Nina Teicholzs bästsäljare ”The Big Fat Surprise”: Så introducerades fettsnål kost i USA

The Big Fat Surprise

Är du redo för en stor fet överraskning?

Nina Teicholzs bästsäljande bok the Big Fat Surprise om misstagen bakom fettskräcken är lika spännande som en thriller. Den har kallats en av årets bästa böcker av flera tidskrifter (inklusive den främsta vetenskapsboken av The Economist).

All obekväm uppmärksamhet har fått Teicholz namn att likna Voldemorts, iallafall för lättbräckliga egon i kostrådsvärlden.

Om du inte redan läst den har vi en överraskning till dig. Teicholz har gett sin tillåtelse, för första gången någonsin, att dela flera kapitel ur boken med Kostdoktorns läsare.

Här är den första av tre delar om hur fettsnål kost introducerades i USA, och Ancel Keys magiska år 1961:

Fettsnål kost introduceras i USA (BFS s.47)

… 1961 var ett viktigt år för Ancel Keys och hans hypotes om kost och hjärthälsa. Han lyckades genomföra tre viktiga kupper: en i American Heart Association, den mest framstående hjärtsjukdomsgruppen i USAs historia, en annan på Time Magazine, den mest inflytelserika tidskriften i världen, och en tredje på National Institute of Health, vilket inte bara var den ledande vetenskapliga auktoriteten i landet utan också den största källan till forskningspengar. Dessa tre grupper var de viktigaste aktörerna i kostvärlden, och allt eftersom en partiskhet när det gällde hypotesen om kost och hjärthälsa växte till sig inom organisationerna, började de samarbeta och lyckades därmed institutionalisera och framföra Keys idéer under flera decennier framöver.

AHA var som ett tankfartyg som förde hypotesen om kost och hjärthälsa framåt. Organisationen grundades år 1924 samtidigt som hjärtsjukdomsepidemin utbröt och är en vetenskaplig organisation med kardiologer som verkar för att öka förståelsen för den då nya sjukdomen. Under flera decennier var AHA en liten organisation med bara lite forskningspengar och i princip ingen inkomst. Så plötsligt år 1948 fick de turen på sin sida: Procter & Gamble (P&G) bestämde att organisationen skulle få alla fondpengar från sin ”sanning eller konsekvenser”-tävling på radion, som hade lyckats samla in 1 740 000 dollar, eller 17 miljoner dollar i dagens pengavärde. På en lunchträff presenterade P&G-chefer en check till AHAs ordförande, och plötsligt ”var skåpen fyllda och det fanns mycket pengar redo att användas till forskning, framsteg för folkhälsan och utvecklandet av lokala grupper – allt som förverkligar drömmar!” enligt AHA’s officiella historia. P&G-checken var den stora inkomstkällan som ”lanserade” gruppen. Ett år senare hade gruppen öppnat sju kontor över landet och samlat in 2 650 000 dollar från donationer. År 1960 fanns över 300 kontor som tillsammans drog in över 30 miljoner dollar årligen. Med hjälp av P&G och andra jättar inom livsmedelsindustrin blev AHA snart den främsta hjärtsjukdomsgruppen i USA, och den största icke-vinstdrivande gruppen alla kategorier, i landet.

De nya pengarna möjliggjorde 1948 gruppens första chefsanställning. Denna nya chef hade tidigare samlat in pengar åt American Bible Society i välgörenhetssyfte, och lyckades nu genomföra en insamlingskampanj utan tidigare motstycke i USA. Det fanns varietéer, modevisningar, tipsrundor, auktioner och insamlingar vid biosalonger, allt i syfte att samla in pengar och få amerikaner att inse att hjärtsjukdom var den största dödsorsaken i landet. År 1960 hade AHA börjat investera hundratals miljoner dollar i forskning. Gruppen hade blivit ledande informationskälla om hjärtsjukdom till allmänheten, statliga organ, yrkesutövare samt media.

Eftersom kosten ansågs vara en sannolik orsak till hjärtsjukdom, bildade AHA i slutet av 60-talet en kommitté av experter i syfte att skapa kostråd till medelålders män som ville minska sjukdomsrisken. President Eisenhower följde redan en ”bra” kostplan, som utformats av AHA-grundaren Paul Dudley White, i försök att råda bot på sin sjukdom. Det faktum att Whites råd möjliggjorde för Eisenhower att återvända för att arbeta i det ovala rummet var av mycket stor betydelse för AHA, eftersom det visade att det fanns anledning att följa deras råd. Det hjälpte också att samla in pengar: efter Eisenhowers hjärtattack lyckades AHA samla in 40% mer i donationer än föregående år (Fotnot 1).

Den nya kostkommittén i AHA erkände att det ställdes höga krav på vanliga doktorer att göra någonting: ”Folk vill veta om de äter sig själva till för tidig hjärtsjukdom” skrev kommittén. Hursomhelst motstods kraven och en försiktig rapport publicerades. Bevisen kunde inte peka på huruvida högt kolesterol kunde förutspå en hjärtattack, så det skulle vara för tidigt att få folk att ”drastiskt” förändra sin kost, var rapportens slutsats. (Kommittén rekommenderade iallafall att man skulle minska fettintaget till mellan 25 och 30 procent av kalorierna för personer som var överviktiga eftersom det skulle vara ett bra sätt att minska det totala kaloriintaget). Medlemmar från kommittén gick så långt att de gav kost- och hjärthälsohypotesförespråkarna som Keys ett slag på fingrarna för att de tog ”en kompromisslös ställning som inte hade genomgått kritisk granskning.” Bevisen, sammanfattade de, tillät inte ett sådant starkt ställningstagande. (Fotnot 2)

AHA genomgick dock ett stort skifte i policy några år tidigare, då Keys, tillsammans med Jeremiah Stamler, en läkare från Chicago som blev Keys allierade, lyckades manövrera in sig själva i kostkommittén. Även om några kritiker noterade att varken Keys eller Stamler hade studerat kostvetenskap, epidemiologi eller kardiologi, och även om beviset för Keys idéer inte hade blivit starkare sedan AHAs senaste kostrådsforskning, lyckades männen övertyga sina medarbetare i kommittén att hypotesen om kost och hjärthälsa skulle råda. AHA-kommittén ändrade sig till Keys och Stamlers idéers fördel, och i deras nästföljande rapport gick det att läsa att ”det bästa vetenskapliga beviset” pekar mot att amerikaner kan minska risken för hjärtattacker och stroke genom att minska på mättat fett och kolesterol från kosten.

Rapporten rekommenderade också ”att i rimlig utsträckning byta ut” mättat mot fleromättat fett så som majs- och sojaböneolja. Denna så kallade ”bra kost” hade fortfarande relativt rikligt med fett i sig. Faktumet är att AHA inte lyfte fram vikten av att minska den totala mängden fett förrän år 1970, när Jeremy Stamler styrde gruppen i den riktningen. Under det första decenniet var dock gruppens huvudsakliga fokus att minska konsumtionen av mättat fett från kött, ost, mjölk och andra mejeriprodukter. AHA-rapporten från 1961 var det första officiella anförandet av en nationell grupp i hela världen som rekommenderade en kost med lite mättat fett för att förhindra hjärtsjukdom. Det var Keys hypotes i ett nötskal.

Detta var en stor personlig, professionell och ideologisk seger för Keys. AHAs stora inflytande över ämnet hjärtsjukdom saknade – och saknar fortfarande – motstycke. För forskare i ämnet är just det jobbet en väldigt eftersökt läckerbit, och ända från början har kostråden som getts ut av kommittén varit den heliga graalen av alla kostråd. Dessa kostråd har mycket stor påverkan, inte bara i USA utan över hela världen. Man kan därför säga att Keys förmåga att sätta in sin hypotes i dessa kostråd går att likna vid att inkorporera DNA i gruppen, det programmerade AHAs tillväxt, och genom dess tillväxt, har gruppen fungerat som både roder och motor för Keys kost- och hjärthälsoskepp över halva det senaste seklet.

Keys själv trodde att AHAs rapport från 1961, som han hade hjälpt till att skriva, led av ”otillbörliga och mesiga bivillkor” eftersom den enbart rekommenderades till högriskpersoner istället för till hela befolkningen, men han skulle inte behöva klaga särskilt mycket. Två veckor senare var 57-åriga Keys med på framsidan av tidskriften Time, med glasögon och klädd i en vit labbrock, med ett hjärta fyllt med vener och artärer målat bakom honom. Time kallade honom ”herr Kolesterol!” och citerade hans råd att minska andelen fett i kosten från genomsnittet på 40% av det totala kaloriintaget till ynka 15%. Keys förespråkade en ännu mer drastisk minskning av mättat fett – från 17% till 4%. Detta var det enda sättet att undvika högt kolesterol, sa han.

Artikeln skrev utdraget om hypotesen om kost och hjärthälsa, precis som den skrev om Keys personliga resa: han beskrevs som ohämmad och skarp, men på ett auktoritetskrävande sätt. Han var mannen med den beska medicinen: ”Folk måste lära sig fakta,” sa han, ”sen, om de vill äta sig själva till döds, låt dem då göra det.” Keys själv, enligt artikeln, verkade knappt följa sina egna råd: hans middagsritual med levande ljus och ”Brahms” tillsammans med Margaret inkluderade kött – biff, kotletter och stek – tre gånger i veckan eller mindre. (Han och Stamler ertappades en gång av en kollega med att på en konferens trycka i sig äggröra och ”ungefär fem portioner” bacon var.) ”Ingen vill väl leva på gröt,” förklarade Keys. I Times artikel nämns det bara kort att Keys idéer ”fortfarande ifrågasattes” av ”några forskare” med motstridiga idéer om orsaken till hjärtsjukdom.

Och så den andra motorn som förde hypotesen om kost och hälsa framåt: media. De flesta tidningar och tidskrifter övertygades om Keys idéer väldigt tidigt. New York Times lät exempelvis Paul Dudley White pryda dess framsida och snappade tidigt upp Keys perspektiv (”Medelålders män varnas för fett” var en rubrik som gick att läsa år 1959). Precis som forskningssamfundet självt, försökte media hitta svar på orsaken till hjärtsjukdomsepidemin, och fett och kolesterol från kosten lät rimligt. Keys hade inte bara talang för publicitet, utan hans eldiga språk och förmåga att få sin teori att låta självklar, lockade reportrar mer än forskare, som Rockefellers Pete Ahrens nyktra uttalanden om bristen på säkra bevis. Media snappade också upp vinken från AHA, och kort efter att gruppen släppte sina ”bra kostråd” rapporterade New York Times att ”det största vetenskapliga organet har tagit ställning” till idén att en minskning eller förändring av fettinnehållet i kosten kan förhindra hjärtsjukdom.

Ancel Keys on the Cover of TIME, January 13, 1961

Ancel Keys på framsidan av TIME, 13 januari, 1961

Ett år senare uppmärksammade New York Times en sak i samband med dessa kostråd som uppenbarligen inte gick att undvika: ”folk associerade tidigare mejeriprodukter med hälsa och vitalitet, medan man nu associerar dem med kolesterol och hjärkomplikationer,” uttryckte en artikel med rubriken ”Är ingenting heligt? Mjölk slutar att locka amerikaner.” Media stödde nästintill enhälligt Keys hypotes. Tidningar och tidskrifter bidrog till att göra hans kost känd över hela landet, samtidigt som vissa tidningar för kvinnor tog med kostråden in i köket genom att erbjuda recept med mindre fett och kött. Inflytelserika kostkolumnister bidrog också till dess spridning: näringsprofessorn Jean Mayer vid Harvard skrev en krönika som syntes två gånger i veckan i hundra av de största amerikanska tidningarna, med ett sammanlagt läsarantal på 35 miljoner. (År 1965 kallade han lågkolhydratkost för ”massmord.”) Och från och med 1970-talet skrev Jane Brody, New York Times hälsoskribent och en av de största förespråkarna för kost- och hjärthälsohypotesen. Hon rapporterade troget AHAs uttalanden samt alla nya studier som kopplade ihop fett och kolesterol med hjärtsjukdom eller cancer. En artikel som hon skrev år 1985 kallades ”USA går mot en hälsosammare kost” började med att ha med Jimmy Johnson, som ”brukade vakna till doften av bacon från stekpannan,” medan hans fru sparade istret för att steka ägg i; nu, sa herr Johnson, ”kanske det är lite ynkligt:’frukostdofterna är nu borta, men vi mår alla bättre av det.'”

Screen Shot 2016-06-13 at 09.16.20

Journalister hade förmågan att måla upp en levande bild och på så vis nå många läsare, men ingenting av det de sa var annorlunda från de råd som hälsoförespråkare gav. För både media och kostexperter verkade orsakskedjan som Keys beskrivit mycket rimlig: fett från kosten fick kolesterolet att stiga, vilket senare orsakade att kärl blev stela vilket i sin tur kunde leda till hjärtattacker. Logiken var så enkel att det verkade vara en självklarhet. Men samtidigt som den fettsnåla kosten fick stor spridning kunde bevisningen inte hinna ikapp, och har aldrig gjort det. Det har bevisats att varje steg i denna verkningskedja har misslyckats att få vetenskaplig bekräftelse: det har aldrig kunnat bevisas att mättat fett får det mest skadliga kolesterolet att stiga; man har inte heller kunnat bevisa att totalkolesterol skulle leda till en högre risk för hjärtattack för den stora delen av befolkningen, det har inte ens kunnat bevisas att förträngningar i kärl förutspår en hjärtattack. Men under 1960-talet skulle dessa upptäckter inte presenteras förrän ett decennium senare, och allmänna institutioner, tillsammans med media, ställde sig alla entusiastiskt bakom Keys attraktivt enkla idé. Det verkade som att de var tillräckligt övertygade, dessutom blundade de för bevis som stödde det motsatta.

Det är värt att titta på de bevis som de ignorerade, eftersom även om vissa vetenskapliga observationer – mest framstående ”the Seven Country”-studien – verkade stödja hypotesen om kost och hjärthälsa, var det många studier från dessa tidiga år som överraskande gick stick i stäv med hypotesen. Vi ska gå igenom en handfull av dessa.

Mer

Fortsätt läsa boken genom att beställa den på Bokus häri class=”fa fa-angle-right”>.

TheBigFatSurprise.com

Video med Nina Teicholz

TeicholzTeicholz

Teicholz
Teicholz

Fotnot 1: Eisenhower stödde starkt AHA under hela sin tid som president: han presenterade AHAs årliga pris ”Heart of the Year Award” från Oval Office, höll i öppningsceremonier för AHAs kampanj ”Heart Fund Campaign” i Vita huset, var med på AHAs styrelsemöten, och blev AHAs ”Honorary Chairman of the Future”. Hans regeringsmedlemmar fick också vara med i AHA-styrelsen. AHAs officiella historiker sammanfattar: ”Genom detta blev de högsta ledarna i USAs regering aktiva i hjärtkampanjen” (Moore 1983, 85).

Fotnot 2: Andra teorier som dåtidens forskare övervägde angående vad som kunde orsaka hjärtsjukdom inkluderade vitamin B6-brist, fetma, brist på rörelse, högt blodtryck och nervpress (Mann 1959, 922).

31 kommentarer

Toppkommentarer

  1. Magnus P
    Är ni redo för en annan överraskning? Det finns gott om kritik mot författaren och boken. Och en ännu större överraskning: Den kommer inte från socker- eller läkemedelsindustrin.

    "The issues I bring up in this review are too substantial and too numerous to be ignored. If you were to remove all of the instances where Teicholz deeply distorts a study or publication, and you were to remove all conclusions that she draws from the distortions you would be left with nothing but a pamphlet."

    Citat från: https://thescienceofnutrition.wordpress.com/2014/08/10/the-big-fat-su...

    Svar: #4, #5
    Läs vidare →
  2. Johan Wallström
    "jobbar inom läkemedelsindustrin"
    Det var generöst tolkat... han har ett eget företag som gör manicker för att hantera bakterieodlingar... utbildad inom relevanta områden för att kunna gå in på djupet på Ninas påståenden
    Svar: #8
    Läs vidare →

Alla kommentarer

  1. Magnus P
    Är ni redo för en annan överraskning? Det finns gott om kritik mot författaren och boken. Och en ännu större överraskning: Den kommer inte från socker- eller läkemedelsindustrin.

    "The issues I bring up in this review are too substantial and too numerous to be ignored. If you were to remove all of the instances where Teicholz deeply distorts a study or publication, and you were to remove all conclusions that she draws from the distortions you would be left with nothing but a pamphlet."

    Citat från: https://thescienceofnutrition.wordpress.com/2014/08/10/the-big-fat-su...

    Svar: #4, #5
  2. Johan Wallström
    "det har aldrig kunnat bevisas att mättat fett får det mest skadliga kolesterolet att stiga"

    eh va? Meta-analys av 395 kostexperiment:

    "In typical British diets replacing 60% of saturated fats by other fats and avoiding 60% of dietary cholesterol would reduce blood total cholesterol by about 0.8 mmol/l (that is, by 10-15%), with four fifths of this reduction being in low density lipoprotein cholesterol."
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/9006469

  3. Henrik
    Påståendet att det finns mycket kritik mot "The Big Fat Surpries" är intressant.

    Jämför dessa två länkar:

    http://thebigfatsurprise.com/response-critics/

    http://thebigfatsurprise.com/reviews/

  4. Roland
    Det vore väl konstigt annars, hon rycker ju undan marken under dietister och läkare som inte har vågat tänkt själv i hela sitt verksams yrkesliv.

    Rolle på Österlen

  5. MJx
    Varför länkar du till en blogg skriven av en vegetarian som jobbar inom läkemedelsindustrin då?
  6. Johan Wallström
    "jobbar inom läkemedelsindustrin"
    Det var generöst tolkat... han har ett eget företag som gör manicker för att hantera bakterieodlingar... utbildad inom relevanta områden för att kunna gå in på djupet på Ninas påståenden
    Svar: #8
  7. Henrik
    Jag skrev ett inlägg som fastnade i modereringen.
  8. MJx
    Som han säljer till läkemedelsindustrin enligt företagets hemsida.

    Sedan vet jag inte om man behöver någon särskild utbildning för att leta upp källor och läsa dem för att försöka hitta fel.
    När man läser hans kritik så är det ju också mycket som är närmast infantilt OM han nu har relevant utbildning.

    Om vi tar hans första två punkter av kritik mot NT:

    Masajerna: Visst han godtar att de inte dör i hjärtsjukdomar trots att de äter som de gör. Men han tror att de är magiska särlingar bland människor och att det är därför. Att NT inte nämnde att de var magiska är kritiken.

    Indianerna: NT tar exempel med stäpplevande nomader som inte fick välfärdssjukdomar. SY:s kritik är: Men det fanns ju bofasta jordbrukande indianer också som åt på ett helt annat sätt.

  9. Johan Wallström
    Det finns klart anledning att tro att masajerna är en outlier på ett eller annat sätt. Tex bor dom ofta på hög höjd vilket det finns anledning att tro att det minskar problem. Det är även möjligt att dom har genetiska adaptioner som vi inte har. Parasiters effekt på kolesterol har jag pratat om tidigare. Det finns mycket som skiljer deras levnadssituation från vår. Det har inget att göra med att dom skulle vara magiska och det är inget infantilt över det. Om Nina vill argumentera att "butter, meat and cheese belongs in an ancestral diet" så är det en helt annan sak än att säga att det funkar för oss som bor i väst. Till skillnad mot maasaierna så får vi högt kolesterol av butter, meat and cheese!
    Svar: #12
  10. Ralf
    Varför skulle kolesterol en bit över den gräns som läkemedelsindustrin har satt för att kunna sälja medicin, vara farligt? Tvärtom verkar det till och med vara hälsosamt:
    http://bmjopen.bmj.com/content/6/6/e010401.full
  11. Johan Wallström
    Svaret är att för höga nivåer av kolesterol orsakar fatty streaks i ådrorna, som sedan attackeras av immunförsvaret eftersom vi inte har utvecklats för att tåla höga nivåer, som du kan se tex i fallet med masaierna.

    Ravnskovs missbruk av u-kurvan kommer man inte långt med. Reverse causality.
    Detsamma gäller även blodsocker! Gamla med fallande blodsocker är en riskgrupp eftersom det är ett tecken på allmänt skraltighet eller andra sjukdomar. Men det finns förstås ingen vettig människa som därifrån skulle påstå att det är positivt med ett högt blodsocker under ens friska liv! Men det är precis samma misstag Ravnskov gör när han propagerar för höga kolesterolvärden.
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4365959/

    Hans argument stöds i observationsstudier, som inte kan bevisa kausalitet. Vi behöver randomiserade studier för att avgöra vad som orsakar vad. Och det har vi också!
    "Results of the current study indicate that a genetic predisposition to high LDL-C levels contributes to mortality throughout life, including in the oldest old, and a beneficial LDL genetic risk profile is associated with familial longevity."
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25855712

  12. MJx
    Det kan man tro ja.
    Då kan man ju t.ex. titta på masajers hälsa när de lever i städerna för att se om det är genetiska skillnader som orsakar deras hälsa eller jämföra med andra folk som bor på sådan höjd för att se om det är det som gör det.
    Att bara säga: "Det kan vara en okänd faktor" motsäger inte vad NT påstår.

    Det är larvigt låg nivå.

  13. Johan Wallström
    Men sluta. Det går definitivt att konstatera att det finns NÅGON faktor som gör att masaiernas kolesterol påverkas mindre av sin kost än vad vi gör i väst. Att hitta den faktorn eller kombinationerna av faktorer är säkert inte helt lätt men det innebär inte att det är larvigt låg nivå på hans kritik av Ninas bok. Förväntar du dig att han själv ska åka till afrika och göra nån typ av mångårig forskning innan han får påpeka det uppenbara i att masaierna har lågt kolesterol??
    Svar: #14
  14. MJx
    Det NT påstår är att de äter mycket mättat fett utan att få välfärdssjukdomar.
    Det han kritiserar är att det kan vara något magiskt okänt som gör att det är så, därför borde hon inte använda det i sin lista på sådana exempel.

    Numer två är som sagt att hon också räknar upp buffeljägare och det kritiserar han genom att påpeka att andra indianer var jordbrukare.

  15. Johan Wallström
    Inte att det är något magiskt, men väl okänt. Inget konstigt med det. Vi kanske skulle hitta exempel på folk som äter mycket socker också utan att fara illa, Hadza mycket honung tex. Men det vore inte en anledning att strunta i all vetenskap som säger att vi här i väst faktiskt far illa av det, bara för att vi ännu inte vet om det är honungens antioxidanter eller Hadzas livsstil i övrigt som är orsaken.
    Svar: #17
  16. Ralf
    Raffinerat industrisocker och honung är som något från två olika planeter. Vanlig socker skadar utan tvekan kroppen och måste vara bland det värsta "livsmedel man kan äta.
    Honung finns i många olika skepnader och det är jättestor skillnad på värmd och åldrad snabbköpshonung, jämfört med dagsfärsk honung från vilda bin i Afrika. Den senare är full av enzymer och bakterier som gör att tänderna och kroppen inte far illa.

    Apropå kolesterol och "fatty streaks". Kan någon förklara hur det hänger ihop? Jag är fortfarande högst skeptisk till att naturligt mättat fett av god kvalitet skulle vara till någon som risk m a p hjärt-kärlsjukdom, oavsett om kolesterolet går upp med 10 % eller ej.

    Svar: #18, #20
  17. MJx
    Det är fortfarande ingen relevant invändning. Om någon påstår att honung orsakar cancer och man räknar upp några exempel på folkgrupper som äter mycket honung utan att få cancer så kan man inte invända:
    "Ok, men det beror på olika okända faktorer."

    För övrigt så är Hadzas honungskonsumtion starkt överdriven. Deras kost varierar kraftigt över årstiderna. Det som är mest konstant är att 30-40% av energin kommer från jaktbyten. Honung varierar från 5-20%, baobab (nästan 40% kolhydrater) varierar från 0-40%, bär varierar från 0-35% osv.

    Svar: #19
  18. MJx
    Honung innehåller förvisso en del nyttigheter, men det innehåller mer socker än du kan samla i något ätfärdigt med hjälp av raffinerat socker.

    Det finns däremot ett samband mellan att äta kolhydrater IHOP med fibrer som verkar hjälpa mot välfärdssjukdomar.

  19. Johan Wallström
    Det kan man visst invända. Man kan inte bara slänga bort allt gammalt data för att man hittar ett undantag som inte stämmer överens med det. Först måste man ju förstå vad skillnaden är. Sen kan man dra slutsatsen om det påverkar ursprungliga hypotesen eller inte. Det Nina gör är att ta ett exempel som vi inte till fullo förstår och därefter drar alltför långtgående slutsatser från det. Det är en intressant observation, som vi kan basera hypoteser på, men vi kan inte dra slutsatser från det innan vi vet varför det skiljer sig.

    Som sagt, dom har ju lågt kolesterol, så det ligger ju helt i linje med diet-heart. Om du äter butter, meat and cheese men får högt kolesterol så kan du inte förvänta dig att få samma skydd som dom verkar åtnjuta!

    Svar: #21
  20. Johan Wallström
    LDL och andra kolesterolbärande partiklar i för höga nivåer råkar hamna i kärlväggarna på ställen med hög mekanisk belastning (därav risken från högt blodtryck). Det atriggar immunförsvaret att reagera och det blir en inflammatorisk härd. Men immunförsvaret lyckas inte bra, makrofager angriper kolesterolet och försöker äta upp det, men fastnar kvar i kärlen och växer till foam cells. Kroppen försöker bygga över skadan och bildar muskelceller vilket gör det ännu mer styva. Andra material fastnar också där, kalcium osv. Kärlen kompenserar genom att utvidga sig för att bibehålla flödet, men till slut går inte det längre. I värsta fall lossnar en bit av placket, och då kommer alla gossiga inflammatoriska signalsubstanser ut och kan orsaka blodproppar och ytterligare inflammatoriska reaktioner.
    https://www.youtube.com/watch?v=R6QTiBfzULE

    Anledningen att mättat fett höjer kolesterolet är att det gör att perifera cellers (inte kärlväggarnas alltså) membran blir styvare och sänker antalet LDL-receptorer. Det gör att cellerna inte längre tar upp lika mycket kolesterol och därmed går nivåerna upp i blodet.
    http://jn.nutrition.org/content/135/9/2075.full

    Och evolutionära perspektivet så verkar vilda djur och människor inte får högt kolesterol även när dom äter mycket animaliska livsmedel. Av en eller annan anledning.
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15172426

  21. MJx
    Om man har en serie exempel på folk som ätit mycket fett och lite kolhydrater utan att få välfärdssjukdomar så kan man inte börja bortförklara det med okända faktorer som motargument.
    OM det finns okända faktorer som kan förklara det så får man väl försöka hitta något embryo till en hypotes om man nu vill argumentera emot.

    Hans "okända faktor" var ju bara en nödlösning för att han inte kom på något. Han nästa undanflykt var ju som sagt ännu värre, att andra folk åt något annat är såklart inget argument alls om buffeljägare.

    Vi kan gå vidare till hans tredje punkt också. NT citerar helt korrekt George Prentice med att ha skrivit "some seem to assume that it does not exist" angående cancer i Afrika.
    SY citerar en annan del av GP:s text som handlar om att han visst hittar cancer i Afrika och menar att NT "make it appear he was communicating the opposite of what he was actually communicating."

    Om man läser hela texten:
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2317592/?page=1

    Så ser man dock att GP inte alls kommunicerar det som SY påstår. Tvärtom så diskuterar han vad afrikaners motståndskraft mot cancer kan bero på (inte låg köttkonsumtion, kanske metoden för tobaksrökning, kanske att maten inte är så varm osv).

    Att GP säger att andra tror att det inte alls existerar stämmer. Det SY påstår är direkt OSANT.

    Som sagt, det är oerhört låg nivå på kritiken.

  22. Johan Wallström
    Det var ingen nödlösning, och inget han kom på heller. Många andra har funderat på varför det faller sig så. Vi får inte dra på för stora växlar av tydliga utstickare som vi inte förstår oss på! Det vore ovetenskapligt.

    Här är mer om den ena hypotesen:
    "Living at higher altitudes seems to be associated with lower mortality from cardiovascular diseases, stroke and certain types of cancer."
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4113517/

    Angående cancer...
    GP säger att det finns, men att det eventuellt är mer sällsynt.
    NT citerar honom utan sammanhang vilket ger intrycket att det låter som att GP håller med "some" när dom säger att det är väldigt ovanligt. Totalt ger hon intrycket av att det är väldigt ovanligt i Afrika med andra ord och att GP stödjer den synen.
    SYs invändning låter därför rimligt för mig.
    Att GP inte tror att det har att göra med kött är en annan sak.

    Nu har jag inte läst den delen i boken, utan bara hans utdrag, så om han i sin tur tagit hennes text ur sitt sammanhang så missar jag det isf.

    Svar: #23
  23. MJx
    Den hypotesen har ju inget stöd alls, alla exemplen kan ju bero på okända faktorer. Författarna har alltså fel.

    Hur då?
    Det ger intryck av att han påstår att några tror det. Varför i hela friden skulle man uttrycka sig så om man trodde det själv också?
    SY däremot skriver rakt ut att han påstår att GP menade något som det är uppenbart att han inte menade.

  24. Johan Wallström
    Vilken hypotes har inget stöd alls? Att folk på hög höjd har lägre risk för cvd? Isf, jo det har det.

    NT ger intrycket av att det är sällsynt, till och med så sällsynt att vissa skulle säga att det inte finns, för vilket hon citerar GP.

    Svar: #25
  25. MJx
    Nej, det kan bero på okända faktorer.

    Ja precis, och det stämmer ju.
    SY däremot hävdar att GP ger uttryck för ett meddelande som han inte uttrycker.

  26. Johan Wallström
    GP skrev att vissa trodde att det inte ens finns, men att det i själva verket var farligt att tänka så... hon utelämnade den andra delen
    Svar: #27
  27. MJx
    För att det inte hade betydelse för vad hon skrev om. Vad hon skrev om var att cancer var ovanligare, så ovanligt att vissa trodde att det inte fanns.
  28. Johan Wallström
    Och hennes källa för det poängterade att den synen inte stämde... men det sa hon inte. Det är rätt relevant att nämna uppenbarligen
    Svar: #29
  29. MJx
    Ja, det framgår ju av att det bara var somliga som trodde det.
    Hennes källa höll med om att cancer var ovanligare. Något som SY lämnar falska uppgifter om.
  30. Johan Wallström
    Vi kommer nog inte längre än så här i den här diskussionen =) Ha det gött!

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg