Minus 168 kilo med lågkolhydratkost!

168 kilo viktnedgång

Solveig efter och före lågkolhydratkost. Bildkälla.

Är detta rekord? I senaste numret av Norska läkartidningen finns ett patientfall utöver det vanliga. En kvinna vägde vid 25 års ålder enorma 265 kilo. Trots åratal med fettsnål mat, bantningspiller och träning.

Sen provade hon lågkolhydratkost. Och resultatet slår allt jag hört talas om.

Hela artikeln:
Tidskrift för Den norske legeforening: Extrem vektreduksjon uten kirurgi

Översättning, valda delar:

Sjukligt fet med tallriksmodellen

Den norska kvinnan hade länge varit fet. Sedan två års ålder hade hon kontakt med sjukvården. Hennes insulinnivåer var mycket höga när de mättes som 16-åring. Det signalerar dålig insulinkänslighet och att man kan få problem om man äter för mycket kolhydrater (med fetma, diabetes).

Hon hade ett flertal kontakter med näringsfysiologer och fick råd om ”tallriksmodellen”, fettfattig och kolhydratrik kost. Vikten fortsatte upp. Hon behandlades med mediciner, Xenical, Reductil, Metformin. Vikten fortsatte upp.

morotsbantaFungerar inte alltid

Hon anmälde behandlingen till patientskadeförsäkringen eftersom hon fortsatte bli allt fetare trots att hon följde kostråd och medicinering. Det blev avslag med motiveringen att hon blivit bra utredd och uppföljd av sjukvården. Hon fick upprepat råd att genomgå en fetmaoperation, något hon inte ville.

Vid 25 års ålder sökte hon en ny läkare i Oslo, tillsammans med sina anhöriga. Då vägde hon 265 kilo, trots tre timmars träning i veckan med fysioterapeut.

Rekordsnabb viktminskning med lågkolhydratkost

Den nya läkaren noterade mycket höga insulinnivåer i fasteblodprov, och något förhöjt långtidsblodsocker. Hon hade alltså ett metabolt syndrom, på vägen mot diabetes.

tabell

Hon började på eget önskemål med kalorisnål pulverdiet innehållande ca 40 gram kolhydrater dagligen. På 15 dagar tappade hon 17 kilo. Eftersom hon fick kräkkänslor av pulvermaten bytte hon sedan till ketogen lågkolhydratkost, med ca 20 gram kolhydrater per dag.

På grund av det snabba viktraset fick hon först fritt skicka SMS till läkaren för uppföljning. Hon mådde hela tiden bra på kosten. Efter sommaren hade hon tappat 75 kilo – på två månader! Hon följdes upp med telefonsamtal en gång per månad. Gradvis ökade hon kolhydratmängden till 50 gram per dag.

Viktnedgången stabiliserades efter en tid till ca ett kilo i veckan. Hon började ta dagliga promenader som ökades till en mil per dag. Efter två år kom hon åter till läkaren i Oslo, som då inte längre kunde känna igen henne. Hon vägde 97 kilo, och alla blodvärden var åter normala (tabell 1).

Artikeln i Norska läkartidningen avslutas med en bra diskussion om lågkolhydratkostens effekt vid viktnedgång. När får vi se ett liknande exempel i svenska Läkartidningen?

Minus 75 kilo på två månader, och 168 kilo på två år – är det rekord?

Mer

Samma historia i tidskriften Mat og helse

Läs Solveigs egen berättelse om viktnedgången

Tack till Toxiska Epistlar för tipset om artikeln i norska läkartidningen, och Lena Beatrice för tips om övriga artiklar.

Tydligen har den aktuella norska läkaren Sofie Hexeberg föreläst tillsammans med Sten Sture Skaldeman i Oslo härom veckan. Enligt Skaldeman var de överens om det mesta.

Lågkolhydratkost / LCHF för nybörjare

Svårt gå ner i vikt? 17 tips

Fler exempel på viktnedgång utöver det vanliga, med lågkolhydratkost:

1 2 3

112 kommentarer

  1. Kamelen,

    det handlar inte om kalorier utan om hormoner. Äter man för fettlagring, och är insulinresistent, så kan man bli fet på nästan ingenting. Jag har mött tusentals exempel på det i min praktik. (Och själv är jag för övrigt ett sådant exempel.) Det som gör detta fall intressant är bara att siffrorna är så övertydliga.

    Sten Sture

  2. Anna i Sörmland
    helt fantastiskt.. man blir glad av såna här nyheter.
  3. Ja, visst blir man glad. Vi står för en naturlig kostmodell som kan lösa de allra svåraste problemen, och det enda skolmedicinen kan erbjuda i sådana fall är tallriksmodeller eller bortoperation av magen ...

    /SSS

  4. Åke Persson
    LC gör att fettförbränningen går i gång, men HF motverkar väl den? Ju mer fett man äter ju mindre kan ju tas från det egna fettlagret. Eller hur Doc och SSS?
  5. Åke Persson,

    ... men när du äter kolhydrater blockeras fettförbränningen.

    Fett gör att du håller dig mätt längre tid - undvika mellanmål som dämpar fettförbränningen - och då får du dessutom oftast i dig mindre.

    Sökord till dig: lipolys, insulin.

  6. Åke Persson
    Apropå Kamelens ivändning, finns det någon mätning på hur mycket vatten man binder samtidigt som man lagrar fett? och således även frigör när man blir av med sitt fettlager också?
  7. Åke Persson
    Ja Mikael, det där vet jag, men sedan kan man äta mycke eller lite fett i det som inte är kolhydrater
  8. Det är en bra fråga. Vi behöver äta naturliga fetter av hälsoskäl, inte minst för att få ett starkt immunförsvar. Vi behöver äta fett för att få en långvarig mättnad, och vi behöver äta fett för att stimulera fettförbränningen.

    Idealet vore självklart om allt detta fett kom från vår egen kropp, då skulle vi ju få just det fett vi var avsedda att äta. Men om vi enbart gjorde uttag från våra reserver så skulle kroppen avläsa det som svält och ganska snart lägga sig på sparlåga. Därför måste vi hitta en balans där kroppen är tillfreds med den mat den får via munnen, men ändå gör rimliga uttag från våra reserver. För många är det enkelt att hitta denna balans, för mig var det det. Men för en del människor är det svårt.

    Sten Sture

  9. Sten Sture.....eller Doc:

    Når det gjelder Solveig og bremsingen av hennes hurtige vekttap:
    Hvorfor valgte Sofie Hexeberg å bremse vettapet med karbohydrater?
    Hvorfor rådet hun ikke Solveig til å spise mere fett i stedet?
    Har noen av dere synspunkter på det?
    Jeg mener, med tanke på at Solveig har insulinresistens så høres det litt feil ut i mine ører at det ble tilført mere av det som har vært Solveigs problem i mange år, nemlig karbohydrater.
    Hadde det ikke vært bedre å bremse vekttapet med mere fett i kosten?

  10. Lena,
    jag skulle tro att det varit mycket svårare att bromsa den extremt snabba viktnedgången med fett. Eftersom det knappt påverkar insulinet som av allt att döma var nyckeln här.

    Visst verkar kolhydraterna ha varit problemet, men det var väl aldrig aktuellt att äta så mycket som innan, bara något mindre strikt.

  11. I min mejlkorrespondens med Sofie Hexeberg är hon tydlig med att hon inte bryr sig om kaloriräkning. Hon skriver också att den tallriksmodell som patienten åt under viktuppgången var ca 2000 kcal per dag och att den lågkolhydratkost hon föreslog också hamnade däromkring. Det viktigaste rådet hon gav patienten var att hon inledningsvis skulle "spise max 20g karbo og ellers spise kjøtt, fisk, egg, ost og fett – ingen kaloribegrensning. Hun laget seg selv en meny av dette. Insulin er nøkkelen!"
    Mycket tydligare än så kan inte hormonellt styrd viktreglering uttryckas. Det berodde inte på att patienten åt många kalorier som hon gick upp i vikt. Det berodde inte på att hon åt lite kalorier när hon gick ner. Kaloritänket leder vilse. Hormonet insulin var nyckeln! Kaloriintaget var sekundärt i sammanhanget. Det har vi sagt i flera år nu och äntligen finns ett patientfall som beskriver detta i en nordisk läkartidning.
  12. Doc, jo jeg skjønner hva du mener, men samtidig så tenker jeg på at Solveig spiste veldig magert i forhold til mange andre LCHF'ere/lavkarbofolk, for vi tenker jo hele tiden på å velge de feteste alternativene av mat, mens Solveig valgte mange magre alternativer, og jeg klarer ikke helt å fri meg fra tanken at hun kanskje ville gått saktere ned i vekt med tilførsel av mere energi i form av fett i kosten.
    Så har jo dette et helseperspektiv også, og jeg har oppfattet det sånn at fett er bra, fett er sunt, fett trenger vi.....

    Jeg har sikkert flere kunnskapsluker, og dette er bare funderinger fra min side :-)

  13. Bo Z, du refererer:

    "spise kjøtt, fisk, egg, ost og fett – ingen kaloribegrensning".

    Det var altså dette Sofie rådet Solveig til å spise, med et karboinnhold på maks 20 gram/dag.
    Likevel har Solveig valgt mange magre produkter, og jeg tenker da at lavt innhold av karbohydrater i kosten og en samtidig lav tilførsel av energi i form av fett førte til at Solveig gikk for fort ned i vekt, kroppen hentet energi fra Solveigs lagrede fett.
    Så fort gikk det at Sofie villle dempe denne vektnedgangen.
    Og da med tanke på at Sofie sa at Solveig skulle spise fett, så forundrer deg meg som amatør at hun ikke rådet solveig til å spise mere fett da vekttapet gikk så hurtig.
    Med mere fett i kosten vill ikke Solveigs kropp være tvunget til å hente så mye energi fra det lagrede kroppsfettet?

  14. B-A
    Bo: Hur kan insulin vara "nyckeln" och kalorier obetydligt. Man får fortfarande en klart betydande insulininsöndring även om man totalt plockar bort kolhydrater ur kosten. Mängden insulin som insöndras är ju dessutom direkt beroende av energimängden mat. Även om det skulle fungera som du påstår så måste alltså kalorierna spela roll?
  15. Personligt
    B-A
    Hela idén bakom LCHF-hypotesen är ju kaloriräkning som vi ägnat oss åt tidigare inte alls har den betydelsen för viktnedgången som dina teorier implicerar om man är insulinresistent. Då går man ner oavsett om äter 1500, 2000 eller liter mer kcl om man i stort sett utesluter kolhydraterna. Fattar inte hur du kan ifrågasätta den hypotesen gång på gång. Vi som har de erfarenheten från praktiken kommer ju inte att hålla med dig hur mycket du än upprepar detta. Jag åt själv 1200 kcl lågfett utan att gå ned mer än 1 kg på 3 månader trots idogt motionerande. Nu på LCHF äter jag ca 1600- 1800 kcl och gick ned 4.5 kg på en månad. Så uppenbarligen funkar det. Tyvärr kan ingen av oss riktigt förklara varför.
  16. Personligt
    Och jag har aldrig varit överviktig eller haft "sug". Bara gått upp några kilo när jag stressat och sovit mindre.
  17. Personligt,

    Så uppenbarligen funkar det. Tyvärr kan ingen av oss riktigt förklara varför.

    Jag menar att man kan förklara det med en mycket logisk och trovärdig teori.

    Har du gott om tid över i jul rekommenderar jag varmt boken Good Calories Bad Calories:
    http://www.kostdoktorn.se/vetenskap/bocker#mer

  18. Personligt
    Doc
    Jag håller med om att där ges en förklaring som jag accepterar, men inte B-A.
  19. KickAnn
    Tack för länken till Solveigs egna historia LenaBeatrice (#18). Jag håller med dig om att det inte direkt är någon högfettskost det handlar om, det är ju mer LCLF eller LC(Måttlig)F :-).

    Att hon ändå går ner i vikt måste ju säkerligen beror på att hon hittat sin egen kropps gräns där kroppen ändå inte uppfattar det låga fett/kaloriintaget som ett ett hot och därför vågar släppa ifrån sig sitt eget fett (och som KAN göra det genom lågt insulin).

    Som Sten Sture skriver i #58: "Därför måste vi hitta en balans där kroppen är tillfreds med den mat den får via munnen, men ändå gör rimliga uttag från våra reserver."

    LCLF/LCMF är tydligen det som fungerar bäst för vissa människor för att gå ner (snabbt) i vikt. Troligen hade Solveig gått ner även med mer fett i kosten fast i långsammare takt. Även Annika Dahlqvist talar om att hon för egen del inte kan tillåta sig särskilt högt fettintag eftersom hon då går upp i vikt så detta är inte så underligt. Huvudsaken (såsom också många poängterar här) är att kolhydratintaget hålls tillräckligt lågt.

    Jag tycker att vi inte ska hymla med det faktum att vi alla är olika och troligen "tål" mer eller mindre fett liksom vi gör kolhydrater för att kunna både gå ner i vikt/hålla vikten. Var och en borde helt enkelt ges rådet att prova sig fram. Det här med att rekommendera alla att äta mer fett om vikten inte går ner eller står still kanske inte passar alla!

    Mättnadskänslorna är också en del i det hela och Solveig hade tydligen inga problem med att känna hunger. Hennes kost ser ju ut att vara väldigt sparsam men när jag räknade på det lite snabbt stämmer det faktiskt att det ändå är uppåt 2000 kcal. Den relativt höga fettandelen hjälper säkerligen till med mättnaden samtidigt som suget minimeras av att kolhydratintaget hålls lågt. Resultat: osedvanligt stor och snabb viktnedgång, fantastiskt.

  20. k s
    "Mängden insulin som insöndras är ju dessutom direkt beroende av energimängden mat. "

    det här stämmer väl inte, eller?

  21. k s,
    det blir åtminstone fullständigt olika resultat av samma energimängd kolhydrater eller fett.
  22. KickAnn: Ja, du skriver akkurat det jeg tenker selv, at mere fett i kosten ville bremset Solveigs hurtige vekttap.

    Uten tvil er det sånn at hun har funnet sin måte å gå ned i vekt på, og jeg er helt enig at vi er forskjellige og har forskjellige grenser.
    Men, nå var det sånn at Solveig gikk VELDIG fort ned i vekt, så fort at hennes lege ville bremse tempoet, og det er her jeg mener at det kanskje hadde vært en fordel for Solveig å øke fettinntaket, ikke karbohydratinntaket.
    Jeg mener da at det ikke bare handler om å bremse vekttap, men at det også handler om helseaspektet ved det hele.
    Kort og godt så er det bedre for helsa å øke fettmengden, ikke karbohydratmengden.

  23. Zepp
    Rekomendationen att äta mer fett handlar om att fettandelen av energin skall vara hög (E%).. inte att konsumera mer fett än vad du behöver!

    I Solveigs fall så äter hon enligt uppgift 50 gram kolhydrater om dan och 2000 Kcal.. vilket skulle bli 10E% från kolhydrater, och om man utgår från att hon äter 20-30 E% protein så är fettets andel 60-70E%.. vilket jag nog skulle kalla för LCHF!??

    En annan aspekt på hennes märvärdiga viktminskning är att fettväv typiskt innehåller 7000 Kcal per kilo. och ett kilo fett innehåller 9000 Kcal, vilket betyder att allt inte är fettminskning, det innehåller även stabiliserande proteinvävnad och sanolikt en hel del vatten!

    En spekulation i samanhanget skulle kunna vara att med hennes obesa tillstånd på grund av den metabola störning hon tydligt lider av även leder till komplikationer som binder ovanligt mycket vatten!??

  24. KickAnn,
    50 gram kolhydrater i 2000 kcal blir ju ungefär 10 energiprocent kolhydrater. En rätt strikt lågkolhydratkost.

    Som Sten Sture och jag sagt tidigare i tråden: räknar man in allt kroppsfett hon förbränt blir kolhydratprocenten ännu mindre, och fettprocenten rejält hög.

    Nyckeln är alltså det låga kolhydratintaget, som ger lågt insulin och får igång fettförbränningen. Det är sen inte nödvändigt att trycka i sig mer fett än vad som behövs för att hålla sig någorlunda mätt, så man kan trivas i längden.

    Edit: ser att Zepp hann säga delvis samma sak medan jag skrev...

  25. Lasse
    Den låga insulinfrisättningen har väl möjliggjort förbränningen av kroppseget fett istället för konsumerat.
  26. KickAnn
    Jo jag är med på att Solveig har ätit LC och inte särskilt LF men min poäng är att här har vi då ett tydligt fall som visar på hur fort det går att tappa vikt väldigt snabbt om man hittar den nivå som kroppen accepterar för att släppa på fettet och den nivån behöver alltså inte i alla lägen ligga i överkant för FettE%. Det "räcker" kanske med säg 60E%. Mer fett kanske hade kanske varit för mycket för just Solveig?

    Tillför man mer fett i kosten kommer antagligen viktminskningen att fortsätta men inte lika snabbt (avhängigt förstås att insulinet hålls lågt genom lågt kolhydratandel.)

    LenaBeatrice, anledningen till att Solveig rekommenderades mer kolhydrater är kanske att läkaren snabbt ville bromsa viktminskningen. Det är ju inte säkert att mer fett skulle hjälpt för detta, Solveig kanske "tålde" att äta mer utan att viktnedgången bromsades (genom att kroppen ytterligare ökade förbränningen), men det vet man ju inte eftersom dom inte testade att öka på fettet.

  27. Vill man slå till fettförbränningsbromsen så tillsätter man kolhydrater. Jag hade gjort likadant. Att tillsätta mer fett var obehövligt, eftersom hon redan gjorde så stora fettuttag från sina reserver.

    Och än en gång, patienten åt inte en relativt fettsnål kost, hon "åt" en extremt fettrik kost. Om man räknar in det hon "åt" från sina lager.

    Sten Sture

  28. KickAnn og Sten sture: Jeg er med på det dere begge skriver.

    Mine funderinger kom mest av at vi alltid får høre "dra ner på kollhydraterna", derfor ble jeg en liten smule forvirret når vi her har et metabolsk sykt menneske som fått rådet å spise MERE karbohydrater :-)

  29. Lena,
    75 kilo på två månader hör inte till vanligheten heller. Det kanske gör det lämpligt med extrema åtgärder... som att lägga till 30 gram extra kolhydrater om dagen. ;)
  30. Bra kommentar, Doc! Nu väntar vi bara på hur en kalolriräknare ska förklara hur dessa ca 30 gram kolhydrater (120 kcal) kunde minska den dagliga kaloriförbrukningen med ca 6000 kcal...

    /SSS

  31. Doc: Ja det har du sikkert rett i :-)
    Men du vet, for oss som ofte har tellet gram karbohydrater helt nøyaktig (jeg gjør ikke det nå), så er 30 gram karbo. MYE. Det er mer en en fordobling av det inntaket jeg hadde/dag i den perioden jeg gikk ned 45 kilo.
    Det ville ha stanset mitt vekttap.

    Sten Sture: Den oppgaven tar jeg ikke ;-)

  32. B-A
    Jag ifrågasätter inte viktminskningarna, det är teorierna om hormon reglerad viktminskning jag är intresserad av. Det sägs att insulin skulle vara nyckeln. Om tar hänsyn till vad vi vet om människans fettmetabolism så får jag svårt att förstå hur insulinet, och framför allt kolhydraterna, skulle vara nyckeln.

    Anta att vi utesluter kolhydrater ur kosten. Vi har fortfarande en viss mängd protein kvar. Insulininsöndringen är direkt beroende av hur många kalorier protein vi har i kosten. Den postprandiella insulininsöndringen finns kvar trots att vi tagit bort kolhydrater. Om vi tar bort proteinet och bara äter fett så kommer vi ändå få en blockering av fettförbräningen genom att HSL hämmas. Hur man än ser på det kommer ätande alltid hämma fettförbränningen oavsett vad vi äter.

  33. B-A,
    lagom med insulin är ok. Det är den sjukligt höga insulinnivå som många får på västerländsk kost som skall bort. Ofta räcker det utmärkt att ta bort kolhydraterna då.

    Tabellen i inlägget överst är mycket talande. Insulinnivån i blodet sjönk med nästan 90% (!) på ett år med lågkolhydratkost, och sammanlagt 95% (!) efter andra året.

    Att skylla på kalorierna i det fallet vore att missa poängen. Att bara försöka minska alla kalorier fungerade inte för henne. Men när hon tog bort nästan alla kolhydratskalorierna blev det jackpot, och viktras.

  34. Zepp
    Näe.. där har du fel, B-A proteiintag leder till både insulinutsöndring och glukagonutsöndring..för att kompensera det stigande insulinet, varvid fettoxidation och lipolys inte avtar.. iallfall inte i någon nämvärd omfattning!

    "Sekretionen av glukagon (från α-celler) stimuleras inte bara av hypoglykemi (lågt blodsocker), utan också av proteinrik föda (aminosyror) liksom av svält och kraftigt fysiskt arbete. Genom glukagonets verkan ökar mobiliseringen av lagrade energiförråd, i synnerhet glykogen. Det huvudsakliga målorganet är levern, där glykogenolys (nedbrytning av glykogen till glukos) och glukoneogenes (nybildning av glukos från bland annat aminosyror) stimuleras för att ge ökade glukoshalter. Det sker också en ökad lipolys i fettväven."

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Glukagon

  35. dez
    Näe.. där har du fel Zepp

    Glukagon är inte ett lipolytiskt hormon iaf inte hos människan.

    Att glukagon utsöndras vid proteinintag är för att stimulera utsöndring av lagrat glykogen till glukos och även omvandling av aminosyror till glukos för att inte hamna i hypoglykemiskt tillstånd pga proteinets insulinfrisättande egenskaper.

    Och det kommer visst att leda till en hämning av lipolysen och därmed nedbrytning av kroppsfett för vidare transport till oxidartion. Så sker även då man äter fett.

    Äter man fett leder det till att lipolysen hämmas, alltså HSL hämmas vilket även insulin gör, och kroppsfett kommer ej att brytas ned så länge det finns fett i blodet via absorberad föda.

  36. B-A
    Doc: Jag tror minskningen av insulinnivån beror på hennes enorma viktförändring snarare än hennes kostförändring.

    Zepp: Jag tyckte dez förklarade det hela bra. Vad jag menade var att mat hämmar fettförbränningen, oavsett om vi äter kolhydrater eller inte.

  37. dez,

    Vi ska alltså inte satsa på fett när vi vill gå ner i vikt? Nu blir jag orolig för att jag gjort allting fel hela tiden...

    /SSS

  38. B-A
    Skaldeman: Så tolkade verkligen inte jag dez inlägg iaf. Lipolysen hämmas när man äter fett, det säger ju inget om huruvida vi går ner eller upp i vikt.
  39. B-A,

    det är ett riktigt påpekande. Vi kan ju gå upp i muskelvikt samtidigt som vi bränner fett. Jag formulerar alltså om min fråga:

    dez,

    Vi ska alltså inte satsa på att äta fett när vi vill bränna kroppsfett? Nu blir jag orolig för att jag gjort allting fel hela tiden...

    /SSS

  40. Låt oss inte förlora oss i detaljer. Ingen kan pladdra bort detta enkla patientfall som så åskådligt klargör att kalorihypotesen faller som ett korthus. Det förklarar också varför dagens kaloriräknande fetmaforskare och professorer står hjälplösa inför sina jättetjocka patienter på överviktsklinikerna.
    Dez, B-A, Jacob D mfl får gå iväg till gymet och slita med sina fria vikter i några timmar.
    Det kan i bästa fall ge en stunds hormonell lindring :-)
  41. Det är rätt, Bosse! Nu kan vi dra oss tillbaka och fira segern. Men jag undrar ändå varför inte den här rekordbantaren fick sin fettförbränning sabbad av allt kroppsfett som hon smällde i sig...

    /SSS

  42. Zepp
    Näe.. Dez har fel!

    "Hormonkänsligt lipas är ett protein som finns i cellernas cytosol och på dropparna av inlagrat lipid i fettceller (adipocyter). Fungerar som ett enzym som bryter ned triacylglyceroler till glycerol och fria fettsyror genom hydrolysering. Det är aktivt när kroppen behöver aktivera sina energireserver och reagerar sålunda positivt på glukagon och negativt på insulin."

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Hormonk%C3%A4nsligt_lipas

    "Ett annat viktigt lipas är hormonkänsligt lipas som styr frisättningen av fettsyror från kroppens fettdepåer (fettceller) vilket regleras av glukagon och insulin."

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Lipas

    Det Dez antagligen misstolkar är vid intag av fett och protein så förekommer både inlagring och lipolys samtidigt.. dvs inlagringen av fett kan i ett givet ögonblick vara större än uttaget beroende på mängden tillgängligt fett i blodbanan.. men lipolysen inhiberas först när insulinhalten stiger och Glukagonhalen sjunker.. som tex när man äter kolhydrater!!

  43. B-A
    Wikipedia är inte en särskilt säker källa, särskilt inte när påståendena inte ens hänvisar till någon studie...

    Det dez säger stämmer väl överens med rådande forskningsrön. Lipolysen kan hämmas utan närvaro av insulin.

    "Intracellular lipolysis, as shown by the calculated rate of HSL action, was suppressed almost completely with both oral and intravenous fat load (Fig. 8). Insulin is a major regulator of HSL activity, yet this showed only a slight increase after the oral lipid load and a gradual decrease during and after the intravenous load. It seems that suppression of HSL activity can occur without insulin."

    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/9950782

  44. "Dez, B-A, Jacob D mfl får gå iväg till gymet och slita med sina fria vikter i några timmar."

    Varför skulle man göra något så dumt om hög kaloriförbrukning är vad man vill åstadkomma? Styrketräning är väldigt ineffektivt ur ren energiförbrukningsaspekt.

    Däremot har det hormonella fördelar om vi nu ska diskutera det. ;)

  45. B-A #87,

    Doc: Jag tror minskningen av insulinnivån beror på hennes enorma viktförändring snarare än hennes kostförändring.

    Tja, man var tvungen att ha ägget för att få kycklingen. Och kycklingen för att få ägget.

    Missa inte skogen för alla träd.

    Jag kan säkert hitta fler liknelser om du vill! ;)

    Min poäng är att det finns en bra enkel förklaring till varför hon plötsligt rasade i vikt på just lågkolhydratkost (den resulterande insulinsänkningen). Du vill inte tro på den förklaringen, men jag har inte hört dig komma med någon alternativ förklaring? Eller?

  46. Zepp
    Jag kan inte se någonstans i den studien att Glukagonutsöndring av proteinintag skulle hämma Lipolysen i fettväven???

    Att kroppen inte behöver frigöra mer fett för enegiändamål om blodbanan redan innehåller tillräckligt är väl rätt självklart och regleras naturligt av kroppen.. behöver vi knappast några studier för att förstå!

    Jag vidhåller att Glukagon frisätts vid proteiintag för att kompensera för aminosyrornas insulinhöjande effekt, altså sker ingen nedreglering av lipolysen, ej heller Glykolysen eller Glukoneogenesen.. iallafall inte i någon större utsträckning!

  47. Ja, ner i vikt gick hon. Det tycks alla vara överens om. Håller man sig med en teori som säger att denna viktnedgång var omöjlig så bör man byta teori.

    /SSS

  48. Mike
    OT: bara en liten rapport, jag går fortfarande NED något i vikt trots att jag börjat äta kolhydrater igen, är det inte märkligt (äter inte speciellt för att gå ned i vikt) :/ jag tränar (har alltid gjort det) och orkar återigen hårdare träning än då jag åt lchf. Min största anledning till att prova lchf, var från början att köra detta samband med träning och få en egen erfarenhet. Själva träningen gick inget vidare då jag inte kunde träna på en hög procent av mitt VO2-max. Ha det gott, alla.
  49. B-A
    Zepp: Glukagon stimulerar inte lipolysen hos människor, däremot är det lipolytiskt hos vissa djur. Glukagon motverkar inte insulinets hämmande effekt på lipolysen i adipos vävnad. Däremot ger glukagon en hämning av vissa lipogena enzymer i LEVERN.

    "Human adipose tissue differs in several respects from rat adipose tissue. Basal lipolytic activity is lower, as is sensitivity to catecholamines (9, 10). The spectrum of hormone responsiveness is quite different; whereas glucagon, ACTH, and growth hormone are effective stimuli for lipolysis in rat adipose tissue, these hormones have little or no effect on human tissue (11-13)."

    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/4360857

    "We conclude that HG per se does not increase interstitial glycerol (and thus lipolysis) in abdominal sc adipose tissue; nor does modest hyperglycemia, during basal insulinemia and glucagonemia, influence indices of abdominal sc lipolysis."

    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11344211

1 2 3

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg