Livsmedelsverket svarar Litsfeldt

Livsmedelsverket

Aftonbladet debatt: SLV: Kostråd skall ha vetenskaplig grund

Nu med kommentarer

Ovan Inger Andersson (generaldirektör) och Ulf Bohman (avdelningschef Nutritionsavdelningen).

Kommentarer till Livsmedelsverkets svar

Vetenskapligt stöd

I en debattartikel (3 december) hävdar författaren Lars-Erik Litsfeldt att Livsmedelsverkets kostråd saknar vetenskaplig grund. Sanningen är den motsatta. Kostråden baseras på analyser av tusentals vetenskapliga studier och revideras regelbundet av en stor grupp experter från universitet och myndigheter i samtliga nordiska länder.

Det vanliga argumentet – man påstår att ”vi har tusentals studier vi stöder oss på”. Men man kan inte visa upp en enda välgjord interventionsstudie som visar någon nytta av minskat fettintag. Vilket i princip är grunden i Livsmedelsverkets råd (runt 30 E% fett, max 10 E% mättat fett).

Så att det finns tusentals handplockade studier som var för sig kan tolkas som ett visst stöd för en del av teorin räcker inte. Man måste åtminstone en gång kunna bevisa det i en välgjord interventionsstudie.

Dessutom finns mängder av studier som visar motsatsen. Samma fettsnåla kostråd som Livsmedelsverket sprider har gång på gång visat signifikant sämre resultat än fetare kost, när det gäller viktkontroll, blodfetter (!) och blodtryck. I randomiserade interventionsstudier, dvs riktigt tunga studier.

Livsmedelsverkets bortförklaring? Det är bara ”bantingsstudier” och säger inget om hur man borde äta till vardags.

Skall normalviktiga äta kosten som vid jämförelse ger sämst vikt, blodfetter och blodtryck?

Litsfeldts debattartikel handlar till stora delar om övervikt, vilket utan tvekan är ett allvarligt och växande folkhälsoproblem. Men tyvärr ser vi en oroande sammanblandning av kostråd och bantningsmetoder. Man kan inte använda kortsiktiga bantningsmetoder som generella kostråd för barn och vuxna.

Det må vara hänt. Men bör man verkligen, utan bra vetenskapligt stöd, råda folk att äta precis tvärtom?

Så här verkar tankegångarna gå:

Normalviktiga skall äta fettsnål kost (för det tror vi är bra). Om de sedan blir feta på den – då kan de få äta kolhydratsnålt. Men bara kortvarigt! För vi vet inte långtidseffekterna av att äta en naturlig kost som ger bättre vikt, blodfetter och blodtryck.

När man gått ner lite av att äta mindre kolhydrater, då skall man återgå till Livsmedelsverkets fettsnåla kost igen. Även om det var precis så man åt när man blev fet.

Jävsfrågan

Enligt Litsfeldt styrs Livsmedelsverkets kostråd av en livsmedelsindustri som skulle ha ett särskilt stort intresse av att sälja kolhydrater. Det enda som styr Livsmedelsverkets kostråd är ett omfattande internationellt vetenskapligt underlag och ett analysarbete som genomförs på universitet och myndigheter i samtliga nordiska länder.

Detta är en aning lustigt. Det är ett faktum att många av Livsmedelsverkets tidigare och nuvarande kostexperter har ekonomiska kopplingar till livsmedels- och läkemedelsindustrin. Dessa företag tjänar stora pengar med dagens kostråd, och vill av naturliga skäl inte ha någon större förändring. Men den jävsituationen har inte någon betydelse alls, lovar Livsmedelsverket.

Låt mig säga så här – att cheferna på Livsmedelsverket inte ser problemet, det gör inte problemet mindre.

Läs mer

Här kan du läsa om den första debattartikeln:
Litsfeldt: ”Sumobrottare har bättre fettkoll än Livsmedelsverket”

Fortsättning på debatten:
Litsfeldt: Lobbyisterna struntar i folkhälsan

Vetenskapliga studier på kost

Dr Dahlqvists blogg har också kommenterat artikeln.

1 2 3 4 5 6 7 8

403 kommentarer

  1. "Det enda som styr Livsmedelsverkets kostråd är ett omfattande internationellt vetenskapligt underlag och ett analysarbete som genomförs på universitet och myndigheter i samtliga nordiska länder."

    Mmmm och vilka är det som betalar universitetens och professorernas forskning?

  2. Staffan i Uppsala
    Jag säger det igen; gå in och debattera på aftonbladet! Artikeln är öppen för kommentarer, vilket ger oss alla möjlighet att besvara SLVs påståenden. ;)
  3. Stefan Andersson
    Såg en bra kommentar alldeles nyss. Nu är den borta. Censur? ;)
  4. Staffan i Uppsala
    Var såg du den? På AB? *undrar*
  5. Stefan Andersson
    Staffan
    Ja, AB, Mjcw 68år
    Jag vet inte vad som hände men nu är den tillbaka :)
  6. Staffan i Uppsala
    Då var det nog inte censur du råkade ut för, utan dåligt konfigurerad lastbalansering. :) Stora siter, som aftonbladet och idg.se, har många webservrar som presenterar innehållet, som i sin tur ligger på en saftig databasserver i bakgrunden. Varje gång du uppdaterar en sida, så får du sidan skickad från en (för dig) slumpmässigt vald front-end-server. Det verkar som om dessa har en lokal cache, som uppdateras vid olika tidpunkter. Därför kan man råka ut för att en viss kommentar först visas från en server med aktuell cache, sedan försvinner när man får sidan från en som inte uppdaterat cachen, för att sedan återkomma nästa gång man uppdaterar. Som programmeringskunnig datanisse tycker jag att detta borde gå att lösa utan allt för komplicerad kod, men uppenbarligen tycker de som bygger dessa sitemotorer inte att det är värt besväret. :(
  7. Skönt att livsmedelverket fortfarande förstår att kalorier spelar roll :)
  8. Pensionär
    Vaddå vi rör oss mindre? Jag tycker inte att det är så. Aldrig har väl så många motionerat/idrottat som i dagsläget, de senaste 10 åren minst. Både vuxna och barn, i alla åldrar, ägnar sig åt idrott via gym, idrottsklubbar och annan utomhusaktivitet.

    Ohälsotalen bland människor är oroande. Varför skulle man inte kunna ifrågasätta myndigheternas kostråd? Myndigheternas kostråd genomsyrar hela livsmedelshandeln, hela storköksindustrin, större delen av restaurangvärlden som säljer lunchmat för yrkesverksamma.

    Man var friskare förr, när många hade matlåda med sig till jobbet!

  9. JG,
    ja - men de förstår fortfarande inte VARFÖR folk äter mer än de behöver.
  10. Staffan i Uppsala
    Jacob, jag tror jag har en hållbar förklaring till varför kalorier in - kalorier ut funkar så dåligt i praktiken för många. Kalorier in är lätt att mäta, det är bara att väga maten man äter. ;) Men det går helt enkelt inte på ett realistiskt sätt att få en riktig uppfattning om kalorier ut. Som jag förstått det används våra matkalorier på tre olika sätt.
    1. Energi; både värmeproduktion och rörelse. Denna förbrukning kan kroppen reglera inom ett ganska brett område. Alla vet vi väl t.ex. att om man är hungrig så fryser man lättare, kroppen minskar på värmeproduktionen för att spara energi. Tvärtom gäller att har vi gott om mat så fryser vi mindre, kroppen "eldar på" och förbrukar fler kalorier på uppvärmning.
    2. Cellbygge och -reparation. Till detta är kolhydrater helt värdelöst, de kan inte användas till att bygga celler, de är bara ren och skär energi. Men fett och protein används som byggstenar. Är det ont om protein, och framför allt bra fetter i maten, så måste kroppen prioritera. Finns det gott om fett av bra kvalitet så passar kroppen på att utföra alla reparationer som "blivit liggande" på grund av en tidigare fettskrämd diet. ;) Hur många kalorier som kommer att användas till dessa byggen och reparationer är nog omöjligt att uppskatta.
    3. Genomflöde. Jag har fått uppfattningen att åtminstone fett ibland kan passera rakt genom tarmarna utan att tas upp av kroppen. Det här flödet skulle kunna mätas, men jag vet ingen som faktiskt gjort det... :)

    Hur som helst, kontentan blir att eftersom vi inte kan uppskatta vad kalorier ut ska vara, så är det meningslöst att försöka teoretisera fram ett vettigt värde på kalorier in. Det måste vara mycket bättre att låta kroppen reglera detta själv, genom vårt geniala aptitsystem, som är gjort för att se till att vi äter lagom mycket. Men, detta aptitsystem är mycket känsligt för kolhydratstörningar, vi är anpassade till att använda kolhydrater för att bygga upp fettreserver, och därför fungerar inte aptitsystemet som det ska om vi har mycket kolhydrater i maten. Och det är därför som vi i västerlandet fått en fetmaepidemi i takt med att officiella myndigheter råder oss att äta en kolhydratrik, fettfattig kost. ;)

  11. Eskil Richardson
    Struntprat av Livsmedelsverket att det finns 1000-tals vetenskapliga studier bakom kostråden.
    Varför skulle i så fall Socialstyrelsen ha gett i uppdrag till SBU att se över det vetenskapliga underlaget för rekommendationerna.

    Att inte Livsmedelsverket fick detta uppdrag utan SBU beror givetvis på att Socialstyrelsen vet att Livsmedelsverket bara har ett intresse i denna fråga. Det är att till varje pris försvara sina rekommendationer om fett, som orsakat mycket ohälsa för att nu uttrycka sig milt.

  12. Livsmedelsverkets problem är att man inte har en enda invändningsfri studie som stöd för den industrimat man rekommenderar. Det finns inte heller en enda invändningsfri studie som säger att man ska mata kor med kadavermjöl.

    Sten Sture

  13. Leif Alveflo
    Det vore intressant om livsmedelsverket ville ange exempelvis de 10 absolut bästa av de 1000-tals vetenskapliga studier de hänvisar till.
  14. Kärnfrisk
    Staffan i Uppsala
    Mycket bra skrivet. =)
  15. Leif Alveflo,

    Statens Livsfarliga Verk har inga studier att hänvisa till. Det finns inga. Det finns inte heller några studier som visar att det är nyttigare för kor att äta kadavermjöl. Lika lite som det finns några studier som visar att jorden är platt. Verkligheten är vad den är, oavsett vad SLV påstår.

    Sten Sture

  16. Pensionär -> Vi rör på oss mindre. Organiserad rörelser har ökat men den spontana har sjunkit.

    Klart att man ska ifrågasätta, annars är man dum i huvet. Men om den bästa liknelsen man kan komma på till en debattartikel i aftonbladet är sumobrottare så bör man fundera en gång till innan man skickar in sitt bidrag. Den håller helt enkelt inte och är bara idiotisk.

    Doc -> Det finns ingen som kan förklara det på ett fullgott sätt.

    Staffan -> Det är svårt att mäta både kalori in och kalori ut på ett bra sätt, särskilt kalori ut. Men det ändrar inte det faktum att det är den enda variabel som har en bevisad påverkan på viktuppgång och viktnedgång.

    ang dina punkter.
    1. Den termogena effekten från kolhydrater är upp till tre gånger så stor som från fett.

    Det säger jag inte för att motbevisa din poäng då jag håller med dig i punkt 1 till 100 %, men visst är det intressant fakta ;)

    2. Som tur är så är kroppen inte så dum som du verkar tro. Äter vi mera kolhydrater som kommer kroppen att använda mera kolhydrater som energi. Det viktiga är med andra ord att man få i sig tillräckligt med protein och fett till byggstenar och var resten av energin kommer ifrån spelar ingen roll, kroppen reglerar det så att byggstenarna räcker till.

    3. Fett rinner ut i avföringen hos personer som har gjort gastric bypass operationer. Hos resten av oss tas i princip 99,9 % upp oavsett mängden på intaget.

    Stötte på följande artikel för några dagar sen som nog kan vara intressant för de som läser här och är intresserade av att inte bara lyssna på folk som tycker det samma som dem själva, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17141367

    Leif -> Jag är inte SLV och jag är inte någon direkt supportera av deras sida men har du ens försökt leta upp någon studie? Finns massor av sammanfattande artiklar från mängder av olika vetenskapliga organisationer och ingen av dem förespråkar lågkolhydrat samtidigt som flera av dem faktiskt är på SLV sida. Här har du 5 exempel från
    American Journal of Clinical Nutrition, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/14522749
    European Journal of Clinical Nutrition, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17992188
    Nutrition Review, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18366531
    American Dietetic Association, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17904937
    The Proceedings of the Nutrition Society, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12133213

    Ha nu dessutom i åtanke att alla dessa artiklar är publicerade av folk som är mer eller mindre specialiserade på kostfrågor. De har också kontrollerats av flera oberoende forskare innan de publicerats. Dessutom har de varit publicerade i ett par år nu utan att någon har skickar in en kommentar till respektive tidskrift och ifrågasatt slutsatserna.

    Jag kan ge dig fler artiklar om du vill det? Vad som hade varit ännu bättre dock hade varit om du kunnat publicera någon artikel där man kommit fram till motsatsen, att en lågkolhydratsdiet är bättre för att motverka övervikt.

    SLV gör precis det dem påstår, de följer vetenskapliga konsensus och att ändra sina råd till något annat som inte har bättre vetenskaplig grund hade bara varit dumt. Ändringar kommer säkert men de kommer ta tid och det är ett gott tecken att det just tar tid.

    Visst finns det alltid en möjlighet att alla forskare skulle kunna bli motbevisade i slutändan men att påstå att de inte tittar på aktuell forskning är fel.

  17. Botte
    Leif Alveflo,
    Jag mailade SLV om precis det du efterfrågar för några veckor sedan:

    inklipp från mitt mail:

    "Hej, Angående Kalla Fakta kl 19:20 på TV4 16/11 Er expert Ulf Bohman på SLV säger 05:24 in i programmet att "det finns en tydlig vetenskaplig grund för att andelen mättat fett i kosten ska minskas" önskar att vad detta grundas på. v.v skicka de 10 viktigaste referenserna till mej
    Vänliga hälsningar
    ps Ni behöver inte skicka några referenser angående Prof Rössners hallonbåtsdiet :)"

    Svar:
    "Hej.
    Jag tror att du kan få svar om du läser om fetter på Livsmedelsverkets webbplats. Se under Mat och näring>>Fett.
    Med vänlig hälsning
    Anders Larsson
    upplysningen"

    Den sidan kan man fritextsöka på, finns 1000 olika svar (som google) på vad man än söker, fick alltså inte vad jag efterfrågade, Annika Dahlqvist har massa länkar till forskning, Uffe Ravnskov har ännu mera i sina böcker, Gary Taubes har mest referenser av alla. han vinner :) Poängen är att om man ska låta limpsaxen gå ska man också ha ett referensmaterial om man ska bli tagen på allvar. våra "hjältar" ovan har iaf gjort sig besväret att leta fram forskning om LCHF, Experterna på SLV och 'Kalorinska' sjukhuset vill inte släppa någon info om vad de grundar sina påståenden på, då har de väl inga då antar jag, Annika D & Co har då hittils vunnit matchen tycker jag.

    Kom igen SLV och Kalorinska institutet, har ni fakta, fram met'
    Så!

  18. Thomas H
    Bra förklaring Kl 1814 Staffan. Åtskilligt bättre än SLV:s och vissa kostprofessors förklaringsmodell. Dom som också tror att man blit fet av fett trots en mängd klargörande studier på att så är inte fallet!
  19. Botte,
    kul att se att Anders Larsson jobbar kvar på upplysningen... Jag tvivlar på att han trivs dock, jag pressade honom ganska rejält på samma punkt våren -07. Med samma hänvisning. Och han lär inte ha fått det lättare sen dess :)
  20. Staffan i Uppsala
    Men förresten, "vetenskaplig grund", är inte det ett självmål? Om nu någon retoriskt skicklig debattör kan smula sönder deras NNR i en replik, så skulle de börja framstå som rätt så fåniga i sin envishet... ;)
  21. Magnus
    Det känns som om alla dessa gliringar om att man blir fet av SLV:s kost och att det är en "sumodiet" skjuter bredvid målet. Jag är rätt övertygad om att en från början normalviktig person som följer SLV:s tallriksmodell, inklusive att hålla nere det totala kaloriintaget till bara ungefär så mycket som man gör av med, förblir normalviktig. Det är inte det som är problemet. Problemet är att det är så förtvivlat svårt att följa den modellen, då man inte blir mätt på den. Med andra ord, angrip gärna, men på rätt grunder! Annars blir det oseriöst.
  22. Anonym
    Kaloriska sjh vet inte mycket men smalgrenska i göteborg är experter...
  23. Botte
    Staffan i Uppsala,
    Anders Larsson är säkert en trevlig prick som gör sitt bästa, han svarade snabbt = bra service tycker jag :)

    Anonym ,
    ha ha, visste att min "felstavning" skulle ta skruv :P

  24. Staffan i Uppsala
    Botte, nu tänkte jag ju inte på Anders, utan på SLVs debattartikel. ;) Kan någon mosa deras "vetenskapliga stöd" för tallriksmodellen så kommer alla deras kostråd att falla platt till marken. Kanske Doc, om du kan ta dig tiden...? :)
  25. Botte
    Anonym ,
    de tänker uppenbarligen bara i kalorier in och ut, "experterna" bryr sig inte om makronutrienternas inverkan på t.ex fettinlagring (kolhydrater > glykos > insulin = fläsk), testa att låta bli kolhydrater i säg >60 dagar, kolla midjemåttet sedan om du tidigare varit överviktig, sätter några spänn på att du du gått ner bra i vikt och midjemått, även om du ätit bra med energi, säg 2800 KCal för en man, du går ner ändå, fan tro't men detta stämmer.

    Staffan i Uppsala,
    Absolut.

  26. Staffan i Uppsala
    Som kanske framgått av mitt tidigare inlägg, så börjar jag luta åt att in-utarna på sätt och vis har rätt, såtillvida att man blir tjock när man äter mer än man förbrukar. Men de har inte fått riktigt kläm på kalorier-ut-delen. ;) Och att vi kanske fokuserat för mycket på insulinets fettlagrande funktion, och missat hur kolhydraterna (och därmed insulinet?) stör vår aptitreglering så att vi faktiskt kan äta fler kalorier än vi behöver?
  27. Magnus,
    "Jag är rätt övertygad om att en från början normalviktig person som följer SLV:s tallriksmodell, inklusive att hålla nere det totala kaloriintaget till bara ungefär så mycket som man gör av med, förblir normalviktig. Det är inte det som är problemet. Problemet är att det är så förtvivlat svårt att följa den modellen, då man inte blir mätt på den."

    Tja - om man håller ner kaloriintaget till precis vad man gör av med så håller man ju vikten på vilken diet som helst. Per definition. Fast man kan inte veta exakt hur mycket kalorier man äter, och än mindre hur mycket man gör av med...

    Ett än större problem är precis vad du säger. Även om man kunde veta om sina kalorier in och ut så är det svårt för väldigt många att klara det med alla de aptitstimulerande kolhydrater som Livsmedelsverket rekommenderar. Så det är ett väldigt stort "om".

  28. Staffan i Uppsala,
    "Och att vi kanske fokuserat för mycket på insulinets fettlagrande funktion, och missat hur kolhydraterna (och därmed insulinet?) stör vår aptitreglering så att vi faktiskt kan äta fler kalorier än vi behöver?"

    Jag tror de sakerna hänger ihop. Om insulinet trycker in fett i fettcellerna och låser fast det där, är det då kanske just det som gör en hungrigare? En del av maten man äter blir ju till fettväv, och kan inte användas som energi...

  29. Staffan i Uppsala
    Jo, det är kanske så det hänger ihop? Men poängen är att i den offentliga debatten ska vi kanske flytta fokus från fett och insulin till aptitreglering? Eftersom SLV-vännerna säger att folk blir tjocka för att de äter för mycket (underförstått pga dålig karaktär), och "folk i gemen" (för att inte tala om dietister ;) ) tror på dem för att det låter vettigt, är det kanske bra om vi kan trycka mer på kolhydraternas aptitstimulerande funktion och få dem att förstå varför de äter för mycket, och hur de kan undvika det? :)
  30. Lenny
    Doc,

    "Tja - om man håller ner kaloriintaget till precis vad man gör av med så håller man ju vikten på vilken diet som helst. Per definition. Fast man kan inte veta exakt hur mycket kalorier man äter, och än mindre hur mycket man gör av med…"

    En spegel och kanske en våg kan hjälpa till? Man behöver ju inte vänta med att justera innan det är försent.

  31. Det är väl inget fel att ha två bra argument?

    Jag gillar argumentet att kolhydrater ökar insulinet, som är kroppens fettinlagrande hormon. Enkelt och sant.

  32. Zepp
    Staffan det e ju samma sak!

    När insulinet stiger hämmas lipolysen och det blir en ökad Denovolipogenes!
    Kort sagt på svenska, fettförbräningen stängs av och fettlagringen på, vilket leder till att kroppen får för lite tillgänglig energi.. vi blir hungriga fasten vi lagrat undan en massa alldeles nyss!

    Det blir med andra ord samma sak, kalla det vad du vill!!

    "Conclusion:Metabolic alterations suggestive of repartitioning of fatty acids away from oxidation toward esterification in both liver and muscle occur in response to short-term adaptation to a HC diet. "

    http://www.ajcn.org/cgi/content/abstract/87/4/824

    "De novo lipogenesis is the metabolic route by which mammals convert excessive dietary carbohydrates into fat. Given the prevalence of highly refined carbohydrates in the American diet, this process may play a significant role in the increase in obesity in the U.S. population"

    http://www.scienceblog.com/community/older/2001/A/200110712.html

  33. Lenny,
    "En spegel och kanske en våg kan hjälpa till? Man behöver ju inte vänta med att justera innan det är försent."

    Helt sant. Men då återstår fortfarande det största problemet för många - hungern.

  34. Staffan i Uppsala
    Lenny, ett stort problem med spegeln och vågen är att kroppen anpassar kalorier-ut till hur mycket (och vilken sorts) kalorier som kommer in. Jag tycker det verkar vettigare att strunta i våg och spegel och låta aptitsystemet ta hand om kaloriregleringen, genom att undvika kolhydrater. ;)
  35. Dessutom - att bara minska på mängden kalorier när magen putar ut i spegeln, det leder vanligen inte bara till hunger utan till muskelförlust också.

    Inte något jag vill se i min spegel... ;)

  36. Obs: kl 21:12 ett nytt långt inlägg av Jacob Gudiol som just godkänts (moderering pga >4 länkar).

    Jag ökar modereringsgränsen till >7 länkar nu. Jag har ett nytt spamskydd som verkar fungera bra...

  37. Staffan i Uppsala
    JG, min poäng är att om vi undviker kolhydrater i maten, så fungerar vår aptitreglering som den ska och vi behöver inte "räkna kalorier". Om vi undviker kolisar, äter när vi är hungriga och tills vi är mätta (inte övermätta ;) ), så behöver vi inte tänka på det - vi får i oss precis så mycket som vi behöver. Men har vi mycket kolisar i maten så måste vi, mer eller mindre, tänka på hur vi äter för att inte överäta. :)
  38. Staffan i Uppsala
    Zepp, visst är det samma sak, på sätt och vis i alla fall. Men efersom kolhydratsförespråkarna menar att vi blir feta för att vi äter för mycket, är det väl bra om vi sätter fokus på varför vi äter för mycket. :)
  39. Tack Doc! Såg att det hamnade lite långt uppe nu, http://www.kostdoktorn.se/?p=5442#comment-100960 så att ingen missar det.

    Zepp -> Det där va härligt lösryckta citat :)

    Den första artikeln säger bara det jag har skrivit här hur många gånger som helst. Kroppen anpassar sig efter mängden kolhydrater man äter, äter man mycket så förbrukar man mycket kolhydrater och fettet lagras som fett. Äter man lite så förbrukar man lite kolhydrater och istället så använder man mera fett som man ju stoppat i sig mera av istället för kolhydraterna. Dessutom tittade de på ett intag av 75 % kolhydrater vilket är extremt mycket.

    Ditt andra citat bevisar min poäng på ett väldigt bra sätt...

    Det andra citatet är från en blogg och känns lite meningslöst. Men om man istället tittar på studien som diskuteras så ser man att skillnaden i de novo lipogenesis mellan tjocka och normalviktiga inte fanns så länge som försökspersonerna inte åt för mycket kalorier. Dessutom så skapades hela 7g fett från totalt 380g kolhydrater. Knappast värt att diskutera va? Slutsatsen blir att äter du kolhydrater så kommer kroppen i stort sett att förbränna dem kolhydraterna eller lagra dem som glykogen i muskler/lever.

    Doc -> Vill man undvika muskelförlust vid viktnedgång så är det protein och styrketräning man ska syssla med. Så länge man inte drar ner fettintaget så mycket så man påverkar testosteronenivåerna så kommer inte mer eller mindre fett att påverka. Drar man ner helt på kolhydraterna däremot så missar man faktiskt den anabola inverkar som dessa har.

    Staffan -> Jag är helt med på din poäng, men du backar upp den med felaktiga påståenden. Det finns helt enkelt inga bevis för att kolhydrater skulle ha någon slags uppdrivande påverkad på ens hunger som påstås av många. Socker och raffinerade kolhydrater kan mätta dåligt visst, men det är inte de enda kolhydraterna som finns inte sant? Så varför utesluta dem helt?

  40. Zepp
    Jag håller med Doc om att det viktiga är att fokusera på insulinets roll i första hand.. sen kan man komma med vad det leder till när folk väl har blivit nyfikna!

    Och jag säger oxå det varför äter vi mer än vi gör av med.. vi föds ju med en fungerande hunger/mättnad som gör att vi reglerar in/ut på ett naturligt sätt.. jo vi äter inte den mat som vi genom evolutionen är anpassad för!!

    "Vi, har betett oss, som om vi trott, att vår kropp icke påverkas av innehållet
    i vår föda, icke påverkas av hur maten är framställd, om fisken är odlad eller
    vild, hur boskapen har behandlats.
    Detta är faktiskt de första kostråden som baseras på en vetenskaplig teori.
    Tidigare har man tillverkat en hypotes utifrån statistiska korrelationer. Evolutionsteorin förutspår att vi är anpassade till en viss föda - och att denna
    föda helt enkelt är en så oförfalskad och ursprunglig mat som möjligt. Det
    finns i dag inga bevis som motsäger detta.
    Orsaken till "metabola syndromet" (välfärdssjukdomarna) förklaras av Evolutionen."

    http://www.kolhydratiker.se/dokument/jenny_reimers.pdf

  41. Staffan i Uppsala
    JG, jag kan utgå från mig själv. Till frukost åt jag fyra-fem mackor (grovt fullkornsbröd och knäckebröd med lättmargarin och ost eller skinka) och en rejäl kopp te med mjölk. Mätt och belåten i tre timmar, sedan vrålhungrig lagom till förmiddagsfikat. Ett par tre mackor höll hungern stången fram till lunch. Nu förtiden äter jag till frukost äggröra på två ägg och grädde, ost, skinka eller medwurst, en stor kopp te med grädde. Är mätt i 5-7 timmar. Så åtminstone jag blir hungrigare på kolhydrater än på fett... :)

    Nu är det dags att sova. Godnatt och på återseende. :)

  42. Lenny
    Doc, nej, vanligtvis kombinerar man det med motion för att motverka det du nämnde. Optimalt är styrketräning precis som JG föreslog.
  43. JG,
    försöker du gå ner i vikt genom rejäl kalorirestriktion lär du få slita för att minimera muskelförlusten (gym+proteinpulver, ungefär som du säger). Jag sätter mina pengar på att det är betydligt lättare att behålla muskler med fri mängd lågkolhydratkost... varför göra det svårare än nödvändigt?

    Hur kommenterar du förresten de diverse studier som visat att fruktos väldigt lätt ger de novo lipogenes?
    Ex http://www.kostdoktorn.se/?p=2495

    Stärkelse kanske man behöver trycka i sig mycket av för att få någon DNL av större betydelse, men detsamma verkar inte gälla för socker/fruktsocker....

  44. Zepp
    Problemet som du och andra utoiner så tydligt undviker är just det där med med vad som händer med folk som äter en massa kolhydrater och ständigt har fyllda glykogendepåer.. vart tar sockret vägen då??

    Viserligen kissar man ut en del men då tror jag man redan har diabetes!!

    Altså det är toxiskt med höga glukoshalter och det är destruktivt för cellerna med glykogenhalter över en viss nivå.. så var tar det vägen om man inte motionerar som en tok????

  45. Simon
    En fråga utanför ämnet:

    Vad anser Doc och JG om SLV:s rekommendationer gällande kostfiber och dess påstådda hälsobringande effekter?

    Den har ju blivit lite ifrågasatt på senaste tiden.......

  46. Zepp,
    my man! Det där är en bra fråga.
  47. Thomas H
    Byt karta JG för din verkar inte stämma. Verkligheten säger något annat och då gäller den!
    Intressant läsning ikväll - God Natt på er!
  48. Simon,
    Jag tror att fibrer mest gör nytta genom att bromsa upptaget av kolhydrater. Så äter man väldigt lite kolhydrater har man inte samma behov av dem.

    För övrigt finner jag följande komiskt: fibrer jäses av bakterier i tjocktarmen. Resultatet blir (utöver gaser) en inte försumbar mängd kortare mättade fettsyror som kroppen kan ta upp.

    Mättat fett är farligt och fibrer bra enligt SLV. Men fibrer omvandlas delvis till mättat fett! :)

  49. Zepp
    Lustigt JG men jag läste en av dina länkar på måfå;
    "and that a ketogenic high-fat diet does not reduce glucose signaling, thereby preventing and/or reversing obesity."

    Jag kan inte tolka det på annat sätt än att man kom fram till att ketogen diet är bra för viktnedgång.. men det visste vi redan!!

    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17141367

  50. Zepp
    Jag tror fibrer kan ha en inverkan på magsäckstömningshastigheten vilket leder till jämnare energiupptag och jämnare blodsocker bland annat.. men detta kan även åstadkommas med mer fett i maten!
1 2 3 4 5 6 7 8

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg