Mer socker

Jag sitter och filar på min bok. En sak jag kanske vill ha med är en kurva över hur konsumtionen av rent socker förändrats under de senaste århundradena. Har du någon bra länk till en sådan? Ju fler förslag desto bättre, valmöjligheter är bra.

19 Kommentarer

  1. GCBC har väl en referens?
  2. Adrian Gregory
    USDA har massa rådata för USA. Du kanske kan skapa ett eget diagram i Excel utifrån dessa data?

    Sök "Sweetener Consumption" eller "Sugar Consumption" i sökrutan hos http://www.usda.gov

    Det finns flera publikationer och exceltabeller. Om någon av dessa går så långt tillbaka som "de senaste århundradena" vet jag inte. Jag har bara hittat data för de senaste 50 åren.

  3. Jim Mann, en av våra stora diabetesforskare kanske vet svaret på din fråga. (Ironi)
  4. Adrian Gregory
    Total sweetener consumption in the U.S. from 1909 to 2005 (source: USDA food supply database). Between 1909 and 1922, sweetener consumption increased by 40%:

    http://3.bp.blogspot.com/_zULJExxrW54/Sg9KRAUpVBI/AAAAAAAAAfE/rmUJZl4...

    http://www.ioniandiet.net/the-coronary-heart-disease-epidemic-possibl...

    Food Supply Database
    http://65.216.150.148/ifs/Query.htm

  5. Helena Hesselmark
  6. Jeg har ikke den informasjonen du ber om, men jeg har en anbefaling av en god gammel klassiker. Boken "Sweetness & Power" av Sydney Mintz, som handler om sukkerkonsumets historie. Fascinerende bok :)

    http://www.amazon.com/Sweetness-Power-Place-Modern-History/dp/0140092331

  7. Ser verkligen fram emot din bok. Kul att vi har samma förläggare på Bonniers.
    Trevlig sommar!
  8. Här finns statistiken från 1965 och framåt. Men det är ju roligre att gå längre tillbaks än så!

    http://www.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/Amnesomraden/Statistik...

  9. Boken "Sötsug" av Johan Frisk har jag precis läst, där står det bara om socker och sötsugets historia. Mycket intressant läsning där. Fast den har du väl gärna sett/läst...
  10. Erik E
    Det finns någon slags kurva i "The Saccharine Disease" också. Men den lär vara lite väl gammal.
  11. Margareta Lundström GBG
    White Pure and Deadly av John Yudkin
  12. Professor Göran
    Tack för alla tips om intressant läsning här på Kostdoktorn - speciellt #10!

    Man blir glad när 'Internet' fungerar på detta sätt.

  13. Helena Hesselmark
    Melander, Adolf Fredrik (1816-1902), doktor. 1873 i Helsovård : Naturmedicinska studier och iakttagelser

    Socker tjenar oss icke som näringsämne, utan endast
    som retmedel. Förbrukadt i så stor qvantitet, att det
    skulle förtjena namn af lifsmedel frambringar socker flera
    sjukdomssymptomen såsom magsyra med sveda under bröstet
    m. m. Vid nu allmänt brukliga sätt att äta bröd af
    siktadt mjöl, och då man alltså hufvudsakligen endast nyttjar
    kornets stärkelse till föda, äro derigenom kolhaltiga
    näringsämnen i mer än tillräcklig mängd för handen, och
    tillsatsen af socker till spisen orsakar endast organismen
    ett onödigt och lifskraften medtagande arbete. Uti
    maskstungna, ihåliga tänder med blottad nerv framkallas häftig
    smärta genom socker; undviker man att sönderbita sockret
    med tänderna, utan förtär det i upplöst form, så har det
    dock icke en så skadlig verkan på tänderna, som man vill
    tillskrifva detsamma» Negrerna, som arbeta som slafvar
    på Westindiens sockerplantager, förtära mycket socker
    (mest i upplöst form) och hafva likväl mycket hvita och
    friska tänder. Socker är dock till sin natur och verkan
    ett onyttigt retmedel, som öfverretar och förslappar tungans
    och magens nerver, och hvilket vi mycket väl kunde
    undvara, men genom vanans makt har det för rika och fattiga
    blifvit nära nog lika oumbärligt, som brödet. De
    penningar, som sockerförbrukningen drager ur vårt fattiga land,
    belöper sig årligen till ofantliga summor. Sverige gifver
    sin goda säd, sitt utmärkta jern och sina trävaror till
    utlänningen och tager derför i utbyte till största delen onyttiga,
    ja, skadliga ämnen, såsom vin, kaffe, socker m. m., under det
    100:detal af landets innebyggare kämpa med yttersta armod
    och nöd och sakna dagligt bröd. Blefve ett enkelt,
    naturenligt lefnadssätt rådande hos vårt folk, så försvunne
    äfven bruket af retmedel, och vinsten deraf för Sveriges
    land och folk blefve oberäknelig så väl i physiskt, som
    moraliskt och ekonomiskt afseende.

    För att skaffa raffineradt socker en vacker, blåhvit
    färg tillsättes till detsamma ett skarpt och farligt jernsalt
    (berlinerblå).

    Honung är äfven ett retmedel, som genom sin halt
    af vax och flyktig olja kan, der det i öfverflöd begagnas,
    verka till och med ännu skadligare än socker. Den bör
    derför med varsamhet användas.

    Feta ämnen såsom smör, olja m. m. Våra
    vanliga sädesarter innehålla jemte växtlim och stärkelse
    äfven en annan, ingalunda ovigtig beståndsdel, nemligen
    en ringa qvantitet fett, som kraftigt befordrar
    matsmältningen af stärkelsehaltig föda. I den myckenhet dock,
    som smör och andra feta ämnen vanligen förtäras, i det
    att de tjockt utbredas på bröd, äfvensom stekt potatis och
    de flesta födoämnen få liksom simma deruti, äro dessa
    ämnen ganska svårsmälta och skadliga.

    Smörbakelse och andra bakverk, hvilka innehålla fett,
    som genom ugnshetta undergått kemisk sönderdelning, äro
    mycket svårsmälta samt utgöra för svaga magar ett
    verkligt gift, desto farligare för helsan, om sådana feta ämnen
    dagligen förtäras och alltså magen icke lemnas hvila och
    rådrum att i någon mån reparera skadan.

    Konfekt- och konditorisaker, som vanligen innehålla
    mycket ägg och mandel och derigenom äfven mycket feta
    ämnen, äro skadliga för friska och ännu mer för sjuka.

    Smör undergår efter kort tid, genom beröring med
    luften, kemisk sönderdelning, och får en härsken, sur och
    elak smak, hvarvid dess verkan på magen blifver än mer
    skadlig. Redan efter 24 timmar utvecklar sig i smöret
    lukt och smak af giftig smörsyra, hvars bildande något
    förhindras genom smörets saltande. Skall smöret utan
    skada förtäras, bör det alltså vara färskt, nytjärnadt. Det
    är med smöret som med flera andra ämnen, att det i
    koncentrerad form är mindre tjenligt att förtära och mera
    hårdsmält, men deremot upplöst, och då det ingår som
    beståndsdel i tillblandning med öfriga nyttiga ämnen, t. ex.
    mjölk och bröd m. m. lättsmält och särdeles gagneligt.

    Så sant så -redan 1873
    http://runeberg.org/helsovard/0113.html

  14. Att man ska passa sig för en myckenhet fett s.s. smör?
  15. su
    Är det säkert att det inte kommer från Hr stadsdoktor A. T. Salvén i Grönköping?
  16. Sten R
    Ur boken "Primal body primal mind" anger källa som Chemical Week 11 juni 1997:

    Sockerkonsumsion i US per person och år i pounds (lbs):
    1750 4 lbs ca 1,8kg
    1850 20 lbs ca 9 kg
    1994 120 lbs ca 54,4 kg
    1996 160 lbs ca 72,6 kg

  17. Vän

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg