”LCHF är miljö- och klimatsmart”
26 februari 2012 av Dr Andreas Eenfeldt
i Miljö / Djurskydd
i Miljö / Djurskydd Per Wikholm har skrivit ett svar på debattartikeln om LCHF och miljö. Han försöker att fylla i lite gråskala till den svartvita världsbild som debatten ofta hamnar i:
Sydsvenskan: LCHF är miljö- och klimatsmart
(Längre version på Wikholms blogg)
Kött kan framställas miljövänligt och allt vegetariskt är verkligen inte bra för miljön. Mat och miljö är mer komplicerat än så, som tur är.
Vi behöver inte alla bli anemiska veganer för att rädda världen. Däremot behöver vi satsa mer på ekologiskt hållbar produktion av hälsosam och näringsrik mat. Det borde vara det sista vi snålade på i den rika västvärlden.
När jag gick i skolan på 80-talet så fick vi lära oss att enbart jordbruksmarken i Ukraina skulle kunna förse hela jordens befolkning med spannmål om den brukades effektivt. Jag vet inte hur relevant uppgiften är men någon grund bör den väl ha haft.
Den springande punkten är att jorden kan föda enorma mängder människor, via ekologiskt och långsiktigt hållbart bruk av marken, både med odling och med djurhållning. Det stora problemet är en global politik där man genom subventioner driver på en överexploatering av jordbruksmark, betalar för denna överproduktion och så bränner enorma mängder mat i kraftvärmeverk eller bara plöjer ner det på åkern igen.
Marken utarmas av långvarig spannmålsproduktion. Den s.k. bördiga halvmånen är inte så bördig längre. I nuvarande Iran och Irak, där man började odla spannmål för några tusen år sedan, där består den mesta marken nu av ofruktbar öken, detta trots att odlingen där skett utan de moderna brukningsmetoderna.
Konstbevattnat åkerbruk tömmer vattendragen och gör att marken på lång sikt blir torrare och torrare. Vattenavdunstningen gör att mineralsalter sugs mot ytan och gör jorden mindre fruktbar. Plöjd mark gör att jorden torkar lättare och också lättare blåser bort och på så sätt ytterligare minskar fruktbarheten hos marken.
Ekologiskt gräsbete binder jorden. En betande ko gödslar själv sin egen mark, äter sin egen mat utan att maten behöver fraktas över halva jordklotet. Hos oss som har ett vinterhalvår så kan kornas gödsel användas till gasproduktion för att driva fordon, värmen i gödseln kan genom värmeväxling användas för att värma upp våra bostäder. Den producerade gödseln sprids på våren ut på de ca 15% av marken som bör odlas för att få en bra kvävetillförsel och dessutom odla de goda grönsakerna.
Vi skulle kunna köra enbart vegetariskt men vi behöver fortfarande ha betesdjur för att producera den gödsel som behövs och det skulle vara ett stort resursslöseri att bara låta dessa djur självdö och sedan grävas ner. Dessutom lämnas mycket mera av jorden öppen och jordflykten kommer att öka, långsiktigt med ökenlandskap som följd.
För att långsiktigt kunna föda en stor befolkning utan att utarma marken så behöver vi ha just detta växelbruk, där huvuddelen av marken används till gräsbete. Detta är långsiktigt hållbart även när oljan tagit slut, för man kan ganska enkelt gå tillbaka till att använda hästar och människor i stället för traktorer.
Nutida hårt driven djur- och växtproduktion är förmodligen lika illa, båda har nog lika stor belastning på planeten. Småskalig, ekologisk odling kräver mycket stora arbetsinsatser jämfört med småskalig och ekologisk djurhållning. Gräset växer av sig självt, korna äter gräset själva. Odlingen kräver jordberedning, sådd, skadedjursbekämpning, sjukdomskontroll, att rensa ogräs, m.m.
Så, minst belastning och mest utbyte får man med ca 85% bete och 15% odling, ekologiskt och småskaligt. Djur- och växtfabriker är det nog väldigt få lchf-ätare som vill ha.
Detta är en myt som inte blir sann bara för att den spridits av ett par SR-journalister! Det finns ingen köttindustri som sponsrar LCHF-rörelsen i Sverige. Ingen har fått en krona därifrån och såväl kött-, ägg- och mejeriindustrin aktar sig noga för att säga ett knyst positivt om LCHF för att inte stöta sig med Livsmedelsverket.
Fjädern som byggdes till en höna av journalisterna var att några studier på lågkolhydratskost delvis finansierats av industrin och Atkins forskningsstiftelse. Detta är dock inget ovanligt. tyvärr är nästan all kostforskning på ett eller annat sätt finansierad av livsmedelsindustrin. Och om du tittar i butikhyllorna så kan du gissa dig till vilka delar av livsmedelsindustrin som har störst vinstmarginal och mest pengar att pumpa in i forskning, när cornflakes kan säljas för samma kilopris som kött.
Du lever i en drömvärld om du tror att den vegetariska kosten inte har starka ekonomiska intressen. Den amerikanska sojaindustrin är sannolikt en av världens effektivaste lobbyorganisationer som på några decennier lyckades få sojaprodukter från att inte ansätts säkra för mänsklig konsumtion (GRAS-märkning) till att av amerikanska myndigheter betraktas som hälsomat.