”Motstridiga råd om mat skapar förvirring”

Mai-Lis Hellenius

Artikel idag i läkartidningen där professor Mai-Lis Hellenius tills vidare försvarar gällande kostråd vid övervikt och diabetes. Jag kan inte se några nya argument i frågan. Det mest iögonfallande för mig var följande uttalande:

Jag har också i min egen forskning och i min egen
kliniska vardag sett att anpassade råd sprungna ur gängse rekommendationer oftast ger det önskade resultatet.

Alla håller nog inte med om det. Exempelvis SBU´s utvärdering av relevanta studier på fettsnål kost visade några kilos viktnedgång i snitt och därefter återgång till ursprungsvikten eller mer ”inom något år”. Vid diabetes typ 2 ses med gällande kostråd en successiv försämring varje år som ”naturalförlopp”. Med tanke på detta misstänker jag att Hellenius kunde öka ambitionsnivån när det gäller önskade resultat.

Man kan till och med argumentera för att den epidemi av fetma och diabetes som världen sett de senaste decennierna startade just efter att de aktuella kostråden blev allmänt spridda. Och det kan väl än mindre vara ett önskvärt resultat?

Jag stör mig vid ny genomläsning även lite extra på detta på hennes uttalanden om att konventionell fettsnål kost minskar risk för diabetesutveckling:

Vad gäller typ 2-diabetes finns en handfull stora välgjorda livsstilsstudier, bla en finsk, där man med hjälp av ökad fysisk aktivitet och förändrade matvanor kunnat visa att man kan halvera risken för riskindivider att insjukna i typ 2-diabetes [7]. Den kost som rekommenderats i dessa studier har också sett ut på liknande sätt, dvs man har givit råd om att minska på fettet, framför allt det mättade, och att äta mera frukt, grönt och fiber [7, 8]. I en kinesisk fyrarmad studie fanns en studiegrupp där man gav enbart kostråd, och man kunde där minska risken att sjukna i diabetes med ca 30 procent [9].

Hon hänvisar här till en subgrupp i en kinesisk studie från -97, som enda stöd för att ren kostbehandling enligt gängse råd minskar diabetesrisk (hennes andra två referenser om förebyggande av diabetes med kost inkluderar ökad fysisk aktivitet och ibland medicin i interventionsgruppen).

Effects of Diet and Exercise in Preventing NIDDM in People With Impaired Glucose Tolerance: The Da Qing IGT and Diabetes Study
Diabetes Care Volume 20(4), April 1997, pp 537-544

Utdrag:

Diet group. In clinics assigned to the diet-only intervention, participants with BMI <25 kg/m2 were prescribed a diet containing 25-30 kcal/kg body wt (105-126 kJ/kg), 55-65% carbohydrate, 10-15% protein, and 25-30% fat. These participants were encouraged to consume more vegetables, control their intake of alcohol, and reduce their intake of simple sugars. Subjects with BMI >or= to 25 kg/m2 were encouraged to reduce their calorie intake so as to gradually lose weight at a rate of 0.5-1.0 kg per month until they achieved a BMI of 23 kg/m2. Individual goals were set for total calorie consumption and for daily quantities of cereals, vegetables, meat, milk, and oils. This was accomplished by providing a list to each individual of the recommended daily intake of commonly used foods and a substitution list to allow exchange within food groups. Patients received individual counseling by physicians concerning daily food intake. In addition, counseling sessions (in small groups) were conducted weekly for 1 month. monthly for 3 months, and then once every 3 months for the remainder of the study.

Control group. Subjects from clinics assigned to the control group were exposed to general information about diabetes and IGT. Clinic physicians also dispensed informational brochures with general instructions for diet and/or increased leisure physical activities to control group subjects, but no individual instruction or formal group counseling sessions were conducted.

Så dietgruppen fick råd äta mindre kalorier (men inte fettsnålt för de överviktiga vad som framgår i texten, och även minskning av sockerintag för normalviktiga), individuell rådgivning av läkare, och gruppundervisning vid sammanlagt 30 tillfällen.

Kontrollgruppen fick informationsbroschyrer, utan läkar- eller gruppundervisning.

Jag kan inte se att detta är något stöd för att fettsnål kost i sig minskar risk för diabetesutveckling. Det var ju bara de normalviktiga som uppenbarligen fick råd äta fettsnålt, och de fick även minska sockerintag. Än mer relevant var att kontrollgruppen inte fick alla 30 eller fler undervisningstillfällen, vilket i sig kan förklara skillnaden. Hellenius enda referens för att fettsnål kost i sig förebygger diabetes är alltså en mindre del av en elva år gammal kinesisk studie, som inte bevisar just något.

Mot det kan jag ta fram två större studier bara från sista två månaderna som tydligt visar på precis motsatsen, den ena i sig en genomgång av 37 studier på området. Nedan länkar till mina blogginlägg om dessa, där finns även länkar till studierna i sig:

Ännu en stor studie stöder GI-kost

Snabba kolhydrater ökar risk för diabetes typ 2

Argumenten för fettsnål kost vid diabetes är så ihåliga att det är fantastiskt att någon verkligen kan tro på dem…

24 kommentarer

  1. patrik
    Varför är Mai-Lis så rädd för långtidseffekterna av låga blodsocker/insulinnivåer?

    Långtidseffekterna av höga blodsocker/insulinnivåer _vet_ man är starkt negativa.

    Presentera de två varianterna SLV/LCHF för de som har diabetes och låt dem bestämma själva vet jag, med uppföljning naturligtvis.

    Behöver det vara svårare än så?

  2. Tombola
    Hittade länken hos Lars-Erik, LIPIDUS

    http://www.dalademokraten.se/Nyheter/Dalarna/Vi-har-inte-godkant-allt...

    Notera hur man trots att utredningen inte startats redan har exluderat en del alternativ.

    Ganska nytt är oxå att representanter för diverse myndigheter numera helt oblygt lägger orden i munnen på vad de som betraktas som obekväma,,,,

  3. Jag ser inte att Mossberg säger något nytt - Annikas råd är inte skadliga på kort sikt men det finns inga studier på om de är bra i längden. Det visste vi ju.

    Jag reagerar mer på följande av Berne:
    Det studier som gjorts visar inte heller några dramatiska skillnader mellan hög- eller lågkolhydratkost och mer traditionella kostmodeller när det gäller sockerkontroll, blodfetter eller viktnedgång, berättar han.

    Struntprat - åtminstone när det gäller sockerkontroll är skillnaden just DRAMATISK vilket i princip alla som provat kan berätta. För enkelt exempel se kurvan en bit ner på denna sidan:
    http://www.kostdoktorn.se/?page_id=109

  4. Tombola
    Tja - en halvering av blodsockernivån är kanske inget som är värt att notera även om det kanske utgör skillnaden mellan att behöva ta insulin eller inte och i förlängningen kanske en amputation av en fot eller två.

    Det finns ju så mycket fina rullstolar nuförtiden och vi måste ju tänka lite på allar arbetstillfällen som sockerkosten skapar,,,

    Eller hur resonerar de?

  5. Fnyfniken
    Men är det för att det nästan inte finns några jämförande studier, och att de som finns är de där som i slutändan innebar nästan samma kost i alla fall? Jag har nämligen inte hört talar on särskilt många typII som INTE får bättre blodsockerkontroll, fastän jag hör om rätt många som däremot inte går ner i vikt. En bisak i frågan, skulle jag tro.
  6. Effekten av lågt blodsocker finns det väl hur mycket kunskap som helst om? Vad sägs om kinesiska bergsbönder? Blodsockervärden som är osannolikt låga.... och inte mår de dåligt inte..
  7. Thomas H
    Ser man nu på ev jävsbindningar så är ju stödet från läkemedelssidan starkt och talar man nu inte enligt Accordsstudien riktlinjer så får man kanske inte mer forskningstöd.
    Dvs läkemedelsbehandling är huvudspåret och inte kost och kostråd hur potent det vara må.
    Att patienter kan bli insulin/läkemedelsfria verkar inte registreras. Åtskilliga studier uppvisar ju dom resultaten dvs. bättre blodsockerkontroll.

    Återigen - var är behandlingsetiken? För inte är det väl bara segt/trögt?
    Vad ligger bakom?

  8. Johnny Mango
    Om jag förstår saken rätt så beror den positivism som finns för HFLC diet att den medför sänkta blodsocker nivåer och lägre insulinutsöndring. Det verkar dock som om om även fet och proteinrik föda också medför höga blodsockernivåer enligt nedanstående exempel:

    - 125 gram nötkött ökar insulinnivån i diabetiker lika mycket
    som 125 gram raffinerat socker. (Diabets Care 7 (1984):465)

    - Ost och nötkött ökar insulinnivån mer än pasta. (American
    Journal of Clinical Nutrition 50 (1997):1264)

    Tufts University presenterade en undersökning år 2003 på American Heart Association Convention som jämförde effekterna av fyra olika dieter under ett år, The Weight Watchers Diet, The Zone Diet, The Atkins Diet och The Ornish Diet. The Ornish Diet (nästan enbart kolhydrater) var den enda som gav signifikant lägre insulinnivåer på 27%.

    Det verkar i alla fall finnas undersökningar som inte talar för HFLC som Atkins och Ornish när det gäller att sänka blodsocker och insulinnivåer. Intressant att höra vad panelen har att säga om detta.

  9. Vilka företag tjänar pengar på att fler får diabetes och hur mycket tjänar de totalt?
    Vilka företag tjänar pengar på att sälja piller mot fetma?
    Vilka föratag tjänar pengar på att sälja kolesterolsänkade piller?
    Vilka företag tjänar pengar på att sälja piller mot impotensen som följer av kolesterolsänkarna?
    Vilka företag tjänar pengar på att sälja piller mot depressionerna som följer av kolesterolsänkarna?
    Vilka företag finansierar huvuddelen av all forskning kring sockersjuka, metabola syndromet och övervikt?
    Vilka företag bidrar med studiematerial till deitistutbildningarna?

    Några frågor som det skulle vara intressant att se en sammanställning av...

  10. Johnny Mango, blodsocker och blodinsulin är olika saker. Du säger att fett/protein höjer blodsocker men ger bara exempel på studier av insulinnivåer. Att protein höjer insulinet är väl känt.
  11. Tombola
    Doc skrev;

    "Att protein höjer insulinet är väl känt"

    Inte så känt i de breda lagren - kanske har vi här lösningen på varför många trots allt har svårt att gå ned i vikt på LCHF?

    Det effektivaste för viktminskning verkar vara att äta enbart fett även om detta skulle ha nackdelen att lite muskler förbrukas?

    Det finns ju den beryktade "fettfastan" att ta till för de hopplösa fallen - vad är din åsikt om denna metod?

  12. Johnny Mango
    Det var inte meningen att blanda ihop begreppen men låt oss tala insulinnivåer eftersom det är det studierna handlar om.

    Animalisk föda innehåller ju relativ stora mängder protein jämfört med ex modersmjölk, frukt och grönsaker är det då inte bättre att undivka animaliskt och äta rått vegitariskt i stället är en fråga jag ställer mig.

    Ett exempel som jag läst är en 22 årig man med typ 1 diabetes som på en Atkins diet tog en enhet insulin per 16 gram kolhydrat och på en Low Fat Hig Carb raw vegan diet 80/10/10 tog en enhet insulin per 68 gram kolhydrat.

  13. JM,
    Ditt exempel låter märkligt för mig, men såklart intressant. Modersmjölk skulle jag dock tro innehåller väldigt mycket större andel protein än frukt...

    Tombola,
    bara fett, ja det kanske är effektivaste sättet gå ner i vikt, även om man som du säger säkert tappar i muskulatur. Skulle vara kul se någon vettig studie på det. Långsiktigt går det ju inte att äta bara fett dock...

  14. Johnny Mango,
    Varifrån får man t.ex. protein eller omega-3 på en ren rå fruktdiet?
  15. Johnny Mango
    DOC, I modersmjölk kommer 6% av kalorierna från protein och i genomsnitt 5% av kalorierna i frukt kommer från protein. Mer protein än vad som finns i modersmjölk behöver inte människan. Vad tycker du var märkligt med exemplet ovan?

    Kenneth E,

    Det finns tillräckligt med proteiner i frukt och modersmjölk, se ovan.

    Jag vet att rå frukt och grönbladiga grönsaker tillhandahåller alla näringsämnen som en frugivore behöver, om det finns omega-3 eller inte i frukt och grönt vet jag faktiskt inte.

  16. Ok jag kollade och modersmjölk innehåller tydligen mycket mindre protein än komjölk, intressant.

    Angående ditt exempel - om han på Atkins åt 5% kolhydrater och lika många kalorier betyder det ändå fyrdubbel mängd insulin på vegandieten. Eftersom Atkins brukar leda till spontant mindre kaloriintag skulle det kanske kunna vara en faktor på fem... Låter inte nödvändigtvis som en bra idé.

  17. Johnny Mango,
    Det är skillnad på proteiner och proteiner...
  18. Tombola
    Frågan är vilket som är mest effektivt, en helt vanlig fasta eller en fettfasta?
  19. Fnyfniken
    Protein höjer insulinutsöndringen men också glukagonutsöndringen. Insulinet behövs för att få in proteinernas beståndsdelar i celler och annat som behöver dem. Den negativa effekten av insulin motverkas av glukagonet.
  20. Johnny Mango
    Kenneth E,

    Vad vill du säga med att det är skillnad på proteiner och proteiner?

    Syftar du på skillnaden mellan råa och kokta proteiner?

  21. Johnny Mango,
    Har du inte ens förstått att proteiner är en familj ämnen med väldigt olika egenskaper? Man kan inte bara byta ut en mot vilken annan som helst.

    Läs gärna på lite på wikipedia, helst på den engelska eftersom den brukar ha betydligt utförligare information.

  22. Tombola
    "Jag har också i min egen forskning och i min egen
    kliniska vardag sett att anpassade råd sprungna ur gängse rekommendationer oftast ger det önskade resultatet."

    Den akademiska världen betraktas ju ofta som ett insnöat reservat, kanske ett besök på en stormarknad kunde ändra på ovanstående inställning?

    Man kan ju oxå roa sig med att studera ett sammanträdesprotokoll för att se "forskarnas" intresse för annat än det egna naveskåderiet;

    http://blogg.passagen.se/fetsmart/comments/Weblog/avdelningen_rubba_i...

  23. Kärnfrisk
    JM
    "...grönsaker tillhandahåller alla näringsämnen som en frugivore behöver..."

    Och vad har det med saken att göra här? Människan är först och främst köttätare, till viss del anpassade till blandföra, men några fruktätare är vi definitivt inte.

  24. lene
    Vær velkommen på http://www.rawfooddenmark.ning.com -nyt dansk forum for rå mad

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg