Men, vad nu?
En sjuksköterska som bloggar på Dagens Medicin skriver intressant om kostdebatten. Vad gör man om man märkt att lågkolhydratkost fungerar, men fortfarande förväntas följa andra äldre kostråd för sina patienter?
Anna-Eva Andersens blogg: Men, vad nu?
Ur inlägget:
Det är inte lätt att vara blodtryckssjuksköterska just nu. Vi är ju även rådgivande och dessa råd har ju sedan länge varit: Sluta röka, salta mindre, gå ner i vikt, motionera och undvik mättade fetter. Glatt har vi tipsat om Becel och liknande produkter.
Men vad nu?
Plötsligt kommer det patienter som minskat ordentligt i vikt genom att äta mer fett och mindre kolhydrater. Och det är riktigt smör och riktig grädde som gäller. Och ost! Vi har en läkare här på mottagningen som själv äter efter den metoden. Det fick mig att fundera och själv prova på och javisst jag minskade i vikt och omfång. Samtidigt läste jag på och hittade en hel rörelse kring detta. Och sedan bröt fettkriget ut på allvar i media. Om detta ser jag att vi även kan läsa om här på Dagens Medicin, där ett helt gäng läkare och professorer skrivit en protest mot Livsmedelsverkets kostråd. Så nu vet vi alltså varken ut eller in.…
Det är inte lätt
Det är inte lätt att jobba med kostrådgivning idag. Alla olika budskap kan vara förvirrande nog när man bara skall bestämma vad man själv skall äta. Hur skall man då kunna ge råd åt andra om man inte vet vad som gäller?
Två strategier verkar vanliga. Att inte ge råd alls och överlåta det till andra. Eller att säga som man alltid gjort, men med lite mindre självsäkerhet.
Men fler och fler i vården vågar ge råd om lågkolhydratkost till överviktiga och diabetiker. Och det kan verkligen ge aha-upplevelser. Själv hade jag en diabetespatient härom månaden som gått från 9,5% (skrämmande högt) till 4,0% (bra även hos friska) i HbA1c (långtidssocker) mellan två besök – på ett halvår. En otrolig förbättring. Dessutom hade närmare 20 kilo av övervikten försvunnit. Det efter att ha övergått till strikt LCHF-kost. Den som kunde ta patent på en medicin som fungerar så bra hade blivit rikare än Bill Gates.
Sjukvårdspersonal som vill testa råd om LCHF till sina patienter behöver bara veta att Socialstyrelsen godkände råd om LCHF till överviktiga och diabetiker januari 2008.
Det är fritt fram alltså, när man känner sig redo.
Mer
Lågkolhydratkost / LCHF för nybörjare
Socialstyrelsen godkänner lågkolhydratkost
Livsmedelsverket avfärdas i Dagens Medicin – om hur obefintligt det vetenskapliga stödet är för råd att undvika naturligt mättat fett.
Anna-Eva skriver att hon inte vågar rekommendera LCHF till sina blodtryckspatienter. Men är det inte ok att göra det nu sedan Socialstyrelsen godkände Annika Dahlqvist, eller gäller det bara råd till diabetiker? Du Doc, har ju tydligen givit sådana råd med goda resultat och det utan att bli avskedad...
Om jag vore Anna-Eva skulle jag berätta om alternativen och låta patienten själv välja. Trots allt finns en hel del vetenskap att stödja sig på (om jag förstod genomgången av de 72 studierna rätt var det endast i 2 tveksamma fall som en viss ökad risk fanns för bröstcancer ism mättat fett och det var endast mycket svagt, kring 1% och utan att man tagit hänsyn till om det mättade fettet varit transfett eller inte).
Om jag hade arbetat i en miljö där kostråd ska ges till patienter så hade jag nog kört en mellanväg. Alltså upplysa om att det finns ett alternativ och att patienten själv kan ta reda på/läsa fakta. Självklart så förstår jag som amatör att man måste ha koll på mediciner och viktiga värden och att man fasar medicin och kost så de stämmer med varann... Det kanske inte är helt okej i sjukvärlden att göra så, men jag hade gjort det, alltså tipsa om alternativ....(låter lite kaxigt men menar det inte så utan som lite upplysande bara....)
Ungefär så som Annika D gjorde....=)
Monica
Aha, okej så det var det de där två studierna handlade om? Frågade om det på Annika Ds sida men hon tyckte jag skulle fråga Doc. :-) Där hann du före.
Jag är helt rudis på detta med studierna, så det är bra att andra vet mer så man kan få ett hum...
Självklart gör förnuftiga och kreativa personer sina reflektioner, när man nu får se sådana hälsoförbättringar som hon beskriver!
Fler kreativa och förnuftiga personer som Ann Eva behövs så ett skifte går än fortare. Flertalet av kostprofessorerna och även dietister verkar sakna den där kreativiteten..... inte alla förstås! :wink:
Till slut måste alla dessa anekdotiska bevis och positiva personliga erfarenheter leda till att någon vettig beslutsfattare vaknar och ser till att en oberoende studie på det mättadet fettets eventuella fördelar kommer till skott!
Är det det vi behöver göra; be alla i systematiserad form ge uppgifter om sitt tillfrisknande och sina hälsovinster. Och sedan uppvakta vem då?
Men hur som helst, det verkar inte som att alla kostrådgivare ute i fält känner till detta, och det verkar framför allt som att det inte är kulturellt accepterat på alla vårdcentraler/sjukhus etc. Och det är ju inte så konstigt - "Du kan välja om du ska äta så här, eller precis tvärtom!" Det budskapet skulle inte jag vilje ge patienter om jag jobbade i vården.
Men vad skönt det är att höra att det rullar...:)
Hälsovinsterna verkar hon se som rena följder av viktnedgången enligt resonemanget: Man blir sjuk för att man är fet - man blir frisk när man blir smal. När vårdpersonalen kommer bort från det tänkandet så kommer vi att få se mer kostbehandling av olika sjukdomar, även hos normalviktiga.
Och hon har som uppgift, att ge råd, som ska förbättra blodtrycket på de med farligt högt blodtryck...
Hos väldigt många med förhöjt tryck är det övervikt som orsakar förhöjningen. De med normalt tryck får nog inte ens träffa en blodtryckssjuksköterska !
Varför måste sanningen ligga någonstans emellan? Hur många exempel finns det på människor som blivit friska på lågfett och hur många har blivit friska på högfett? Efter att ha kollat igenom alla framgångssagor här kan jag inte annat än att rekommendera alla LCHF. "Någonstans däremellan" är ju i princip det de allra flesta blivit sjuka av.
jag håller fullständigt med dig - det var mer retoriskt, för att belysa den stora orimligheten i Socialstyrelsens nuvarande ståndpunkt.
Även jag rekommenderar varenda kotte LCHF, med positiva följder. För varenda kotte.
Dessutom - "nånstans däremellan, eller det ena". Jag vet vad jag tar :)
Kan så vara, kan så vara... Det är onekligen riktningen i nuläget.
Men - hjärnan behöver väl kolhydrater? Och kolhydrater innehåller ju alla vitaminer? Och man måste ju ha fibrer? *skämt* (förlåt, jag blir så aggressiv på den här kosten...)
Det är en bra strategi ifall man är strandsatt på en främmande plats och inte har den minsta aning om vad som är nyttigt och vad som är giftigt, men när man lärt sig att något är giftigt är det inte längre en bra strategi att äta lite av det. Att säga att man skall äta lite av allt är alltså detsamma som att erkänna att man inte vet något alls om kost.
Jag har kommit fram till att det är viktigt att slå ner på det uttalandet direkt och få den man talar med att inse att det är något av det mest korkade man kan göra!
Vit flugsvamp vet vi är mycket giftig, skulle man då rekommendera någon att äta lite av den? Vi vet att väldigt många som äter fettsnålt och mycket kolhydrater förr eller senare blir sjuka, och väldigt många av dem blir mer eller mindre friska av att göra tvärtom. Jag har hittills aldrig sett någon sjuk bli friskare av att börja äta mycket kolhydrater och lite fett, eller av att äta "lite av allt". Alltså är det enda ärliga för mig att få den jag talar med att förstå att sanningen inte ligger någonstans mitt emellan utan i den ena extremen av spannet. Det har helt enkelt visat sig att jag med det sättet att resonera faktiskt kan hjälpa fler.
Man övertygar ingen genom att själv verka tveksam!
Det där argumentet stör även jag mig alltför ofta på. Vi människor har en tendens att vilja avsluta diskussioner på ett lenande och kompromissande sätt - och det kan ju vara bra - man det leder ofta till just den slutsatsen. Lite hallonbitar, för nyttighetens skull..?
Det är ett helt ologiskt argument, som jag tycker speglar kostetablissemangets historiska oförmåga att presentera något hållbart. Då blir det "du kan äta allting, men inte hur mycket som helst" etc, typ Paulun. Man slipper det där obehagliga med att ta en fast ställning.
Dessutom, blir du fet och sjuk så är det ditt eget fel, i och med att du uppenbarligen inte kan äta lagom (av allt). Det är ännu ett sätt att förflytta ansvaret från rådgivarna till mottagarna för råden, som jag upplever det.
En artikel om den står i senaste Femina och enligt några axplock ska vi hålla oss unga genom att "äta mat som är full av A-, D- och C-vitamin samt selen för att förbättra hudens struktur och elasticitet". Och var hittar vi då denna mat? Jo, genom att vi frossar i grönsaker (men inte frukt som innehåller fruktos) och drar ner på ris, pasta, potatis, ljust bröd och socker, väljer fullkornprodukter och drar ner på, men helst utesluter, mejeriprodukter, äter massor av fisk, bär och dricker grönt te. Då kan vi också "bromsa tiden".
Det framgår inte av artikeln vilken fördelning av kolhydrater/fett/protein som Catherine nu förespråkar (tidigare i vintras stod hon som förgrundsfigur för LCHF-mat i tidningen Tara) och inte heller varför mejerivaror ska uteslutas, kan det vara det mättade fettet? Drick inte caffe latte om du vill gå ner i vikt råder Catherine ("bara genom att hoppa över din dagliga latte kan du gå ner elva kilo på ett år."
Konstigt nog innehåller dom två recept som står i tidningen såväl smör, creme fraiche, kesella, majonnäs och gräddfil. Rimmar onekligen illa med uppmaningen att undvika mejeriprodukter?
Catherine verkar ha lite svårt att välja på vilket kostben hon ska balansera, här är det verkligen "lite av allt så att det tillfredsställer så många som möjligt" (som kan köpa min bok...) som gäller.
Men som sagt, det står inte mycket om vad man eg ska äta, verkar mest vara lax med broccoli och en fullkornsmacka och en tallrik bär till efterrätt?
Leder inte detta automatiskt till omättnad, sockersug och i förlängningen övervikt? Jo just ja - Catherine förespråkar att vi ska motionera också för "att röra på sig är superviktigt och en nödvändighet om du vill gå ner i vikt".
Hörde att Catherine Schuck tackat nej till att medverka som kock tillsammans med Annika Dahlqvist i hennes kokbok och nu förstår jag varför, hon hade ju en egen bok på gång (samtidigt som hon predikade LCHF på matlagningskurser), fattar inte riktigt hur detta hänger ihop...
Sammantaget är detta inga råd som vi inte hört tusen gånger förr, i mina ögon verkar denna bok sälla sig till högen av onödiga livstils/kokböcker på marknaden.
Men som sagt, jag har bara läst ett referat av boken och det skulle vara intressant att höra om någon annan läst den och har en avvikande åsikt...
...gissningsvis på grund av mjölksockret i Lattes, med påföljande insulinhöjning,etc.
Skaldeman brukar varna för mjölk. De flesta högfettade ostar borde vara ok dock. Kör (fullfetts)mjölk nu när jag är viktstabil, men om jag skulle ner i vikt skulle jag nog också undvika det.
Jag har för övrigt bytt mjölken i latten mot vispgrädde. :-)
Schück kommer ju från Montaignac-hållet s.a.s. och där smaskas det rätt friskt i ost av alla de slag...
Det varierar även tydligen mellan olika personer med påverkan på viktnedgång. Själv har jag inga problem att gå ned i vikt och samtidigt dricka 1 liter 4% mjölk per dag.
Det här med majonnäs har jag funderat lite på. Eftersom oljan är från växtriket är det väl inte så bra att äta för mycket av det? Mycket tacksam för svar på denna fråga. :)
Rapsolja innehåller ganska lite fleromättade fetter, och har ett förhållande på 2:1 mellan omega 6 och omega 3. Trots att vi inte kan göra om ALA (veg. omege 3) i någon vettig utsträckning är det bra, eftersom det förhindrar omega 6-fettsyran att konverteras till arakidonsyra.
Jag kände faktiskt en vändning idag i mitt LCHF-liv, har hållt på nästan exakt i tre månader och inte slarvat (mer en kanske en gång då, när jag blev bjuden på dessert och inte kunde tacka nej...) och vikten har nu äntligen börjat vika ner så att det t o m syns på vågen. Dessutom idag på träningen (spin+styrka 75 min) som de här månaderna har känts tungt, har inte orkat som innan och misstänkt att min kropp inte bränner fett som den ska, men idag hände det, jag hade ork, yeah! Hoppas nu det fortsätter på samma sätt, kände att jag kunde hållit på i 75 min till - fantastiskt! Så ni som har det kämpigt i början, ge inte upp, har hört fler, framförallt kvinnor, som sagt att det tagit uppemot tre månader att få en effektiv fettförbrännig. Verkar gå snabbare för många killar...
http://www.newsdesk.se/pressroom/kommitten_for_manskliga_rattigheter/...
Själv tror jag det fungerar bättre att ge barn Omega-3
De har ju klart visat att den uppgiften är dem för övermäktig, för att inte säga onödig (annat än i att skaffa läkemedelsindustrin, livsmedelsindustrin, landstingen, begravningsbyråer etc... trogna kunder då förstås).
Att arbeta på SLV - ett arbete utan ansvar?
:evil: - Här vinner SLV ingen popularitetstävling!
Vilken befogenhet har dessa "vi" att agera så? Skriver man på papper? Är det muntliga krav? Vad säger lagen?
Åläggandet låter på mig lika tokigt som förbud mot att vända sig till medierna vilket för övrigt på modern landstingssvenska kallas förbud mot att delta " i utomparlamentariska aktioner".
(Ett sådant hemkokt förbud har just utfärdats av landstinget i Sörmland för att hindra fler anställda att i likhet med en i tv mycket uppmärksammad underskötare vid äldrevården i Södertälje leverera raka besked om vanvård. Självklart har landstinget inga befogenheter att utfärda såna förbud. Offentliganställda i all synnerhet är skyddade av yttrandefrihetslagstiftningen.)
http://www.expressen.se/halsa/1.1539838/sa-sanker-du-ditt-farliga-blo...
http://smp.se/nyheter/tingsryd/foraldrar-arga-over-lattprodukter(616099).gm
http://www.smp.se/nyheter/tingsryd/standardmjolk-far-politiskt-stod(656913).gm
http://www.smp.se/nyheter/tingsryd/lattprodukter-tas-bort-i-forskolan(667608).gm
http://www.smp.se/nyheter/tingsryd/enade-mot-standardmjolk-i-skolorna(684349).gm
Det är fyra stycken tidningsartiklar.
http://www.fda.gov/ohrms/dockets/ac/06/briefing/2006-4210b_11_01_Adve...
GP testar fiskrätter.
http://gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=763&a=490201
Sorry redan inne
"fibrer och andra viktiga näringsämnen".
Nu var jag ju på vårdcentralen för att jag var sjuk; orkade inte diskutera och ville inte heller provocera läkaren. Jag kom inte heller ihåg exakt vad Uppsalastudien visade eller inte visade annat än att det väl i alla fall inte var ökad hjärt/kärlsjuklighet. Det är inte heller min poäng. De tankar som väcktes handlar om respekt för läkare i allmänhet.
Jag har tappat en stor del av mitt förtroende för läkarskrået, fastän jag vet att det finns många duktiga läkare. Jag har förskonats från allvarligare sjukdomar, men har ändå kommit i kontakt med många doktorer. Det var väldigt länge sedan jag besökte en läkare utan att själv innan ha googlat och hämtat så mycket kunskap som möjligt om mina symtom. Jag är så rädd att doktorn skall missa något och så osäker på hur jag skall kunna förmedla allt han/hon behöver få veta. Men det kanske skall vara så? Jag kanske inte kan förvänta mig mer av en läkare än av en annan yrkesspecialist? Det kanske är ok att läkare nästan aldrig i mötet med patienten (mig) säger att han inte vet, men kanske kan ta reda på? Att han tvärsäkert häver ur sig något vagt om en studie han inte har läst för att jag skall veta att han vet bäst? Kanske är det så. Men jag har fler än en gång lämnat en läkare med gråten i halsen. Läkare som inte läst tio poäng om hur man bemöter människor, men som tjänar tre ggr mer än många inom vården, som kan just detta, som väl ändå får anses vara centralt.
den där "nya studien från Uppsala" kallar runt 41% kolhydratsintag för "Atkinsliknande". Det är bara en observationsstudie som aldrig bevisar orsakssamband. Det är dessutom mycket möjligt (snarast troligt) att knappt någon i den grupp man påstår åt "Atkinsliknande" åt Atkins utan istället en massa skräpmat rik på både raffinerade kolhydrater/socker OCH fett. Men personer som Mai-Lis Hellenius är då helt säkra (utan bevis) att det är just fettet som är boven.
Höjden av dålig vetenskap att komma dragande med sådana påståenden.