Mysteriet med närsynthet

Närsynt

Närsynthet är oerhört vanligt i västvärlden. Runt var tredje barn blir närsynt idag. Men så verkar det inte alltid ha varit, och orsaken kan förvåna dig.

Här är ett avsnitt som inte fick plats i min kommande bok. Det var smärtsamt att prioritera bort, för ämnet är fascinerande.

Närsynthet: varför så vanligt?

Bland djur i naturen är dålig syn snarast en dödsdom, särskilt om de jagas eller jagar. Sådana gener borde snabbt sorteras bort. Faktum är att närsynthet knappt verkar existera bland vilda djur.

Samma sak bör ha gällt människor under vår utveckling. Vi behövde kunna se skarpt. De senaste 200 åren har uppfinningen av glasögon minskat problemet med närsynthet, men det är evolutionärt sett en ytterst kort tid. Våra gener har inte förändras mer än marginellt sedan dess. Så de kan inte förklara hur vanlig närsynthet är idag.

Mysteriet tätnar

Hur skarp syn hade människor innan vår nya mat? Det vet vi. På trettiotalet undersöktes olika stammar av jägare och samlare i Gabon i Afrika. Av 3 624 undersökta ögon var 14 närsynta, mindre än 0,4 procent, de flesta ganska lindrigt. Liknande resultat sågs hos eskimåer på femtiotalet. Men skarp syn skulle snart inte alls vara så självklar.

År 1969 undersöktes eskimåer i Alaska som nyligen tagit över de vitas kultur och mat. Hos eskimåer över 40 års ålder sågs då bara 1,5 procents närsynthet. Men hos yngre eskimåer var förekomsten över 50 procent! Liknande resultat har setts i andra befolkningar som just bytt till västerländsk livsstil. Skillnaden har förklarats med att bokläsande hos barn kanske ger närsynthet. Håller den förklaringen, eller har närsynthet samma förklaring som andra västerländska sjukdomar?

Det finns ett enkelt sätt att avgöra det. När både ny mat och bokläsande dyker upp samtidigt som närsyntheten vet man inte orsaken. Men vad händer i befolkningar som antingen får den nya maten eller böcker, men inte båda?

Barn på landsbygden i Nepal, söderhavsön Vanuatu och i Malawi har undersökts. De hade obligatorisk skolgång men begränsad tillgång till modern mat. Närsynthet var sällsynt trots att de läste (2,9, 1,3 respektive 4,1 procent).

Hur är det med motsatsen, modern mat i befolkningar som inte läser? När analfabeter i Kairo undersökts hade olika grupper mellan 11 och 39 procents närsynthet. Liknande resultat sågs hos Hong Kong-bor som aldrig gått i skola.

Det verkar inte spela någon roll om man läser eller inte. Äter man den moderna maten som barn blir man ofta närsynt. Annars får man nästan alltid skarp syn. Varför?

Långa ögon

Att äta mycket socker och stärkelse höjer insulinet och tillväxtfaktorn IGF-1. De får celler att dela sig, de ökar tillväxten i olika vävnader. När du vet vad närsynthet beror på kan polletten ramla ned.

Närsynthet

Överst normalsyn. Underst närsynthet.

När du tittar på något långt bort faller ljuset normalt in genom pupillen, bryts av linsen och ger en skarp bild på näthinnan.

Vid närsynthet är det för långt till näthinnan. När du tittar på håll hinner ljusstrålarna vidgas igen innan de når näthinnan. Bilden blir suddig, du kan inte se skarpt på avstånd. Varför? Ögat har blivit för långt.

Sockret och stärkelsen kan ge sjukligt höga nivåer av tillväxtfaktorer. Om det lurar ögat att växa sig för långt blir du närsynt. Barn som undviker den nya maten bör få skarp syn. Äter de maten de är designade för kan synen utvecklas normalt. Precis som för alla djur i naturen och alla människor förr i tiden.

Är det kört om du redan är närsynt? Ja, har du vuxit färdigt kan du inte påverka det med maten. Men fram till 20-årsåldern bör man åtminstone kunna bromsa ökningen av närsynthet. Ta bort det som får ögat att växa för snabbt. På 50-talet visade en forskare att närsynta i snitt åt mindre kött än andra. Han testade sen att låta en grupp barn äta mer kött och utvecklingen av deras närsynthet bromsades upp jämfört med en kontrollgrupp. De barnen lär ha fått mindre blodsockerhöjning efter maten och därmed mindre av insulin och IGF-1.

Den nya maten ger mer tillväxthormoner i blodet. De ökar celldelningen överallt i kroppen. Det kan vara skadligt i längden, och närsynthet kanske bara är början.

Referenser

Samtliga studier ovan finns refererade här:

Mer

De västerländska sjukdomarnas ankomst

Ingen karies på stenålderskost?

Fullkornsbröd och cancer

Den västerländska sjukan: Metabolt syndrom

Mindre kolhydrater, längre liv?

1 2 3

121 kommentarer

  1. Stefan Thorslund
    Börjesson, jag har också läst om teorin att ögonmusklerna påverkar formen på ögongloben. Köpte en gång på antikvariat en bok från 30-talet som handlade om ögongymnastik för musklerna kring ögongloben för att åtgärda synfel. Dvs enligt teorin du beskriver.

    För några år sedan läste jag en artikel om några Uppsala-forskare som arbetade med en liknande eller samma teori. Vad jag minns så var deras metod var att på försökspersonen på något sätt mäta spänningen på ögonglobsmusklerna. Detta "översattes" till en ton som försökspersonen lyssnade. Ju högre spänning desto högre ton. En försökspersonen som tittade på en bild längre bort kunde därför "höra" spänningarna i ögonmusklerna och se en suddig bild. Om fokus lades på att få ner frekvensen på tonen så blev bilden skarpare ju mer försökspersonen fick ner tonen. Det torde bekräfta teorin. Journalisten som testade lyckades och fick skarpare syn, dock kortvarigt, då kontinuerliga övningar krävdes enligt forskarna. Jag läste om detta i DN eller SvD för ett antal år sedan.

    Jag tror för egen del att bra kost hjälper på vägen och jag tror på LCHF-kosten. För egen del har jag, så långt jag mätt rätt, konstaterat att maxpulsen ökat sedan jag äter mer LCHF. Maxpuls ska ju gå ner med åren trots träning men jag har upplevt det omvända. Om det är kosten som kan vända en maxpuls-utveckling så skulle väl även ögat kunna ändras. Vi får se.

  2. Emlan; Sedan kan man fråga sig. Behöver vi alla prylar vi belastar vår totala hushållsbudgetar med? Är inte, förutom bra bostad, samvaron, kosten=hälsan viktigast?

    Duktiga jag inreder (vid behov) min bostad med junk, antikt och second hand. Likaså har jag försökt hitta plagg (förutom jeans) i plånboksvänliga vintage-butiker.

  3. ekonomen
    "Dufva, men är det möjligt att hela befolkningen äter Atkins/LCHF? Jag hade gärna ätit kött och fisk oftare men det är nàgra av de dyraste födoämnena som finns... Potatis, linser, ris etc är betydligt billigare."

    LCHF innehåller ungefär lika mycket protein som en standarddiet enligt Livsmedelsverket, kanske något mer. Ekvivalent mängd kalorier från fett (smör, kokosfett, etc.) lär inte bli särskilt mycket dyrare, särskilt om vi räknar in att man skär ner i skräpmatskonsumtionen samtidigt.

  4. lotta
    Tänk vad enkelt det låter, ät LCHF så blir du inte sjuk! Detta med att man skulle bli närsynt för att man äter kolhydrater var droppen...Vad beror de andra ögonsjukdomarna på då? jamen visst kolhydraterna det med eller???
  5. Mabbe
    Jag handlar väldigt sällan nu sedan jag började med LCHF. Det blir ekologiskt kött,
    vilt, fisk, kyckling, ägg, grädde, smör, creme fraiche samt lite grönsaker.
    Till frukost: äggröra på två ägg, smör och grädde + kaffe.
    Lunch: Kött, fisk el Kyckling + grönsaker.
    Middag: Grön soppa på broccoli, spenat. gröna ärtor el grönkål + en stor bit fet ost.
    Recept soppa: För en person: fräs en halv gul lök + ett par vitlöksklyftor (i bitar) i
    rikligt med smör. Sätt till ett par dl vatten och en halv buljongtärning (kyckling eko)
    och det gröna. Koka mjukt och mixa sedan soppan och smaka av.
    Enklare kan det inte bli. Man får i sig massor med vitaminer och håller sig mätt länge.
  6. lotta
    Jag kan inte äta ren LCHF kost för jag får sådan diareé, ont i magen, kramp i benen vilket jag inte får om jag äter enligt kostcirkeln. Någon mer som upplevt samma sak? kanske inte rätt forum att fråga det här inne.
  7. ekonomen; Precis! Frånvaron av skrämat är en jättestor besparing. Får man dessutom som lök på faxen bättre syn, är det mycket lättare upptäcka de ekonomiska blindskären.
  8. Lotta: Får också svår krampkänning i benen. Men det är det värt. Annars kan man köpa magnesium. Diaré är nog individuellt övergångsbesvär.
  9. dufva
    Jag kan inte heller påstå att mitt matkonto blivit dyrare med artriktig kost.
    Det blir betydligt mindre av frukt, godis, glass och chips vilket ju är långt ifrån gratis.

    Kött i någon form finns nästan alltid till extrapris nånstans om man är lite flexibel med vad man kan tänka sig till middag.

    När riktiga fynd uppenbarar sig laddar jag frysen till bristningsgränsen :-)

    Skulle det ändå vara så att det påverkar min ekonomi med bra mat drar jag hellre ner på nåt annat.

    Jag kan helt klart tänka mig en soffa från röda korset eller nån pava whiskey mindre per år för att behålla hälsan hos mig själv och min familj.

    Att äta billigt och sen bli sjuk är heller ingenting som gynnar vare sig livskvalitet eller ekonomin i längden :-)

  10. Colldén
    Doc, jag tvivlar på att urinvånarna på Kitava, Kuna, Hunza, Tukisenta, Bantufolket, Mexikanska Pima-indianer, etc har några större problem med närsynthet, trots att deras dieter är extremt rika på stärkelse, och även en del socker. Varför stå fast vid denna grovt förenklade kolhydrathypotes?
  11. Vi kan alltså dra slutsatsen att vi LCHF:are inte är blinda för besparingar och prioriteringar. Så vi kan satsa på livskvalité, friskvård och artriktig kost?

    Andra besparingsåtgärder: Jag rakar mitt huvud med maskin och har långt helskägg ner till knäna. Dessutom klipper sig även gumman,som odlat långt, sexigt hår till rumpan, själv. Vi har inte varit hos någon frisör på minst tio år. När vi var 80-talsyuppies kostade skönhet och ständiga salongsbesök minst ett par tusen i månaden för fyra personer.

  12. Colldén: Hade dessa urinvånare dagens processade hel och halvfabrikat med alla tillsatser? Det är väl där poängen ligger? Titta på våra nutida Samer. Skulle inte bli förvånad om de har sämre syn än medelsvensken.
  13. Margareta Lundström GBG
    För många år sedan läste jag en artikel i Läkartidningen som handlade om varför japaner så ofta bär glasögon. Författaren hade en teori om att människor som lever trång och inte ser horisonter och således inte behöver ackommodera ögat så ofta, är närsynta. Du sitter och läser, lyfter blicken och ser en vägg en- två meter framför dig. Du går ut i en stor och folkrik stad och ser inte längre bort än till nästa huskropp. Det skulle vara intressant att veta om det är skillnad mellan urban och lantlig befolkning i Japan när det gäller glasögonanvändning.

    Min ögonläkare tyckte att det var konstigt att jag hade grå starr som inte äter kolhydrater sic!ser

  14. Stödjer Colldén här. Alla folkslag Colldén räknar upp äter *extremt* mycket stärkelserika kolhydrater (minst 70E% och kan i perioder ligga runt 85E%) - ändå har de exceptionellt bra syn tillskillnad mot oss. Tar man det ur ett kolhydratperspektiv så skulle man kunna säga att vi äter alldeles för lite kolhydrater i väst.

    Hur förklarar man att både på Vanuatu och i Malawi äts väldigt nära vegetariskt (majs och grönsaker i mängder i Malawi och sötpotatis/taro/yams i mängder på Vanuatu). I Nepal är stapelfödan linser, ris (Bhat) och biff äter man inte alls t.ex. På Vanuatu äts ibland gris i mängd (storslakt) ihop med skördefesten av taro/yams. Övrig tid på året äts nästan helt vegetariskt, speciellt kvinnor (taro, typ 85E% kolhydrater). I Malawi är majs stapelfödan, även där - en masse.

    Jo, jag vet att du skriver "ny mat" och därmed inte bör syfta på "gamla kolhydrater" (som svensk husmanskost med potäter, m.m). Sedan nämner du "socker och kolhydrater". Endast en sak är "ny" där (socker).

    Om man vill ha synskärpa som på Vanuatu och i Malawi då är det alltså nästan helt vegetariskt som gäller med betoning på stärkelserika kolhydrater (vi snackar om minst 70E%). Samma resultat hos Inuiter och nordamerikanska indianer (runt 10E% kolhydrater). Det är alltså inte kolhydraterna utan måste vara något annat. "Ny mat" låter bra, men har definitivt inget med LCHF att göra - det verkar ju ge lika bra resultat med 10E% som med 85E% kolhydrater.

  15. Margareta Lundström GBG
    För många år sedan läste jag en artikel i Läkartidningen som handlade om varför japaner så ofta bär glasögon. Författaren hade en teori om att människor som lever trång och inte ser horisonter och således inte behöver ackommodera ögat så ofta, är närsynta. Du sitter och läser, lyfter blicken och ser en vägg en- två meter framför dig. Du går ut i en stor och folkrik stad och ser inte längre bort än till nästa huskropp. Det skulle vara intressant att veta om det är skillnad mellan urban och lantlig befolkning i Japan när det gäller glasögonanvändning.

    Min ögonläkare tyckte att det var konstigt att jag hade grå starr som inte äter kolhydrater sic!

  16. Michael Blomgren: De kanske åt gräs för att de såg så dåligt? ;)

    Ni har inga belägg för att dessa folk såg bättre än våra samer, nordamerikas indianer, inuiter och rysk-kinesiska evenker.

  17. Colldén
    Goran

    Jamen varför skriva "stärkelse och socker" om man menar raffinerad industrimat? Det är som att skriva "fett" när man syftar på härsken majsolja.

  18. Goran: detsamma!
  19. dufva
    Michel Blomgren

    Förvisso verkar det vara så att en del klarar att äta en hel del kolhydrater utan att drabbas av dessa degenereringar.

    Kitawaborna är en sådan grupp.

    Kitawabefolkningen äter sötpotatis som stapelvara.

    Något mindre andel stärkelse än vår potatis iof

    Det verkar dock som den tunga faktorn är sädesslagen.

    Mig veterligen finns ingen grupp som äter mjöl (gluten) bland dom som slipper dessa problem

  20. Colldén, Michel,
    Folk kan uppenbarligen bevara en bra hälsa trots att man hela livet äter en hög andel kolhydrater. Men de folkslag som gjort det har ätit grov svårsmält stärkelse, inte vitt mjöl. De har ätit låg andel fruktos, inget renframställt socker. Och de har varit fysiskt aktiva (och jämförelsevis fattiga) så att de förbränner den stärkelse de äter.

    Inga folkslag slipper västerländska sjukdomar när de får vitt mjöl och socker i mängder. Och när man väl skadat sin ämnesomsättning (fetma, typ 2 diabetes, metabolt syndrom) kan man behöva minska alla kolhydrater.

  21. dufva: Jag pratar om E% kolhydrater, det är beräknat på vad de äter, 85E% är vad det är, varken mer eller mindre stärkelse.

    Har du hört talas om Hunza? Även kallat världens hälsosammaste folk enligt vissa som varit där (flera forskare har observerat dem). Pima-indianer äter också vete, även om majs är stapelfödan.

    Hunzas stapelföda är vete. Och aprikoser, gärna torkade. Under en viss period lever de enbart av frukt, dock då det finns i mängder i regionen. Deras vete innehåller även grodden (fettet). De måste mala vetekornen precis innan de bakar sina bröd. Om mjölet förvaras härsknar fettet, det är den enda skillnaden från vårt vete.

    Ska ni säga att frukten Hunza äter inte innehåller glukos nu också eller? Eller att majsen Pima-indianerna äter inte är samma som vår? Eller att det vita riset man äter i Nepal inte har ett högt GI?

    Potatisen man äter i Peru är exakt samma som vår (åtminstone deras minst giftiga varianter) och den är lika snabb och kolhydratrik som vår (det är ju deras från början). En potatis är nästan lika snabb som rent glukos.

    "En del klarar att äta en hel del kolhydrater" - 100% av samtliga dessa folkslag, det är inte "en del", det är alla.

    För att "klara" att äta kolhydrater så måste man äta kolhydrater. De som äter och anpassat sig till kolhydrater långsiktigt (speciellt snabba, med högt GI) har imponerande blodsockerkurvor, superstabila. Äter man inga kolhydrater då ska man inte räkna med att "tåla" dem heller, förrän man ätit dem i några månader.

  22. Mariann
    Intressant läsning om Hunza folket
    http://www.biblelife.org/hunza.htm
  23. Vad var det nu jag tänkte skriva? Jo, enligt ett reportage Expressens har extrema GI bantningsmetoder som utesluter kolhydrater inverkan på vårt minne. Enligt Charlotte Erlandsson-Alberson prof. i medicinsk kemi: - man svälter hjärnan på näring, den får inte det bränsle den behöver och man blir glömsk. Hon har dessutom gjort tester på sina studenter. Man fick bättre minne med snabba kolisar. Naturligtvis kompenserar vi det med att vara skarpsynta. Men det skrev hon inget om.
  24. Mariann: Du kanske ska läsa något om någon som verkligen varit där?
  25. Nejmen hallå! Läser vidare... "Man åldras fortare i kärlen av mycket fett och protein och blir åderförkalkad. Man lever kortare tid om man äter lågkolhydratkost.. enligt studier". Dessa finska studier från början av nittiotalet som man hänvisar till... är ju gamla änklingar som i huvudsak käkade på korvmojen. Ändå kunde man inte peka på signifikant överdödlighet för denna grupp. Ändå drog man dessa slutsatser, för säkerhet skull. Detta är vetenskapmän i ett nötskal och deras syn på "lågkolhydratkost". Så långt man ö h t kan sträcka sig i sina ambitioner. Det finns väl ö h t inga renodlade studier på Atkins/LCHF-kost?
  26. dufva
    Michel Blomgren

    Hunza är som sagt fruktätare långa perioder men deras kost innehåller en stor variation av vegetabilier inte minst nötter.

    Vetet dom använder behandlas omsorgsfullt och deras kost innehåller inga tillsatser som nästan allt vi äter gör.

    Vet inte säkert hur stor andel deras vete utgör av kosten, men dom kanske är undantaget som bekräftar regeln då :-)

    Jag säger ju att det finns folkslag som nyttjar en hel del kolhydrater

    Kolhydrater är inget gift och vi har ju system att handskas med det.
    För den som har överbelastat systemet under en längre tid är det en annan femma.

  27. Problemet är förstås att man kan äta både högkolhydratkost och lågkolhydratkost för att bli frisk från diabetes.

    Art Ayers - http://coolinginflammation.blogspot.com/ - har lite andra teorier - tarmfloran. Art är även lågkolhydratare så det borde vara intressant för flera här att lyssna till.

    Tarmfloran diskuteras även flitigt på min blogg, speciellt av en signatur som jag får tacka för att ha fått mig att gräva djupare i detta ämne. Jo jo, tarmfloran påverkas av vad man äter - eller snarare - vad man ätit de senaste månaderna/åren. Det är sen länge välkänt att hjärtkärlsjukdom är förknippat med en drös bakterieinfektioner (c pneumoniae, t.ex, som man hittar i åderförkalkningsgegget). Visserligen är det en luftburen infektion, men man hittar även en drös andra bakterier. Får man tro Art Ayers och alldeles rykande färsk forskning så beror all västerländsk sjukdom på sabbad tarmflora. Det har gjorts både råttförsök och försök på människor rörande tarmfloratransplantation. Denna har förändrat blodvärden, mm under några veckor.

    Visst, skräpmap sabbar tarmfloran och ger metabola syndromet, det finns råttförsök på det (där man transplaterat "väst-mats-ätande" sjuka råttors tarmflora till friska och de har blivit sjuka), men mer naturlig föda ger förstås inte några sjukdomar (oavsett hur mycket/lite kolhydrater det är i maten).

    Om man väljer kolhydrater eller ej är skit samma - bakterierna lever av prebiotika, vilket är lösliga fibrer (och resistent stärkelse visserligen). Sånt finns i frukt och grönsaker (eller grönsaker och frukt om man föredrar det första). Olösliga fibrer är sådant vi skiter ut, inget lever av det (t.ex linfrön, till viss del vete och andra spannmål). Som banan, frukt, potatis och surkålsätare så är det förstås sånt som jag gillar - andra kanske gillar sallader - sak samma, det är prebiotika - mat åt våra inneboende vänner som håller oss friska och "dödar" (tränger undan) hälsoförstörande inkräktare.

    Om man överbelastat systemet har man även sabbat tarmfloran. Fixar man tarmfloran är man fri från diabetes, hjärtkärlsjukdom, reumatism, allergier, mm. LCHF kan göra detta - dvs tarmfloran förändras. McDonalds kan också göra detta, men det lär inte bli så positivt resultat (om man inte håller sig till deras sallader möjligtvis). Art Ayers har en idé om att vassleprotein och ägg i två veckor kan "nollställa" tarmfloran.

    Dr Cousens gör samma sak, men med högkolhydratkost (rå vegankost).
    http://www.youtube.com/view_play_list?p=294A5457FB3BA560

    Joel Fuhrman gör samma, fast med mer grönsaker och medelkolhydrat vegankost...
    http://www.youtube.com/watch?v=46_GInjBeQU

    Men, äter man LCHF och inte blir fri från sin åkomma (dvs man har fortfarande antikroppar mot bakterie X) - då blir man inte frisk. Samma sak med vegankosten, medicinen, kosttillskottet, probiotikan, osv, osv. Svårt att förstå? Absolut! Svårt att genomföra och mäta? Absolut!

    Kort sagt är min övertygelse ungefär "ät vad du vill, men har du ingen bra tarmflora så blir du sjuk". Givetvis, äter vi naturlig mat likt ursprungsbefolkning runt om i världen (vilket kan innebära allt från lågkolhydratkost till högkolhydratkost) och slutar förgifta oss (antibiotika, klor, fluour, andra kemikalier, osv) så har vi ganska stora chanser att träffa rätt - kolhydrater eller ej.

    Sen om tarmfloran har något med närsynthet att göra, det är mycket riktigt ett mysterium. Det har iaf inte med "gamla" kolhydrater att göra.

  28. JAUS
    #73 Ja, smartare har jag i alla fall blivit sen jag började med LCHF, hade alla rätt på mitt senaste IQ-test. Fast det kan ju bero på andra orsaker givetvis, men kosten är den troligaste förklaringen i mitt fall.
  29. #77: Ahhhgh! Ännu en tarmflorist. Brukar inte du hänga på Evak:s blogg?
  30. Jaus: Det kan aldrig hända mig. Är dyskalkyliker.
  31. Anna Delin
    Jag gillar de nya begreppen "gamla kolhydrater" och "nya kolhydrater". Lägger man sen till fysisk aktivitet till ekvationen så är nästan framme.
  32. Rickard Carlsson
    Det som är särskilt intressant här är att man hittar (märkligt nog) ganska tydliga korrelationer mellan IQ och synfel. Speciellt tydligt är det i de extrema regionerna av IQ där synfel är väldigt överrrepresenterat. Dessutom hittar man samband mellan IQ och längd. Man har gjort rätt seriösa försök att utesluta genetiska förklaringar och det verkar som att det finns ett hyfsat utrymme för miljöfaktorer att avgöra dessa variabler. De genetiska skillnaderna i längd verkar inte ha något samband med IQ t.ex., utan bara just den miljömässiga.

    I princip ser modellen ut som så här: vi har en genetisk tenden satt bli en viss längd som är helt okorrelerad med vår genetiska tendens att utveckla en viss typ av intelligens. Hur vi äter under uppväxten kan sedan justera hur långa och intelligenta vi blir, fast då endast inom ramarna för vår genetiska potential. (Givetvis förklarar modellen inte alla skillnaer och det finns många andra miljömässiga faktorer som förklarar IQ)

    Frågan man då ska ställa sig är hur stor roll insulin spelar här. Man kan tänka sig att överdrivna mängder av insulin både gör att vi växer, blir smartare och blir närsynta.
    Och särskilt spännande är att amerikanerna börjar bli kortare och kortare, vilket pekar på att det kanske spelar roll i vilket sammanhang man får höga insulinivåer. Dvs. insulin plus goda proteinkällor kanske främjar tillväxt, medan insulin från tomma kalorier utan vare sig protein eller någon form av näring alls kanske ger andra problem.

    Detta är naturligtivs rena spekulationer men man skulle alltså kunna tänka sig att mat som frisätter stora mängder insulin orsakar en rad saker som både är bra och dåliga. Vi växer och blir större på alla håll, ögonen ballar ur, men vi får kanske en hjärna som får något extra också... Notera att detta resonemang torde endast gälla insulinpåslag under uppväxt och det är knappast så att man blir smartare av att ha mycket insulinpåslag i vuxen ålder... Längre blir man inte heller...

  33. Martin
    Vill man sänka sina IGF-1-nivåer så är det nog proteinintaget man ska titta närmare på.

    In addition, our data provide evidence that protein intake is a key determinant of circulating IGF-1 levels in humans, and suggest that reduced protein intake may become an important component of anticancer and anti-aging dietary interventions.

    http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1474-9726.2008.00417.x/a...

  34. Emlan
    Om vi nu ska tro pà att det inte är dyrare att äta Atkins än att äta som Medelsvensson med potatis, ris, frukt, grönt, bröd, etc (förutsatt att inte allt är prefabrikat, man kan väl följa Atkins och köpa färdiglagad kyckling och revben, bearnaisesàs etc ocksá?) varför äter folk ens potatis? Hela befolkningen kan ju inte vara helt ignorant.. Till exempel när jag var hos min kiropraktor och han sa att det är mànga som tänker i mina banor och jag var i en mindre tonàrskris pga min hy sà sa han sà här : (Kanske inte ordagrant citerat men iaf nära)

    "Och sà tänker du, gör ngnting àt det! Kannibalism. Det finns människor som äter andra människor. Det är svàrt att vara människa ibland, men jag skojar med mig själv. Jag lyfter x mànga kilon kött om dagen, för att överleva skojjar jag med mig själv och mina patienter. Gà ut i naturen. Det är samma jävla sol."

    Och samtidigt kan jag läsa artiklar om familjer i tredje världen där de inte ens har pengar till mjölk till sina smà bebisar. Och sà tänker jag att kanske det finns viktigare saker än min akne, som att andas, le, leva helt enkelt. Det finns människor som inte har ràd att äta stenàlderskost, det finns människor som lever pà existensminimum och det är inte att äta lyxfoder varje dag (jag kritiserar pà inget vis de som har möjlighet att äta Atkins/LCHF men man kanske ska inse att alla inte har den möjligheten).

    I en bok av en kock som jag läste för nàgra àr sedan (jag kommer tyvärr inte ihàg bokens namn) togs väldigt mànga intressanta saker upp om just mat, som till exempel att smör är dyrt, att leverantörerna försökte lura köket pà hur mànga räkor de levererade, att personalen var "underfed" (ris, kyckling, bröd). Och mkt om den maten de lagade till välbetalande kunder, tryffel stekt i smör, alla sorters fisk, kött etc.

    För mig är det dyrare att göra nötbröd än bröd gjort pà vetemjöl. För mig är det dyrare att äta mer animaliskt än vegetariskt. För mig är det dyrare att äta Atkins än att äta enligt tallriksmodellen.

    Och dà insàg jag att jag nog fàr nöja mig med att vara "underfed". Och nöjd ändà.

  35. Emlan: Menar du att den rika världen frivilligt skall skicka hela sitt överskott gratis till den fattiga världen när deras grödor blir översvämmade eller skördar torkar. Gör vi inte det redan? "Överbefolkning" är ju ett stort problem som löser sig per automatik i djurvärlden. Hur många skall vi människor bli? Våldför vi oss på jordarna mer..och tränger undan alla vilda växter och djur har vi snart bundit ris till hela vår globala röv. I dubbel bemärkelse exempelvis i Mekong-deltat. Bistånd bromsar ju inte heller födslotalen och vi skjuter bara de oåterkalliga problemen på framtiden. Oavsett vad vi äter nu. Normalt sett tar ju naturen hand om problemen. Krasst sett. Kan bara skriva; Tänk inte så jävla mycket. Lev och var glad att du är lyckligt lottad. Det skulle de fattiga gjort i din situation.
  36. cgs
    Emlan: Min familj har ätit LCHF i snart tre år och under denna tid kollat kostnaden och vi kan bara konstatera att våra matkostnader inte ökat under denna tid.
  37. lilli
    Angående vad vi har råd med.
    Enligt Coops medlemsblad lägger vi ca 12% av inkomsten på matinköp. Så har det sett ut sen 2000. För trettio år sen lade vi 20 % på mat. (För ännu längre sen ...50-talet då jag var liten, säkert minst 50%).
  38. A F
    GvDB.

    Ja, du är ju krass, det är det minsta man kan säga. Jag är glad att jag har lite mer empati.

    Om bistånd minskar födslotalen kan man ju ifrågasätta, men ekonomisk utveckling gör ju det.

    Sen är det det vanliga "too many of them, too few of us". Det är ju vi som likt en gräshoppssvärm konsumerar alla resurser i en rasande takt.

    Det går ju att äta resurssnål LCHf, men såvida man inte äter väldigt stor del av sina kalorier från ägg och mjölkprodukter så är det nog svårt att få det till att inte bli dyrare.

    Samtidigt så är det ju få som ifrågasätter andra resurstjuvar som motion, att äta medicin när man är sjuk, eller gamla som bor kvar i onödigt stora hus fast familjen flyttat, att bo på landet så att man måste använda bil varje dag, etc. Men just LCHF-kost verkar mycket provocerande.

  39. cgs
    AF: Men faktum kvarstår att egentligen borde befolkningstillväxten stå högst upp på politikernas agenda, men nu är det bara ekonomisk tillväxt och att vi måste öka vår produktion som gäller. Detta kommer att till 100% leda till en global katastrof, inte för mig men för mina barnbarn.
  40. A F
    cgs,

    Visst kan man ifrågasätta tillväxtfokuset.

    Du borde lyssna på Hans Rosling.

    Befolkningstillväxten avtar redan. Det mesta av ökningen i stort barnafödande har redan skett. Men vi kommer att bli många, eftersom de gamla som dör är färre än de i reproducerande ålder. Vad tycker du att politikerna ska jobba för? Att skjuta folk? Tvångssterilisering? Ettbarnspolitik, var i så fall (i västvärlden kanske, där barnen förväntas konsumera mest resurser)? Såvida vi inte tycker att det här är bra förslag får vi inrikta oss på att försöka klara en jord med 10 miljarder människor.

  41. Lund
    Jag tror inte att "man" behöver skjuta av folk.

    Jag tror att diverse sjukdomar kommer att minska befolkningstrycket. Så är det redan till viss del. Det är inte humant, det är inte rättvist, men sedan när blev jorden en rättvis plats att födas till? Sedan kan man ju också göra kvinnor självförsörjande, då brukar barnbegränsningen starta på allvar.

  42. Björn Ljuus
    83: det verkar inte som att de mätte fritt Igf-1 i den gruppen som fick minska sitt proteinintag. Det gör deras slutsats lite underlig. Det är inte så konstigt om man får mer igf-1-bärande protein när man äter mycket protein.
  43. A F: Verkligheten är krass. Inte jag. Är den mest generösa och empatiske person du kan hitta i ett par Dr Martensskor (De enda skor som håller i tio år) Bor också ensam i ett större hus och har därför av skäl som nämnts, valt hyra ut övervåningen till en fattig. Tack vare låga driftkostnader (mat och uppvärmning) kan jag kanske hjälpa fler i min närmiljö. Skall man vara riktigt krass borde vi kanske inte bo i så ogästvänligt klimat?
  44. Ninnan
    GvDB
    Har du ingen aning om hur utvecklingen från fattigt land till bättre förutsättningar fungerar?
    Först ökar barnkullarna och sedan sjunker antalet födda så småningom.
    Det blir ingen explosion av människor som alla befarar.
    Läs H Rosling och begrunda hans statistik.

    Lund
    Det finns andra krafter än cynismen. Får fattiga länder del av västvärldens kapacitet
    och att själva kunna använda den, kan rättvisheten öka.
    Att konstatera; sjukdomar minskar befolkningen- så är vi av med dem- ja, lite slött formulerat.. enligt mej(s)

  45. Ninnan
    Billig mat
    Billigt är det med lchf om du köper a l l a delar av köttet.
    Nöt,fläsk eller kycklinglever tex.
    Stek det med fläsktärningar och lök. Gärna lite kravmärkt lingon(23gr socker). Delikatess.

    Koka fläskben, gör rotmosen av blomkål och en skiva kålrot.

    En färsk kyckling kostat 30 kr. Slå på stort; köp en kalkon-även det billigt.
    Kallops är en delikatess.
    Smör tycker jag är billigt-eget tyckande.
    Använd en gammal kokbok, där hittar du de verkliga läckerheterna.

  46. Ninnan
    #85
    Varför har vi en hjärna om vi inte skulle tänka med den!?!
    Använder du inte den blir den totalt sick.
  47. Det var en märklig blandning, Ninnan. Silar du inte mygg nu? ;-)
  48. A F
    GvDB: Jag undrar om du inte har lite låga tankar om människor med Dr Martensskor.
  49. Ninnan
    Hemul
    Har jag svalt kamelerna?!?
  50. Va, har ni bildat en angreppspakt? Det har jag säkert förtjänat ;-)
1 2 3

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg