1 2 3

134 kommentarer

  1. Jenny Reimers bok är i allt väsentligt bra.
    Avsnittet om eikosanoiderna var banbrytande bland svenska texter i ämnet.
  2. Miller
    Anki,
    Det har ju med blodsockret att göra. Bara att mäta. Den föda som blodsockret sticker iväg av ska man vara mycket försiktig med. Vare sig man är typ2 eller ej. End of story, vill jag påstå.
  3. Lund
    Anki, kan du förklara på vilket vis det skulle kunna gagna en diabetiker att äta kolhydrater? Och ja, jag buntar ihop alla kh i samma grupp.

    Tycker du verkligen att det vore bra med en sockerskatt, eller var det läskskatt du menade. Repression, ja, - hittintills har det inte fungerat så bra i västvärlden. Men väl i andra inte fullt så demokratiska delar.

  4. B-Moll
    #45
    I en tidigare nätupplaga beskrev Jenny Reimers hur hon praktiskt testat blodsocker i samband med intag av varm kokt potatis. Hon jämförde effekten med intag av en sked socker och jag vill minnas att hon skrev att potatisen gav större utslag än sockret.
    Det ligger altså praktiska expriment bakom "Däremot är all färdigkokt eller färdig-ungsbakad stärkelse att räknas som enbart blodsocker (glukos) så fort den kommit in i munnen."
  5. B-Moll -> Nu bevisade du ju själv att hon saknar enkel kunskap i biokemi :) Hennes jämförelse är ju helt korkad. Hur mycket tror du det skiljde i vikt mellan hennes sked socker och den varma kokta potatisen? Att potatis har ett högt GI vet alla. GI är dock väldigt ointressant om man inte tar hänsyn till GL och även vad man får i sig samtidigt med produkten.

    Hon skriver bland annat "1dl mjöl, pasta eller sädeskorn kan också sägas motsvara ungefärligen 1dl druvsocker och då ännu mer beroende på tillagningen." i sin bok. Det är sorligt att en läkare som dessutom ger sig på att skriva en bok i ämnet kan tror något sådant.

  6. B-Moll
    Bra Jakob - då gör du själv om experimentet med relevanta mängder och hur det påverkar blodsockret.
    Jag beskriver något jag läste för ca 5 år sedan - det bevisar inget och själv har jag ingen större kunskap om biokemi, men din komentar säger kanske något om dig?
    Att potatis har ett högt GI vet inte als alla - verkligen inte - jag har en känsla av att du generaliserar.
    Men det blir intressant att läsa vad du kommer fram till om du verkligen utför experiment...
  7. Annelie_LivsGlad
    Har printat artikeln och ska ge till en vän som har nära kontakt med ett svenskt lag i hög division sen får vi väl se om det blir något genomslag ö h t :)
  8. Jag har visserligen en blodsockermätare men ser ingen orsak för mig att slösa dyra nålar på en sån undersökning. Svaret är självklart. Jag kan ge dig det utan en egen mätning. 100 g potatis ger klar mindre blodsockersvar än 100 g socker. 1dl mjöl, pasta eller sädeskor ger klart mindre blodsockersvar än 100 g druvsocker. Det är som sagt väldigt grundläggande biokemi...

    Vad min kommentar säger om mig har jag svårt att se. Förutom att jag då vet skillnaden på GI och GL samt att jag vet att 100 g potatis, mjöl, pasta och sädeskorn inte innehåller 100 % stärkelse. Något som Reimer inte verkar veta...

  9. Jacob,

    Appropå grundläggade biokemi: 100 g socker innehåller heller inte 100 g druvsocker.

  10. Liv
    Hopper tilbake til innlegget :)

    Gamle innlegg i debatten om Odd. De har spist mere fett og mindre karber en god stund.

    Olympiatoppen spår dårlige prestasjoner i 2008:
    http://www.nrk.no/nyheter/distrikt/ostafjells/telemark/1.6207210

    Overlege uttaler seg om "fettdietten" til Odd for litt over et år siden:
    http://www.varden.no/sport/ose-ut-mot-odds-fettdiett-1.289306

    Hallstensen svarer Overlegen:
    http://www.varden.no/sport/apent-svar-til-leiv-ose-1.289105

  11. Cumulus - minskar man intaget av energi minskar vikten. Minskar man intaget av kolhydrater minskar behovet av insulin.

    Miller - pratar vi om motionärer eller stillasittande människor håller jag med dig om att man bör vara försiktig med livsmedel som får blodsockret att rusa i höjden. Pratar vi om högenergiförbrukare än det inte nödvändigtvis sant.

    Lund - jag säger inte att kolhydrater gagnar diabetiker. Jag säger att kostvalet måste rimma med hur en människa kan tänka sig att äta och leva fortsättningsvis. Ett kostupplägg som ger mer sansade blodglukosvärden och mer näring överlag än det som tidigare har gällt är bättre för hälsan i allmänhet. Angående sockerskatt - det var just det jag ifrågasatte. Thunströms forskning (vilken jag gärna erkänner är den enda jag har att referera till här) visar ju att prishöjningar inte i nämnvärd omfattning påverkar konsumtionen. Alltså: nej, punktskatt på socker (eller sötade drycker) är inte rätt väg att gå om beslutet inte gagnar folkhälsan.

    B-moll - just det experimentet är precis vad man gör i samband med GI-studier: 50 gram upptagbara kolhydrater från ett livsmedel jämförs med samma mängd kolhydrater från ett standardlivsmedel. Glukos används ofta som standard. Blodsockersvaret från glukos ligger högre än för kokt potatis. Man behöver inte göra den här sortens experiment själv hemma på kammaren. Det kan möjligen bli underlag för en underhållande anekdot, men det bevisar ingenting på gruppnivå.

  12. chilisalsa
    Jacob och Anki,
    Bra svar som kan tyckas självklara för en del av oss. Du är förresten mycket bättre Jacob, när du tar dig tid att förklara lite närmare och på en lite lägre nivå... ;)

    Tyvärr är det ganska få av gemene man som som greppar helheten och därför som halmstrå kastar sig över diverse extremer i kosthållning vilket gör att det aldrig blir en långsiktigt hållbar lösning för dem. För många av dom så är LCHF en ögonöppnare som dessutom gör att dom börjar intressera sig för riktig mat och börjar läsa på. På ett sätt kan jag tycka att det är den största vinsten...

  13. Anki,
    "Blodsockersvaret från glukos ligger högre än för kokt potatis."

    Nu var det ju inte glukos som skulle jämföras med kokt potatis, utan vanligt socker.

  14. Helge
    #60 Takk for artiklene, Liv!

    Her ser vi også hva Kenn Hallstensen står for.
    Har overlege Leiv Ose latt høre fra seg i kostholddebatten på et senere tidspunkt?

  15. Miller
    Anki

    "pratar vi om motionärer eller stillasittande människor håller jag med dig om att man bör vara försiktig med livsmedel som får blodsockret att rusa i höjden. Pratar vi om högenergiförbrukare än det inte nödvändigtvis sant."

    Öhm, nej självklart, men högenergiförbrukarna får ju heller inte blodsockertoppar, eftersom de omsätter energin... som brukas...högt...
    Mao är alltså bara att blodsockermäta och givetvis kommer olika individer med olika fysik och aktivitet få individuella, samt korrekta svar.
    Äru med?

  16. Miller
    Jag antar att Jacob bara skrev fel, nu när tom Rössner i senaste artikeln uttryckte förståelse för den metabola skillnaden mellan fruktos och glukos.

    En potatis är väl ca hälften stärkelse och hälften protein? Eller hur är det?

  17. Lund
    Anki

    När jag jämför vad för information diabetikerna får från de olika yrkesgrupperna inom sjukvården så blir/är det inte lätt för diabetikern att dra (några) korrekta slutsatser.

    När man också vägrar att ge diabetikern all information, när man inte informerar om att LCHF är ett behandlingsalternativ...det är oärligt. Det är dessutom oetiskt när man ger kostråd med skadegaranti. Jag menar att diabetikerna garanterat får diabetesskador av den rekommenderade kosten, (som är till för alla).

    Vore käckt om alla med diabetesskador gjorde anmälan till patientskadenämnden.

  18. Complete
    Frank, Miller:

    Jag har läst Jakobs inlägg flera gånger och kan inte hitta ett enda fel i inlägget. Vad är det som är fel?

  19. Theresa
    Det finns knappt något protein alls i en potatis. vad menar du? Den är 10-20% stärkelse, och resten vatten...

    Jag tror visst att en potatis 100g som har 10-20% kolhydrater 10-20g motsvarar en stor matsked rena kolhydrater. Men just socker är ju hälften fruktos och omsätts helt annorlunda.

  20. Miller
    Jag menar ingenting det är en fråga, det framgår väl?
  21. B-Moll
    Hittade just en tabell över glykekemist index som tar upp socker:
    Socker: 92
    Potatis: 70-121 (beroende på bl.a.tillagning)
    Glukos: 138
    Långfranska: 100

    http://home.swipnet.se/~w-53573/glykemis.htm

    Anki #61: Hur ser standard ut för sådana här experiment. Jag menar tid mellan "födointag" och provsvar. Vanligt socker tar väl viss tid att komma till blodsocker medan jobbet så att säga är gjort när man talar om en kokt potatis.

  22. Complete,
    Du brukar ju aldrig hitta några fel i Jacobs inlägg ;)

    Så här skriver han:
    " Svaret är självklart. Jag kan ge dig det utan en egen mätning. 100 g potatis ger klar mindre blodsockersvar än 100 g socker. 1dl mjöl, pasta eller sädeskor ger klart mindre blodsockersvar än 100 g druvsocker. Det är som sagt väldigt grundläggande biokemi..."

    Se hur behändigt 100 g vanligt socker blir 100 gram druvsocker, sedan på vanligt sätt följt av en idiotförklaring av den som argumenterat emot.

  23. Theresa
    Miller, jag ber om ursäkt. Jag tyckte det var så otroligt påstående bara. Nästan inga vegetabiliska livsmedel innehåller så mycket protein. :-)

    1 dl mjöl (60g) varav 80% kolhydrater (48g)
    1 dl torr pasta (53g) varav 80% kolhydrater (43g)
    1 dl druvsocker (60g) varav 100% kolhydrater (60g)

    Jag tycker inte alls att Jenny Reimers är helt ute och cyklar.

    B-moll, tänk på att hälften av vanligt socker (sukros) är fruktos, som omsätts helt annorlunda än glukos (andra hälften). Det omsätts mer som alkohol i levern och påverkar inte blodglukos så mycket. Dock ger mycket fruktos insulinresistens på lång sikt.

  24. Theresa, vem ställer du frågan till?
  25. B-Moll
    Ja Theresa, jag är medveten om det, men vad med allt vattnet i potatisen. Det är väl något som bara följer med?
  26. Complete
    Frank,

    Han skriver ju 2 olika jämförelser, potatis vs socker, pasta vs druvsocker. Man kan ju även skriva socker vs druvsocker som potatis vs pasta.

  27. Theresa
    Frank, frågan om vad han menade var ställd till Miller appropå att en potatis skulle ha så mycket protein. Mitt inlägg #73 är bara ett klargörande av vad jenny Reimers jämförde. Kanske mest för att klargöra för mig själv. Men mest till svar till Jacob och hans klagan över att JR som läkare skrev något sådant i en bok. Jag tycker inte alls att det är helt ute och cyklar. Vilket han verkar göra. Men varför tycker han det?
  28. Theresa
    Ja, vattnet i potatisen följer ju bara med. Det mesta i det vi äter är faktiskt vatten. Kött 75-80%, grönsaker 80-90%, kokt pasta 70-80% och så vidare.

    Det är väl mest smör (20%), olja (0%) och socker (0%) som innehåller mer näringsämnen än vatten. Bröd brukar ligga på 50/50. Och ingen äter ju torrt mjöl (20%)

    Såg att jag hade tittat fel i tabellen vad gäller uträkningen ovan. Snarare 65-70% kolhydrater i torr pasta och torrt vetemjöl. Så lite lägre siffror för dem, men inte jättemycket lägre.

  29. Complete,
    "Han skriver ju 2 olika jämförelser, potatis vs socker, pasta vs druvsocker. Man kan ju även skriva socker vs druvsocker som potatis vs pasta."

    Dåligt försök!
    Jacob försöker att tillskriva Reimers att hon anser att 100 g potatis skulle ha större blodsockerhöjande effekt än 100 g druvsocker, medan hon i själva verket anser att t.ex. 100 g potatis har större blodsockerhöjande effekt än 100 g socker, som ju bara innehåller 50 g druvsocker.

    På den grunden baserar Jacob sin kritik av jenny Reimers bok.

    Det är en teknik som Jacob ofta använder.

    När han diskuterade min åsikt att när man äter strikt LCHF, är glukagon tillsammans med tillväxthormon de två mest betydande fettförbränningshormonerna. Då började Jacob diskutera lipolys istället för det jag påstod, nämligen fettoxidation.
    Diskussionen avslutdes med att han hänvisade till några studier om lipolys hos kolhydratätare.

  30. Frank - då tittar vi väl på GI-värdet för sackaros. Det ligger enligt standardtabellen från 2002 på mellan 58 och 65 med glukos som standard (för 50 gram). För potatis ligger värdet på mellan 70 och 56, beroende på sort och koktid. För ett längre resonemang kring GL, mängder och portionsstorlekar i detta avseende har jag publicerat resten av svaret på min egen blogg - det blev nämligen en A4-sida långt och jag vill inte ta den platsen här i svarsfältet. Min slutsats är fortfarande att vi inte kan jämföra potatis med socker.

    Miller - Visst är jag med. Men jag har fått intrycket att en del är av uppfattningen att även högenergiförbrukare måste hålla sig borta från socker. Det håller jag inte med om utan förbehåll.

    Lund - menar du att diabetiker som äter en rimlig mängd energi och låter kosten innefatta näringsrika kolhydratkällor såsom grovt bröd och potatis får diabetesskador i högre utsträckning än diabetiker som följer en LCHF-kost?

    B-moll - livsmedlet i fråga konsumeras på fastande mage under 15 minuter, och därefter mäter man blodsockersvaret under 2 till 3 timmar.

  31. Complete
    FRANK,

    Jag försöker ingenting förutom att bara förstå. Så han citerar henne fel ur boken alltså, inte lätt att veta när jag inte läst den.

    Angående glukagon-grejen har väl du nån studie som är gjord med LCHF-personer som överbevisar hans kolhydratsstudie?

  32. B-A

    När han diskuterade min åsikt att när man äter strikt LCHF, är glukagon tillsammans med tillväxthormon de två mest betydande fettförbränningshormonerna. Då började Jacob diskutera lipolys istället för det jag påstod, nämligen fettoxidation.
    Diskussionen avslutdes med att han hänvisade till några studier om lipolys hos kolhydratätare.

    Jag är fortfarande intresserad av vad du bygger detta på. Du har ju inte lyckats producera några bevis än så länge

  33. Complete,
    Jacob citerade inte Reimers, utan han gjorde likhetstecken mellan 100 g socker och 100 g druvsocker och byggde sin kritik av Reimers ståndpunkt på det.
    Ankis utredning visar att GI och GL är någorlunda lika om man jämför kokt potatis och vanligt socker.

    Jag har angett studier i debatten om glukagon och eftersom du också där varit inne med kommentarer antar jag att du tagit del av dem?
    Detsamma borde gälla också för dig B-A.

    Ni är ju båda företrädare för åsikten att man måste äta mycket kolhydrater för att prestera på elitnivå. Vilket underlag har ni för den hypotesen? (för det är bara en hypotes). Ferry har ju dessutom falsifierat den!

    Hormonbalansen är väldigt olika hos en fettdriven jämför med en sockerdriven. En sockerdriven har högre insulinnivåer och lägre nivåer av glukagon än en fettdriven.
    Hans kolhydratstudier säger naturligtvis inget om glukagonets verkningar vid fettdrift.

    Anki,
    Visst kan man diskutera hur man äter stärkelsen och sockret. Jag tror att det är svårt att få något generellt ut av det. Min ståndpukt är att man ska dra ned ordentligt på båda sakerna.

  34. YAT
    # 83 Jakob gör 2 olika jämförelser. Det står hur klart och tydligt som helst att i det första fallet med potatisen gäller det en jämförelse mellan potatis och socker.

    I den andra fallet handlar det om jämförelse mellan 1dl mjöl, pasta eller sädeskor och 100 g druvsocker.

    Två olika jämförelser. Inga likhetstecken alls. Bara att läsa innantill. Håller helt klart med Complete i detta fallet.

  35. B-A

    Jag har angett studier i debatten om glukagon och eftersom du också där varit inne med kommentarer antar jag att du tagit del av dem?
    Detsamma borde gälla också för dig B-A.

    Jo, jag vet. Problemet är att de studier du hänvisar till inte handlar om det du påstår att dem handlar om.

  36. Yat,
    Jacobs jämförelse är tänkt som en kritik av Reimers ståndpunkt.
    Har hon jämfört "1dl mjöl, pasta eller sädeskor och 100 g druvsocker"?
  37. Complete
    Frank

    Du sa ju att han inte citerat fel.

    Du får ursäkta att jag tjatar om detta men förstår fortfarande inte, det här är båda dina inlägg nr #72 och #79

    I 72 tar du upp Guddis citat och sen senare i 79 så säger du nåt annat.

    72#
    Så här skriver han:
    "Svaret är självklart. Jag kan ge dig det utan en egen mätning. 100 g potatis ger klar mindre blodsockersvar än 100 g socker."

    79#
    Jacob försöker att tillskriva Reimers att hon anser att 100 g potatis skulle ha större blodsockerhöjande effekt än 100 g druvsocker.

  38. Complete,
    Du vet väl vad det innebär att citera?
  39. Complete
    Ja jag vet att det blev fel men kunde inte gå tillbaka och ändra.

    Frågan kvarstår.

  40. Vilken fråga?
  41. Complete
    Herre gud, du är som ett barn, Frank!

    Jag förstår inte vad du menar i dina inlägg som jag tar upp i inlägg nr #87.

    Eller vill du att jag postar det inlägget en gång till?

  42. Ditt inlägg blev ju fel, eller hur?
    Inte mycket mening med att posta det igen då, eller?
  43. Complete
    Frank

    Du får ursäkta att jag tjatar om detta men förstår fortfarande inte, det här är båda dina inlägg nr #72 och #79.

    Vad är det du menar med dina inlägg och vad är det som är FEL i Guddis inlägg?

    72#
    Så här skriver han:
    "Svaret är självklart. Jag kan ge dig det utan en egen mätning. 100 g potatis ger klar mindre blodsockersvar än 100 g socker."

    79#
    Jacob försöker att tillskriva Reimers att hon anser att 100 g potatis skulle ha större blodsockerhöjande effekt än 100 g druvsocker.

  44. KaptenGråskägg
    Så fort träningsläranissarna är inne och skriver blir det ett otroligt långdraget kackel med klipp och klister och länkar hit och dit. Finns det ingen nutritionsandlåda ni kan hålla till i alla inblandade?
  45. Complete
    Det här har väl inget med "träningsläranissarna" att göra?

    Två "LCHF-nissar", jag och Frank.

  46. YAT
    # 86 Jag införstådd med att Jacobs jämförelse är tänkt som kritik av Reimers ståndpunkt. Det är ju dock en annan sak än att göra likhetstecken mellan glukos och druvsocker.

    Det Jacob säger i inlägg 55 är följande;

    Hon skriver bland annat "1dl mjöl, pasta eller sädeskorn kan också sägas motsvara ungefärligen 1dl druvsocker och då ännu mer beroende på tillagningen." i sin bok.

    Om Jacobs citat i sin tur är felciterat eller något som inte är uttalat i boken kan jag inte svara på. Jag har inte läst boken.

    Det Jakob säger i inlägg 58 är sen;

    100 g potatis ger klar mindre blodsockersvar än 100 g socker.

    Det är alltså fortfarande två olika jämförelser, en med druvsocker och en med socker.

    I inlägg 79 säger du, alltså Frank, detta;

    Jacob försöker att tillskriva Reimers att hon anser att 100 g potatis skulle ha större blodsockerhöjande effekt än 100 g druvsocker,

    Här byter du ut ordet socker mot ordet druvsocker i en övrigt liknade ordföljd, och menar sen att det är vad Jacob försöker tillskriva att Reimers anser. Det är dock din egen tolkning och som får stå för dej. Men det är ingenting som Jacob har sagt i sina inlägg.

    Jag tycker det du gör här faktiskt mer liknar den teknik du beskriver att Jacob ofta använder.

  47. För att få en bild av vad Reimers menar, borde vi kanske göra en ärligare citering än den Jacob gjorde:

    "1dl mjöl, pasta eller sädeskorn kan också sägas motsvara ungefärligen 1dl druvsocker och då ännu mer beroende på tillagningen. Amylos bryts vanligen ned något långsammare jämfört med potatisens amylopektin utom ibland, när det ändrats till det snabbast blodsockerbildande maltoset.
    Detta kan jämföras med 1 dl vanligt rör-, bet- farin-, kristallint bit- eller strösocker, sackaros, som blir 1/2 dl druvsocker och 1/2 dl fruktsocker i vår magtarmkanal".

    Det är uppenbart att Reimers vill jämföra 1 dl av den snabbt nedbrytbara stärkelsen i potatis m.m. med 1 dl sackaros, även om man kan tycka att hon uttrycker det klumpigt.

    Men uppenbarligen vill ni inte se meningen och helheten, utan hitta detaljer att kritisera.

    Jag vidhåller att hennes bok i allt väsentligt är bra och i vissa avseenden, både vad gäller eikosanoiderna och miljöfrågorna, banbrytande.

  48. Complete
    Frank

    Men uppenbarligen vill ni inte se meningen och helheten, utan hitta detaljer att kritisera.

    Uppenbarligen ville jag veta vad som var fel i Jacob Gudiols inlägg eftersom jag inte kunde se nåt oavsett hur många gånger jag läste det och uppenbarligen leta DU efter detaljer för att kunna kritisera Jacob än att läsa helheten.

  49. Ove
    #90

    Det är så Frank agerar under press samt vid numerärt underläge. Inget förvånande i det. ;)

  50. B-Moll
    Jag tror att ni glömmer att det här formulerades för fem eller sex år sedan. Då var den almänna åsikten att socker var skadligt, men knappast att stärakelse eller potatis var det. Genom att göra den här jämförelsen ritade Jenny om kartan, något som fortfarande behövs, i vart fall i det land som det här inslaget handlar om. Precis som du Frank, ansåg Jenny att man kunde dra ner på både potatis och socker.
1 2 3

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg