Informationen vi tillhandahåller på DietDoctor.com är inte avsedd att ersätta läkarebesök. Genom att använda sidan godkänner du våra användarvillkor.
Läs vidareDietdoctor.com använder kakor (cookies) för att webbplatsen skall fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.
Läs vidare
63 kommentarer
"Dieten fungerar inte i ett livslångt perspektiv, då måste man variera livsmedelsintaget mer."
Hur vet dom det? Det har de väl inte undersökt ännu?
"Många känner sig också trötta när de äter."
Igår, efter att det hade gått 22 timmar sedan min senaste måltid, gick jag en lång promenad i två timmar i kuperad terräng. Jag kände ingen antydan till vare sig hunger eller trötthet. Gör om det på kolhydrater den som kan.
"LCHF-KOST OCH EN STUDIE tyder på sämre psykisk hälsa, till exempel ökad ångest och sänkt stämningsläge."
Jag tycker tvärtom att mitt psyke känns ännu mer stabilt efter snart 8 månader med LCHF.
http://www.halsa.se/artiklar.asp?id=14&artikelid=363&com=t
Mycket märkligt uttalande, i ena stunden är hon säker på att LCHF är farligt i längden för att i nästa mening säga att dom vet för lite.
Men för att slänga skit på LCHF kan man tydligen ta till med vad som helst.
- en del frukt
- en del grönsaker
- en del plattmage på två veckor
- smoothies
- spinning
- unga vackra kvinnor med breda colgateleenden
- några sidor horoskop och tarot-kort
- vitamintillskott m.m.
Hälsotidningarna är utlöpare av den vegetaristiska hälsorörelsen med smärre variationer. Publiken är stor och bred och uppgår till flera hundra tusen kvinnor.
LCHF-magasinet är en av få hälsotidningar som bryter detta mönster. Vi får se hur vi kommer att klara oss i konkurrensen. Hittills har det gått över förväntan.
Sommarhälsningar
Bosse (som snart beträder svensk jord efter fyra veckor i Spanien!)
För ganska många år sedan fanns en tidning som hette Tidskrift för Biologisk Medicin. Den var toppenbra. Därför fick den också läggas ned.
Tramsargument.
Jag var med i senaste nummer Topp Hälsa, artikeln om mig och LCHF var riktigt bra, jag fick korrektur läsa och godkänna - men likaväl så la de dit den lilla 'faktarutan' med varningar (i efterhand)!!! Dessutom ser det ut som det var mina ord! Tröttsamt!
Tack o lov för LCHF magasinet! Så man har en tidning att se fram emot! Jag köper inte hälsotidningar längre för övrigt!
En tanke bara...
Om man sedan några 100.000 år bakåt åt alla sorters fetter fram till 1970-talet och höll sig friska, så är risken obefintlig om vi nu återgår till den kosttypen. Snacka om att den inte är långtidskontrollerad!
"Kära Löpeld (som det nämndes om i tidningen) fortsätt och brinn. Öka gärna i styrka!"
Många sommarhälsningar
Rofl Aronsson
Stort TACK o KRAM
Inger
Ja nog bör man inte dra allt för stora växlar från den. Mycket riktigt så angav lågkolhydratgruppen i genomsnitt mer negativa effekter på vissa av mätvariablerna (som byggde på subjektiva redovisningar av hur man mår) men det innebär ju inte att man kan säga vitt och brett att man blir deppig och grinig av lågkolhydratkost per se.
Skrev om den här:
http://traningslara.se/blogg/bantningsmetoders-inverkan-pa-psykologis...
http://www.medscape.com/viewarticle/465755
Där man jämförde fettsnål kost + rökslut+fys aktivitet mot kontrollgrupp utan direktiv.
Säger alltså inte om jämförelse med LCHF, vilket ju Hälsa-artikeln handlade om.
Tittar man på de linjära trenderna så ser man följande för både LC och lågfett-kost: först en kraftig förbättring (mindre deprimerad osv) följt av en regression till tidigare värden som är kraftfullare för lågfettdieten.
Min tolkning av detta är något annorlunda mot artikelförfattarnas. Jag tror helt enkelt att de som äter lågfettdieten känner sig "duktigare" än de som äter lc-kost och att de därför fortfarande har kvar den initiala bonusen man får när man börjar gå ned i vikt.
De som äter LC-kost anstränger sig inte lycka mycket och får inte samma positiva gensvar från omgivningen.
Det hade varit intressant att se hur det sett ut efter ännu längre tid. Min gissning är att kurvorna planar ut och att skillnaden mellan dieterna blir ännu mindre med tid
Och som sagt värt att påpeka: båda grupperna mår bättre generellt. Effekten är dock kraftfullare för lågfettdieten.
LUNCHEN:
En burk sardiner i tomat.
En halv stor burk Keso.
Rikligt med Chilipulver stark ovanpå.
2 glas kolsyrat vatten.
2 st Rågrut med ymmnigt med Bregott.
Kanske skörbjuggen står för dörren men gott tycker jag. Det blir gärna sådan lunch i hastigheten och mätt blir en 100 kilos man i sina bästa år , nästan iallafall???????????
Gammal tes som jag intresserar mej för: Skörbjugg botas förmodligen i första hand med intag av animaliskt mättat fett av god kvalitet, C-vitamin hjälper också förstås. Gary Taubes har resonerat lite om detta i sin bok "Good Calories Bad Calories".
Eskimåerna mumsade på de fetaste köttet och var vid god hälsa året om, de vita polarforkningsresande och mineralprospektörerna vid förrförra sekelskiftet åt lättfångade kaniner som är nästan fettfria, då fick de skörbjugg (scurvy/Rabbit starvation) framåt våren, så fort de åt som experterna på hälsokost i polarområdena (inuiter) var de också friska.
Är nyfiken: Nån mer än jag som blivit av med blödande tandkött efter övergång till LCHF?
Tesen är alltså att det är brist på animaliskt fett som ger skörbjugg, kanske i kombination med den glykosmängd som SLV rekommenderar, inte i första hand brist på c-vitamin som enda orsak, vore intressant om någon ville försöka att vederlägga den tesen...
Kaninsvält = en stark hunger trots att man äter massor av protein i form av kanin, rimmar oxå :)
http://en.wikipedia.org/wiki/Rabbit_starvation
(...vilket läkte när jag knappt åt något grönt alls)
Är inte det en direkt motsägelse? Det är väl för att fett är så energirikt som det mättar bra?
Det kanske stämmer att fett mättar sämre *per kalori* men poängen med hormonellt styrd viktminskning är att det blir helt ointressant att räkna kalorier. Uttalandet visar bara - ännu en gång - att Mattison inte vet vad hon pratar om.
De som åt fettfattig kanin fick som du påpekar rabbit starvation, tycker det visar att animaliskt fett är högst nödvändigt för människor att få i sig.
Jo jag hade nog fel angående det du sa om kaninsvält, tack för rättelsen.
Garys bok är mäktig, allt har inte satt sig ännu. och jösses vilken gedigen referenslista han har mannen....
http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/article6760782.ab
Jag läste hela, som i trans, så fort jag fick den. Men när jag försöker läsa om den inför min egen bok drabbas jag ständigt av precis den effekt du talar om.
Vad är det exakt som gör det? Är det hans övermatande med fakta och detaljer så att det hela tiden blir två steg fram och 1.8 steg bak? Eller är det något annat? Intressant fråga tycker jag.
Jag gjorde en paus på två veckor i den. Det var så förbenat tungt att läsa helt enkelt, inte för att texten var svår i sig, men det var så tungt att läsa om sjukdomskomplingar som nära omkring mig upplevt eller är mitt i. Personligen blev det för mycket. Dånet av gamla världsbilder som rasade blev bedövande och en paus behövdes. Jag kommer att återuppta den ändå, nu när det smält lite.
Jag kan bara redogöra för min personliga erfarenhet. Jag beställde boken efter att ha läst om den här. Jag började läsa den och stötte direkt på en hänvisning till en vetenskaplig studie. Jag försökte fördjupa mig i den och stupade direkt. Jag fortsatte och efter ytterligare en sida kom jag till ytterligare en hänvisning. Jag stupade även på den...jag orkade helt enkelt inte bena ut alla fakta och vetenskapliga termer. Men boken ÄR tvivelsutan välskriven och "well researched" som man säger "over there".
Men nu har jag besökt mina föräldrar i tre dagar, och de blev både ledsna och oroliga när jag nöjde mig med vin och ost till ostbrickan och inte ville ha vare sig kex eller vindruvor. "Men jag har ju köpt dinkelkex, det står att de är nyttigare än vanliga kex", sa min mamma. "Det spelar ingen roll, jag äter inga andra kolhydrater än de som kommer från grönsaker", sa jag...varpå hon sa att hon är rädd att jag skall bli sjuk om jag inte börjar "äta ordentligt". Och mina föräldrar kunde inte förstå att jag inte ville ha Lätt & Lagom Oliv heller..."som innehåller olivolja som sägs vara så nyttigt".
Vad skall man göra/säga? Denna "sociala stigmatisering" tycker jag är jobbigare än något annat...trots allt har jag ju inte precis kommit ut från fängelset eller tatuerat mig över hela kroppen, utan det enda jag gjort är att gå över till lågkolhydratkost...och plötsligt måste jag försvara mig, om och om igen!
Spräck inte de tre månaderna!
Mina släktingar och vänner tittar mycket konstigt på mej när jag säger nej tack
till "nyttiga" saker i deras ögon.
Ska jag vara ärlig tror de egentligen att mitt ätande snart ska gå över, men icke.
I mitt arbete bjuds det på hembakat och jag kan riktigt känna hur jag sårar dem, men jag tycker min hälsa är viktigare.
Helena: bred smör på osten nästa gång och berätta samtidigt att du gått ner 10 kg genom att göra just så. Repetera tills dina föräldrar når acceptans (dvs de slutar tjata).