Lurad av ”Hemlige kocken”

Äkta Vara

”Äkta Vara” märker produkter utan E-nummer. Är det en hjälp för att hitta bra mat, eller bara ett sätt att utnyttja godtrogna konsumenter?

Karin Ahlborg provocerar med den andra åsikten i Aftonbladet. Och hon har en poäng. Uppdaterat: Svar på tal.

Rimligt ifrågasättande?

Karin Ahlborg: Så blir du lurad av ”hemlige kocken”

Man kan naturligtvis ifrågasätta om alla E-nummer verkligen är farliga eller ens olämpliga. Men att säga att Mats-Eric ”Hemlige Kocken” Nilsson ljuger och borde skämmas är krystat.

Artikeln luktar svagt av en tillverkad ”Aftonbladet-skandal”.

Mindre rimligt, av en galen professor

”Tillsatserna är livsviktiga” (också i dagens Aftonbladet)

Kemikalie-kramaren och professorn Marie-Louise Danielsson-Tham drar det hela tre steg längre. Bry inte ditt lilla huvud om E-nummer. De är ofarliga och testade, och en fråga för experter. Som hon.

Tillägg: Mats-Erik Nilsson svarar

”Upp till konsumenten att bedöma”. Ur artikeln:

– Vi vill vara väldigt restriktiva för att det inte ska bli godtyckligt. Börjar man göra många undantag närmar man sig en märkning som liknar ”utan onödiga tillsatser”, som många livsmedelstillverkare använder sig av för att vilseleda, säger Mats-Eric Nilsson…

– Jag har aldrig menat att alla e-tillsatser är farliga. Jag tycker bara att det är väldigt onödigt att det finns så mycket förfalskad mat som det gör. Tanken är att underlätta för kunderna att välja bort den och att bana väg för duktiga mathantverkare.

Vad säger du?

Mer

Nyligen: Äkta vara: inga tillsatser!

Tillsatser oroar mest
Vad betyder matmärkningen?
Rekord: 32 E-nummer
”Utan tillsatser i maten riskerar vi att dö”

1 2

81 Kommentarer

  1. Lena
    Behövs det ett nytt märkningssystem för att belysa syftet med tillsatsen och helst även belagda risker?
    Ex Istället för bokstaven E i början så om det gäller om syftet med tillsatsen är en färgtillsats så kan bokstave F (färgtillsats) användas och sedan som ursprungsmärkning och risk så kanske bokstaven N (naturlig t ex rödbetsfärg) eller I för industriellt framställd (azofärgämne) samt en bokstav H och en siffra (1-10) för hälsorisk. Då kan komsumenten lättare bedöma själv. Det bästa vore om själva ämnet stod utskivet också så slipper man slå upp det i någon lista, ifall man är överkänslig mot det. En spontan tanke bara.
  2. Fast de som skriver reglerna bedömer ju att det inte finns några hälsorisker med tillåtna tillsatser...
  3. Lena:

    Idén är inte dum men tyvärr ganska "utopisk" och inte särskilt rimlig. Det skulle bli helt omöjligt för de ansvariga att komma överens om vilken produkt som skall få vilken märkning. I synnerhet blir det bekymmersamt (läs "nästintill omöjligt") att komma överens i de fall där bokstaven antyder något negativt.

    Många har ju exempelvis övertygelsen om att glutamat och aspartam är skadligt. Men om någon föreslog en märkning som antyder att dessa skulle göra produkten sämre blev det antagligen ramaskri inom livsmedelsbranschen. Det är EXTREMT svårt att få igenom märkning som ger en negativ bild av en produkt/ingrediens.

    Läs t.ex. Pollans bok "Till matens försvar" (helt suverän!) om hur man fått revidera och revidera och revidera sin retorik i de amerikanske kostråden för att inte trampa någon på tårna.

  4. Åke Carlsson
  5. Jösses! Det var det dummaste jag hört! Den subventionerade överproduktionen inom jordbruket då, är den ochså CO2-deklarerad? Det är ju fullständigt absurt att försöka läga hela ansvaret på individnivå på detta sätt.
  6. Anders S
    Ett alternativ till olika slags märkning vore att kräva att alla tillsatser, alla E-n, skrivs ut på kvittot, i reklamen, på förpackningen och på hyllkanten, med lika stor text som priset.

    Innehåller: E...,E...,

  7. Frida Lundberg
    Kenneth det var ett exempel.
  8. Miller
    Tina #37, Anna Delin #44, tack!
  9. Miller
    #54
    Heeeelt otroligt! Varför kan inte myndigheter fokusera på sånt vi skattebetalare/konsumenter efterfrågar istället för att lägga resurser på såna dumheter. Det känns som livsmedelsverkets övergripande mål är att vi inte ska se på mat som djur, och råvaror. Det ska vara tekniskt, med nummer och koder.
  10. Trance
    Från artikeln:

    "– I dag plockar många okunniga debattörer poäng på att skrämma konsumenten utan att förklara varför det är som det är.
    Hon poängterar dock att hon inte är en pådrivare av att ohämmat krydda maten med tillsatser.
    – I grunden handlar det om valfrihet för konsumenterna. Om de vill köpa färdiga kåldolmar som innehåller en del tillsatser ska de kunna göra det utan att skämmas eller känna sig rädda, säger hon. "

    Jag tycker Marie-Louse uttrycker sig bra och sade vettiga saker och att inte Doc representerar vad hon säger väl i sitt inlägg. Det finns även väldigt många UFOn här, speciellt i kommentarerna som utan utbildning och kunskap snackar skit om ämnet de inte har en aning om och skrämmer upp folk.

    Vill ni inte äta saker med tillsatser så behöver ni inte i alla fall ljuga om dem för att skrämma andra?

  11. Lena
    #53 Tack, du har säkert rätt. Jag skall försöka läsa boken som du nämner.
    Det kan dock bli ett generellt problem med E-nummer om alla klumpas ihop i samma "farliga kategori". Vem vill ha ett E på sitt livsmedel? Det blir mycket enklare då att välja ekologiskt eller biodynamiskt, så varför inte. Det borde också vara bästa val när det gäller CO2 märkningen kan man tycka.
  12. jon
    #60

    Hon skriver även

    "– Det är enkelt att gå in i en affär och skriva av en innehållsförteckning med E-nummer, men det krävs specialkunskap och lång erfarenhet för att förklara vad de egentligen fyller för funktion."

    samt

    "Och faktum är att det i princip är omöjligt att tillverka ett livsmedel utan en enda tillsats i dag."

    Det resonemanget håller dock inte så långt. Inte ens livsmedelsindustrin har funderat så mycket på vad tillsatserna fyller för funktion mer än att jaga kostnader.

    Där visar exemplet med Dafgård på ett lysande sätt. Deras E-medels sanering har resulterat i att en mängd E nummer har kunnat plockats bort ur produktionen. Men de hade inte ens själva funderat på varför de använt så mycket E-medel.

    Ett annat bra exempel är en lokal bagare där jag bor som efter att ha läst Mats Erics bok började fundera på vad han stoppade i degen och varför. Han sanerade bort allt onödigt och höjde kvalitén på brödet. Han insåg att han använt tillsatser helt i onödan.

    Vad Mats-Eric har mest vänt sig emot och som Marie-Louise Danielsson-Tham missar är att de flesta tillsatserna syftar till att få mat som innehåller mycket utfyllnad att vara ätbara. Att sedan påstå att vanliga människor inte klarar av att förstå de tillsatsernas ändamål är rätt korkat.

    VAd boken betytt för mig och jag tror att många andra håller med är att jag har börjat vända på förpackningarna och läser vad den egentligen innehåller. Varför ska jag köpa med en massa vatten hem?? Industrin informerar inte i onödan vad man stoppar i maten utan framhäver det äkta och genuina i den.

  13. B-A
    Jon: "Ett annat bra exempel är en lokal bagare där jag bor som efter att ha läst Mats Erics bok började fundera på vad han stoppade i degen och varför. Han sanerade bort allt onödigt och höjde kvalitén på brödet. Han insåg att han använt tillsatser helt i onödan."

    Vad tog han bort?

    Jag håller delvis med Marie-Louise, många av de tillsatser som används för att förbättra smak och konsistens är mycket likt det vi själva skulle ha använt i köket. Jag har svårt att förstå hur glutamat kan vara fusk när salt, peppar och andra kryddor duger fint? Varför är det ok att ha ägg i pannbiffarna man gör i köket men läskigt att köpa färdiga med lecitin från ägg i? OM man inte vill ha E-nummer i sin mat, varför lagar man inte maten själv?

    Doc: Jag gillar din objektiva rapportering =)
    Marie-Louise Danielsson-Tham, kemikalie-kramare och galen professor.

  14. Miller
    B-A
    Om det ser ut som skinka och smakar som skinka så tar man för givet att det är just skinka. Sedan en dag tittar man på innehållsförteckningen och upptäcker att man är lurad. Det är glutamat och aromer, förtjockningsmedel etc.
    Självklart skall denna typ av produkter få tillverkas och säljas till folk som efterfrågar detta. Om dem ska skämmas verkar ju enbart Danielsson-Tham oroa sig för. Men det är ju en omvänd värld vi lever i när det är produkten som är 'äkta' som skall märkas ut, medan normen för skinka är den mest processade produkten.
    Ingen har sagt att fusk-skinka ska förbjudas, däremot vore det ju rimligt att det blir lättare att jämföra mellan t.ex. kycklingfilé 100% samt filé med 75% kyckling och resten insprutad 'buljong'.

    Vad tycker du: att det tydligt ska framgå skillnaden, eller inte?

  15. Miller
    Trance # 60
    Det största UFOt är nog du som går på tvärsen oavsett vad ämnet för dagen råkar vara.
  16. Trance
    Miller:

    Produkten är märkt med vad den innehåller. Det kallas innehållsförteckning.

  17. B-A
    Miller: Vi måste helt enkelt ha väldigt olika uppfattning om mat. Kollade in innehållsförteckningen för scans påläggsskinka.

    Skinka, salt, antioxidationsmedel E331:E301, maltodextrin, druvsocker, stabiliseringsmedel E450:E451, konserveringsmedel E250.

    Det är fortfarande skinka vi talar om, det är inget fusk eller substitut. Sen har man tillsatt lite saker för att reglera pH, vattenaktivitet och bakterietillväxt. Om man inte vill ha tillsatser, fine, jag kan förstå det, men jag har svårt att se hur produkten är fusk eller oärlig. Men det är vad jag tycker.

  18. JOW
    Varför inte Parmaskinka? Innehåller fäskkött och salt.
  19. Miller
    B-A,
    Enligt din definition är alltså inte fryst lax, eller kycklingfilé med 80% kött och resten injicerat vatten+smakämnen fusk eller oärligt.

    Men var går isåfall gränsen undrar jag då?

  20. Miller
    Förresten: skinka brukade betyda helmuskel, typ julskinka. Påläggskinka är ofta maskinurbenade bitar som tumlas och sammanfogas till skinkliknande form. Mats-Eric Nilsson använde Pärssons smörgås skinka som ett skräckexempel i Hemlige Kocken.
  21. B-A
    Miller: Utan vatten skulle både kycklingen och skinkan bli väldigt tråkig, sen finns det säkert som du säger vissa som drar det en aning för långt. Men om man är missnöjd med produkten, p.g.a t.ex för mycket vatten, då köper man den knappast igen?
    Jag anser att man som konsument har ett visst ansvar när man handlar. Vill man inte ha tillsatser, då är det ju bara att köpa något annat eller laga själv.
  22. Miller
    B-A
    Känns som du duckade lite för kärnfrågan där... (vi kan diskutera den ultimata vätskehalten och tillagning av kyckling i en annan tråd).

    Menar du verkligen att en tillverkare som drygar ut en råvara t.ex. filé (av Nöt, Lax, Kyckling) med 25% vatten och inte anger detta förutom på baksidan i en innehållsförteckning är som det ska vara?

  23. Trance
    Rent allmänt så tycker jag fryst kycklingfilé som har ca 15% tillsatt vatten är bäst. Blir saftigast och mörast då och hyfsat rätt lätt att tillaga. Skall man ha en finare kycklingrätt så köper jag färsk.
  24. Miller:

    Av rent intresse och inte för att vara dryg nu. Men har du någonsin stött på en produkt där vattenhalten inte angivits? Vad man tycker om att köttprodukter drygas ut med vatten, saltlösning och att de i vissa fall är så hög vattenhalt så att inte ens salt och mjöl räcker för att bibehålla struktur utan även fosfater.

    Men det står alltid vattenhalten åtminstone. Jag har aldrig sett en produkt där det inte framgått.

  25. Rubriken på framsidan av en broschyr från en tillverkare av förtjockningsmedel för charkindustrin:
    Varför sälja kött när du kan sälja vatten?.

    Jag skulle gärna vilja ha tag en kundlista från det företaget, så att jag kan undvika alla charkföretag som tycker att det låter som en bra idé.

  26. Miller
    Nicklas,

    Nej vattenhalten framgår alltid i innehållsförteckningen, jag tror att samtliga storskaliga producenter deklarerar allt innehåll korrekt. Undantaget är ibland nån cowboy som får in ett stort parti på nån av kedjorna och chansar med lite regelfusk eller inte vet bättre. Inga etablerade varumärken skulle chansa med att fuska med innehållsförteckningen.

    Själv köper jag aldrig högprocessad mat eller halvfabrikat. Dessutom har jag både tid och lust att läsa innehållsförteckningarna - och det intresset kommer sig bl.a. av att jag undrade varför just en kycklingfilé hade så skum konsistens, och jag lärde mig att man importerar billigt från icke eu-länder ex Kina. Sedan tinar man i eu upp filérna och injicerar med nåldyna en buljong för att öka vikten på filéerna. Därefter omfryses filérna, ursprunget specificeras som EU (eftersom det är andra regler för processad mat) och köttet säljs till, vad som konsumenten upplever som, ett lägre kilopris. Smaklig måltid, Trance.

    För övrigt jobbar jag själv med design/kommunikation bl.a. förpackningdesign och har haft mycket närkontakt både med varumärkesägare och producenter och jag önskar att alla kunde förstå hur lite dessa bryr sig om det som hamnar i våra kroppar. De fuskar visserligen inte medvetet. Men de bryr sig inte heller ett dugg. (Motsatsen är småskaliga producenter - oftast passionerade)

    Så visst kan jag förstå att det finns människor som accepterar att skinka ska innehålla maltodextrin och druvsocker mm. Men jag kan inte förstå att man tycker det är bra.

  27. Miller:

    "jag lärde mig att man importerar billigt från icke eu-länder ex Kina. Sedan tinar man i eu upp filérna och injicerar med nåldyna en buljong för att öka vikten på filéerna. Därefter omfryses filérna, ursprunget specificeras som EU"

    Ja det stämmer. Tror nog en del kan luras av det där. Man kan på märkningen säga att produkten är svensk om den är t.ex. processad, mald eller förpackad i Sverige. Även om köttråvaran de facto är från t.ex. Brasilien.

  28. B-A
    Miller: Menade inte att svara undvikande. Som nicklas säger så är vattenhalten angiven på produkten. Om man som konsument inte slänger ett öga på innehållsförteckning alternativt inte riktigt bryr sig om vad man köper, ja, kanske man har sig själv att skylla en aning? Jag ser inte vad det är som är oärligt helt enkelt. Man får (ofta) vad man betalar för. Det finns nästan alltid att hitta bra alternativ utan tillsatser, men då kostar det också mer.

    Kenneth: Låter suspekt, vet du vilket företag det var?

  29. B-A,
    Vet tyvärr inte det, såg den bara som hastigast.
  30. E-nr fri mat är inget alternativ - rena råvaror är det bästa valet!

    Ingredienser - även de utan E-nr - är ett större fusk. Föroreningar får aldrig något E-nr, odeklarerade tillsatser är fusk, fellagad industrimat är (t ex Sodhexo s skolmat!) tragisk matförstöring. Har salmonella något E-nr?

    E260 ättiksyra hör inte till undantagen hos Äkta Vara, men alla godkända inläggningar då på gurka, rödbetor m m - har nog bara slunkit genom kontrollen, eller?

    Nej fokus har hamnat fel och även på det har någon tjänat stora pengar. Vi har inom Sveriges Konsumenter i Samverkan försökt granska de väsentliga frågorna och de viktigaste - fetterna, glutamat, azofärgerna och sötningsmedlen. Alla E-nr är inte av ondo! Läs mer på: http://www.konsumentsamverkan.se/11verk/kampanj/tillsatser/enummerfri...

    Framtidens mat på konsumenternas villkor är en angelägenhet för just det - oss konsumenter.

    Bengt

  31. Annelie_LivsGlad
    "Jag har aldrig menat att alla e-tillsatser är farliga. Jag tycker bara att det är väldigt onödigt att det finns så mycket förfalskad mat som det gör" säger Mats Eric och jag - jag håller med!

    Vi lagar all mat från grunden och jag läser alla - säger alla innehållsförteckningar - alltid! Det händer ju att man ändrar bland ingredienserna.

    I diskussionen gällande "de som vill ha e-nummer fritt kan väl köpa någon annan produkt" säger jag bara - varför kan det då inte vara tvärtom? Ni som absolut vill ha e-nummer i er mat kan väl välja något annat. Det kunde ju finnas en hylla märkt med "Här hittar du din e-nr märkta mat" t ex... :)

1 2

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg