Ny LCHF-kokbok. Eller?

DavidssonUlrika Davidsson, kostrådgivare som skrivit massor av GI-kokböcker med Ola Lauritzon, kommer snart med en LCHF-kokbok.

Men är det LCHF? På omslaget ses bara mängder av grönsaker med ett par rädda laxbitar. Är Davidsson fettskrämd undrar jag? Det blir intressant att se det slutliga resultatet. Du kan följa utvecklingen, kommentera och få recept via bokens Facebook-sida.

Tidigare av Davidsson: GI Gourmet (nästan som LCHF)

1 2 3 4 5 6

268 kommentarer

  1. Jag tycker man får ha respekt för att människor kan tänka själva, om någon finner att de inte kan begränsa sitt intag av finncrisp (eller whatever) till rimliga mängder, så är det väl bara att sluta? Många glömmer att det är en dosfråga.

    Dr Dahlqvist, Kostdoktorn och alla andra kan ju inte säga exakt vad var och en ska äta, lite måste man väl bidra med själv också. Detta då i form av självexperiment som går ut på att se vad som funkar, vad som inte funkar och vad som är ett långsiktigt sätt att äta för en själv ....

  2. My
    Något som jag märkt skrämmer bort (okunniga) människor i ens omgivining är detta vLCHF, att människor "enbart lever på smör och kött" och inte ens kan ta sig en kopp kaffe utan att läsa in ett för högt kolhydratsvärde i det, DETTA skrämmer bort fler nybörjare än Dr Dahlkvist. Absolut det man vanligtvis får försvara när LCHF kommer på tal (de hånskrattande anser kosten vara galenskap av rabiata människor med kolhydratsskräck/fixering (ja precis DET har jag mött många ggr när LCHF kommit på tal). Är just när man visar upp hennes brochyr då de förstår bättre och kan se helheten så tack och lov att LCHF inte är exakt mall att följa. Självklart kan alltid info förtydligas men de flesta har inga problem att tolka denna brochyr då det tydligt står vad man kan äta mycket av, vad man kan äta ibland och vad man ska undvika. Tycker det är mycket bra att Dr Dahlkvist "springer hem till sig och gnäller", det gör att debatten kan breddas och alla åsikter kan ventileras utan div påhopp. Finns ju inget monopol på diskussionen och när den dessutom nu plösligt rör just henne så får hon väl ta detta vart hon vill.
  3. Lund
    Patrik #151

    Det är just detta som du beskriver nedan -- som människor sällan kan. "bara sluta".
    Förstår man inte att för vissa, så går det inte att sluta förrän fatet/paketet är tomt och magen så överfylld att kräkning är nära - antingen spontan eller farmprovocerad, då blir diskussionen lätt stympad.

    "Jag tycker man får ha respekt för att människor kan tänka själva, om någon finner att de inte kan begränsa sitt intag av finncrisp (eller whatever) till rimliga mängder, så är det väl bara att sluta? Många glömmer att det är en dosfråga."

  4. Lund, vi får inte glömma att det stora problemet är den officiella rekommendationen om fettsnål och kolhydratrik kost. Om den stora massan förstår att naturligt fett inte är farligt, och att det inte är farligt att minimera kolhydraterna, så kan de våga äta mindre kolhydrater och mera fett.
    De som visar sig vara sockerberoende kan sedan gå vidare från mitt kostprogram till SSS, och sedan vidare till KBT, sockerberoendeterapeuter mm.
  5. My
    #153, öser man på smör och pålägg på varje finn crisp så äter man nog väldigt sällan upp hela paketet. Visst det finns naturligtvis någon som gör det men så är det ju alltid. Vilken rådgiving man än ger så finns det människor som "faller igenom" så är det bara. Vore intressant med en utvärdering av vad som fick människor att välja just LCHF från början, de människor jag känner har nog till i alla fall 90% gjort det efter att läst in sig på just Dr Dahlkvist kostråd och sedan ev gått vidare därefrån om behovet funnits.
  6. Lund
    My, det finns mängder med människor utan stoppknapp=mättnadskänsla saknas.
    En del av dessa är utan tvekan "begivna" på socker/kolhydrater: Jag tror inte att en terapi mot sockersug fungerar fullt ut, om man inte minskar på kolhydraterna först eller samtigt med terapin. Att tro att det bara är en störning i mekanismen känsla --> äta är alltför freudiansk. Inte logiskt.

    Det finns ganska många av oss som ätit lågkolhydrat långt innan begreppet LCHF (av Mats Forsenberg, inte myntat i amerikansk eller engelsk litteratur) också långt innan Annika stäldde sig på barrikaderna. Den frågan har funnits i nån tråd på KIF, så du får väl leta där om du är nyfiken.

  7. Jag tog upp ditt kostprogram, Annika, som ett tydligt exempel vad som "bör" ätas eller inte ätas. Då det har blivit många tongångar mot all slags grönsaker på flera forum nu i sommar.
    I Kostguide för LCHF klargörs tydligt vilka födoämnen som är att föredra för viktnedgång.

    Jag åt också Finn Crisp eller en tunn skiva äkta surdegsbröd under en övergångsperiod, men max en om dagen. När jag sen upptäckte att jag mår ännu bättre helt utan gluten, så var det inte svårt att ta bort det brödet.

    Det är en enorm skillnad i mitt matintag idag, jämfört med innan föreläsningen med dig för 1½ år sen.
    Tack för att du öppnade mina och många andras ögon.
    Sen att jag utvecklat ett eget sätt att se på min mat, är väl bara en naturligt steg på vägen mot en bättre hälsa.
    Vi är ju alla tänkande varelser med ansvar för våra egna kroppar.

  8. My
    Ja det bästa är väl då att dela upp LCHF i 2 grupper då, en vLCHF (väldigt strikt för sjuk, kolhydratsmissbrukare osv) och ha en annan LCHF för friska människor som vi dra nyttan av denna kost och vet/känner sin kropp så bra att de kan prova sig fram vad de kan äta och inte. Behovet finns uppenbarligen för båda grupperna och inget ska väl behöva emotsäga det andra. Att alltid omnämna den mer strikta formen för vLCHF vore ju ett praktiskt steg på vägen när man ska söka info som passar ens behov bäst. I slutänden är det ju den enskilde individens val oavsett om det sen blir rätt eller fel, skillnad vore ju om vården gjorde detta beslut men så långt har vi ännu inte kommit på de flesta ställen i landet.
  9. My, Jag kan tänka mig att nämna vLCHF i mitt kostprogram. Vilken är den bästa länken till vLCHF?
  10. Fia #147, Det är intressant att du, som är så kritisk till mitt kostprogram, inte sysslar med att sprida det hälsobringande LCHF-budskapet själv.
    Jag undrar om det är typiskt: Att de mest högljudda kritikerna inte själva är aktiva i arbetet? Hur är det med Kattmoster, tycker du att det går bra att gå ut till allmänheten i stort med strikt LCHF-budskap?
  11. Yo
    Annika

    Ju längre jag håller på att läsa in mig på lågkolhydratkost, dess effekter och mekanismer, desto mer förstår jag hur invecklat det kan bli.

    Jag undviker i det längsta att ge råd till folk omkring mig, eftersom korta generaliseringar kan feltolkas och ev. göra mer skada än nytta. De jag ger råd till är så nära att jag kan svara på frågor och följa upp.

    För egen del räknar jag inte kolhydrater längre, däremot har jag infört en nolltolerans mot alla spannmål. Kanske är det den positiva effekten av det som alla vLCHF-ätare känner av? (dvs om man siktar på 0g så äter man naturligtvis inget spannmål)

  12. patrik
    Lund #153, jag tror människor kan väldigt mycket, bara man ger dom chansen. ... men om man inte kan begränsa sitt kolhydratintag så har man ett beroende som påminner mycket om alkoholism. I sådana fall får man antingen

    1) avstå.
    2) reda ut under vilka förhållanden man inte kan begränsa sitt intag av kolhydrater.

    Personligen tycker jag livet är mycket enklare och roligare om man kan ansluta sig till 2), både när det gäller kolhydrater och alkohol.

  13. Kattmoster
    # 152

    Det är inget konstigt att folk blir skrämda av vLCHF men inte av Annikas diet. Det är ju en himmelsvid skillnad och Annikas är ju mycket mer tillåtande och därmed kanske roligare. Men - det diskussionen handlar om är inte det utan om alla som tror att de provar LCHF och misslyckas och sedan sprider detta om LCHF.

    "Tycker det är mycket bra att Dr Dahlkvist "springer hem till sig och gnäller", det gör att debatten kan breddas och alla åsikter kan ventileras utan div påhopp. Finns ju inget monopol på diskussionen och när den dessutom nu plösligt rör just henne så får hon väl ta detta vart hon vill."

    Det tycker du. Att hon använder en namngiven debattörs inlägg på sin egen sida där kommentarerna inte kan bemötas utan hennes godkännande. Och det utan att ens tala om här vad hon gjort. Nej du. Så gör man inte. Det är dålig netikett.

  14. Fia
    #160 "Så kritisk" är en stark överdrift, vilket du nog ser om du faktisk läst vad jag skrev tidigare. Jag påpekade att det blir många som missförstår det, vilket jag tycker är synd. Att man inte vill ut och "missionera" är ju heller inte riktigt samma sak som att man inte försöker hjälpa de man stöter på som får problem med det. Jag blir ledsen när jag stöter på de som missförstått i onödan, jag tycker LCHF är bra och vill inte att de ska dra felaktiga slutsatser och dömma bort det innan de faktiskt provat det med något de *tror* är t o m strikt LCHF men är fyllt med missförstånd.
    Du säger ju själv att tanken är att man kan äta t ex 1 eller 2 finn crisp och att du tänker dig ungefär 20-30 gram kolhydrater per dag. Tycker inte du själv då att det är tråkigt om många missförstår? Att de tror att 4-5 finn crisp och mjölk som måltidsdryck betyder att de fortfarande är "riktigt strikta" och att ju mer grädde de tillsätter i maten desto bättre äter de och att de kan lägga till "fusk" ovanpå det och fortfarande nå t ex viktminsknings resultat.

    Allt är här i världen inte personliga påhopp på dig, tänk tanken en liten stund att det kanske finns de som vill att du inte ska bli missförstådd i onödan. Men om du behandlar de som försöker komma med konstruktiv kritik för förbättring av något för att undvika missförstånd som om de hoppar på dig och ska "slå tillbaka", då är det inte troligt de försöker igen, då är det mer troligt det istället sprids förlöjligande kritik bakom ryggen som istället bara motarbetar.

    *Vore* jag aktiv att "missionera" eller vad man vill kalla det skulle jag vara *betydligt* mer kritisk och förbannad över sådant som missförstås och får för många att misslyckas helt i onödan över missförstånd. Nu gör det mig bara ledsen för deras skull.

  15. Kattmoster
    # 160

    Det är klart att det är lättare att gå ut med ett lättköpt budskap. Det är dock inte det diskussionen handlar om utan att så många luras att tro att de äter LCHF när de inte gör det. Fia har beskrivit detta mycket bra.

    Jag förstår önskan om att alla ska äta LCHF men den får aldrig leda till att man breddar kosten så in i vassen att den inte längre är LCHF (vi är inte där men jag ser varåt det börjar barka). Då har man inte vunnit någonting. Tvärtom har man förlorat. Och de som förlorat allra mest är de som faktiskt var beredda att äta LCHF men aldrig får veta vad det är. Och detta bara för att vi i vår iver att sprida kosten gör den hur liberal som helst. Därför måste vi vara vaksamma mot tendenser att dra iväg med LCHF. Vi måste också vara tydliga med vilka olika varianter som finns och tydliga med att många människor gör bäst i att låta bli t.ex. bröd, mjölkprodukter som är magrare än fullfet creme fraiche, frukt och grönsaker.

  16. Eftersom sockerberoende för många är lika besvärligt som alkoholism, så är OA ett bra ställe att få hjälp. Overeater Anonymous. De har grupper i många städer och kör samma program som AA.

    http://www.oasverige.org/

  17. Kattmoster
    # 164

    Instämmer helt.

  18. Tycker råden på Kostdoktorn och Annika Dahlqvist blogg är mer än godtagbara. För den stora massan. Men är samtidigt orolig för en kommande uppsjö av liberaler med egna tolkningar kan urholka hela idén, skapar förvirring och en dag sitter vi där med nuvarande SLV kostråd- fast med lite mindre kolhydrater.
  19. Jag tänker så här: Kanske är det onödigt att vara så rädd för misstolkningar? Visst är det naturligt att vi vill skydda begreppet LCHF, vi som vet hur mycket det har betytt för oss själva. Men det är ingen "end of no return", det är en pågående, framåtskridande process.

    Måste vi inte låta människor få vakna, prova, lära sig, ifrågasätta och växa med kunskapen så som vi själva gjort? De behöver kanske inte förses med den "rena sanningen" (vilken den nu än är) på silversked - utan kan klara av lite motstridiga budskap och tolkningar. Vissa försöker, misslyckas och ger upp, andra misslyckas men söker felkällan, andra lyckas meddetsamma.

    Till syvende och sist måste människor ta eget ansvar, både för sin kropp och för sin kunskap om den. Och i det långa loppet hyser jag en ganska stor tilltro till människors vilja, nyfikenhet och tänkande förmåga.

  20. Men samtidigt märker man en liten kursändring. Tidigare använde LCHF-debattörer diabetes, metabola syndromet och sockerberoende som bevis och viktiga slagträn i häftiga debatter med de då så totalitära och aggressiva skeptikerna. Som anklagade oss vara sekt eller bara idiotförklarade oss. De är nästan borta nu. Bara några få maniker eller andra psykiskt sjuka kvar som gillar slåss med väderkvarnar. Nu söker vi bli "main stream". Då finns det inte längre plats för trista beroendesjukdomar.
  21. Kattmoster #165, Jag uppfattar inte att vi har börjat barka någonstans. Mitt kostprogram är väsentligen samma sedan -05. Tvärtom har det mer och mer börjat talas om vLCHF som metod om man inte får tillräckliga vikt- och hälsovinster med mera liberal LCHF.
  22. Kattmoster och GvDB, Det är vi som har kommit med LCHF-begreppet. Varför skulle folk lyssna mindre till oss framöver? Det är ju bara att vi fortsätter att tala om vad vi tycker om kosten.
    När det kommer nya uttalanden från andra håll kommer människor att gå till våra bloggar för att se vad vi tycker om det.
  23. LCHF måste nog mer uppenbart gruppera sig. Kanske lite ironiskt eftersom vi på intet sätt är en homogen grupp... utan mest planlöst springer efter och hyllar den vi gillar mest för stunden. Mycket få har kontroll eller sjukdomsinsikt. Ännu färre har känsla för solidaritet. Precis som i övriga samhället.

    LCHF: För mig som är frisk

    LCHF: För mig som är fet

    LCHF: För mig som är sjuk

    Mer än tre grupper är bara förvirrande om man vänder sig till den stora massan.

  24. Leif T
    Annika - ditt kostprogram är alldeles utmärkt. Många följer det utan att vara insatta i mekanismerna bakom - och det funkar utmärkt. Men sen finns det människor som vill ha en djupare förståelse, men inte orkar skaffa och läsa hela böcker om LCHF. Där kommer er tidning, med 4 nummer per år in, - funkar utmärkt bra att ge till dom som vill veta lite mer (åtminstone de 2 första numren var riktigt upplysande - hoppas det fortsätter så). Så vad jag tror saknas är sammanfattningen på meknismerna bakom LCHF, dvs varför naturlig mat fungerar och vad som faktiskt sker i kroppen.

    Så - haffa Skaldeman, Andreas m fl och skriv ihop de 1-2 A4-sidor som behövs för att förklara det hela och bli den naturliga förlängningen av dina korta kostråd. Och inkludera även vad som händer om man "stretchar" kostråden åt olika håll. För som någon skrev tidigare - de flesta som börjar med LCHF börjar samtidigt en kunskapsresa där man succesivt lär sig mera, både på makronivå men även kring sin egen kropp och dess olika signaler. Med ökat välbefinnande ökar också intresset att lära mer.

  25. Kattmoster #163, Jag ber om ursäkt att jag åter har brutit mot en nätlag. Jag får skylla det på ålderdomligt oförstånd.
    Men du är välkommen att komma tilll min blogg också och diskutera. Om jag modererar bort dina kommentarer så kan du ju alltid gå till Kostdoktorn och klaga.
  26. Utmärkt idé, Leif T. Samtidigt som LCHF konceptets styrka ligger i att vi i princip "kan göra lite hur som helst", behöver vi ett samlande dekret från våra "tyngsta" förespråkare.
  27. Leif T, I min bloggmarginal har jag en länk i bloggmarginalen: 1c LCHF-metoden för hälsa och viktkontroll. Där har jag försökt göra en längre förklaring till mekanismerna vid LCHF. Men det är flera år sedan jag skrev texten. Den kan säkert revideras och uppdateras med viktiga saker. Tacksam för förslag.
    I min senaste bok: "Doktor Dahlqvists LCHF..." har jag försökt teckna ner det viktigaste från mitt LCHF-budskap.
    Doc har ju massor med information om LCHF-tänket på sin blogg, så han behöver nog inte något samarbete med mig om det. Han kommer också med sin bok om ett halvår.
    Skaldeman har sina böcker och LCHF-magasinet och hänvisar till dem.
  28. Therese #169: Håller med om nästan allt. Utom kanske just formuleringen:"Till syvende och sist måste människor ta eget ansvar". Den går bort om vi resonerar beroendeproblematik. Å ena sidan spelar, dricker vi alkohol och förlustar oss med socker. Å andra sidan negligerar vi eller fördömer dem som inte klarar det..Socker är socialt accepterat och ses inte som beroendeframkallande eller som drog av samhället. Vilket är helt fel. Livsmedelsindustrin förser regelmässigt vår föda med socker helt öppet. För att inte tala om allt dolt socker.
  29. My
    Låter som om alla som äter enligt Annika Dahlqvist rekommendationer misslyckas. det är helt FEL, vet många som är supernöjda just med de råd hon ger, de mår utmärkt och går ner i vikt. Vill man misstolka något till sin egen sk "fördel" så går nog detta med alla typer av kostråd. Men att dela upp LCHF i åtminstone 2 grupper vore då utmärkt, på köpet slipper man alla dessa agressiva ofruksamma debatter sinsemellan som absolut inte leder till någonting utom splittring, frustration och hånskratt utifrån. Bättre att ena sig i 2 "läger" i så fall och mobilisera sig. Tjafset överallt är ett bra mycket större hot mot LCHF än vad Annika Dahlkvist råd är! Denna blogg Ankdammen är väl ett tydligt bevis på detta...
  30. Ninnan
    Jag tycker "tjafset" är väldigt lärorikt.
  31. A D: På tal om din bloggmarginal. Hittar än i dag fantastiska råd av ren händelse. Är nog inte ensam om mitt tunnelseende. Mitt råd: (Om du inte blir arg ;) ) Max fem (!) - kanske uppföljt med relaterade underkategorier. Om det är tekniskt möjligt.
  32. My: Tycker Dr Dahlqvist är helt oumbärlig och den som gjort mest för att LCHF nått ut i media och till den stora allmänheten. Utan henne hade det nästan inte funnits någon offentlig debatt. Hon har också tagit kampen när det blåst som mest. Men vi kan väl få diskutera små petitesser? Hade vi varit ett politiskt parti hade vi kanske fört dessa internt.
  33. My
    #181 Ja hade detta varit ett politiskt parti så hade detta nog slutat med partisplittring. Detta är meningsskiljaktigheter enda in på "kärnnivå" och då blir det sällan enat resultat i slutänden utan då mer fruktsamt om kärnfrågan får fortsätta utveckas fruktsamt och tydligt i 2 förgreningar istället så att fokusen fortsätter vara att nå ut till den breda massan för ökad folkhälsa. Gäller att få människor att välja bort dessa margariner, snabbmaten, tillsatserna och lightprodukterna och se att det finns alternativ som är tillfredställande för både kropp och själ.
  34. My#183: Jag ser inte detta som avgörande kärnfrågor. I stora drag är vi nog alla överens om de större riktlinjerna. Vi får inte låta de där "krispiga finnarna" komma och så splitter i vårt underbara förhållande. ;)
  35. GvDB:
    Att livsmedelsindustrin ohämmat tutar i socker eller andra sötningsmedel i snart när all mat är självklart både bedrägligt och ansvarslöst och jag håller med dig om att detta förfaringssätt ska motas med alla medel. Sedan står jag fast vid att beroende eller inte, var och en måste ta eget ansvar - till exempel genom att be om hjälp, vare sig det handlar om att fysiskt bryta ett beroende eller öka på kunskapen.

    Jag upplever också att allt fler, för att inte säga ganska många, vanliga människor börjat få upp ögonen för sockerberoendet. Jag möter inte alls lika många "förnekare" idag som för några år sedan, tack och lov. Så där tror jag (också) att vi är på rätt väg, även om man kunde önska att det gick fortare...

  36. My med flera, Jag känner egentligen inte att vi behöver ha så distinkta fraktioner. Det är ganska enkelt. De friska äter en liberal LCHF, de sockerberoende äter en vLCHF, och de friska, sjuka och överviktiga som vill testa sig fram provar ut vilken kolhydratrestriktion som gör det bästa för deras hälsa och vikt.
    Fast det kanske är bara jag som inte förstår hur ni menar.
  37. Ninnan, kommentar #180 - bra sagt! Ju mer det "tjafsas" i ämnet desto bättre. Det är så jag blev nyfiken på LCHF.

    Sårry, inlägget är OT som 17, fritt fram att radera isåf ;)

  38. Therese: Sjukdomsinsikt, även viljan och möjligheten att söka hjälp är ju något begränsad när det gäller personer med olika beroende. Annars hade du inte sett alkisar och pundare på gator och torg eller personer med godisdignande kundvagnar i snabbköpet. De hade "tagit sitt ansvar", packat sitt pick o pack och åkt på avgiftning.
  39. igilla
    Annika, tack för att du på din blogg skrev om denna debatt! Jag läste inte kommentarerna på doc:s blogg, har alla dina böcker och de flesta SSS och Litsfield mfl. Samlar sen många år på kokböcker och tyckte inte det var så intressant med denna bok.
    Fullkomligt otroligt att du blir påhoppad på detta sätt! Jag hittade din bloggbok på biblioteket i juli 2008, tänkte jag kan väl pröva, och till min stora häpnad rasade kilona snabbt. Då åt jag på kvällarna gorgonzola på Finn crisp, tills jag tänkte själv ( ja, Fia mfl, jag tror att vi är många som kan tänka själva ), det är ostarna jag vill ha och de går precis lika bra att äta utan crispen, de 20-30 kolisarna jag sparade kunde jag tex ibland äta litet potatis. Jag behövde crispen i början innan jag fann "my way". Första 10 kilona rasade ganska snabbt, de sista 10 har tagit betydligt längre tid, men jag har inte "avstått" utan mått bra. Hade inte klarat detta utan AD:s kostprogram, de flesta som skriver på KiF och är besvikna har ju möjlighet att gå in på AD:s och doc:s bloggar och läsa kloka råd.
    GvDBuske, om jag fortsatt med mina kvällscrispar, mot vem eller vilka hade jag visat SOLIDARITET genom att avstå dessa crispar. Trist att modeordet solidaritet smyger sig in i LCHF-debatten (eller ickedebatten), väntar bara på att någon känner sig kränkt.
    Smörälskare
  40. patrik
    #188, Goran van Den Buske, så är det säkerligen, och likafullt lär alkisar/pundare/etc inte kunna komma någonstans med sig själva förrän sjukdomsinsikten och viljan till förändring finns där. Kanske det också krävs att det händer något radikalt för att folk ska ifrågasätta sitt eget beteende, det är i sådana situationer som de är mottagliga för nya idéer och villiga till förändring. Exempel: BMI rusar mot 30, man kommer sällan ihåg festen man besökt etc etc ...
  41. GvDB: Håller fullständigt med dig. Men jag vet också hur fullständigt hopplöst det är att försöka hjälpa den som saknar sjukdomsinsikt. Håller med Patrik #190 där - ibland måste man nästan "hit rock bottom" för att förändring ska vara möjlig, dvs verkligheten måste stirra en rakt i ansiktet på ett så tydligt sätt att det inte längre går att förneka att något är väldigt fel. Alternativet är förstås tvångsavgiftning...
  42. Fia
    Verkar var riktigt svårt att läsa utan att generalisera för många och få att påpekandet att lite för många verkar missförstå och att en förtydling vore önskvärd till ett påstående att alla som läser de rekommendationerna äter fel. Det är en ganska milsvid skillnad.

    Eller att det är ett (lol?) påhopp på Annika? hur paranoid får man vara.

    Annika har ju skrivit vad hon menar, jag har påpekat att det verkar vara (alltför) många som nybörjare fattat fel och blivit besvikna. Hade de förstått vad som var avsikten så hade det inte blivit så tokigt.

    Men visst visst, det vore ju förskräckligt att förtydliga något, eller ens antyda att det kanske skulle kunna behövas - det är ju ett påhopp på Annika och korståg av kolhydratsskräck sekten som vill att alla ska äta nollkolhydrater ^^ absolut *roll eyes* geeze

    I vilket fall nog för mig, det är inte mitt problem lyckligtvis :)

  43. Igilla #189: Mja, solidaritet i detta fall kan vara hänsynstagande eller vilja till förståelse för andras problem eller sjukdomar. Inte nödvändigtvis att du personligen "solidariskt" avstår dina kvällsmackor eller ditt glas vin på fredagskvällen. F ö kan jag inte se hur du menar att Annika blir "påhoppad" för någon har avvikande åsikter i detaljfrågor..
  44. Fia #192, Jag har ju lovat att skriva in rekommendationen om högst 20-30 g kh i mitt kostprogram. Var menar du att jag vägrar ta till mig kritik?

    GvDB #188, Hur ska vi undanhålla de sockerberoende informationen om att det finns liberalare varianter av LCHF?

  45. Kattmoster
    # 192

    Den synnerligen angelägna diskussionen landar tyvärr alltid i detta. Frågan får inte ens väckas för då är det genast ett påhopp på Annika. Sakliga argument upplevs som kränkningar. Och folk som inte ens bemödar sig om att läsa vad som verkligen skrivs hejar på. Man blir trött.

  46. Lund
    Personligen har jag mycket svårt för att, för att inte säga helt omöjligt att hålla med om att 100 gram kolhydrater per dygn är en lågkolhydratkost.

    Resonerar man så, så har man SLV-idéerna i bakhuvudet. Endast med SLVs ca
    375 gram kh/dygn, så blir 100 gram/dygn i relation till dessa ca 60E% en slags lågkolhydrat.

  47. Therese o Patrik; Där är vi helt ense. Ett erkännande av Socialstyrelsen och möjlighet till diagnos skulle ju också kunna hjälpa många sockerberoende.
  48. My
    #186 Jag menar inte en total uppdelning utan en tydligare uppdelning när det gäller informationsflödet så att det är lättare att veta vilken "gren" som är vad. Som det är nu så blir det mer och mer en diffus soppa för utomstående. Tex en tydlig lättåtkomlig sida för vLCHF, lika lättåtkomlig som din blogg tex. Uppenbarligen går ju vissa åsikter isär och då är det ju bra om man kan klicka sig fram till info som får dem förtydligade på ett sakligt sätt.
  49. Fia
    #194 192 var ju inte så mycket riktad till just dig utan de uppenbara andra kommentarerna som säger det är påhopp på dig mm att ens föreslå något som kunde förtydliga vad du menar
  50. Anki.O
    Hos Viktväktarna är alla som en stor (hungrig) familj men här är det ett ständigt vasst debatterande... Är enigheten och harmonin som tyvärr fortfarande lockar en hel del dit och motsatsen som avskräcker en hel del från att komma hit. tyvärr!
1 2 3 4 5 6

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg