningar, och det dessutom bildas koldioxid, även om det inte är fossilt. Nej, vi förbjuder det. Och im
porterar energin från andra länder, och låtsas inte om att det då produceras med kolkraft och kärnkraft. Så kan vi i Sverige blunda för de verkliga problemen.

(Jag är lite trött, och kan inte riktigt hålla tråden för en argumentation, men vill uppmana alla att aldrig, aldrig bara lyssna på den ena sidans argument, inte ens om den ena sidan är jag, och mina argument är bra! :) )

Svar: #60
59
Gunnar Lindgren
14 januari 2013 1
Det svenska jordbruket sprider stora mängder slam på

odlingsmarken, som är kraftigt förorenad med tungmetaller.

Det är främst ett företag som skall klandras - Lantmännen.

De är medlem av slamföretaget Revaq och tar emot slamodlad

spannmål.
Den svenska åkermarken blir alltmer förorenad av

tungmetaller genom slamspridningen.
Småbarnsföräldrar bör vända sig till främst Lantmännen, men

också Semper, Nestle m fl att kräva att slamspridningen

upphör snarast. Detta krav ställer också

Naturskyddsföreningen.

Var kommer tungmetallerna i barnmat ifrån? Vilket

gödselmedel tillför mest kadmium, arsenik och bly?
Jan Eriksson vid Lantbruksuniversitet anger (SNV Rapport

5148) hur mycket som tillförs med slam respektive den

vanligaste konstgödseln NPK per hektar vid samma

fosforgiva:
Kadmium: Slam 1 gram och NPK 0,03 gram samt luftnedfall

0,39 gram.
Arsenik: Slam 3,8 gram och NPK 0,34 gram samt luftnedfall

1,8 gram.
Bly: Slam 30 gram och NPK 0,24 gram samt luftnedfall 17

gram.
Slammet tillför cirka 100 ggr mer bly och cirka 30 ggr mer

kadmium och cirka 10 ggr mer arsenik än konstgödsel.
Småbarnsföräldrar måste se till att slamspridningen avbryts

omedelbart.

Svar: #61
60
Svar på kommentar #58 av Terese
A F - ursprungsliv.nu
14 januari 2013
Tack för att du bidrar med ett annat perspektiv på rötslammet, det är alltid intressant med en ny vinkel på sådant man trodde att man visste.

Jag har också trott (och tror fortfarande) att rötslammet är en bov, delvis på grund av den här artikeln i DN, där man bla hänvisar till att kemikalieinspektionen 2011 kritiserat användningen av slammet.

http://www.dn.se/ekonomi/varning-for-kadmium-i-mjol

Men jag är absolut ingen expert på området, och jag har ingen aning om det är problemet i barnmatsfallet.
61
Svar på kommentar #59 av Gunnar Lindgren
Lena Olovsson
14 januari 2013
Tack Gunnar, för din kommentar! Jag bara satt och hoppades på att du skulle kommentera och balansera upp det hela när det gäller sakkunskapen om rötslam.
62
Svar på kommentar #20 av Naturist
Lena Olovsson
14 januari 2013
Bröstmjölk innehåller laurinsyra som är bakterie- och virushämmande.
Laurinsyra finns också i kokosfett.

Ett bra tips är alltså att tillföra kokosfett i bröstmjölksersättningen äggmjölk (ägg-smör-vatten).
63
Terese
14 januari 2013 2
Slam är förorenat av metaller, så långt är jag med. Men att hänga ut Lantmännen (som är en aktör i utvecklingen av certifieringssystemet REVAQ) i detta sammanhang är så klart felaktigt, vilket du också borde veta, Gunnar Lindgren. Som vi kan se i detta klargörande från Lantmännen används inget slam alls på Kungsörnens mjöl, därmed inte heller på barnmat, vilket väl bör friskriva slammet från skulden i detta fall, kan jag tycka.
http://lantmannen.com/sv/press--media/blogg/121/claes-johansson/364/k...

Den svenska åkermarken får ett tillskott av metaller och andra spårelement från slammet, och det tillskottet är i många fall större än det från konstgödsel - med den goda kvalitet på konstgödsel som vi har idag (den kommer sannolikt att försämras i framtiden, medan kvaliteten på det slam som REVAQ-certifieras kommer att förbättras). Men det stora tillskottet av kadmium, arsenik och bly till den svenska åkermarken under 1900-talet kommer från atmosfäriskt nedfall (alltså från luften), och i liten omfattning från slam, som ju också tidigare hållit en avsevärt sämre kvalitet än det slam som tillåts användas i modern tid. Som ett exempel kan vi ju nämna att ca 150 g kadmium/hektar deponerats från luften under 1900-talet, medan ca 4 g/hektar tillförts med slam. Ett slam som alltså tidigare haft avsevärt högre kadmiumhalter än det slam som produceras idag. Att tro att vi löser problemet med höga halter av skadliga metaller i den mat vi äter genom att stoppa slamspridningen är därför en aning naivt.

Läs gärna mer i följande länk, med klargörande om slamspridning, fosforbrist och metaller i åkermarken: http://www.svensktvatten.se/Documents/Kategorier/Avlopp%20och%20milj%...

Det kan ju också vara intressant med lite ytterligare jämförelser av de siffror du helt korrekt anger som metallinnehåll i slam och NPK-gödsel.

Kadmium: I åkermarken finns redan idag 490 g/hektar åkerjord, tillförseln blir med slam maximalt 0,75 g/hektar och år (eftersom det finns gränsvärden för tillförsel av kadmium, och halterna i slammet har nedåtgående trend), med NPK 0,03 gram (kommer sannolikt att öka med tiden eftersom den renaste produkten minskar i brytvärd form) samt luftnedfall 0,39 gram, och med gödselmedlet P20 0,37 g (kommer sannolikt att öka med tiden eftersom den renaste produkten minskar i brytvärd form).

Arsenik: I åkermarken finns redan idag 12 000 g/hektar åkerjord, tillförseln blir med slam blir 3,8 gram (men kommer att minska med tiden då slamkvaliteten ökar) och NPK 0,34 gram (kommer sannolikt att öka med tiden eftersom den renaste produkten minskar i brytvärd form) samt luftnedfall 1,8 gram, och med gödselmedlet P20 0,77 g (kommer sannolikt att öka med tiden eftersom den renaste produkten minskar i brytvärd form).

Bly: I åkermarken finns redan idag 55 000 g/hektar åkerjord, tillförseln blir med slam 30 gram (men kommer att minska med tiden då slamkvaliteten ökar) och NPK 0,24 (kommer sannolikt att öka med tiden eftersom den renaste produkten minskar i brytvärd form) gram samt luftnedfall 17 gram, och med gödselmedlet P20 0,58 g (kommer sannolikt att öka med tiden eftersom den renaste produkten minskar i brytvärd form).

Det kan också nämnas att de flesta spårelement har högre halter i slam än i konstgödning, men att det också finns en handfull ämnen som har högre halter i konstgödningen (Eu, Gd, Sm, Tb och Y). Och när när det gäller t.ex. zink och selen, som är viktiga spårelement i livsmedelsproduktion och kost, får vi ett bra tillskott via slammet, vilket vi inte får från konstgödsel, och därför kan behöva tillsätta detta separat, med allt vad det innebär i miljöpåverkan vid framställning och spridning.

Metallinnehållet i slammet kommer alltså att minska, medan vi kan förvänta oss det motsatta i konstgödsel. Lika lite som det är ett vettigt argument att förbjuda mat för att det innehåller gifter är det ett vettigt argument att förbjuda slamspridning för att det innehåller gifter. Vi har idag ett fantastiskt system för kvalitetskontroll och arbete för kvalitetsförbättringar av slammet, ett slam som innehåller fosfor och andra ämnen våra jordar så väl behöver om vi ska kunna producera mat på det sätt vi gör i dag.

Att debattera slamfrågan är i många fall som att debattera kostfrågor. "Experter" som använder gamla, felaktiga argument och skrämselpropaganda, och inte tar till sig relevant kunskap å ena sidan, framåtsträvande och kunskapssökande människor som vill förbättra situtionen å andra sidan.

Jag är förresten småbarnsförälder med ytterigare en liten i magen, och det är just därför jag tycker det här är så oerhört viktigt!!!

Svar: #65
64
Svar på kommentar #20 av Naturist
A F - ursprungsliv.nu
14 januari 2013 2
Jag tror ju att mjölkersättningen är ganska bra. Visst är det inte bröstmjölk, men den är rätt så lik i sammansättningen. Kritiken här är ju mot välling och gröt.

Om jag av någon anledning inte kunde amma så skulle jag ju ge modersmjölksersättning tusen gånger hellre än äggmjölk. Över huvud taget tycker jag att det är värt att fundera på att bröstmjölk innehåller 35-40 E% kolhydrater, och att det sannolikt inte är lämpligt med LCHF-kost till små barn.
65
Svar på kommentar #63 av Terese
Anna Delin
14 januari 2013
Det jag tyckte var intressant i länken jag postade var uppgiften om att det är själva rörledningarna som bidrar med en stor del av de oönskade metalljonerna i slammet. Det är därför slammet har så högt innehåll av dessa i förhållande till fosforinnehållet (och annat önskvärt). Eftersom rörledningarna är ungefär desamma nu som 1990-talet och vi bajsar och kissar ungefär lika mycket nu som då (per person) så drog jag slutsatsen att siffrorna inte borde vara alltför annorlunda nu.

Nedfallet från luften har, helt korrekt, varit den historiskt största källan. Situationen där har dock förbättrats avsevärt vad jag förstår.

Naturligtvis borde mänskligt gödsel återföras i näringskedjan, men det verkar som att nuvarande lösning (slammet läggs på matjorden) fungerar för dåligt och i långa loppet kommer att ge allvarliga problem med anrikning av tungmetaller. Vårt vattenledningssystem är helt enkelt inte designat för ändamålet. Visst kan förbättrad rening få ner halterna, men det skjuter bara problemet framåt i tiden en bit och tar inte bort problemet. Att använda mer konstgödsel är naturligtvis inte heller någon godtagbar lösning på problemet. Det kvalar ju inte ens in som hållbar utveckling eftersom konstgödsel är en ändlig resurs.

Torrdass till alla med andra ord! Kommer folk att acceptera det?
66
Lisa
15 januari 2013
Andreas! jag undrar var din lilla tjej får att äta när hon vaknar och är hungrig mitt i natten, eller när hon är jättehungrig men fortfarande för trött för att äta på morgonen? Hon kanske ammas fortfarande? Jag vill inte ge min lilla tjej välling, men har inget bra alternativ för ovan nämnda tillfällen. har inte kunnat amma sedan hon var 4 månader... och när jag läser detta blir jag ännu med avig mot produkten...

någon annan som har något tips?

Svar: #68, #71
67
Ida
15 januari 2013
Lisa (66): Kan du inte ge henne lite varm mjölk med vispgrädde? Vi brukar blanda 50/50 till vår dotter (19 månader) som mellanmål om det är bråttom. Tror hon brukar dricka en deciliter totalt då. (Fast det är nog inte så bra att ge på morgonen innan frukost för då brukar hon inte vara hungrig igen förrän vid lunch)

Annars är det bra att alltid ha kokta ägg, skinka och mild ost i tärningar i kylen. Avokado är en annan favorit. Vår dotter vill helst ha allt i små tärningar/bitar så att hon kan sitta och pilla med det i lugn och ro. Några rostade nötter utan salt brukar också vara populärt.

Och är hon för trött för att äta alls, då kanske det kan vara värt att vänta 15 minuter till hon piggnar till och bara erbjuda vatten till dess?

Hoppas att ni hittar något som passar er! (Och att det är fler som svarar dig för jag är själv nyfiken på vad andra ger sina barn som mellanmål)
68
Svar på kommentar #66 av Lisa
Ida
15 januari 2013 1
Lisa (66): Kan du inte ge henne lite varm mjölk med vispgrädde? Vi brukar blanda 50/50 till vår dotter (19 månader) som mellanmål om det är bråttom. Tror hon brukar dricka en deciliter totalt då. (Fast det är nog inte så bra att ge på morgonen innan frukost för då brukar hon inte vara hungrig igen förrän vid lunch)

Annars är det bra att alltid ha kokta ägg, skinka och mild ost i tärningar i kylen. Avokado är en annan favorit. Vår dotter vill helst ha allt i små tärningar/bitar så att hon kan sitta och pilla med det i lugn och ro. Några rostade nötter utan salt brukar också vara populärt.

Och är hon för trött för att äta alls, då kanske det kan vara värt att vänta 15 minuter till hon piggnar till och bara erbjuda vatten till dess?

Hoppas att ni hittar något som passar er! (Och att det är fler som svarar dig för jag är själv nyfiken på vad andra ger sina barn som mellanmål)

Svar: #69
69
Svar på kommentar #68 av Ida
Lisa
15 januari 2013
tack för tipset om gräddmjölk Ida! tänker bara att det inte är så mycket näring förutom fett i? Lillan (16 mån) gillar inte ägg, sällan avokado går ner. Nötter vågar jag inte ge henne ännu skinka och mild ost ska jag prova! :)
grejjen är att när hon är hungrig men trött skriker hon bara, och får hon inget att äta då så kan det hända att hon går i baklås och då funkar det inte med mat alls... :/ men tack för tipset, hoppas som du att fler skriver!

Svar: #70
70
Svar på kommentar #69 av Lisa
Ida
15 januari 2013
Nej det är ju helt rätt att det inte ersätter mat näringsmässigt, men det gör ju inte välling heller. Så som något som bara ska mätta mellan måltider tycker jag själv att det är toppen.
71
Svar på kommentar #66 av Lisa
A F - ursprungsliv.nu
15 januari 2013
Om man vill ha ett enkelt alternativ så är ju ersättning bättre än välling.

Men om hon är såpass stor som 16 månader och det inte rör sig om så stor del av hennes intag så funkar kanske vanlig mjölk eller äggmjölk (eller för den delen gräddmjölk) om du vill prova det?
72
Sara
16 januari 2013
Hej!
Vill inte heller ge min son gröt, välling men har svårt att hitta andra alternativ. Hade han inte varit mjölkallergisk hade tipsen ovan varit jättebra :-) avokade ska jag dock prova :-)

Finns det nån som har tips på mjölkfria alternativ till frukost, kvällsmat innan han äter vår mat.

Han är bara 5 månader och ska ammas ett bra tag till men han behöver få i sig mer mättande mat ibland.

Tack för tipset om kokosfett :-) ibland tänker man då inte. Funderade igår på vad han kunde få istället för rapsolja, såg att det var mkt omega 6 i den jag köpte. Tänkte inte på att skafferiet är fullt av Cocosa :-) :-)

Tack Kostdoktorn för underbar blogg!!

Svar: #73
73
Svar på kommentar #72 av Sara
A F - ursprungsliv.nu
16 januari 2013
Tråkigt med mjölkallergin.

Man kan ju göra hirsgröt eller bovetegröt, som kanske är bättre alternativ än "vanlig" gröt. Jag provade med hirsgröt, men det var ingen succé.

Mosad potatis och rotfrukter? Kokt köttfärs, fisk, lever? Mina små har älskat kycklinglever och kokt makrill. Och broccolimos, men det kanske kan vara känsligt när han bara är 5 månader. En sak i taget, lycka till!
74
Erik Ekholm
24 januari 2013 1
Bra info från Terese.

Men den här ironin gick inte riktigt hem hos mig:
"Vi ska inte elda med träflis i våra värmeverk, eftersom det trots fantastisk rening av rökgaserna ändå sker utsläpp av luftföroreningar, och det dessutom bildas koldioxid, även om det inte är fossilt. Nej, vi förbjuder det. Och importerar energin från andra länder, och låtsas inte om att det då produceras med kolkraft och kärnkraft."

Problemet med träflis är att det tas från skogar där det redan idag är brist på död ved, ekologiskt sett. Och trycket ökar på de få kvarvarande naturskogarna.

Sedan har jag inget emot kärnkraft. Mätt i CO2-utsläpp per kWh under en livscykel, kostnad per kWh och dödsfall per kWh står det sig bra i jämförelse med de flesta energislag. Ny kärnkraft är ändå bättre och när toriumreaktorer blir tillgängliga löses många problem med avfall och risker.

Som jag ser det är kärnkraft det minst dåliga alternativet.
75
Svar på kommentar #13 av Jenny
Klas
13 juli 2013
Jenny, att amma är ju vansinne om du ska undvika gifter i ditt barn. Alla kemikalier som anrikas i dig under hela ditt liv delar du med dig till ditt barn genom din mjölk. Unga barn får på så sätt ofta högre doser kemikalier i sig än sina föräldrar.. så att amma är inte ett sunt alternativ.
76
Jenni
12 januari 2014
Har nyss läst att man kan göra gröt till små som stora på skrädmjöl och det ska inte innehålla lika mkt gifter (har inte läst alla inlägg så kan hända att någon redan tagit upp det). Jag ska prova det till min 6-månaders bebis som är mjölkallergisk. För övrigt förstår jag inte varför man har soja i den mjölkfria gröten. Det ska ju inte mjölkallergiska barn äta iom risken att utveckla allergi för det också. Förstår inte heller varför det måste vara mjölkpulver i barngröter när inte mjölk heller rekommenderas till barn under 1 år.

1 2

Lämna en kommentar Avbryt svar

Äldre inlägg