Lågkolhydratkost kontra kolhydratrik kost vid typ 1-diabetes

15 juni 2016 av i Typ 1-diabetes

Vilket är bäst vid typ 1-diabetes – lågkolhydratkost eller kolhydratrik kost? Adam Brown gjorde experiment på sig själv och jämförde resultaten.

På kolhydratrik kost åt Adam mat som rekommenderas för diabetiker; spannmål, ris, pasta, bröd och frukt. På lågkolhydratdagarna åt han grönsaker, kyckling, fisk, ägg och nötter.

Här är effekterna på blodsocker med lågkolhydratkost till vänster och kolhydratrik kost till höger:

På den rekommenderade kolhydratrika kosten noterade han flera nackdelar:

Färre timmar med ett hälsosamt blodsocker
Mer insulin behövdes för en måltid än för en hel dag på lågkolhydratkost
Mer oro inför insulindoseringen

Lågkolhydratkost gjorde det också möjligt för honom att äta mer och ändå hålla blodtryck, kolesterol och vikt i schack. Kort sagt, var den kontroversiella lågkolhydratkosten mycket mer effektiv för att hålla typ 1-diabetesen under kontroll.

Läs artikeln

Low Carb vs High Carb – My Diabetes Battle Continued

Prova själv

LCHF för nybörjare

Intervju

Mer om typ 1

Ny studie: Lågkolhydratkost bra vid typ 1-diabetes

Tidigare blogginlägg om typ 1-diabetes

Kolhydratsnål eller kolhydratrik kost – en diabetikers jämförelse

Typ 2

Reversera din typ 2-diabetes

14 kommentarer

1
smurfen
15 juni 2016
Hej inget nytt under solen jag har som typ-1 diabetiker kört enl lchf tänket i många år nu, jag har väldigt lite strul med att hålla mitt blodsocker på bra nivåer.

Alla får naturligtvis göra som de finner är bäst för dem men på mig som typ1 diabetiker funkar LCHF ruskigt bra !
2
q
15 juni 2016
Jag tvivlar starkt på att det var gröna blad och nötter Adam åt som lågkolhydratkost.
3
Jaa menee
15 juni 2016
Tänk att man fortfarande behöver debattera vilken kost som är bäst för diabetiker.
För de som är det minsta intresserad vad kosten betyder för en diabetiker så är det fullständigt klart och utom all tvivel att socker och kolhydrater ÄR ingen bra mat för de som är drabbade av SOCKERSJUKA!!
Att det ska vara så svårt är ett stort misslyckande och ett dråpslag mot de drabbade!!
4
Majoren
15 juni 2016
Jag läste nyss på FB om ännu en diabetiker typ-1 som blivit av med sina förändringar på ögonbotten efter ett par år med LCHF-kost. Att sådana skador tycks förbättras och till och med läka ut för många måste vara ett av de starkare bevisen för att LCHF-kost skapar de bästa förutsättningarna för att kroppen skall kunna läka.

Svar: #6
5
Anne
16 juni 2016
Men varför är det så många typ 1:or som är negativt inställda till LCHF? Det får mig att undra om de vill vara sjuka? Min mamma som jobbar på ett sjukhus har berättat att människor som i många år trott att de haft Polio(pga dålig diagnosteknik förr) och har blivit friskförklarade har blivit helt knäckta. De har liksom format sitt liv efter sin sjukdom och sen visar det sig att de inte alls är sjuka och då blir det en katastrof. Borde man inte bli glad då?
Många känner sig påhoppade om man nämner LCHF och att man förringar deras sjukdom om man tror att kost skulle göra dem friska.
6
Svar på kommentar #4 av Majoren
Frida
16 juni 2016
Var läste du det? Har du möjlighet att ge en länk, jag har släktingar med sådana besvär. Tack
7
Erik
18 juni 2016
Hur ska den grå zonen runt det svarta strecket tolkas? Det ser ut som om värdena är för låga och för höga samtidigt ibland.

Svar: #8
8
Svar på kommentar #7 av Erik
Jenny
19 juni 2016
Jag tror den gråa zoomen visar vilka värden han haft under den tidpunkten under de 6 dagarna som gått medan den streckade linjen visar medel. Så någon dag har han varit för låg och en annan för hög under perioden de mätte.
9
Jenny
19 juni 2016
Min pojkvän har haft diabetes typ 1 i två år. Innan hann fick det åt han enligt lchf med mig och mådde väldigt bra. Nu när han fått diabetes är det tvärtom. Han svarar bra på insulinet och har alltid bra värden, på sjukhuset rekommenderar de såklart inte lågkolhydratkost vilket gör att han tycker sig kunna äta vad som helst. Och med det går han själklart upp i vikt och är mycket tröttare. även om värdena är bra nu kan ju det ändras när som helst och med det syn, fotproblem mm
Synd att sjukvården inte kan rekommendera att sänka mängden kolhydrater.... får en ju att börja fundera över hur de samarbetar med insulinföretagen.... färre kolhydrater = mindre insulin.

Svar: #10, #11
10
Svar på kommentar #9 av Jenny
Xiro
19 juni 2016
Sjukvården snålar in på att själva dra bra slutsatser och istället låter de industrin hålla i rodret, ser bättre ut i budgeten... Men om man verkligen tänker till förstår man hur falskt och illa det är.
11
Svar på kommentar #9 av Jenny
Peter
20 juni 2016
Det var tråkigt med din pojkvän.

Men det som är väldigt oroande är att han fick diabetes
efter två år på LCHF.

Hur ska man förklara det?

Svar: #12
12
Svar på kommentar #11 av Peter
Xiro
25 juni 2016
Inlägget är otydligt men läser man hela så tolkar jag det som att pojkvännen slutade med LCHF och först efter ett tag på icke LCHF kom diabetesdiagnosen.
13
Henrik
25 juni 2016
Typ 1 diabetes är en autoimun åkomma, och kan slå till efter en infektionssjukdom t. Ex. Men "ettorns" tjännar också på att inte ha stora svängningar i blodsockret. Det är inte bara högt blodsocker SOMÄR dåligt, utan högt insulin. Det leder till "naturalförloppet" med ökade skador.
Jaso Fung har skrivit en hel del om det på sin blogg.
14
erik
27 juli 2016
Man ska inte glöma att barn växer, och insulin är ett tillväxthormon. Många barn har faktiskt råkat illa ut av att inte få i sig tillräckligt med kolhydrater. Utan insulinet kan barn dessutom få ketonsyror i blodet!

Lämna en kommentar Avbryt svar

Äldre inlägg