Matkrig! LCHF-rörelsen analyseras

Monthy Python

Detta är en underhållande analys av den svenska ”LCHF-rörelsen” från ett sociologiskt perspektiv:

Science as Culture: Food Fight! The Swedish Low-Carb/High Fat (LCHF) Movement and the Turning of Science Popularisation Against the Scientists

Författarna har inte intresse att analysera den vetenskapliga debatten, det ligger ju utanför deras ämnesområde. Alltså accepterar de bara den konventionella synen som sanningen och missar därmed den stora bilden. Ordet ”paradigmskifte” nämns förstås aldrig.

Ofrivillig komik

…popularisation remains vulnerable to ‘capture’ by skilled and resourceful communicators intent on turning it against the established authority of scientists.

Tänk så hemskt! Läkare, forskare och lekmän som sätter sig in i ett ämne, tänker kritiskt och uppdaterar sig med ny kunskap – och sen ifrågasätter gamla idéer. Tänk så hemskt att folk inte litar blint på äldre vetenskapsmäns auktoritet längre.

Vart är världen på väg? Ska verkligen folk få för sig att de kan tänka själva och ifrågasätta vetenskap?

[slut på ironin]

Lustigt. Jag som trodde att ifrågasättande var en fundamental och nödvändig del i sund vetenskap. När vetenskapliga teorier inte längre håller för att ifrågasättas är de vanligen på väg mot historiens sophög.

Monty Python och kejsarens nya kläder

Så vad har bilden ovan från filmen Monty Python and the Holy Grail med detta att göra?

Notera att de till synes respektingivande riddarna rider på låtsashästar. Och det är inte ett enda problemet med deras auktoritet:

Vem är King Arthur och hans riddare här i Sverige tro?

32 kommentarer

Toppkommentarer

  1. Ekonomen
    Jag har relativt stor tilltro till "vetenskap", I.e. jag tror att resultaten i studier mycket sällan är förfalskade.

    Däremot har jag mycket låg tilltro till experter, d.v.s. de som i den offentliga diskussionen gör sig till uttolkare av (bland annat) vetenskap. Det gäller särskilt när expertens teser inte går att testa direkt. (En expert på brobyggande som inte kan sin sak kommer troligtvis att avslöjas inom några år, när bron rasar. En expert på kost däremot...)

    Det beror på att de dels är nästintill institutionellt oförmögna att ändra uppfattning (experter erkänner mycket sällan tidigare fel), dels på att de nästan alltid har incitament att felrepresentera bevisvärdet i studier om det passar deras intressen (anknyter till den första punkten, d.v.s. det är i deras intresse att aldrig erkänna fel), dels på att selektion ofta gör att de som blir experter har underliggande icke-vetenskapliga sympatier, bindningar eller intressen (religion, ekonomi, etik, etc.).

    Expertkollektiv skapar dessutom ofta(st) kollektiva normer kring vad det är "ok" att kommunicera utåt, med social eller ekonomisk bestraffning av avvikare, för att skydda sin kollektiva auktoritet.

    Det stora test som en "expert" måste kunna klara av för att vinna mitt förtroende är därför förmågan att föra en saklig, öppen debatt med tydliga referenser med de som invänder mot expertens tes. Ju mindre auktoritetsargument, förolämpningar och andra sociala 'härskartekniker' som används, ju större min spontana tilltro till expertens argument. Notera skillnaden mellan hård saklig kritik och hårda personangrepp och auktoritetsappeller.

    Jag tror att ändrade normer i samhället skulle kunna mildra dessa problem, men medvetenheten om grundproblematiken är relativt låg.

    Läs vidare →
  2. julia
    hej svara var snäll och svara på denna enkäten till mitt projektarbete
    tack
    http://www.surveymonkey.com/s/WC5GZH9
    Läs vidare →

Alla kommentarer

  1. hellstream
    Att länka till Monty Python ger alltid pluspoäng... misstänker att Livsmedelverket också låtsasrider omkring till klappret av kokosnötter.
  2. Förstår deras rädsla att sociala medier kan överösta vetenskapen, att någon med god retorik som kan få med sig människor och gå emot vetenskapen. Men samtidigt så borde dom ju ta åt sig av kritiken, det kommer ju inte direkt bara från folket, utan även från deras egna led.
  3. Ja, det där var ju förfärligt intressant, men dessvärre måste man abonnera för att få läsa det. Kan inte någon som har tillgång till hela texten, kopiera och viderabefordra?
  4. Thomas H
    ...."den konventionella synen som sanningen" ...
    har ju inte varit direkt framgångsrik när den nu använts i folkhälsans namn och på våra överviktskliniker och vid diabetesvården. Att sen låta GBP ta över i vetenskapens namn, när man inte klarar det med den konventionella kostsynen är ju lite väl drastiskt och samtidigt egentligen ett eget underkännande.

    Resultatet, folkhälsoförbättringarna talar för sig själv! ;)

  5. Jerker
    Jag har reflekterat kring denna vår otålighet att forskare, läkare, medier och allmänhet inte vill ta till sig våra insikter. Men om man tittar på hur lång tid det tog innan "sanningen" att fettet är orsaken till fetma och hjärt- och kärlprobelm så tog det ju flera decennier. Ancel Keys började ju sitt korståg på 50-talet och inte förrän under 70-talet började hans åsikter få gehör och först i början av 80-talet fick det fullt genomslag.

    Jag tycker att det har gått relativt fort ändå, så här långt, och det ska vi nog tacka de sociala medierna för. Utan Internet skulle vi inte ha kommit så här långt redan!

  6. HerrBanan
    #1

    SLV rider runt till klappret av Lätta-byttor. Kokosnötter är farliga. :)

  7. Jocke
    En gång i tiden innebar "the established authority of scientists." att neurosedyn var ett ofarligt sömnedel, även för gravida. Så dom ska vi okritiskt lita på, eller hur?

    /JT

  8. Hanna Tolander
    Med tanke på Kalibers inslag om Cytotec igår så hörs kokosnötterna tydligt. I ena änden läkare som hävdar att en medicin är "etablerad" i förlossningsvården trots att tillverkaren varnar, medicinen inte alls är avsedd för detta och biverkningsrapporterna är legio. I andra änden läkare som varnar för LCHF och hänvisar till bristfälliga studier, något som inte ens är sant.

    Just nu känns det inte alls tryggt att höra hemma i den svenska vården :-(
    Normalt sett behöver jag ingen sjukvård, men nu är jag gravid (för fjärde gången på lika många år, så kan det gå med LCHF - jag som ändå är 43!) och kommer alltså automatiskt att hamna "i händerna" på vården. Inte roligt alls.

  9. Måtta
    Jag tycker det är jättespännande att LCHF-rörelsen blir föremål för en sociologisk studie. Det ÄR verkligen ett intressant socialt/kulturellt fenomen. Jag har inte läst artikeln än men jag tänker spontant att det ändå är bra med en kritisk infallsvinkel även om man är FÖR LCHF. Visst vet vi från helt andra exempel att det finns faror med rörelser som vänder sig mot det etablerade. Den djupa misstron mot all vetenskap och alla politiker som lätt blir följden av den här typen av rörelser kan också få negativa konsekvenser. Vi har ju fortfarande relativt god hälsa i detta land, låg barnadödlighet tex. Många blir faktiskt räddade till livet eller får ett bättre liv av etablerad sjukvård även om den medicinska vetenskapen inte vet ALLt och gör misstag ibland. Det kan finnas risk att man kastar ut barnet med badvattnet (något jag inte alls upplever att Kostdoktorn gör, men det finns ändå en sådan risk att "diskursen" utvecklas åt det hållet.)

    När det gäller överviktsproblemen så har de vetenskapliga misstagen som det verkar fått stora konsekvenser för stora grupper. Om den som genomskådat misstagen inte möts av ödmjukhet utan avvisanden av "etablissemanget" (de som begått misstagen) blir denne rättmätigt arg - sociala medier skapar möjlighet att kanalisera och systematisera denna vrede så att den får genomslagskraft som folkrörelse. Men självklart kan man sätta krokben för sig själv också när det blir en så stark polarisering.

    Jag hoppas det snart kommer fler sociologiska eller kanske kulturvetenskapliga undersökningar om LCHF-rörelsen - med andra eller kompletterande infallsvinklar! Vore intressant att jämföra med tex 70-talets vänsterrörelse, miljörörelsen och andra kraftfulla rörelser som velat ifrågasätta etablissemang och sett sig som budbärare för paradigmskiften.

  10. Livsmedelsverket gav sig själva en bakläxa idag pga otydliga livsmedelsregistreringar enligt DN. ajdå..
  11. G
  12. Anders H
    LCHF fungerar för de som vill gå ner i vikt. Fungerar för typ 2 diabetiker. DÄRFÖR växer "rörelsen".

    Så enkelt är svaret.

    /typ 2-diabetiker som numera mår prima.

  13. Helge
    "the established authority of scientists." Kan det kanske utläsas som "de forskare som får betalt av livsmedelsindustrin"? För det finns ju forskare som är positiva till lågkolhydratkost,och DE kan
    författarna till pamfleten inte gärna räkna in i DERAS "the established authority of scientists."

    Så det är något konstigt med deras slappa användning av begrepp. Kanske söker de anslag av
    SNF och vill vara tydliga med att visa lojalitet?

    För inte visar abstract i alla fall att de analyserat LCHF rörelsen. Så Monthyn Python passar bra ,
    för de verkar vilja sälja en död papergoja.

  14. Mi
    ...och glöm inte att etablerad vetenskap hävdade att Jorden var platt och att solen kretsade runt jorden.... Ibland kan det finnas anledning att ändra sig! ;)
  15. Helge
    Lustigt nog är det de som ändrar sig fortast som tjänar mest på det!

    Det var väl inte så dumt av Appel ,att lansera pekskärmar på sina telefoner t ex.

    Det vore roligt om den svenska livsmedelsindustrin kunde vara lika smarta.

  16. julia
    hej svara var snäll och svara på denna enkäten till mitt projektarbete
    tack
    http://www.surveymonkey.com/s/WC5GZH9
  17. Anna Delin
    Det finns ju ett rätt så stort namnkunnigt gäng inom LCHF-leden - ett antal professorer, docenter, läkare och personer som suttit i olika relevanta styrelser för forskningsfonder och annat. De har dock alla det gemensamt att de inte är sponsrade av McDonalds, Brödinstitutet, Coca Cola osv osv.
  18. Ekonomen
    Jag har relativt stor tilltro till "vetenskap", I.e. jag tror att resultaten i studier mycket sällan är förfalskade.

    Däremot har jag mycket låg tilltro till experter, d.v.s. de som i den offentliga diskussionen gör sig till uttolkare av (bland annat) vetenskap. Det gäller särskilt när expertens teser inte går att testa direkt. (En expert på brobyggande som inte kan sin sak kommer troligtvis att avslöjas inom några år, när bron rasar. En expert på kost däremot...)

    Det beror på att de dels är nästintill institutionellt oförmögna att ändra uppfattning (experter erkänner mycket sällan tidigare fel), dels på att de nästan alltid har incitament att felrepresentera bevisvärdet i studier om det passar deras intressen (anknyter till den första punkten, d.v.s. det är i deras intresse att aldrig erkänna fel), dels på att selektion ofta gör att de som blir experter har underliggande icke-vetenskapliga sympatier, bindningar eller intressen (religion, ekonomi, etik, etc.).

    Expertkollektiv skapar dessutom ofta(st) kollektiva normer kring vad det är "ok" att kommunicera utåt, med social eller ekonomisk bestraffning av avvikare, för att skydda sin kollektiva auktoritet.

    Det stora test som en "expert" måste kunna klara av för att vinna mitt förtroende är därför förmågan att föra en saklig, öppen debatt med tydliga referenser med de som invänder mot expertens tes. Ju mindre auktoritetsargument, förolämpningar och andra sociala 'härskartekniker' som används, ju större min spontana tilltro till expertens argument. Notera skillnaden mellan hård saklig kritik och hårda personangrepp och auktoritetsappeller.

    Jag tror att ändrade normer i samhället skulle kunna mildra dessa problem, men medvetenheten om grundproblematiken är relativt låg.

  19. Lite off-topic:

    Det som Apple gör bäst är att återuppfinna det som redan finns, pekskärmar på mobil telefoner fanns 10 år innan Apple släpte sin första telefon. Tab's fanns också i början av 2000-talet och MP3 spelare var också något som hade funnit ett bra tag innan Apple började med sina Ipod's.

    Det som gör Apple så annorlunda är hur dom kommunicerar och att dom förstår design. Många bolag släpper produkter utan att förklara varför dom gör det dom gör, dom förklarar alltid vad dom gör inte hur eller varför. Apple börjar med att förklara varför dom gör det dom gör, sen hur dom tänker tackla utmaningarna och sist vad.

    Apple använder känslan och ideen om en bättre värld, en passion. Om andra tillverkare skulle skriva dr Luther Kings tal så skulle det hetat - "I have a PLAN", vilket inte inspirerar så där jättemycket ;)

  20. Ekonomen
    "Det som gör Apple så annorlunda är hur dom kommunicerar och att dom förstår design. "

    Jag skulle säga att man kan förenkla det hela ytterligare ett snäpp: Apples hemlighet är att de är ett mindre nördigt teknologiföretag.

    Eftersom "normala" teknikföretag av strukturella anledningar domineras av nördar (nördar gillar teknik) byggs teknikprodukter av nördar, för nördar. Det betyder:

    - Invecklade användargränssnitt. (nördar har inget emot komplicerade gränssnitt)

    - Stort fokus på specifikationer och checklistor, mindre fokus på hur dessa faktiskt påverkar användarupplevelsen. (nördar gillar specifikationer och checklistor)

    - Litet fokus på estetik, mode, etc. (nördar gillar inte estetik och mode)

    Genom att vara mindre nördiga kan Apple leverera teknikprodukter som är vackrare, mer moderätta och mindre smärtsamma och frustrerande att använda för gemene man. Det ger dem i sin tur enorma övervinster ('rents').

    Att de sedan också har bättre kommunikation och marknadsföring blir då inte heller särskilt överraskande. Lyckligtvis sprider sig nu av-nördifieringen av teknik genom inspiration/kopiering över hela branschen, även om det finns en bit kvar att gå.

    PS.
    Inget emot nördar. Jag är själv en*, men jag förstår nördighetens begränsningar.

    *I.e. jag gillar att bygga mina egna datorer.

  21. Yo
    ekonomen - det lär gå åt en hel del geeks för att implementera Apples visionärers idéer. Skillnaden är kanske att de inte styr och bestämmer kursen.
  22. Javisst, en lite kul grej, men med ett annat fokus hade den forskningen kunnat bli riktigt intressant, som exempelvis hur de olika sidorna väljer ut, värderar och uppfattar vetenskapliga artiklar. En avhandling om bias hade också varit kul.

    Tråkigt förresten att Livsmedelsverket fortsätter att sprida sin lättmjölks- och margarinpropaganda och riktar den mot barn med antydningar om att det är lag att följa deras rekommendationer.

    http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Maltider-i-vard-skola-omso...

  23. Helge
    Vad jag gillar med Appel är att man inte behöver vara tekniknörd för att förstå.Från mitt perspektiv, så gillar jag Appel för att de gör användarvänliga "grejor".
  24. Ekonomen#19: Du skriver vad vi esteter tänkt många år. För oss går egentligen design långt före funktion. Tänk man på Apple lyckats få funktionsdugliga prylar, dessutom snygga.. och till rimliga priser. Vi riktiga vintage/retro ecelectic bohemer kör fortfarande med den lilla genomskinliga klumpen (med inslag av transparent blått/grönt/orange)..vad den heter? - inte en susning! Vet bara den tar evigheter i anspråk. Vem har bråttom..och vem bryr sig?
  25. Hälsa är livet
    Haha... Väl vald bild ;-)
    Kan bara hålla med dig. Vetenskap handlar om att ifrågasätta och "think outside the box". Hur skulle vi annars komma framåt i utvecklingen?
  26. Svante börjesson
    När estetik o teknik går hand i hand :) Porche Carerra ....sen hänger man på en carerra cykel äter lite anklever o livet kan inte bli så mycket godare !!!

    Svante

  27. Svante: Jag har rakmaskin från sjuttiotalet, designad Porche. - bara tjacka "börsmoppe",(obs 80-talsklyscha) så är det väl jämnt skägg? ;)
  28. Design utan funktion är ju som en gaffel som inte går att äta med, funktion utan design är som en gaffel man inte vill använda, man behöver båda för att det ska bli en bra produkt ;)
  29. Nam
    #7 Hanna Tolander.

    Stort grattis till dina barn och att ytterligare ett är på väg!

    Du har rätt i att det är riskfyllt att vara gravid, föda och även efter födseln. Jag anser kvinnors risker och hälsa i samband med graviditet och barnafödsel borde uppmärksammas mer. Visst det är "naturligt" men det är många ting i livet som är "naturliga" men det innebär ju inte samtidigt att de även kan vara hälsofarliga. Personligen anser jag att man idag tycks ignorera alla risker med graviditet och barnafödande, och då går vi tillbaka till "den gamla goda tiden" - inte! - då kvinnan såg som en behållare m.m. Absolut har vi kommit en lång väg speciellt i de industrialiserade länderna och det är inte längre alls lika riskfyllt. Men kvinnans - och barnets givetvis - hälsa och säkerhet borde faktiskt uppmärksammas och diskuteras mer i dagens samhälle. Ibland får man intryck av att idag graviditet och förlossning ses som "no big deal". Hur vissa behandlas inom svensk sjukvård idag, såväl icke gravida som gravida, det är rent ut sagt skrämmande, och man tror inte sina öron, man tror inte att det är på 2010-talet. Inte sällan verkar gravida kvinnor på 50/60-talet ha behandlats bättre och mer omhändertagande än idag. Sen ska jag nog inte skriva om min syn på hur fattiga kvinnor används som just behållare för hetereo- och homosexuella människor från industrialiserade länder och deras krav att få göra dessa kvinnor gravida och få köpa sig barn, köpa sig "rätten" till barn - då slutar jag aldrig!

    Jag håller tummarna att allt går väl för dig och ditt barn när det är dags!

  30. Mimmi
    Som sociolog (och lchf-anhängare) ser jag inte riktigt vad som finns att uppröras över i artikeln. Jag tror nog att Andreas upprördhet mest hänger samman med ovana att läsa den här typen av texter, med det vetenskapsteoretiska språkbruk som finns där?

    Jag kan förstå att vissa formuleringar kan få ovana läsare att reagera, men när begrepp som autenticitet, epistemisk auktoritet och retorisk strategi används i sociologisk bemärkelse så innebär det (som regel) inte att man gör några anspråk på att uttala sig om vem som har rätt och fel, vem som 'borde' få uttala sig, eller att de strategier som diskuteras är någon sorts 'fula tricks' som ses som problematiska eller dåliga. Det innebär inte att man 'accepterar den konventionella synen som sanning', utan snarare att man intresserar sig för vad som i samhället hålls för sant, det som på en övergripande nivå ses som riktigt.

    Som jag förstår artikeln (efter en snabb översiktsläsning förvisso) så är författarna intresserade av hur sociala rörelser som ligger i utkanten av ett vetenskapligt etablerat konsensus ('etablissemanget', eller för den delen 'den paradigmatiska 'sanningen' - dvs. vad som på en övergripande diskursiv nivå ses som 'sant' i samhället) kan angripa rådande paradigm på ett effektivt sätt - dvs. vad är det som gör att rörelser som lchf varit så framgångsrika, trots att de på så många sätt talar ur underläge? Vilka strategier kan man se i lchf-anhängarnas sätt att kommunicera, som gör att allt fler blivit övertygade? På ett djupare plan handlar det också mer generellt om relationen mellan vetenskap såsom den diskuteras av forskarna själva, och vetenskap såsom den diskuteras på en populär nivå, hur relationen mellan dessa olika arenor ser ut, samt vad det säger om vårt samhälle idag.

    Debatten kring lchf är ett spännande exempel om man vill förstå hur olika 'sanningar' etableras, utmanas och byts ut. Särskilt spännande är det eftersom det till stor del drivs 'underifrån', bland vanligt folk, till skillnad mot vad som hände när lågfettsparadigmet slog igenom. En viktig anledning till att jag läser artiklar, bloggar och böcker om lchf är för att det är sociologiskt intressant att följa den förändringsprocess som äger rum. Det är hur delar av denna förändringsprocess går till som jag tycker att artikeln diskuterar.

    Däremot var jag inte jätteimponerad av artikeln av andra skäl, då jag tycker att deras översiktliga perspektiv missar mycket rent metodologiskt, men det är en annan diskussion. Jag tyckte nog också att de överdrev avsaknaden av inomvetenskapliga resonemang och resurser inom lchf-rörelsen något, men kanske stämmer det bättre om man går tillbaka några år i tiden, just när det gäller studier på lågkolhydratkost har det ju faktiskt hänt en del bara de senaste åren. I takt med att fler professorer och andra forskare också deltar i debatten i stöd för lchf så har ju också debatten kommit att få en allt mer inomvetenskaplig prägel (en utveckling som är väldigt intressant, och hade varit spännande om de diskuterat i artikeln).

  31. Helge
    Här är en länk med en sedelärande historia:

    http://dioxindorms.com/content/banana_peel.html

    Mimmi jag håller inte med dig. Den här meningen:

    "popularisation remains vulnerable to ‘capture’ by skilled and resourceful communicators intent on turning it against the established authority of scientists."

    De kunde likaväl skrivit att LCHF:arna sysslar med ett försenat "föräldra-uppror" . Ser man vad de skrivit om tidigare så tror jag inte det handlar om slarviga formuleringar, utan ett ganska ordinärt försök att "sätta sig på höga hästar". Vi är forskare, och vi tycker inte om LCHF är väl
    sakinnehållet.

    Men om de ville göra något sociologiskt intressant, så kunde de undesökt skilnader i syn på LCHF bland de som forskar på pengar från livsmedelsindustrin, och på oberoende forskare. Då kunde de leverera mer än tyckande.

  32. Håller med #29 ovan; det finns väl inget klart ställningstagande i artikeln angående vilken sida som eventuellt sitter inne med sanningen. Däremot innehåller den en del tveksamma faktapåståenden. Är t.ex. Uffe Ravnskov verkligen en av "the leading LCHF spokespersons" (s. 11)? Hans arbeten har väl mestadels gått ut på att kritisera de traditionella lipid- och kost/hjärta-hypoteserna och inte på att förespråka någon speciell kost (även om han kanske de senaste åren har uttalat sig positivt om lågkolhydratkost för diabetiker, och andra, som förespråkar LCHF, ofta har hänvisat till hans "debunking")?

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg