Bly och arsenik i barnens gröt och välling!
Industriproducerad barngröt och välling från exempelvis Sempers och Nestle innehåller farligt höga nivåer av tungmetaller. Det slås fast i en ny stor analys från Testfakta:
- Testfakta: Tungmetallerna kvar i barnens gröt och välling
- DN: Tungmetallerna kvar i barngröten
- SVT: Tungmetaller i barngröt och välling
- HD: Tungmetaller i barnens gröt och välling
Nivåerna är höga nog att några få portioner om dagen ger barnen intag av arsenik eller bly som överstiger rekommenderade maxgränser. Så höga intag är statistiskt kopplade till lägre IQ. Med sedvanlig reservation för osäkerheten i statistiska undersökningar så kan tungmetallerna potentiellt tänkas skada hjärnans utveckling.
Jag är nu extra glad att Klara (16 månader) inte fått vare sig gröt eller välling. Detta eftersom mjölmat (som gröt och välling) är näringsfattig och fylld av onödigt snabbsmält stärkelse. Inte mycket att bygga en ny kropp och hjärna på. Det finns mycket bättre mat till barn. Och som bonus slipper man då tydligen farliga doser arsenik och bly.
Vad får dina barn att äta idag?
76 kommentarer
Värt att notera är att det mig veterligen inte finns någon svensk producent av barnmat som tar emot slam som gödning på grödorna, att anklaga slamgödsling för höga metallhalter i barnmat blir för mig därför obegripligt. Men det är förvisso lättare att angripa slammet än att ta ett ansvar för att inte låta föroreningar nå kretsloppet över huvud taget. För då måste vi ju, var och en av oss, tänka till och ta ansvar för allt vi hanterar i vardagen, som klädinköp, städprodukter, elektronik, kemikalier och framförallt mat.
nu låter det som att jag tror att det här med spannmålsprodukter endast är ett rön, det tror jag inte. men det är oerhört frustrerande att få nya fakta hela tiden om vad som är bäst att ge ditt barn. först ska du ge fardiglagad barngröt och välling, sen ska du göra det själv, sen ska du inte ge det alls! ska inte vi heller äta bröd, gröt, majs mm? jag blir lite lätt förvirrad av allting. det skapar en oro som säger att vad jag än ger kan jag aldrig vara helt säker på att jag ger rätt till mitt barn. man kanske missar något väsentligt
Jag tror också att vår mänskliga påverkan gjort att vi hittar miljögifter i allt vi äter, och att det är otroligt viktigt att vi slutar tillföra gifter till kretsloppet. Att t.ex. tillföra fosfor via konstgödning är ett sätt att plocka in mer kadmium i systemet, så jag anser att vi måste begränsa detta, och i stället använda den fosfor som redan finns i kretsloppet. Ett sätt att göra det är att utnyttja den fina resursen som finns i rötslammet, och detta ska självklart ske under kontrollerade former (vilket jag anser att det gör i Sverige idag).
Jag tror också att vi har möjlighet att begränsa skadorna på kroppen av miljögifter genom att tillföra ordentligt av sånt kroppen behöver, och då pratar jag inte bara om protein och fett, utan även om vitaminer och spårelement (som brukar kallas mineraler i kost och kropp).
http://cornucopia.cornubot.se/2012/03/radda-klimatet-at-mer-kott-och-...
Från Forskning & Framsteg:
"I en annan rapport från 2011 konstaterade Jordbruksverket att betesmark, som det även växer träd på, binder så pass mycket kol att det helt uppväger klimatpåverkan från nöt och lamm - utsläppen blir noll eller till och med negativa."
En länk till:
http://cornucopia.cornubot.se/2013/01/alternativ-till-eget-kott.html
http://flaskmatningisverige.se/
http://www.safesoil.com/qa.htm
Men lite kort:
Det finns betydligt mer näring i slam än 1%
Att lägga om till urinseparering i stor skala tar lååång tid, och kostar mycket pengar. Vad ska vi göra under tiden? Dumpa fosfor, och använda konstgödning, och därmed föra in ännu mer kadmium i systemet? Att få avsättning för slammet som utfyllnadsmaterial är ett enormt resursslöseri, och strider mot det nationella miljömålet om fosforåterföring.
Det finns inga föroreningar som uppkommer i reningsverken, de uppkommer i samhället och det är där vi kan minska dem. Det som inte hamnar i slammet hamnar i stället i våra vattendrag, som sedan blr dricksvatten.
De argunent som används skulle kunna översättas i koldioxidtermer så här:
Vi ska inte elda med träflis i våra värmeverk, eftersom det trots fantastisk rening av rökgaserna ändå sker utsläpp av luftföroreningar, och det dessutom bildas koldioxid, även om det inte är fossilt. Nej, vi förbjuder det. Och im
porterar energin från andra länder, och låtsas inte om att det då produceras med kolkraft och kärnkraft. Så kan vi i Sverige blunda för de verkliga problemen.
(Jag är lite trött, och kan inte riktigt hålla tråden för en argumentation, men vill uppmana alla att aldrig, aldrig bara lyssna på den ena sidans argument, inte ens om den ena sidan är jag, och mina argument är bra! :) )
odlingsmarken, som är kraftigt förorenad med tungmetaller.
Det är främst ett företag som skall klandras - Lantmännen.
De är medlem av slamföretaget Revaq och tar emot slamodlad
spannmål.
Den svenska åkermarken blir alltmer förorenad av
tungmetaller genom slamspridningen.
Småbarnsföräldrar bör vända sig till främst Lantmännen, men
också Semper, Nestle m fl att kräva att slamspridningen
upphör snarast. Detta krav ställer också
Naturskyddsföreningen.
Var kommer tungmetallerna i barnmat ifrån? Vilket
gödselmedel tillför mest kadmium, arsenik och bly?
Jan Eriksson vid Lantbruksuniversitet anger (SNV Rapport
5148) hur mycket som tillförs med slam respektive den
vanligaste konstgödseln NPK per hektar vid samma
fosforgiva:
Kadmium: Slam 1 gram och NPK 0,03 gram samt luftnedfall
0,39 gram.
Arsenik: Slam 3,8 gram och NPK 0,34 gram samt luftnedfall
1,8 gram.
Bly: Slam 30 gram och NPK 0,24 gram samt luftnedfall 17
gram.
Slammet tillför cirka 100 ggr mer bly och cirka 30 ggr mer
kadmium och cirka 10 ggr mer arsenik än konstgödsel.
Småbarnsföräldrar måste se till att slamspridningen avbryts
omedelbart.
Jag har också trott (och tror fortfarande) att rötslammet är en bov, delvis på grund av den här artikeln i DN, där man bla hänvisar till att kemikalieinspektionen 2011 kritiserat användningen av slammet.
http://www.dn.se/ekonomi/varning-for-kadmium-i-mjol
Men jag är absolut ingen expert på området, och jag har ingen aning om det är problemet i barnmatsfallet.
Laurinsyra finns också i kokosfett.
Ett bra tips är alltså att tillföra kokosfett i bröstmjölksersättningen äggmjölk (ägg-smör-vatten).
http://lantmannen.com/sv/press--media/blogg/121/claes-johansson/364/k...
Den svenska åkermarken får ett tillskott av metaller och andra spårelement från slammet, och det tillskottet är i många fall större än det från konstgödsel - med den goda kvalitet på konstgödsel som vi har idag (den kommer sannolikt att försämras i framtiden, medan kvaliteten på det slam som REVAQ-certifieras kommer att förbättras). Men det stora tillskottet av kadmium, arsenik och bly till den svenska åkermarken under 1900-talet kommer från atmosfäriskt nedfall (alltså från luften), och i liten omfattning från slam, som ju också tidigare hållit en avsevärt sämre kvalitet än det slam som tillåts användas i modern tid. Som ett exempel kan vi ju nämna att ca 150 g kadmium/hektar deponerats från luften under 1900-talet, medan ca 4 g/hektar tillförts med slam. Ett slam som alltså tidigare haft avsevärt högre kadmiumhalter än det slam som produceras idag. Att tro att vi löser problemet med höga halter av skadliga metaller i den mat vi äter genom att stoppa slamspridningen är därför en aning naivt.
Läs gärna mer i följande länk, med klargörande om slamspridning, fosforbrist och metaller i åkermarken: http://www.svensktvatten.se/Documents/Kategorier/Avlopp%20och%20milj%...
Det kan ju också vara intressant med lite ytterligare jämförelser av de siffror du helt korrekt anger som metallinnehåll i slam och NPK-gödsel.
Kadmium: I åkermarken finns redan idag 490 g/hektar åkerjord, tillförseln blir med slam maximalt 0,75 g/hektar och år (eftersom det finns gränsvärden för tillförsel av kadmium, och halterna i slammet har nedåtgående trend), med NPK 0,03 gram (kommer sannolikt att öka med tiden eftersom den renaste produkten minskar i brytvärd form) samt luftnedfall 0,39 gram, och med gödselmedlet P20 0,37 g (kommer sannolikt att öka med tiden eftersom den renaste produkten minskar i brytvärd form).
Arsenik: I åkermarken finns redan idag 12 000 g/hektar åkerjord, tillförseln blir med slam blir 3,8 gram (men kommer att minska med tiden då slamkvaliteten ökar) och NPK 0,34 gram (kommer sannolikt att öka med tiden eftersom den renaste produkten minskar i brytvärd form) samt luftnedfall 1,8 gram, och med gödselmedlet P20 0,77 g (kommer sannolikt att öka med tiden eftersom den renaste produkten minskar i brytvärd form).
Bly: I åkermarken finns redan idag 55 000 g/hektar åkerjord, tillförseln blir med slam 30 gram (men kommer att minska med tiden då slamkvaliteten ökar) och NPK 0,24 (kommer sannolikt att öka med tiden eftersom den renaste produkten minskar i brytvärd form) gram samt luftnedfall 17 gram, och med gödselmedlet P20 0,58 g (kommer sannolikt att öka med tiden eftersom den renaste produkten minskar i brytvärd form).
Det kan också nämnas att de flesta spårelement har högre halter i slam än i konstgödning, men att det också finns en handfull ämnen som har högre halter i konstgödningen (Eu, Gd, Sm, Tb och Y). Och när när det gäller t.ex. zink och selen, som är viktiga spårelement i livsmedelsproduktion och kost, får vi ett bra tillskott via slammet, vilket vi inte får från konstgödsel, och därför kan behöva tillsätta detta separat, med allt vad det innebär i miljöpåverkan vid framställning och spridning.
Metallinnehållet i slammet kommer alltså att minska, medan vi kan förvänta oss det motsatta i konstgödsel. Lika lite som det är ett vettigt argument att förbjuda mat för att det innehåller gifter är det ett vettigt argument att förbjuda slamspridning för att det innehåller gifter. Vi har idag ett fantastiskt system för kvalitetskontroll och arbete för kvalitetsförbättringar av slammet, ett slam som innehåller fosfor och andra ämnen våra jordar så väl behöver om vi ska kunna producera mat på det sätt vi gör i dag.
Att debattera slamfrågan är i många fall som att debattera kostfrågor. "Experter" som använder gamla, felaktiga argument och skrämselpropaganda, och inte tar till sig relevant kunskap å ena sidan, framåtsträvande och kunskapssökande människor som vill förbättra situtionen å andra sidan.
Jag är förresten småbarnsförälder med ytterigare en liten i magen, och det är just därför jag tycker det här är så oerhört viktigt!!!
Om jag av någon anledning inte kunde amma så skulle jag ju ge modersmjölksersättning tusen gånger hellre än äggmjölk. Över huvud taget tycker jag att det är värt att fundera på att bröstmjölk innehåller 35-40 E% kolhydrater, och att det sannolikt inte är lämpligt med LCHF-kost till små barn.
Nedfallet från luften har, helt korrekt, varit den historiskt största källan. Situationen där har dock förbättrats avsevärt vad jag förstår.
Naturligtvis borde mänskligt gödsel återföras i näringskedjan, men det verkar som att nuvarande lösning (slammet läggs på matjorden) fungerar för dåligt och i långa loppet kommer att ge allvarliga problem med anrikning av tungmetaller. Vårt vattenledningssystem är helt enkelt inte designat för ändamålet. Visst kan förbättrad rening få ner halterna, men det skjuter bara problemet framåt i tiden en bit och tar inte bort problemet. Att använda mer konstgödsel är naturligtvis inte heller någon godtagbar lösning på problemet. Det kvalar ju inte ens in som hållbar utveckling eftersom konstgödsel är en ändlig resurs.
Torrdass till alla med andra ord! Kommer folk att acceptera det?
någon annan som har något tips?
Annars är det bra att alltid ha kokta ägg, skinka och mild ost i tärningar i kylen. Avokado är en annan favorit. Vår dotter vill helst ha allt i små tärningar/bitar så att hon kan sitta och pilla med det i lugn och ro. Några rostade nötter utan salt brukar också vara populärt.
Och är hon för trött för att äta alls, då kanske det kan vara värt att vänta 15 minuter till hon piggnar till och bara erbjuda vatten till dess?
Hoppas att ni hittar något som passar er! (Och att det är fler som svarar dig för jag är själv nyfiken på vad andra ger sina barn som mellanmål)
Annars är det bra att alltid ha kokta ägg, skinka och mild ost i tärningar i kylen. Avokado är en annan favorit. Vår dotter vill helst ha allt i små tärningar/bitar så att hon kan sitta och pilla med det i lugn och ro. Några rostade nötter utan salt brukar också vara populärt.
Och är hon för trött för att äta alls, då kanske det kan vara värt att vänta 15 minuter till hon piggnar till och bara erbjuda vatten till dess?
Hoppas att ni hittar något som passar er! (Och att det är fler som svarar dig för jag är själv nyfiken på vad andra ger sina barn som mellanmål)
grejjen är att när hon är hungrig men trött skriker hon bara, och får hon inget att äta då så kan det hända att hon går i baklås och då funkar det inte med mat alls... :/ men tack för tipset, hoppas som du att fler skriver!
Men om hon är såpass stor som 16 månader och det inte rör sig om så stor del av hennes intag så funkar kanske vanlig mjölk eller äggmjölk (eller för den delen gräddmjölk) om du vill prova det?
Vill inte heller ge min son gröt, välling men har svårt att hitta andra alternativ. Hade han inte varit mjölkallergisk hade tipsen ovan varit jättebra :-) avokade ska jag dock prova :-)
Finns det nån som har tips på mjölkfria alternativ till frukost, kvällsmat innan han äter vår mat.
Han är bara 5 månader och ska ammas ett bra tag till men han behöver få i sig mer mättande mat ibland.
Tack för tipset om kokosfett :-) ibland tänker man då inte. Funderade igår på vad han kunde få istället för rapsolja, såg att det var mkt omega 6 i den jag köpte. Tänkte inte på att skafferiet är fullt av Cocosa :-) :-)
Tack Kostdoktorn för underbar blogg!!
Man kan ju göra hirsgröt eller bovetegröt, som kanske är bättre alternativ än "vanlig" gröt. Jag provade med hirsgröt, men det var ingen succé.
Mosad potatis och rotfrukter? Kokt köttfärs, fisk, lever? Mina små har älskat kycklinglever och kokt makrill. Och broccolimos, men det kanske kan vara känsligt när han bara är 5 månader. En sak i taget, lycka till!
Men den här ironin gick inte riktigt hem hos mig:
"Vi ska inte elda med träflis i våra värmeverk, eftersom det trots fantastisk rening av rökgaserna ändå sker utsläpp av luftföroreningar, och det dessutom bildas koldioxid, även om det inte är fossilt. Nej, vi förbjuder det. Och importerar energin från andra länder, och låtsas inte om att det då produceras med kolkraft och kärnkraft."
Problemet med träflis är att det tas från skogar där det redan idag är brist på död ved, ekologiskt sett. Och trycket ökar på de få kvarvarande naturskogarna.
Sedan har jag inget emot kärnkraft. Mätt i CO2-utsläpp per kWh under en livscykel, kostnad per kWh och dödsfall per kWh står det sig bra i jämförelse med de flesta energislag. Ny kärnkraft är ändå bättre och när toriumreaktorer blir tillgängliga löses många problem med avfall och risker.
Som jag ser det är kärnkraft det minst dåliga alternativet.