Livsmedelsverket svarar Litsfeldt

Livsmedelsverket

Aftonbladet debatt: SLV: Kostråd skall ha vetenskaplig grund

Nu med kommentarer

Ovan Inger Andersson (generaldirektör) och Ulf Bohman (avdelningschef Nutritionsavdelningen).

Kommentarer till Livsmedelsverkets svar

Vetenskapligt stöd

I en debattartikel (3 december) hävdar författaren Lars-Erik Litsfeldt att Livsmedelsverkets kostråd saknar vetenskaplig grund. Sanningen är den motsatta. Kostråden baseras på analyser av tusentals vetenskapliga studier och revideras regelbundet av en stor grupp experter från universitet och myndigheter i samtliga nordiska länder.

Det vanliga argumentet – man påstår att ”vi har tusentals studier vi stöder oss på”. Men man kan inte visa upp en enda välgjord interventionsstudie som visar någon nytta av minskat fettintag. Vilket i princip är grunden i Livsmedelsverkets råd (runt 30 E% fett, max 10 E% mättat fett).

Så att det finns tusentals handplockade studier som var för sig kan tolkas som ett visst stöd för en del av teorin räcker inte. Man måste åtminstone en gång kunna bevisa det i en välgjord interventionsstudie.

Dessutom finns mängder av studier som visar motsatsen. Samma fettsnåla kostråd som Livsmedelsverket sprider har gång på gång visat signifikant sämre resultat än fetare kost, när det gäller viktkontroll, blodfetter (!) och blodtryck. I randomiserade interventionsstudier, dvs riktigt tunga studier.

Livsmedelsverkets bortförklaring? Det är bara ”bantingsstudier” och säger inget om hur man borde äta till vardags.

Skall normalviktiga äta kosten som vid jämförelse ger sämst vikt, blodfetter och blodtryck?

Litsfeldts debattartikel handlar till stora delar om övervikt, vilket utan tvekan är ett allvarligt och växande folkhälsoproblem. Men tyvärr ser vi en oroande sammanblandning av kostråd och bantningsmetoder. Man kan inte använda kortsiktiga bantningsmetoder som generella kostråd för barn och vuxna.

Det må vara hänt. Men bör man verkligen, utan bra vetenskapligt stöd, råda folk att äta precis tvärtom?

Så här verkar tankegångarna gå:

Normalviktiga skall äta fettsnål kost (för det tror vi är bra). Om de sedan blir feta på den – då kan de få äta kolhydratsnålt. Men bara kortvarigt! För vi vet inte långtidseffekterna av att äta en naturlig kost som ger bättre vikt, blodfetter och blodtryck.

När man gått ner lite av att äta mindre kolhydrater, då skall man återgå till Livsmedelsverkets fettsnåla kost igen. Även om det var precis så man åt när man blev fet.

Jävsfrågan

Enligt Litsfeldt styrs Livsmedelsverkets kostråd av en livsmedelsindustri som skulle ha ett särskilt stort intresse av att sälja kolhydrater. Det enda som styr Livsmedelsverkets kostråd är ett omfattande internationellt vetenskapligt underlag och ett analysarbete som genomförs på universitet och myndigheter i samtliga nordiska länder.

Detta är en aning lustigt. Det är ett faktum att många av Livsmedelsverkets tidigare och nuvarande kostexperter har ekonomiska kopplingar till livsmedels- och läkemedelsindustrin. Dessa företag tjänar stora pengar med dagens kostråd, och vill av naturliga skäl inte ha någon större förändring. Men den jävsituationen har inte någon betydelse alls, lovar Livsmedelsverket.

Låt mig säga så här – att cheferna på Livsmedelsverket inte ser problemet, det gör inte problemet mindre.

Läs mer

Här kan du läsa om den första debattartikeln:
Litsfeldt: ”Sumobrottare har bättre fettkoll än Livsmedelsverket”

Fortsättning på debatten:
Litsfeldt: Lobbyisterna struntar i folkhälsan

Vetenskapliga studier på kost

Dr Dahlqvists blogg har också kommenterat artikeln.

1 2 3 4 5 6 7 8

403 kommentarer

  1. Magnus,
    visst har du en poäng i att "positiva anekdoter" lär samlas på en sida som denna. Men om vi skulle tro att det bara beror på det, var gömmer sig då alla "negativa anekdoter"?

    Var är alla som gått upp 20 kilo i vikt av den energirika feta maten, och fått mycket sämre blodsocker pga "försämrad insulinkänslighet av mättat fett"? Jag kan ärligt säga att jag inte känner till ett enda sådant fall...

    Du kommer med många bra kommentarer angående behovet av mer forskning på LCHF-kost. Jag välkomnar naturligtvis all sådan. Samtidigt bör man hålla kraven på "forskning innan rekommendation" på en rimlig nivå.

    Skulle vi kräva noggrannt utforskande av alla tänkbara effekter och biverkningar innan en behandling får rekommenderas - då hade vi fått sluta sälja de flesta eller kanske alla mediciner på apoteket. Majoriteten av operationer och behandlingar på sjukhus hade fått avbrytas. Och vi skulle inte kunna ge några kostråd alls.

    Mer forskning bör ske naturligtvis. Men det finns alltid en konsekvens av att vänta utan att göra något också. Så man måste kunna avgöra när det är rimligt att rekommendera något.

    Själv tycker jag det är rimligt utifrån vad vi vet idag att rekommendera lågkolhydratkost åtminstone till överviktiga och diabetiker (åtminstone typ 2) - vilket även Socialstyrelsen godkänt. Samt att stödja andra som upplever att de av olika anledningar mår bättre av det.

    Angående kommentarerna här och på andra ställen så ligger det väl också en del i vad du säger. Men det blir åtminstone aldrig tråkigt att läsa dem, tycker jag! ;)

  2. Kärnfrisk
    I varje fall jag får intrycket av att de som misslyckas med LCHF är så pass fettskrämda att de försöker kombinera det med kalorirestriktion. De minskar alltså på kolhydraterna utan att öka på fettet. Det är dömt att misslyckas, för kroppen uppfattar det som extrem svält.
  3. Kattmoster
    "Anekdoter duger inte ens vid mätbara parametrar. Orsaken är för att vi inte vet vad som har orsakt förändringen i parametrarna, vi kan inte isolera en orsak."

    Det gäller i högsta grad även all kostforskning. Människorna hålls inte inlåsta i laboratorier där allas betingelser är identiska. Och då kan man lika gärna lyssna på "anekdoterna", pröva själv och dra sina egna slutsatser.

  4. Kärnfrisk,
    absolut, och sedan har vi förstås alla som inte trivs i längden om de inte får äta gott om potatis och /eller bröd.

    Men det jag tycker är intressantast är frågan om någon egentligen blivit mycket sjukare av lågkolhydratkost? Vi vet mängder av personer som blivit mycket friskare. Om det bara beror på att de är de enda som berättar, var är då alla som blivit sjukare?

  5. Kärnfrisk
    Jag är ganska övertygad om att ingen som gått över till strikt LCHF någonsin blivit sjuk, eller ens fått sämre hälsa. Om så vore fallet skulle säkerligen våra största skvallerblaskor Expressen och Aftonbladet slagit upp det stort på löpsedlarna. Var så säker.
  6. Doc,

    På KiF hittar du en del som går upp i vikt av LCHF och är besvärade av det. Däremot vet jag inte huruvida de är sjukare, det är något som oftast inte framkommer.

    En del av dem tror jag har felaktig kroppsuppfattning och behövde förmodligen gå upp i vikt (t.ex. muskelmassa), men det kvarstår ändå en hel del (överviktiga) som faktiskt ökar i vikt.

  7. Mikael J,
    lite viktuppgång har jag sett enstaka "fall" av. Men har du exempel på någon som gått upp rejält mycket?
  8. Kärnfrisk,
    jag tror du uttrycker dig lite väl tufft nu. Själv tror jag att alla LCHF-are dör. Till slut alltså. ;)

    Inte sällan då efter en tids sjukdom...

  9. Kattmoster
    "Hur kan 10kg övervikt påverka hälsan? LCHFare verkar få hälsan åter innan dom hunnit bli normalviktiga.", skriver gamla Olle.

    Ja, och hur kan 3 kg:s viktnedgång - från 126 till 123 kg - medföra att en stor del av krämporna försvinner? Men det var väl som jag inbillade mig, förstås. *Suck*

  10. Doc,

    Storleksordningen 10%, max. Så, visst, det kanske inte räknas. Undrar vad sådant kan bero på?

    På tal om höjningar, hur mycket är rimligt/vanligt att totalkolesterol höjs med vid övergång till en LCHF-kost i mmol/l? 1? 2? 3? 6?

  11. Kattmoster
    "Var är alla som gått upp 20 kilo i vikt av den energirika feta maten, och fått mycket sämre blodsocker pga “försämrad insulinkänslighet av mättat fett”? Jag kan ärligt säga att jag inte känner till ett enda sådant fall…", skriver Doc.

    De fall där någon "misslyckats med LCHF" som jag stött på har vid närmare påseende visat sig vara antingen sådana som behövt gå upp i vikt eller sådana som missuppfattat kosten och alls inte ätit LCHF.

  12. Kärnfrisk
    Du har så rätt, Doc. ;-)
  13. patrik
    “Var är alla som gått upp 20 kilo i vikt av den energirika feta maten, och fått mycket sämre blodsocker pga “försämrad insulinkänslighet av mättat fett”?

    .... det _kan_ ju förhålla sig som så att det ligger något i påståendet att LCHF ligger nära den föda vi genom evolutionen anpassats till ;)

  14. Mikael J,
    svårt att säga. I studierna verkar det inte bli någon märkbar ökning i snitt. I ex den stora Gardner et al gick totalkolesterolet i Atkinsgruppen i snitt ner ca 0,2 efter 2 månader, och var oför jmf starten efter 12 mån.

    I vår lilla svenska karlshamnsstudie gick snittkolesterolet från 5,6 i starten till 6,1 efter sex mån (icke sign höjning) till 5,7 efter 22 månader.

    Generellt verkar det inte bli någon höjning i snitt alltså. Men enstaka går ju som du säger upp rejält i början (vilket rimligen betyder att andra går ner motsvarande). Jag har sett såväl 1,2,3 som 6 enheters höjning - har svårt bedöma hur vanligt det är.

    De som går upp mycket brukar ha höjt sitt goda kolesterol mycket (HDL). Och om det då egentligen innebär en ökad eller minskad risk, det vet vi väl inte säkert.

  15. salar
    Statusen att rekommendera LCHF kanske kan sägas vara lite som statusen för att rekommendera omega-3 kanske...

    är väl inte heller absolut bevisat allt som det påstås att det gör gott för hälsan. Men det är väldigt mycket som pekar på att det är bra att äta mer av det utöver den absolut livsnödvändiga mängden, samtidigt som det knappast finns något som pekar på att det skulle vara skadligt, ens som tillskott... ?

  16. Det går naturligtvis att gå upp på LCHF med men det är betydligt svårare att överäta med den här kosten så jag tror att det är färre som gör det.
    Kanske har dem som lagt på sig icke önskvärda kilon bara hört "ät valfri mängd" och glömt bort att lyssna på kroppen när den säger att det är nog?

    För mig blev det OERHÖRT mycket lättare att tolka signalerna när jag drog ner kolhydratintaget. Det tror jag är nyckeln till min framgång.

  17. Anna,

    Jag är verkligen nyfiken på hur man kan glömma bort att lyssna på mättnadssignaler när man äter mat utan kolhydrater. Visst, äggröra med majonnäs i all ära, men skulle jag äta för mycket till frukost blir det ingen mat förrns middag igen. :-)

  18. Chilisalsa
    Det var ju det Anna inte gjorde...
    glömde bort mättnadssignalerna alltså... med mindre kolisar ;)

    Eller kanske snarare att signalerna nog mer överensstämmer med den
    energi man faktiskt behöver... man blir hungrig när man faktiskt bör
    äta ! :)

  19. Mikael: Tja, jag har ju själv inga problem med det men väljer man bort smör till förmån för grädde tex kanske det är lättare att ana sig till hur det kan hända ;D
  20. Mikael -> Jag ber om ursäkt. Jag gjorde antagandet att du inte hade läst hela artikeln då jag uppfattade det som att du tog artikeln som ett stöd/bevis för att ASP inte spelar någon roll.

    Doc -> Väldigt bra inlägg, http://www.kostdoktorn.se/?p=5442#comment-101551 Det är där du ska lägga debatten tycker jag om du verkligen vill att forskare, vetenskapsmän, regeringen och SLV ska lyssna.

    kattmoster -> Det gäller verkligen inte forskning. Läs på om randomiserade studier och vad man har dem till.

    Och det finns dessutom massor av studier där man faktist håller folk inlåsta ;)

    ---------------------------------------------------
    Ett otroligt klassiskt idiotiskt svar av Lars-Erik. Om han tycker att det är så viktigt att man baserar kostråden på evidens, varför tar han då inte upp nått om dessa bevis han säger sig besitta i sitt svar? Istället börjar han med pajkastning. Löjligt!

  21. Thomas H
    JG säger:
    "kattmoster -> Det gäller verkligen inte forskning. Läs på om randomiserade studier och vad man har dem till."

    Randomisering i all ära, men vid just kostforskning får man nog ett mer rättvisande resultat om studierna inte bedrivs randomiserade.
    Vid pillersstudier är sådant bra, men inte vid kostforskning!

    Håller med om ditt andra stycke JG. (Bra inlägg av Doc)

    Dock inte i det om hur man får "vissa" att lyssna, för "vissa" lyssnar ändå inte märkbart! C SoS lyssnade och gjorde vissa ändringar och hade han nu inte hört något så hade han förmodligen inte ändrat något (det om ändringar om deltagande i arbetsgrupper)!

  22. JG,
    tack tack! Jag försöker lägga debatten där oftast. Men ibland lyckas jag inte hålla mig... ;)
  23. Man bör faktiskt inte behöva så väldigt mycket forskning om LCHF för att ha ett bättre vetenskapligt stöd än tallriksmodellen. Där är vi redan och det borde räcka för att LCHF skall bli standardråd för feta och sockersjuka. Sedan är det naturligtvis intressant ifall man fortsätter forska och lära sig mer, modellen är fortfarande inte helt färdig utan kommer säkerligen att justeras ytterligare, men den är redan tillräckligt bra för tillräckligt många för att slå ut tallriksdieten.
  24. gamla olle
    JG.
    LCHF där finns säkra fakta men också teorier om hur vår ämnesomsättning fungerar, man borde skilja fakta från teorier. Där har du rätt
    Säkerställt borde vara att diabetes2 kan lindras botas med socker kolhydrat restriktion. Svara ja eller nej (nackdelar tas upp separat)
    Enda nackdelen är väl om fett är farligt, om fett är farligt så måste den eventuella risken jämföras med naturalförloppet,
    Den som påstår att fett är farligt skall också bevisa det, utan bevis är det bara en åsikt.
    Insulinresistens av mättat fett? Spelar väl ingen roll om man inte äter kolhydrater, eller?
    Finns det fler nackdelar?
    Kostbehandlad diabetiker (som får normalt socker) borde inte drabbas av naturalförloppet (borde vara så men saknar vetenskapligt stöd för det)

    Kan vi enas om vissa saker, sådant som har vetenskapligt stöd.

  25. salmo
    Så länge inte medier/dietister m.fl., (med hänvisning till slv:s råd), inte uttryckligen avråder alla och som inte är normalviktiga och/eller metabolt friska att äta enl. slv:s rekommendationer så kommer detta att fortsätta...

    Tyvärr lyssnar allt för många på rekommendationerna som om de alltid skulle vara bra... även för viktnormalisering, eller trots preediabetes.

  26. Thomas -> Motivera gärna varför du inte tycker att randomisering är bra vid koststudier?

    Att få alla att lyssna lyckas man aldrig med och om man har det som mål så kan man lika bra ge upp direkt. Det det handlar om är att övertala dem som ligger i mitten. Om du fått med dig alla forskare, dietister, kostvetare etc som följer debatten i det tysta så hade till slut de som vägrar att lyssna blivit marginaliserade i debatten.

    Gamla Olle -> Du vill verkligen diskutera råd för överviktiga och sjuka va? :) Som jag skrev till Doc innan så anser jag mig inte har tillräckligt bra koll för att ge mig på det sjuka utan jag överlämnar det till folk som har kost som yrke.

    Men om du bara vill ha min åsikt baserad på det lilla jag vet så tror jag också att det är en bra idé för någon med diabetes att dra ner på kolhydrater med högt/medelhögt GI och troligen även betydligt på mängden. Det är i alla fall vad jag själv hade gjort om jag fått diabetes.

    När det gäller mättat fett har jag ärligt talat ingen större koll. Det jag vet är det jag läst i debatten i läkartidningen.

  27. MJ
    JG,

    Kan du eller kan du inte utveckla din kritik mot Taubes angående betydelsen av insulin och vad ASP har med saken att göra? Jag begriper inte vad du menar. Din argumentation är inte bara ihålig utan antyder att du inte förstått Taubes hypotes.

  28. Thomas H
    JG.
    Vad gäller randomiserade koststudier så får man nog väsentligt mycket bättre följsamhet av de olika kosterna om dom bygger på frivillighet och övertygelse om att kosten är bra. Ett bra ex där är Karlshamnstudien. Mer sådant och i större omfattning - Tack!
    Sen finns det förstås även frivilliga som testar utan att dom tror att kosten är bra.

    Vad gäller tallriksmodellen och LCHF-kost så finns där av debatten att döma inga problem att hitta försökspersoner från bägge läger, som håller sig till sin kost eftersom dom nu är troende!??

    Sen kan man ju som du föreslog förstås spärra in folk.... Varför inte göra vissa koststudier bland frivilliga som redan är inspärrade. Vissa studier är ju redan gjorda där. Hörde om en vad gäller Omega tre intag vilket lugnade ner människor, minskade på aggresioner... och så kan det nog vara!

  29. MJ -> Taube bygger sin hypotes på att insulin ensamt är ansvarig för fettinlagring. Detta är fel. Jag hinner/orkar inte igen utveckla längre än så men alla vet att man inte kan bygga ett argument på en felaktig premiss.

    Jag har tagit upp lite flera saker från Taubes bok här, http://www.kostdoktorn.se/?p=2368#comment-95045

    Thomas -> Nu säger du i princip det det jag skrev i vår första diskussion här som du då inte höll med om. Den bästa dieten är den som folk följer. Om LCHF skulle vara bäst hela tiden så hade en randomisering fungerat hur bra som helst. När man har gjort randomiserade studier så har avhoppen oftast varit likvärdiga mellan olika typer av grupper och jag förstår därför inte ditt argument till att randomisering inte skulle vara bra. Gör du antagandet att det i en lågkolhydratsgrupp alltid finns fler som säger att dem följer dieten men som "fuskar"? Vad baserar du det på i så fall?

  30. Thomas H
    JG.

    Du svänger till texten igen och den bästa dieten är ofta den folk inte följer, därav alla kostrelaterade sjukdomar(metabola sjukdomar)!

    Du glömmer bort sockerbehovet många har och även affärers utbud av varor, där människor luras. Du glömmer bort den inpräntade fettskrämdheten som finns.

    Dock bör koststudier bygga på frivilligheten i första hand, för då kan människor lättare följa sin diet i studien! Här ingår givetsvis information och utbildning i studierna.

  31. Andreas skrev:

    "Men om vi skulle tro att det bara beror på det, var gömmer sig då alla “negativa anekdoter”?
    Var är alla som gått upp 20 kilo i vikt av den energirika feta maten, och fått mycket sämre blodsocker pga “försämrad insulinkänslighet av mättat fett”? Jag kan ärligt säga att jag inte känner till ett enda sådant fall…"

    Ser man negativa anekdoter av andra radikala dietformer?
    Jag tror vanligen man avbryter en diet som är radikalt annorlunda än den default-kosten den personen normalt äter, om denne märker att den testade dieten ger viktuppgång eller allmänt en försämring. Och det innan det går så långt som exempelvis 20 kilo viktuppgång.

  32. medvetenskap,
    bra poäng (som vanligt).

    Dock: jag har hört ganska få som meddelat att de slutat för att de börjat gå upp i vikt heller (och även då vanligen bara några kilo). Utebliven viktnedgång är mycket vanligare som orsak förstås.

    Åt andra hållet är det inte ovanligt med viktnedgång på 2-3 kilo i veckan (eller ännu mer) första tiden.

    Jag kan inte heller minnas en enda som meddelat att de slutat på grund av uppenbart försämrat blodsocker.

  33. Testare
    Denna kommentar hör väl inte hemma här men jag gjorde det enkelt för mig.

    För ett par veckor sedan skrev jag ett inlägg om mitt test av lchf kost.

    Jag är varken diabetiker eller överviktig (180 cm 70 kg). Jag är ganska aktiv och springer 3-6 mil i veckan plus styrketräning. Anledningen till att jag prövar lchf är de övertygande argumenten att lchf är en naturlig kost som enligt min uppfattning bör leda till/upprätthålla en god hälsa. Jag har tidigare ätit "normalt" dvs en del musli, gröt, potatis, bröd osv men heller aldrig ratat de feta såserna. Läsk har jag aldrig varit särskilt förtjust i men choklad och desserter är ju gott!

    Vad har hänt? Jag skrev att min vilopuls och tryck stack iväg plus lite sömnproblem. Nu efter ngn månad på lchf - ganska strikt faktiskt tror inte jag kommit över 40 gr kolh ngn dag - är vilopulsen tillbaka på 50 och trycket är lägre än innan. Stumheten i löpningen är borta. Muskelmassan är större men kanske inte styrkan. Det "känns" som att det finns en annan mer potent motor i kroppen och kommer att så småningom testa och se effekt på långdistans (20 km uppåt). Jag kommer nu öka intensiteten.

    Magen fungerar klockrent. Just nu är intrycket att jag inte har tålt framför allt spannmål särskilt bra. Det finns väl också en hel del som talar för att kroppen inte är tänkt att i första hand leva på i huvudsak kolhydrater, i vart fall inte processade/raffinerade men tolerans/acceptans är säkerligen mkt individuell.

    Åsikter/erfarenheter om lchf - "friska" personer - träning är inte vanliga. Därför kanske det finns ett allmänt intresse på denna blogg och andra ställen att erfarenheter ges. Jag har skannat nätet rätt bra kring detta men inte särskilt överrraskande hittar man få nedslag men de finns med kanske herr Colting i spetsen. På träningssajter och liknande är intresset rätt svalt och överlag fientligt. Många lever i villfarelsen att utan kolhydrater går det inte leva, än mindre träna hårt. Jag säger inte att de gör fel, främst pga att de bränner sina kolhydrater men lockelsen med lchf är ju - förutom de mkt konkreta hälsovinster kosten ger många diabetiker och överviktiga vilket är fantastiskt rolig läsning - de generella hälsovinster gemene man kan få.

    Det ska bli intressant att se hur jag mår om ett par månader och vad jag springer milen på då :-)

    Det blev väl långrandigt - en konst att få sagt ngt med få ord. Om intresse så återkommer jag senare.

    Testaren

  34. Testare,
    Tack, den rapporten kan säkert vara mycket värdefull för många!
    Fortsätt gärna rapportera! :-)
  35. Testaren,
    kul och intressant läsning!

    Som du säger finns det fortfarande lite få berättelser från "friska" tränande personer som testar lchf-kost. Du får väldigt gärna fortsätta och rapportera hur det går för dig!

  36. Staffan i Uppsala
    Testare, mycket intressant läsning och en tydlig indikation på att även fullt friska har nytta av LCHF. :) Att stumheten är borta förvånar mig inte, jag som är en icke-tränare har ju märkt att jag om jag behöver faktiskt orkar springa en rätt bra bit, vilket inte gick förut. Men det behövs nog att fler friska tränande människor testar som du, och sprider budskapet om att det fungerar minst lika bra som förut, om inte bättre, att träna på LCHF. Sedan tror jag ju, som du säger, att det finns många andra hälsovinster, inte minst när det gäller kärl och hjärta. Nyligen har det ju varit uppe i Läkartidningen att många äldre motionärer, som lever "sunt" i traditionell mening, har problem med åderförkalkning, något som det finns starka indicier på att det försvinner med LCHF-kost.

    Lycka till i fortsättningen, och återkom gärna med fler rapporter framöver. :)

    PS. Jag hoppas att du med dina positiva erfarenheter kan influera fler "friska idrottare" att testa LCHF, och att stå ut med den inledande övergångsfasens problem. ;)

  37. gamla olle
    testare skrev: Magen fungerar klockrent. Just nu är intrycket att jag inte har tålt framför allt spannmål särskilt bra.
    VARFÖR TÅL SÅ MÅNGA SPANNMÅL SÅ DÅLIGT,
    VILKET GER HÄLSOFÖRBÄTTRINGEN ATT MAN TOG BORT KOLHYDRATERNA ELLER SPANNMÅLETT ? Tar man bort båda samtidigt så vet man inte vad som orsakar hälsoförbättringen.
  38. Kärnfrisk
    gamle olle
    Så enligt dig är inte spannmål kolhydrater?
  39. Staffan i Uppsala
    Nja, Kärnfrisk, nog förstår du väl att gamle olle menar "bara spannmål" kontra "alla kolhydrater". ;)
  40. gamla olle
    Kärnfrisk spannmål är kolhydrater JA,
    kärnfrisk potatis är inte det kolhydrater?

    Men potatis verkar ingen bli så dålig i magen av, var det jag menade.

    En sak till bröd och liknande där kommer syret åt fettet är det bra?
    Grönsaker och potatis där är fettet skyddat naturligt i sin naturliga förpackning.

  41. Kärnfrisk
    Visst är potatis också kolhydrater. Och de innehåller inte alla de växtgifter som gräsfrön innehåller. Men bara för det gör det ju inte mer nödvändigt att äta än spannmål. Potatis, liksom alla andra kolhydrater är inte essentiella.

    Jag är ganska övertygad om att uteslutandet av både potatis och gräsfrön ger hälsoförbättringar, men att det senare är än bättre att utesluta på grund av sitt innehåll av fytiner och lektiner.

  42. Å andra sidan är potatis Sveriges hårdast besprutade livsmedelsgröda.

    Dessutom innehåller den alltid större eller mindre mängder av giftet solanin, som är närbesläktat med giftet i bolmört som potatisen är nära släkt med.

    En annan nära släkting är tomaten, gröna tomater innehåller också stora mängder solanin.

  43. gamla olle
    Keneth sant det du sa men vet du någon som blir dålig i magen av dom gifterna i potatis? Jag har inte hört någon som slutat med enbart potatis som blivit bättre i magen.
    Det är inte kolhydraterna i spannmålen som verkar vara problemet, det är något annat, ex jästen nya sorter? Surdegsbröd åt vi förut(bryter ner otrevliga ämnen ex fytinsyran), fibrerna påverkar tarmfloran negativt? Något växtgift vi inte känner till? Fler sätt att reagera på gluten?

    Keneth spannmål och potatis innehåller båda stora mängder kolhydrater, men det verkar bara vara spannmål som folk blir dåliga i magen av, antingen är min och andras iakttagelse felaktig eller så finns det ett problem som vi inte vet vad det är (vi ser bara symtomen men inte orsaken)
    294 komentarer ska vi över 300 och sätta ett nytt rekord

  44. Känner inte till något specifikt fall där potatis visat sig orsaka magproblem nej. Äpplen och andra frukter däremot.

    Men många med diagnos glutenintolerant skulle säkerligen tåla bröd bakat på riktig surdeg med lång jästid och helst nymalen säd som helst odlats med bara naturgödsel och utan bekämpningsmedel.

  45. Staffan i Uppsala
    olle jag undrar om inte rekordet redan är satt, även om vi inte är över 300 än? ;) Men nog lär vi snart vara där... :D
  46. gamla olle
    Medvetenskap
    SLVs fettsnåla kostråd är en diet.
    ”Ser man negativa anekdoter av andra radikala dietformer?” ja SLVs diet

    ”Jag tror vanligen man avbryter en diet som är radikalt annorlunda än den default-kosten den personen normalt äter”, nu börjar folk avbryta sin ca15 långa diet.

    ”om denne märker att den testade dieten ger viktuppgång eller allmänt en försämring. Och det innan det går så långt som exempelvis 20 kilo viktuppgång.” för en del så gick det längre än till 20kg
    Medvetenskap jag tycker att du har skrivit en del andra bra sker på sistone, du behöv i debatten.

  47. gamla olle
    Keneth ” Äpplen och andra frukter däremot.” berätta och jämför med spannmål.

    Hälsoförbättringarna som LCHFarna får beror det enbart på minskat socker kolhydratintag?
    Eller finns fler faktorer? Spannmål kan vara en sådan faktor, konserveringsmedel som påverkav tarmfloran en annan, många fler saker finns, den snabba hälsoförbättringen är egendomlig, även friska som inte är insulinresistenta verkar må lite bättre där kan kolhytdraterna inte vara så betydelsefulla (insulinet stiger inte så mycket hos dom) LCHFare som dricker mjölk får väl en ökning av insulin men inte mår dom dåligt eller?

  48. Äpplen orsakar inte samma problem som spannmål, men kan orsaka diarré genom sitt innehåll av laxerande lösliga fibrer.
  49. Kattmoster
    Jag tror att det är ganska vanligt att man får mycket gaser av äpple. Dessutom känns det som ett hål i magen och man blir "sugen".

    Under min idiotiska tid fick jag för mig att äta frukt till lunch. Ofta ett äpple och lite annat "smått och gott". Fy sjutton som jag mådde på eftermiddagarna. Inte kunde jag fatta varför jag inte gick ner i vikt heller. Jag var ju jämt hungrig. Men jag, min arma idiot, tröstade mig med att jag i alla fall åt så nyttigt. :-(

1 2 3 4 5 6 7 8

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg