LCHF och dr Dahlqvist i Expressen

Ännu en helsida i kvällspressen om LCHF-kost idag. En intervju med dr Dahlqvist samt menyer och kostråd. Allt såg fint ut tills Claude Marcus fick breda ut sig, med sin vanliga skrämselpropaganda.

Artikeln

Expressen idag har en ruta på förstasidan med texten:

Så funkar nya succémetoden

ÄT FET MAT – RASA I VIKT

Artikeln på sidan 15 har rubriken FETTBANTA – RASA I VIKT. Enligt Dr Dahlqvists blogg finns hon även på löpet, men så var det inte här i Karlstad tyvärr. För att bara vara en helsida innehåller artikeln massor av bra information. Både detaljerade kostråd och förslag på menyer.

Claude MarcusTyvärr får professor Claude Marcus avsluta. Har han ändrat sig något efter alla studier som visat god effekt av LCHF på vikt, blodfetter och blodtryck? Eller av att ha blivit nerskriven i minst fyra debattartiklar i Läkartidningen bara under sommaren? Svaret är nej:

Claude Marcus uttalar sig

-Mättat fett, som Annika Dalqvist tycker att man skall äta, är kopplat till ökad risk för sjukdomar av olika slag. Därför är vi väldigt oroade över den här kosten och råden som hon ger, säger Claude Marcus, professor vid Karolinska institutet som arbetar mycket med fetma.

-Det ökar risken för åderförkalkning och ökar risken för insulinkänslighet som är besvärligt för typ två diabetes.

Han varnar för den extrema dieten. -Det man kallar Medelhavsdiet med omättade fetter med mycket fibrer ger en minst lika bra viktnedgång, säger Claude Marcus.

Var skall man börja hugga in på dumheterna han kläcker ur sig egentligen?

Må så vara att han ”arbetar mycket med fetma” men han kan tydligen inte tillräckligt om det, eftersom han själv berättat att hans patienter i genomsnitt inte går ner i vikt!

Därför blir hans uttalanden om Medelhavskost extra lustiga. Orsaken till det uttalandet är troligen att Medelhavskost i den senaste och största jämförande studien visade NÄSTAN lika bra siffror för viktnedgång som vinnaren lågkolhydratkost. Fett- och kalorisnål kost var då helt klart sämst i test.

Medelhavskost är säkert ganska nyttigt generellt, men det finns inte mycket vetenskapligt stöd för att det är bra för viktnedgång. Så det där ”minst lika bra” får man nog ta med samma nypa salt som allt annat som kommer från professor Marcus.

Angående hans andra vilda påståenden hänvisar jag till mina och andras artiklar i Läkartidningen från i somras:

Artiklar som sågat Claude Marcus i Läkartidningen

LT: Märkligt utspel från kostexperter (PDF)
LT: Varför förnekar ”kostexperter” vetenskapen? (PDF)
LT: Hög tid för nytänkande i kostfrågan (PDF)

Samt denna från december förra året:
LT: Fettintag och kardiovaskulär hälsa – är vi helt felinformerade? (PDF)

Slutkommentar

Särskilt intressant är att Claude Marcus fortfarande påstår att mättat fett ”ökar risken för insulinkänslighet”. Gissningsvis är det journalisten som glömt ett ”nedsatt” framför ”insulinkänslighet”. Men det intressanta är att när Claude Marcus och medarbetare i somras skrev i Läkartidningen att (mättat) fett gav nedsatt insulinkänslighet hade de bara en referens. Denna sade tvärtom att litteraturen inte stödde något sådant samband! Åtminstone en välgjord studie visar tydligt att fetare kost tvärtom förbättrar insulinkänsligheten hos diabetiker!

När detta gång på gång påpekats i debattartiklarna ovan har de bara hänvisat till sin första artikel, trots att kritiken var just att den inte innehöll något stöd för det påståendet! Kanske i förhoppningen att folk inte läser så noga, och litar på professorer?

Här fortsätter Marcus med samma motbevisade påstående. Kanske i förvissningen att han kan lura Expressens läsare också…

Läs Mer

LCHF / Lågkolhydratkost för nybörjare

29 Kommentarer

  1. Ja hej och hå, vad professorn hittar på...;-) Jag har väntat på kallelse till ÅB för dottern nu, men det tycks dröja. Jag tror han vill undvika att träffa oss helt enkelt. Vid senaste besöket rekommenderade han oss å det bestämdaste att äta fler kolhydrater, mindre fett o s v. En tid i slutet av sommaren gjorde jag en tillfällig justering av kosten för dottern, just för att se vad som hände. Hon gick raskt upp nästan 6 kg i vikt och var hungrig hela tiden. Nu längtar jag tills jag får möjlighet att berätta det för professorn, öga mot öga!
  2. patrik
    Man kan verkligen undra vad Herr Marcus pysslar med; håller karln på att bryta samman tro, eller saknar han förmåga att revidera sin motbevisade världsbild helt enkelt?
  3. Martin
    Doc!
    Du måste göra ytteligare en sak för oss, nämligen att skriva en avhandling inom området - så du blir doktor/docent så snart som möjligt alt skaffa en sponsor som kan avlöna dig som professor! (ett tips, prata med Arla eller LRF, båda har mycket pengar att tjäna på att nyttiga livsmedel i form av Smör, Ost och bra Kött säljs)

    Om svensk livsmedelsproduktion förstår vad som är rätt, kan de tjäna mycket pengar på att producera det världenskonsumenter kommer att kräva.

    Kört hårt!

  4. Thomas H
    Har Claude Marcus bytt sjukhus? Hans arbetsplats är väl inte KI även om nu Rössner på KI har lika tokiga viktminskningråd som Marcus och bägge har ju erkänt ett 25-årigt misslyckande med sina kostråd och förordar därmed kirurgi som bästa viktminskningsmetod.
    Det borde väl egentligen ge dom rött kort som kostexperter, när dom tom. nästan avsätter sig själva!

    Snart måste det vara läge att anmäla honom till Socialstyrelsen för att komma med kostråd som inte är enligt Vetenskap och beprövad erfarenhet!
    Mättat fett ökar risken för åderförkalkning????

  5. LRF är nog inte intresserad av kunder som vill ha kött som inte är uppfött på genmodifierad soja som odlas på nedhuggen regnskog.

    De som skulle vara intresserade har nog tyvärr inte pengar för att betala en professur. Föreningen småbrukarna eller NordBruk har nog inte så mycket pengar, inte heller föreningar som Gröna Gårdar.

    Men att doktorera är en bra idé, fast inte på Kalorinska då misstänker jag, möjligen på Chalmers.

  6. Den här länken fungerar bättre:

    Växtslem ersätter fett i maten

  7. P
    Tack Kenneth 🙂
  8. ... eller förklaringen kanske står att finna på Dr Eades blogg

    http://www.proteinpower.com/drmike/statins/doctors-and-drug-money/

  9. maggie
    Tack till er doktorer som står emot etablissemanget, det blir en helt annan tyngd i debatten med läkare som vågar ha egna åsikter.
  10. Angående Thomas H idé om att anmäla Marcus till Socialstyrelsen...

    VEM BLIR FÖRST?!

    (ja, för det borde bli FLERA anmälningar!)

    Wolmer kanske kan ta täten efter nästa besök ...?

  11. En vanlig feltolkning av KI och KS. KI = Karolinska Institutet som är läroanstallt med forskning. KS = Karolinska sjukhuset, som finns både i Solna och i Huddinge numera. Både Marcus och Rössner är verksamma på KS i Huddinge.
  12. Tombola
    Det är egentligen riktigt synd om herr Marcus. Han har målat in sig i ett hörn och har uppenbarligen inte kurage nog att erkänna att han egentligen inget vet inom området.

    För övrigt verkar han ha lagt på sig lite övervikt själv - om detta är orsakat av hans egna kostråd eller helt enkelt beror på att han börjat tröstäta på grund av hans prekära situation får vi nog aldrig reda på.

    Jag tycker därför vi skall vara snälla mot honom i fortsättningen - det är bara en tidsfråga innan pressen slutar fråga honom!

  13. När jag ser bilden på Marcus ovan är mitt första intryck en person som behandlas med massiva doser kortison, eller är utsatt för mycket stark stress och därmed producerar så mycket av vår naturliga motsvarighet stresshormonet kortisol.
  14. Tombola
    Jag får en uppsvälld och dåligt fungerande mage i tankarna när jag ser honom.

    Kommer fortfarande ihåg hur det kändes då man följde flumprofeternas kostråd och visst blev man grinig då magen inte funkade på grund av bröd,frukt och grönsaker samtidigt som jag villigt skall erkänna att både koncentration och tankeförmåga fungerade dåligt.

    Jag lider med honom och alla andra som inte ännu börjat äta människomat!

  15. Helena
    Angående insulinkänsligheten så har man visat att cellmembran som består av mättat fett är minde insulinkänsliga än de som helt eller delvis består av omättade fetter. Eftersom dessa fettsyror är raka så blir cellmembranen mer kompakta och detta gör att insulinkänsligheten minskar. De omättade fettsyrorna är ju essentiella, även om vi häver i oss för mycket omega 6 nu för tiden, och cellerna använder i första hand omättade fettsyror till sina cellmembran.

    När det sedan kommer till vad som är bäst att använda som bränsle för kroppen så är mättade fetter outstanding. Vi slipper fria radikaler och behöver inte en massa extra antioxidanter för att ta hand om dem. Hjärtat använder sig faktiskt av 70% fett och vill i sista hand använda glukos! Via en högfettkost som består av mycket mättat fett får man ändå i sig tillräckligt med omättade fetter som kroppen kan använda som byggstenar samt att man har utmärkt bränsle som inte skadar cellerna med fria radikaler. Det mesta fettet man äter används ju faktiskt som bränsle.

    I de djurförsök som gjorts på mättat fett som gett högre insulinresistens har djuren i stort sett inte fått omättade fetter alls och detta gjorde att cellmembranen enbart var uppbyggda av mättat fett vilket ger en högre insulinresistans. Så länge man fortfarande äter omättade fetter, speciellt omega 3, behöver man inte vara orolig men utesluter man dom helt kanske det inte blir lika roligt 🙂

    /Helena

  16. Martin
    Helena, alltid intressant med studier. Har du någon länk/referens till dessa studier?
  17. Dotto
    Helena, tack för ett bra inlägg. Det är alltid roligt när någon som har kunskap om faktiska förhållanden uttalar sig. När allt kommer omkring är det kunskap vi behöver. Det är inte mycket som är "naturligt" idag vare sig vad gäller kost eller levnadssätt. Så, för att leva ett bra liv med god hälsa måste vi lära om utifrån grundläggande fakta.
  18. Hemlige Arne
    Martin (tredje kommentaren), tyvärr tjänar Arla mer på sina lättprodukter än på smör. Det smör man inte kan sälja köps upp av myndigheterna (och ser på så sätt till att hålla uppe priset). Skummjölken, kärnmjölken och vasslen, däremot, får de inget extra för.

    Tydligen får man inte hälla ut eländet i avloppet heller så då återstår att övertyga konsumenterna om lightprodukternas förträfflighet.

  19. Helena
    Tyvärr är alla mina pärmar och papper för tillfället nedpackade i källaren. Har du möjlighet att söka på PubMed hittar du säkert någon artikel om det där. Annars ska jag försöka att leta fram det så fort jag har möjlighet.

    Det är ofta dessa studier som hänvisas till när man pratar om insulinresistens i samband med mättat fett. Men dom har missat lite utav hela sanningen eftersom ingen idag har enbart mättat fett i cellmembranen. De drar bara slutsatsen att mättat fett ger insulinresistens, dessutom finns det så många andra faktorer som påverkar insulinresistansen.

    Tror inte att någon idag har hela sanningen vad gäller optimala kosten för människan. Kroppen är ju så otroligt komplex och det finns ju tusentals faktorer som samarbetar. Men det är ju alltid intressant med studier, dock har ju alla studier sina brister.

    /Helena

  20. Helena,
    "Angående insulinkänsligheten så har man visat att cellmembran som består av mättat fett är minde insulinkänsliga än de som helt eller delvis består av omättade fetter. Eftersom dessa fettsyror är raka så blir cellmembranen mer kompakta och detta gör att insulinkänsligheten minskar."

    Jag måste ifrågasätta logiken i det påståendet. Insulin aktiverar en receptor på utsidan av celler för att ge sin effekt. Vad har då cellmembranens "kompakthet" för betydelse?

    Det är möjligt att man i vissa råttmodeller fått resultat som kan tolkas som tecken på att mättat fett ökar insulinresistens. Frågan är om det överhuvudtaget har någon relevans, då man inte kunnat visa det på människor, och då en studie på diabetiker (mänskliga) tvärtom visar tydligt motsatt effekt?

    Ref:
    http://annals.highwire.org/cgi/content/abstract/142/6/403

  21. Helena
    Hej Doc!

    Receptorn sitter i cellmembranet, även om själva ytan som insulinet "fastnar" på ligger utanför. Givetvis påverkar då membranet receptorn. Hur detta fungerar vet inte jag och det skulle vara mycket intressant att veta mer. Ett mjukare och mer poröst membran kanske gör att receptorns signalering in i cellen fungerar bättre? Studier har även gjorts på människa där man sett att fleromättade fetter i membranet ökar om andelen motion ökar. Motion ska ju också vara bra för insulinkänsligheten så det kanske skulle kunna vara en del i förklaringen till det?

    /Helena

  22. Visst finns en teoretisk möjlighet att egenskaper hos membranet kan påverka hur enkelt en strukturförändring i receptorn sker, när insulinet binder till den. Jag tycker dock det låter en aning långsökt, och inte som något man bara kan ta för givet att det är sant.

    Eftersom människor aldrig tidigare i världshistorien fått för sig att äta så lite mätttat fett som möjligt, och mycket fleromättat, varför skulle receptorn vara utvecklad för att fungerar bättre under de förhållandena?

    Oavsett vilket - tolkningar av råttmodeller och indirekta ledtrådar från begränsade fysiologiska studier på människor faller ju platt när direkta experiment på vad som i praktiken händer visar motsatsen.

  23. Mina elever äter en hög andel mättat fett. Deras fasteinsulin sjunker, deras triglycerider går ner och deras HDL ökar. Ät mycket mättat fett!

    Sten Sture

  24. Helena
    Jag tycker inte att det är långsökt att membranet påverkar receptorn, tycker att det är ganska självklart. Allt sitter ju ihop så det vore ju konstigt om det inte påverkade varandra. Givetvis vet jag inte och det är väl dumt att sitta och spekulera, men vad vore livet annars:)

    Jag säger inte att mättat fett är dåligt och att man ska äta mycket omättat fett. Jag spekulerar mer i att olika fetter kanske har olika uppgifter. Ett cellmembran kanske behöver vissa fetter för att fungera optimalt medan musklerna till energi behöver ett annat. En för hög halt av omega 6 är ju skadligt för kroppen, men en för låg halt är också det. Människan har under hela historien ätit både omättade och mättade fetter så jag tror givetvis att båda har funktioner hos människan och en bra relation i intaget av dessa skulle vara optimalt. Tyvärr har väl inga sådana studier gjorts där man tittat på denna relation eftersom man bara antagit att mättat fett är dåligt och ska intas i så liten mängd som möjligt.

    Jag äter gladeligen mycket mättat fett och tror inte att det är skadligt för min kropp men jag tror också att jag behöver de omättade till vissa funktioner. Även om jag inte intar dem i form av oljor utan i form av fisk och kött.

    Inom toxikologin hävdar man ju att allt är toxiskt det är bara en fråga om dos. Än så länge har man väl inte bevisat att det finns något som människan kan inta utan att det vid en viss mängd blir toxiskt, t.o.m. vatten är ju toxiskt i för stora mängder. Kolhydrater kanske blir toxiskt för människan i mindre doser än fett, men jag är övertygad om att även fett har en gräns även om vi som äter mycket fett förmodligen inte når upp till den.

    /Helena

  25. Helena,

    Hur är siffrorna för enkelomättade fetter? Anges de också som en faktor till insulinresistensen? (nötkött innehåller ~50% enkelomättade fetter).

    Hur skall fördelningen av mättade, enkelomättade och fleromättade fettsyror vara för att insulinresistensen skall göra sig tillkänna?

  26. Vi ska inte styra vårt matintag efter vad kostteologerna säger. Vi ska följa naturens regler. Äter vi huvudsakligen fet animalisk mat och dekorerar med en smula grönt för estetikens skull så får vi en perfekt hälsa.

    All animalisk mat från naturliga källor fungerar lika bra. Alla inuitgrupper hade lika bra hälsa, oavsett om de levde på fisk, säl eller ren. Naturen är klok.

    Sten Sture

  27. Helena
    Enkelomättat borde ju bidra till bättre insulinkänslighet eftersom de har en "knyck på svansen". Tror dock inte det finns några undersökningar på det.

    Anledningen till att jag tog upp det här från början var bara att jag inte tror på argumenten att ett högt intag av mättat fett ger insulinresistans eftersom vi också äter så stora mängder andra fetter som finns naturligt i t. ex kött och fisk och stor del av dessa används till membranen. I slutsatserna från studierna som gjorts har man inte tagit hänsyn till detta. Bara för att membranen fungerar bra på omättade fetter så betyder inte det att vi ska minska på intaget av mättat. Det omättade vi äter räcker gott och väl till membranen.

    Den största risken för insulinresistens är ju ändå ett för högt insulinpåslag som en följd av ett intag av för mycket kolhydrater.

    Det är alltid lätt att missuppfattas när man skriver inlägg och jag hoppas att de flesta ändå förstått vad jag menade.

    /Helena

  28. Helena,

    Det var precis det om omättade fetter jag syftade till och ville höra. Tack för svaret!

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg