December 2008
i Månadsrapporter 
Här är en sammanfattning av vad som hände på Kostdoktorn under december. Uppdatering: Och en presentation av Kenneth Ekdahl, författare till 294 kommentarer under månaden.
December i sammanfattning
Diskussionen om Livsmedelsverkets påbud att alla barn skall dricka lättmjölk och äta margarin fortsatte. Stöd har de från Livsmedelsindustrins lobbyverksamhet med det vackra namnet ”Skolmatens Vänner”. Många skrev till utbildningsministern Jan Björklund om den planerade lagstiftningen på området, och fick ett lugnande svar. Debatt och analys kommer att fortsätta här under 2009.
En underhållande debattartikel av Litsfeldt menade att ”Sumobrottare har bättre fettkoll än Livsmedelsverket”. Något det kan ligga en del i. Svar från SLV. Slutreplik Litsfeldt. Och SLVs kom med ytterligare en pekoral om hur ”Fett hotar folkhälsan”.
Granskningen av Kalla Fakta fortsatte med det allra pinsammaste avsnittet. Nils-Georg Asp, nu VD för den största livsmedelslobbyn SNF, försökte förklara varför han och andra tagit fram råden att diabetiker bör äta mest av det som höjer blodsockret.
Media fortsatte att skriva om LCHF, bland annat här: Bokrecension i DN, SalonK, ÖA, 3 sidor i Expressens söndagsbilaga, 6 sidor i Aftonbladets hälsobilaga, Aftonbladet plus.
Becel bötfälldes för vilseledande marknadsföring i Danmark. Troligen är det inte är det någon skillnad mot den i Sverige.
En av Sveriges ”mest eftertraktade föreläsare” gick i sitt nyhetsbrev ut som förespråkare för LCHF eller ”njutmetoden”.
Kostdoktorn.se fyllde 1 år, och Paulún utmanades på sin hemmaplan i Fitness Magazine. En sågning av Marcus/Rössner m.fl. blev med benägen hjälp mest läst i Läkartidningen 2008. Min bror hjälpte under julen till med en rejäl uppdatering av sidan. En sammanfattande sida ”Allt om diabetes” skrevs, och började marchen mot målet: första träff vid sökning på ”diabetes”.
Avlutningsvis blev det en guide till nyårslöften, och gratulation av Annika Dahlqvist som fyller 60!
Mest lästa blogginlägg
- “Utan tillsatser i maten riskerar vi att dö” 5,421 sidvisningar
- Tips till julbordet 4,100
- Dåligt minne av lågkolhydratkost? 3,668
Mest kommenterade blogginlägg
- Livsmedelsverket svarar Litsfeldt 403
- Ungdomsdiabetes, LCHF och T-tröjor 144
- “Utan tillsatser i maten riskerar vi att dö” 130
403 kommentarer? Utan konkurrens rekord. Jacob Gudiol kom in och argumenterade oerhört ambitiöst mot fem eller fler personer samtidigt. Det lär krävas en eftermiddag eller mer för att läsa igenom diskussionen.
Flitigaste kommentatorer
- (1) Kenneth Ekdahl (294) (presentation)
- (4) Staffan i Uppsala (134)
- (2) Mikael Jansson (94)
- (5) hemul (87)
- (9) patrik (73)
- (-) Jacob Gudiol (64)
- (-) Sten Sture Skaldeman (64)
- (3) Thomas H (61)
- (7) Chilisalsa (57)
- (-) Kärnfrisk (44)
Kenneth Ekdahl ohotad etta som vanligt. Jag kanske borde intervjua honom, så att ni får veta vem han är? Uppdatering: presentation. En bra idé tycker jag – alla på listan som vill får gärna skriva en presentation (kort eller lång). Så länkar jag till dem för intresserade!
December i siffror
- Blogginlägg 58 (52)
- Besök 111,500 (114,300) totalt: 727,000
- Sidvisningar 370,000 (358,000)
- Sidor/besök 3,32 (3,17)
- Tid/besök 5:56 (5:42)
- Kommentarer 3,100 (2,300) totalt: 13,600
- Google Pagerank 5 (4)
November inom parentes. Marginellt färre besökare denna månad, men fler sidvisningar och kommentarer. Lovande tycker jag med tanke på alla helger!
Håller med Suzanne om att en intervju med Kenneth vore intressant!
Jag är en äkta nörd, när jag blir intresserad av något vill jag alltså lära mig allt om det, och kunskaper är ju inte till någon nytta ifall de inte används, därför vill jag sprida de kunskaper jag samlat på mig. :-)
Jag började själv fundera äver kosten för ett par år sedan, jag vägde då 160 kg och hade just blivit sjukskriven för utbrändhet och eftersom jag då fick lite mindre att oroa mig för började jag långsamt gå åt rätt håll igen. Jag hade då haft ett par panikångestattacker kraftiga nog för att föranleda ambulansfärd till sjukhus där jag behandlades som misstänkt hjärtinfarkt tills de tagit prover som uteslöt det. Symptomen är väldigt lika.
Jag var då lite över 40 år och var helt övertygar om att jag aldrig skulle uppleva min femtioårsdag.
Jag kände redan till lite om kost och började byta ut chips och godis mot chilinötter och Coca Cola mot mineralvatten. Sedan i takt med att jag lärde mig mer om kost och hälsa ändrade jag kosten allt mer i rikting mot vad som i dag är känt som LCHF som jag då ännu inte kommit i kontakt med.
Sedan dess har jag upptäckt den här sajten och Annikas blogg m.fl. och har kontakt med flera kända och mindre kända förespråkare och även ett antal forskare och liknande som jag får lära mig mycket av.
Jag hjälper även Annika med moderering av hennes blogg när det blir för många troll där så att hon behöver slå på moderering.
Jag har också blivit mycket intresserad av matlagning, när man får använda obegränsade mängder smör och grädde blir det ju svårt att misslyckas. :-)
Jag har därför letat fram och tittat på otaliga matlagningsserier som gått på TV, min absoluta favorit är Good Eats som tyvärr inte visats i Europa men som jag lyckats få tag på inspelade.
Nu har jag gått ner 42 kg och mår enormt mycket bättre, och jag skulle inte alls bli förvånad ifall jag lever tills jag är 100 eller mer!
Med den enorma förändringen av mitt liv genom att göra en så enkel och naturlig förändring av kosten, och äter så gott att jag inte kan tänka mig att ändra tillbaka, är det ju en naturlig reaktion att jag vill att alla andra skall få en chans att uppleva samma skillnad. Det är därför jag är så aktiv med att hjälpa andra och svara på frågor, men jag försöker att lämna lite plats år andra att svara också. :-)
Dessutom hann vi ju inte prata så mycket då heller, det var ju många andra som slet i oss båda. :-)
Det hade varkligen varit trevligt ifall man kunde ordna någon träff framåt sommaren där man bara kunde mingla och äta något gott. Jag har funderat på att försöka dra ihop något sådant.
Alltså inget program med föreläsningar eller liknande utan bara umgås och utbyta tankar och erfarenheter. Och inte heller alltför många så att det blir alltför splittrat, utan i så fall kanske i stället flera träffar.
Fortsätt så här så kommer vi vara flera som når lika långt som du =)
När man till en stor del lär sig ifrån Internet bör man också vara mycket källkritisk och även ha en viss förmåga att se samband mellan sådant som kanske inte andra ser samband mellan. Det är något som många forskare saknar tyvärr, därför tycker jag det borde vara mer prioriterat med kontakt mellan forskare inom olika områden, och då gärna under mycket informella former där man bara träffas, har det trevligt och pratar om allt möjligt.
Något jag också tror är viktigt för en forskare är att prata med människor med normal allmänbildning och stort intresse men som inte har någon nämnvärd formell akademisk utbildning, då kan man få idéer från en helt annan synvinkel som man aldrig kommit på själv eller ifall man bara pratar med dem som har precis samma utbildning, läst samma böcker och kanske även haft samma lärare.
Jag skulle kunna tänka mig att en institution skulle kunna ha en stående inbjudan till allmänheten en eftermiddag i veckan med kaffe och kanske något enkelt att äta där man får chansen att prata med en forskare. Det borde vara väldigt nyttigt för forskaren att vara tvungen att förklara så att en intresserad utan dennes utbildning förstår.
Jag lär mig ofta mycket inom de områden jag kan mycket om genom att förklara för andra, det tvingar mig att strukturera min kunskap på etthelt annat sätt, ibland kan man till och med höra hur fel det låter med något man tagit för självklart och inte ifrågasatt innan.
Jag lär mig alltså även mycket på att förklara för andra här. :-)
Där kan man både ha föreläsningar och mingel, en tanke bara massor med folk men kanske bra ändå?!
Låter trevligt men inte riktigt lämpligt för mig av flera skäl. Ett av skälen är att kostnaden blir för hög, ett annat är att det blir ett för stort projekt för mig bara att ta mig tvärs över hela landet, speciellt med tanke på att jag fortfarande inte är helt återställd från min utbrändet.
Kenneth ger järnet hver gang, alltid med gedigna kunskaper klart och enkelt presenterade trots ofta nog komplicerade frågor. Och som han skriver om mat! Ovärderliga tips antyder uppmuntrande
sprickor i det Sverige där fettskräcken ligger tjock som inlandsisen. Tack Kenneth för din generositet och intelligens.