Ny analys: LCHF bäst för vikt och hälsovärden i längden!

LCHF

Vilken mat är bäst i längden för att gå ner i vikt och förbättra sina hälsovärden? Vissa säger: ät färre kalorier och gå hungrig. Andra säger: ät mindre kolhydrater.

Mängder av studier har under 2000-talet jämfört effekten av dessa två populära råd. Minst 18 studier av högsta klass har visat tydligt bäst viktresultat av lågkolhydratkost. Fett- och kalorisnål kost har inte vunnit någon jämförelse.

Nu kommer en ny analys som valt ut de 13 mest välgjorda och säkra långtidsstudierna och sammanfattar resultatet. Vinnare? Du gissade det nog. Samma som vanligt.

Verkligheten blir nu allt svårare för motståndare att förklara bort.

Jämförelsen

Analysen sammanfattar resultaten av alla långtidsstudier (minimum 1 år) som jämfört dessa råd:

  • LCHF-liknande mat (max 50 gram kolhydrater per dag) eller
  • Fett- och kalorisnål mat

Deltagarna skulle också slumpas till grupperna för att jämförelsen skulle bli rättvis och resultatet maximalt säkert. Man finner sammanlagt 13 långtidsstudier som uppfyller kraven. Analysen är en sammanvägning av resultatet från alla dessa studier.

Resultat på vikten

Råd om lågkolhydratkost gav i längden i genomsnitt statistiskt säkerställt mer viktnedgång. Segermarginalen var 0.91 kilo mer än hos gruppen som fick råd om fett- och kalorisnål mat.

Tre kommentarer till segermarginalens storlek:

1. Siffran är bara övertaget mot den andra gruppen, som också gick ner. Den totala viktminskningen är förstås större. Den anges inte här, men i en annan ny genomgång av studier på LCHF-liknande mat fann man i genomsnitt drygt sju kilo viktminskning av en period med råd om lågkolhydratkost.

2. Folk i studierna bor hemma och handlar, lagar och äter maten själva under ett år eller mer. I studien ger man bara råd om att följa olika sorters kost. Följsamheten till kostråd (oavsett typ) är i långa studier usla – de flesta faller snart tillbaka i gamla vanor. Detta minskar förstås effekten kraftigt.

Exempelvis viktminskningen på 7 kilo är genomsnittet för alla, medräknat personer som inte följde råden. Hur mycket de som följer råden går ner framgår inte, men det lär vara mer. Detsamma kan gälla skillnaden mellan grupperna.

3. LCHF-gruppen får i de flesta studierna äta sig mätta. Att de ändå går ner tydligt MER i vikt än de som ska räkna kalorier och gå hungriga är häftigt.

Resultat på hälsovärden

LCHF-grupperna fick i genomsnitt bättre blodfetter i form av lägre triglycerider och mer av det goda HDL-kolesterolet, två positiva förändringar som syns mer eller mindre tydligt i samtliga 13 ingående studier.

De fick också aningen högre LDL-kolesterol (vilket artikeln nämner kan uppvägas av att LDL-partiklarna blir större och fluffigare på lågkolhydratkost).

LCHF-grupperna fick i genomsnitt bättre blodtryck, statistiskt signifikant för det diastoliska trycket.

Sammanfattning

Råd om LCHF-liknande kost till överviktiga personer ger även i längden mer viktminskning och bättre hälsovärden än fett- och kalorisnål mat.

Dags för sjukvården att vakna?

Intressant nog kommer snart SBU:s svenska expertutredning om mat vid fetma. Jag har redan läst det preliminära arbetet som inte ännu är officiellt. Jag kan dock avslöja att SBU-utredningen tittar på ungefär samma studier på lågkolhydratkost som denna analys och de kommer förstås fram till liknande slutsatser.

Mot framtiden

Självklart kommer motståndare att försöka hitta ursäkter för att blunda även för denna undersökning. Men det spelar ingen roll. Det är bara en tidsfråga tills verkligheten kommer ifatt dem.

Det finns nu minst 18 RCT-studier och flera metaanalyser (på såväl kortare som längre tid) som finner bättre vikt och bättre hälsovärden med råd om LCHF. Det blir allt mer osannolikt att framtida studier kommer att peka åt något helt annat håll. Mycket troligare är att för varje år kommer allt fler studier att visa samma sak, med allt större säkerhet.

Som droppen urholkar stenen lär motståndet nötas bort. För att skynda på det ofrånkomliga kan vi skicka tvivlare länken till den nya analysen (se nedan). Sen kan fler överviktiga våga äta sig mätta och smala med riktig mat.

Studien

Den nya analysen (bara sammanfattningen är gratis):

Bueno NB, et al. Very-low-carbohydrate ketogenic diet v. low-fat diet for long-term weight loss: a meta-analysis of randomised controlled trials. Br J Nutr. 2013 May 7:1-10. [Epub ahead of print]

Tidigare

”Jag hade fel, du hade rätt”

Lågkolhydratkost bäst för överviktiga barn igen!

”Föråldrat” att varna för LCHF

LCHF till synes hälsosamt på alla vis

Vetenskapen och erfarenheten bakom LCHF

Lågkolhydratkost effektiv redan på 70-talet

Lågkolhydratkost vinner oavsett finansiering

Vegetarian: Atkins bäst för vikten

13 studier: Lågkolhydratkost bäst för vikt, blodfetter och blodtryck

4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

705 kommentarer

  1. MJ
    Men finns det öht något praktiskt behov av kcalräkning om man nu kan räkna så noga man kan och ändå hamna 35 000 kcal fel på ett par veckor?
    Jag räknade på fetsmarts blogg och han låg ju fel runt 50 000 kcal om året, trots att han hela tiden anpassar sina uträkningar till utfallet. Han rasade ju också i vikt på LCHF och gick sedan över till kcal-räkning och har efter det jojobantat i flera år.
  2. Alexander
    Skulle uppskattade om du visade var jag skrev det du anklagar mig för i det där inlägget.
  3. Alexander
    Mm, och vilket sätt som är mest vettigt är upp till var och en.

    Men hur definierar du isf den lagen? Och vad i den är skitsnack?

    Svar: #556
  4. Lasse1
    Antar att du då är undernärd, det är normalt att gå upp på LCHF om man är undernärd ;)
    Eller så kanske du har någon unik sjukdom/medecinskt tillstånd som förhindrar dig, vet för lite om dig för att utala mig.
    Svar: #660
  5. Lasse1
    ser ut som Sam blir smalare & smalare, hmm
    Det lustiga med er kalorinissar är att Sam helt plötsligt inte räknade fel när han började gå upp i vikt. (då gjorde han inga fel inte.)...

    Day 14, and I am 86.6kg before breakfast which is 0.7kg down from last night’s weigh in where I was 87.3kg making my mean for yesterday 86.65kg, which is 1.05kg up from my starting mean weight! According to the calorie formula I should be up by 4.5kg as I’m now in a 34,975 calorie surplus to 90.1kg from my starting mean weight of 85.6kg.
    My waist measurement this morning was 76cm which is 2cm down from my starting AM measurement. Last night I was 77cm giving me a mean waist of 76.25cm, which is 3.25cm down from the start!?

  6. MJ
    På samma sätt som alla kcal-troende har definierat den tills helt nyligen.

    Googlar man t.ex. på "kcal in kcal ut" så hittar man massor av t.ex. sånt här:
    http://www.kolozzeum.com/forum/archive/index.php/t-153007.html
    (Där man får lära sig att det är jätteenkelt att räkna ut och att man kan mäta i kcal hur mycket man kommer gå ned)

    Svar: #562
  7. Svampodlaren

    Ursäkta, men han pratar fortfarande goja när han hänvisar till att energi i avföring är ett tecken på att man inte anpassat till sin diet. Om detta vore sant finns det nog INGEN som anpassat sig till sin kost oavsett vad de äter.. vilket gör hela komentaren till gojja. Sen spelar det ingen roll hur många utmärkelser han har eller att han FÖRSPRÅKAR LCHF.

    Om du läser mitt "citat" igen så handlade det om urin och så kallade "keto-sticks".
    Du vill inte vara i ett stadie av ketos där du gör dig av med keton-kroppar i din urin. Kroppen ska tillgodogöra sig på dem istället för att göra sig av med dem.
    Du kommer alltid ha keton-kroppar i din urin. Du vill inte mäta om du är i ett "bra stadie av ketos" genom att kissa på en pinne där mer är lika med bättre.

    I avföringen har du bakterier, osmälta delar av födan och massa annat. Varför är du intresserad av avföring, varför är det ens med i diskussionen?

    Svar: #558, #559
  8. Lasse1
    Avföring/urin kalla det var du vill, slaggprodukter, om det skulle vara någon som helst vits med att räkna kal in/ut, måste man väl ta med den variabeln som kan vara allt mellan 0% och 80-90% av energin, eller?
    Men enligt din guru så är ju all energi som kroppen släpper ut endast ett tecken på att man inte anpassat sig till dieten.
    äter du tex en näve sågspån så kommer 100% gå ut igen
    och äter du sånt som är anpassat för kroppen antar jag att du inte har några slagg produkter alls då.
    Svar: #560, #564
  9. Lasse1
    Ovan borde ju gälla för allting vi förtär då, tex vatten, vatten kan vi ju inte ha anpassat oss till då vi kissar ut största delen

    hade vi anpassat oss så skulle vu ju kunna utnytja nära till 100% av vattnet vi dricker :).

    Kanske behandlar kroppen energi och vatten likadant?
    Den har en nivå den vill ha och tömmer sig på överskott....
    hur mycket vi än dricker blir vi inte större för det.
    Om inte något ämne sätter de naturliga processerna ur spel, typ kolisar.

    Svar: #565
  10. Svampodlaren
    Lasse ta inte illa upp men är du läskunnig på mer än en väldigt basal nivå?

    Du vill inte vara i ett stadie av ketos där du gör dig av med keton-kroppar i din urin. Kroppen ska tillgodogöra sig på dem istället för att göra sig av med dem.

    och du svarar med något så uppenbart korkat som:

    Men enligt din guru så är ju all energi som kroppen släpper ut endast ett tecken på att man inte anpassat sig till dieten.

    Så du menar att när jag ovan skriver att du inte vill göra dig av med ketonkroppar i din urin tolkar du det som: att osmält föda (ex cellulosa) i ditt bajs, energin som går åt för att producera saliv, blod som rinner ur ett sår, värme som strålar ut från kroppen. Du säger att jag sagt att alla dessa naturligt förekommande och högst väsentliga saker är tecken på att man inte anpassat sig till dieten?
    Om du inte förstår vad jag skriver Lasse så säg det istället så ska jag uttrycka mig annorlunda. Om du förstår så läs vad jag skrev. Svara med något vettigt om du har något vettigt att komma med.

    Svar: #561, #563
  11. Lasse1
    Är jag i ketos så använder kroppen all ketos den behöver, att ha mycket ketos i blodet/urinen är ju bara ett tecken på att kroppen gör sig av med extra energi. varför skulle det vara konstigare än att kroppen gör sig av med mer vatten ju mer vi dricker?
    Svar: #568
  12. Alexander
    Ok, du har ingen definition.

    Vet inte om du missade mitt inlägg #552.
    Ta en titt där isf.

  13. Lasse1
    Det skulle väl vara konstigare om kroppen sparade ALL energi och allt vatten oavsett hur mycket vi vräkte i oss.
    Svar: #566
  14. YAT
    Du verkar tydligen inte veta skillnaden på "total combustible energy content" (TCC) och "metabolizable energy" (ME) (vilket är energiangivelsen varje makronutrient) samt "net metabolizable energy" (NME), vilket är det korrigerade värdet för varje makronutrient med hänsyn till främst thermotic effect of food(TEF).

    NME värdet skiljer sig mot ME värdet främst för protein och alkohol genom deras högre TEF. Fett skiljer sig nästan inte alls då det ej kostar så mycket att omsätta. Därav låg TEF.

    Här finns lite att läsa på läsa om detta så slipper vi kanske se dessa konstiga jämförelser med sågspån och annat som den mänskliga kroppen ej kan metabolisera.

    Food that is ingested contains energy - the maximum amount being reflected in the heat that is measured after complete combustion to carbon dioxide (CO2) and water in a bomb calorimeter. This energy is referred to as ingested energy (IE) or gross energy (GE). Incomplete digestion of food in the small intestine, in some cases accompanied by fermentation of unabsorbed carbohydrate in the colon, results in losses of energy as faecal energy (FE) and so-called gaseous energy (GaE) in the form of combustible gases (e.g. hydrogen and methane). Short-chain (volatile) fatty acids are also formed in the process, some of which are absorbed and available as energy. Most of the energy that is absorbed is available to human metabolism, but some is lost as urinary energy (UE), mainly in the form of nitrogenous waste compounds derived from incomplete catabolism of protein. A small amount of energy is also lost from the body surface (surface energy [SE]). The energy that remains after accounting for the important losses is known as “metabolizable energy” (ME) (see Figure 3.1).

    Not all metabolizable energy is available for the production of ATP. Some energy is utilized during the metabolic processes associated with digestion, absorption and intermediary metabolism of food and can be measured as heat production; this is referred to as dietary-induced thermogenesis (DIT), or thermic effect of food, and varies with the type of food ingested. This can be considered an obligatory energy expenditure and, theoretically, it can be related to the energy factors assigned to foods. When the energy lost to microbial fermentation and obligatory thermogenesis are subtracted from ME, the result is an expression of the energy content of food, which is referred to as net metabolizable energy (NME).

    http://www.fao.org/DOCREP/006/Y5022E/y5022e04.htm

    Svar: #567
  15. YAT

    Kanske behandlar kroppen energi och vatten likadant?

    Nej.

  16. YAT
    Kroppen lagrar ungefär 97% av den energi vi sätter i oss. Sjukdomstillstånd eller diaréer t ex p g a dålig anpassning till kosten påverkar naturligtvis energiupptaget
    Svar: #569
  17. Lasse1
    'Här har du lite att läsa om luste faller på
    [i]. Alberts B. Molecular Biology of the Cell, edn 4. New York: Garland Science; 2002: p 93.
    [ii]. Cahill GF. Survival in starvation. Am J Clin Nutr 1998; 68:1-2.
    [iii]. Exton JH. Gluconeogenesis. Metabolism 1972; 21:945-990.
    [iv]. Volek JS, Sharman MJ, Love DM, et al. Body composition and hormonal responses to a carbohydrate-restricted diet. Metabolism 2002; 51:864?870
    [v]. Krebs HA. The metabolic fate of amino acids. In Mammalian Protein Metabolism, vol 1, Munro HN, Allison JB, eds. New York: Academic Press, 1964:164
    [vi]. Vazquez JA, Kazi U. Lipolysis and gluconeogenesis from glycerol during weight reduction with very low calorie diets. Metabolism 1994; 43:1293?1299.
    [vii]. Phinney SD, Bistrian BR, Wolfe RR, Blackburn GL. The human metabolic response to chronic ketosis without caloric restriction: physical and biochemical adaptation. Metabolism 1983; 32:757?768.
    [viii]. Bisshop PH, Arias AM, Ackermans MT, et al. The effects of carbohydrate variation in isocaloric diets on glycogenolysis and gluconeogenesis in healthy men. J Clin Endocrinol Metab 2000; 85:1963?1967.
    [ix]. Cahill GF Jr. Starvation in man. N Engl J Med 1970; 19:668-675.
    [x]. Klein S, Wolfe RR. Carbohydrate restriction regulates the adaptive response to fasting. Am J Physiol 1992; 262:E631?E636.
    [xi]. Neely JR, Morgan HE. Relationship between carbohydrate and lipid metabolism and the energy balance of heart muscle. Annu Rev Physiol 1974; 36:413?459.
    [xii]. Speth, John D. and Katherine A. Spielmann 1982 Energy source, protein metabolism, and hunter-gatherer subsistence strategies. Journal of Anthropological Archaeology 2:1-31.
    [xiii]. Noli & Avery. Protein poisoning and Coastal Subsistence. J Archaeol Sci. 1988; 15:395-401
    [xiv]. McClelland, et al. Clinical Calorimetry: XLV, XLVI, XLVII. Prolonged Meat Diets...... J Biol Chem 1930-31; 87:651, 87:669, 93:419
    [xv]. Klein S, Wolfe RR. Op cit.
    [xvi]. Stefansson V. The Fat of the Land. Macmillan Press, New York, 1957.; Sinclair HM: The diet of Canadian Indians and Eskimos. Proc Nutr Soc 1952, 12:69?82.
    [xvii]. Bang HO, Dyerberg J, Nielsen AB: Plasma lipid and lipoprotein pattern in Greenlandic West-Coast Eskimos. Lancet 1971; I:1143?1146.
    [xviii]. Feldman SA, Ho KJ, Lewis LA, et al. Lipid and cholesterol metabolism in Alaskan arctic Eskimos. Arch Pathol 1972; 94:42?58.
    [xix]. Bjerregaard P, Dyerberg J: Mortality from ischaemic heart disease and cerebrovascular disease in Greenland. Int J Epidem 1988, 17:514?519.
    [xx]. Sagild U, Littauer J, Jespersen CS, Andersen S: Epidemiological studies in Greenland 1962?1964. I. Diabetes mellitus in Eskimos. Acta Med Scand 1966, 179:29?39.
  18. YAT

    Är jag i ketos så använder kroppen all ketos den behöver, att ha mycket ketos i blodet/urinen är ju bara ett tecken på att kroppen gör sig av med extra energi.

    Nej.

    Svar: #570
  19. Lasse1
    vad är din källa till detta "kroppen lagrar ungefär 97% av den energi vi sätter i oss"
    Jag utgår förstås ifrån att det gäller ALLT vi förtär som inte påverkar det du nämnde.
    Svar: #590
  20. Lasse1
    JO
  21. YAT

    YAT!!
    Skulle nog vilja hävda tvärtom mot vad du säger. Kaloriunderskott leder till fetma, då kroppen ställs i svältläge.

    Nej.

    Svar: #572
  22. Lasse1
    "stjärnstopp"
  23. YAT

    Detta är bara en bråkdel av vad du beskriver..
    I princip alla muskler och delar i kroppen kan äta ketoner utom hornhinnan insidan av levern och vita blodkroppar, kan finnas något mer som inte äter ketoner.
    viktiga muskler som hjärta m.m föredrar ketoner.

    Och det berörde det jag skrev om att ketos inte automatiskt betyder ett energiunderskott hur?

    Svar: #574
  24. Lasse1
    har aldrig sagt att ketos är/betyder energiunderskott?
  25. YAT

    Håller med fast med undantaget att reserv sättet numera blivit det primära sättet pga våran kosthållning.

    Väldigt konstigt att tala om primärt och reserv i det här fallet då de alltid förekommit båda.

    Svar: #578
  26. YAT
    En schematisk bild som beskriver fettmetabolismen väldigt tydligt:

    http://ahdc.vet.cornell.edu/clinpath/modules/chem/NEFA.htm

    Svar: #584
  27. YAT

    du menar att allt i kroppen klarar sig helt utan ketoner?

    Verkligen inte.

    Ketoner behövs som nödsystem, backupsystem när tillgången på glukos stryps.

    Svar: #580
  28. Lasse1
    Vi måste titta på hur vi äter. Denna process är en av äta, matsmältning, hunger och äta igen. Under vår evolution, vi måste också ha upplevt långa perioder när maten var en bristvara och vi svalt. Detta är ett mönster våra kroppar är anpassade för. Och de har utvecklat mekanismer för att hantera ett brett spektrum av förhållanden.

    Därav har vi 2 sätt att tillhandahålla ENERGI, jordbruket startade för 10 000 år sedan och nådde kanske ut helt ca 1000 år sedan till alla delar av världen.
    så kolisar var inte det primära "ANTAR" jag.

    Svar: #588
  29. YAT

    De används som bränsle av bland annat hjärnan, vilken inte kan bryta ned fett, eftersom fettet inte kan ta sig över blod-hjärnbarriären till hjärncellerna.

    Det svarade inte på min fråga till dig som du har citerat i inlägget.

    Svar: #581
  30. Lasse1
    tvärtom, vilket människorna börjar upptäcka mer och mer.
  31. Lasse1
    det var en reflektion över hur du förminskade ketoners användningsområde i din original post.
  32. YAT

    Precis som JG gör då

    Det gör han verkligen inte.

  33. YAT

    Fel, Den kan använda protein men det är skadligt för kroppen att göra detta bättre att använda fett/ketonkroppar!!!!!!!.

    Verkligen inte. Det är inte skadligt för kroppen att tillverka glukos från protein. Det som du däremot förmodligen förväxlat detta med är att det är farligt att äta för stor andel av energin från protein. Och det är sant. Det leder till protein- eller ureaförgiftning. Även kallat "rabbit starvation"

    Men det är en helt annan sak.

  34. Lasse1
    och?
  35. Lasse1
    Proteiner emellertid också innehålla kväve och andra element. När proteiner används för att ge energi, måste dessa blev av med på något sätt. Detta är inte bara slöseri, kan det innebära påfrestningar på kroppen, särskilt på lever och njurar.

    Överskott intag av kväve leder i en kort tid till hyperammonemi, vilket är en ansamling av ammoniak i blodet. Detta är giftigt för hjärnan. Många mänskliga kulturer överleva på en rent animalisk produkt diet, men bara om det är mycket fett [XII] [XIII] Ett magert kött kost, å andra sidan kan inte tolereras,. Den leder till illamående på så lite som tre dagar, symptom på svält och ketos i en vecka till tio dagar, svår försvagningar i tolv dagar och eventuellt dödsfall på bara några veckor. En fettrik kost, dock, är helt friska för en livstid.

  36. YAT

    Varför skall mat aktivera hjärnans belöningscentrum så mycket? Kanske en del av dagens problem. Som författarna är inne på. Socker skapar ett merbegär.

    Skall och skall.. Det är det väl ingen som säger?. Problemet är att belönande mat leder till överätning och därmed till fetma och därav andra välfärdsjukdomar. Det sker genom hämmande av mättnadshormoner och stimulans av det enda verkligt aptitstimulerande hormon vi känner till, grehlin.

    Som sagt, inte bara socker utan även fett har liknade egenskaper. Konstig bara att det ständigt ignoreras här.

  37. Lasse1
    missförstod nog dig i den posten, du har rätt om proteinet i den processen det är en av delarna.

    " lactic acid and protein to create glucose for the body"
    jag blandade ihop energi tillverkningen från protein och kolhydrat tillverkningen.

    Vi vill inte bryta ner muskler för att komma åt energin eller tillverka kolisar, vi vill heller inte få energi från för mycket protein då det leder till det andra.

  38. YAT
    Om du tror att jordbruket var en nödvändighet för att få kolhydrat i kosten så har du fel.
    Svar: #589, #591
  39. Lasse1
    Tror det var en essential del till den mängd kolhydrater vi pratar om.
    Svar: #593
  40. Alexander
    Jag gav dig en källa till det för två veckor sedan.

    http://books.google.se/books?id=XOyjZX0Wxw4C&pg=PA38&lpg=PA...

    Svar: #594
  41. Lasse1
    Vi har ju båda hört om folk som lever på jägarvis, har du någonsin hört om något folk som någonsin levat på enbart vegetarisk kost?
    Svar: #615
  42. YAT
    Jag skulle vara väldigt försiktig med att göra sådana uttalanden. Men jag antar att du hämtat din info från allt annat än objektiva källor, så här ska du få en mer rättvisande bild. Ifall du är mottaglig för den vill säga.

    http://rawfoodsos.com/2011/12/22/the-truth-about-ancel-keys-weve-all-...

  43. YAT
    Nödvändig, menar du? Nej. Fast det beror väl på i vilken mängd kolhydrater vi pratar om. Men att det på något sätt under evolutionen skulle ha varit det naturliga tillståndet att gå på "fettdrift", alltså väldigt lågt kolhydratintag, vilket var där denna diskussion började, så nej.
    Svar: #595
  44. Lasse1
    jojo, 1973 visste man en hel del kroppen.
    speciellt med referenser som är ännu äldre.
    Svar: #600
  45. Lasse1
    Det har varit det naturliga sättet enda fram till idag för vissa folk.
    Det är troligare att det också var vanligare för andra folk innan jordbruket kom in i bilden.
    Svar: #607, #609
  46. YAT

    Ursäkta, men han pratar fortfarande goja när han hänvisar till att energi i avföring är ett tecken på att man inte anpassat till sin diet.

    Nej, det gör han inte. Däremot det där med att flytande avföring skulle inböra att kroppen gör sig av med fett som den inte behöver är däremot ren "goja". Eftersom jag följt dina inlägg till och från under ett antal månader så vet jag att det var en spekulation från din sida från början. Men efter att ha upprepat och bekräftat det så många gånger så har det blivit en verklighet för dig. Jag kan i alla fall inte tolka det på annat sätt. Någon förankring i den reella verkligheten har det dock inte.

    Svar: #597
  47. Lasse1
    Det är väl mer ett konstaterande ,att ketoner kommer ut i bland annat urinen, knappas en spekulation. sedan VARFÖR det kommer ut den vägen är förvisso en spekulation.
  48. YAT

    Kanske inte det men garanterat av för lågt blodsocker! vilket i sin tur leder till överätning. fast vi har hur mycket lagrad energi som helst!!

    Nja. Om det vore så så skulle man se lågt blodsocker hos de flesta som har sug efter 2-3 timmar om man undersökte det. Det gör man inte. Endast på en väldigt liten andel gör man det. Så lågt blodsocker är knappast förklaringen heller.

    Svar: #599, #602
  49. Lasse1
    Då måste det vara kal in/ut som gäller. att sedan kroppen har ett lager fett lagrat som skulle räcka en månad spelar ingen roll.
    Svar: #620
  50. Alexander
    Aha, sedär. Vetenskap som inte stämmer med en förutbestämd verklighet skjuts bort av godtycklig anledning. Tycker mig börja se ett mönster.
    Svar: #601
4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg